Analogi- arkeologins jämförelsemetod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analogi- arkeologins jämförelsemetod"

Transkript

1 Analogi Analogi- arkeologins jämförelsemetod Vad är analogi? Analogins vetenskapshistoria Analogi som arkeologisk metod - identifiering av föremål och etnoarkeologi - föremåls funktion och experimentell arkeologi - samhällens sociala organisation och etnoarkeologi

2 Analogi Analogi = likhet, överensstämmelse Grekiskans analogi a Metod som ger förståelseramar: Lägre analogier: Känna igen en artefakt (den tidiga arkeologins dilemma). Artefakters funktion Hur har artefakter tillverkats och vilka restprodukter uppstår? Arkeologiska formationsprocesser- hur påverkas det arkeologiska källmaterialet mellan tillblivelse och dokumentation? Högre analogier: Hur kan samhällen ha varit uppbyggda socialt och ekonomiskt?

3 Analogi Arkeologen försöker koppla den observerbara materiell kulturen med icke observerbara handlingar, beteenden och världsbilder i det förflutna. Därför: Analogislut är inte logiskt bindandemellan orsak och verkan står människan som både kan vara rationell och irrationell. Analogi = likhet ting emellan ger samma funktion, stenyxa - stålyxa. Homologi = gemensamt ursprung och utseende men olika funktion.ting kan vara separerade av tid men delar likheter på grund av historiska kopplingar.

4 Analogi Samma form kan ha olika funktion. Människan stör den entydiga relationen med irrationellt och kreativt beteende.

5 Analogi - upptäckten av människans forntid Allmän uppfattning: pilspetsar var gjorda av älvor och de föll från himlen. Bekännelse av Isobel Gowdie,häxa1662: "As for Elf-arrow-heidis, the Divell shapes them with his awin hand, and delivers thame to Elf-boyes. I Skandinavien: stenyxor sågs som åskviggar.

6 Analogi - upptäckten av människans forntid William Dugdale ( ) Till slutet av 1600-talet betraktades stenartefakter, fossil och naturformationer allmänt som naturalier. Pietro Martire d'anghiera ( ) uppmärksammade likheten mellan stenverktyg i hemländerna och folk i Västindien. William Dugdale ansåg att stenföremålen var tillverkade av Britter, liksom hans svärson Robert Plot. Plot menade 1686 man kunde göra analogier till stenredskap från Nya Världen. Robert Plot ( ) Edward Lhwyd ( ): I doubt not but you have often seen of those Arrow-heads they ascribe to elfs or fairies: they are just the same chip d flints the natives of New England head their arrows with this day Upptäckterna födde ett evolutionistiskt tänkande.

7 Analogi - upptäckten av människans forntid Upptäckten av Amerika gav observationer om ting som liknade de där hemma. Öppnade även upp för treperiodsystemet. Montaignaisindianer, 1500-talet.

8 Analogi - upptäckten av människans forntid Charles Darwin ( ) Hans teorier om djursläktens evolution påverkade synen på människans kulturella utveckling. Etnografiska studier tillämpades på antikviteter. Antropologerna Edward Tylor ( ) och Lewis Henry Morgan ( ). Den senare påverkade Darwin samt Hegel och Marx i deras syn på människans ekonomiska utveckling.

9 Analogi - upptäckten av människans forntid Morgan studerade Iroquois-indianernas materiella kultur och sociala system. Släktskapssystem som analogier med äldre samhällen. Iroquois gav honom namnet Tayadaowuhkuh (Brobyggaren). Evolutionistiskt perspektiv: Människosläktet genomgick 1. Vildestadiet 2. Barbariet 3. Civilisationen Kopplades till ekonomi: 1. Domesticering av vilda djur 2. Jordbruk 3. Metalltillverkning

10 Analogi - upptäckten av människans forntid Sven Nilsson ( ) Arbetade mycket med högre analogier. Systematiska etnografiska jämförelser för att rekonstruera förhistorisk ekonomi och teknik. Studerade slitspåren på stenredskapen. Skandinaviska Nordens urinvånare publicerades ). På engelska 1866.

11 Analogi Åsikter om analogi som metod: Fungerar som idéskapare, men bevisar inget entydigt samband. Öppnar för nya hypoteser. Enda möjligheten att göra arkeologi mer än beskrivande av föremål. Bör vara jämförelser som ligger så nära i tiden och rummet som möjligt. Likhet, olikhet och kontext ska styra analogin.

12 Analogi Argument för att använda analogi som metod: 1. Relevans kan etableras genom att man kan påvisa historisk kontinuitet mellan den arkeologiska observerade och den antropologiskt studerade sociala enheten eller tinget. 2. Om detta inte är möjligt ska man söka analogier hos kulturgrupper som brukar samma miljöer på likartat sätt. Lewis Binford ansåg detta inte vara tillräckligt: Analogi skall inte användas för enkla tolkningar, den skall hjälpa oss att ställa nya frågor till det arkeologiska materialet om relationen mellan lämningar och beteenden! Nästa steg är test av den nya hypotesen.

13 Analogi Binfords 5 steg i analogibruk: 1. Bestämning och beskrivning av det arkeologiskt observerade fenomenet, dvs föremål, rester efter aktiviteter, byggnader. 2. Dokumentera och värdera likheter mellan fenomenet och antropologiska källor. 3. Ge förslag på vad fenomenet kan vara. 4. Utveckla hypoteser som går att testa för att se om analogin stämmer. 5. Noga beskriva tolkningsprocessen. Men agumentationskedjan faller som metod om det man studerar inte finns dokumenterat antropologiskt eller historiskt.

14 Analogi - etnoarkeologi Föremålet från Tybrind Vig Datering: f. Kr., Ertebøllekultur. Spade? Paddel? Det etnografiska exemplet finns i Nya Guineas högländer långt från havet. Föremålet hittat vid kusten, i närheten av tre kanoter. Kontexten viktig för tolkningen!

15 Analogi - experimentell arkeologi Föremål från Satrup mosse, Tyskland. Datering: f. Kr., Ertebøllekultur. Årder hos mesolitiska jägar-samlare? Funktionellt experiment. Inga andra tecken på jordbruk från perioden= kontexten/helheten viktig.

16 Analogi - experimentell arkeologi Slaggrester och blästerugnslämningar. Analogier med historiskt kända blästerugnar på 1700-talet. Arkeologisk dokumentation och experiment skapar förståelse för processer.

17 Analogi - experimentell arkeologi Vuollerim, Hydda från stenåldern, ca f. Kr. Försök med byggnadsmaterial och uppvärmningsanordning.

18 Analogi - experimentell arkeologi Kon-Tikiexpeditionen 1947 Thor Heyerdahl ( ) Huvudintresse indiankultur och polynesisk kultur. Hypotes: polynesierna kom från Sydamerika! Seglade Peru - Raroia på 101 dagar. Pojkboksäventyret med krigskamraterna. Boken kom Filmen kom Kon-Tiki museet. DNA-tester på 1990-talet visar att människorna på de polynesiska öarna har ett asiatiskt ursprung.

19 Analogi - experimentell arkeologi Heyerdahls fortsatta hypoteser och resor - Superdiffusionisten! Ra Ra II Tigris 1977 Sista satsningen var The Hunt for Odin Azov i Ryssland. Följde Snorre Sturlassons uppgift om att asarnas urhem låg i öster. Anakronistiska kopplingar mellan nordiska ord och namn i Azovs omland.

20 Analogi - etnoarkeologi Moche-kärl, norra Peru 100 f.kr 800 e.kr. Tecken på ca 10 % av de brukskärlen. Placerade på halsen. Jmfr med dagens keramiker i Peru. Signál= tecken då man bränner eller förvarar kärl gemensamt.

21 Analogi - etnoarkeologi Mellanneolitiska figuriner, Peloponnessos. Ca 5000 f. Kr., 3,7 9,6 cm. Modergudinnor? Yngre grekiska texter: sy mbolon = ett tudelat objekt som kan användas som bevis för ett kontrakt. Exogami eller utbyte av råvaror.

22 Analogi - etnoarkeologi Social praxis och kulturella mönster Hanteringen av avfall avslöjar aktörers tänkande och rumsutnyttjande

23 Analogi - etnoarkeologi The Tucson Garbage Project, William Rahtje Visar på arkeologins möjligheter att avslöja dolda fenomen. Medvetet eller omedvetet uppgav vissa hushåll att de inte drack öl. Soporna visade annat konsumtionsmönster.

24 Analogi - etnoarkeologi The Tucson Garbage Project, William Rahtje Distributionsmönstret på en parkeringsplats i Sonora, Arizona. Tyngre glasflaskor nära vägen, lättare burkar längre bort. Inget på vägen= folk har suttit i bilarna och kastat sakerna.

25 Analogi - etnohistorisk analogi Analogier med hjälp av historiska källor. Edward I s ( ) militära kampanjer anknöt till romerska läger. Septimius Severus och sonen Caracalla försökte radera ut caledonskt motstånd AD Lägren låg i de bördigaste delarna av landet. Därifrån kunde man lätt förstöra alla skördar och bosättingar= utrotningskrig.

26 Analogi etnohistorisk analogi Shotgun-hus Varifrån kom denna planform som inte fanns i den europeiska arkitekturtraditionen? Västafrikanska hus i plan och dimension. Gaveln mot gatan. Rum på rad. Veranda som rum. Shotgun = Yoruba --> to-gun = samlingsplats Immigranter från Haiti till New Orleans Längs Mississippi och större järnvägslinjer.

27 Analogi - högre analogier Analogier och social organisation Keramikproduktion och kulturell identitet i Sandomierz, Polen. Olikartad råmaterial, teknik och stil avslöjar närvaron av främmande keramiker. Historisk kunskap om invandrade grupper från norra Polen + nya former i samtiden = ny tradition som visar på främmande befolkningsgrupp.

28 Analogi - högre analogier Etnoarkeologiska observationer om samhällsnivåer. Neo-evolutionistiska perspektiv: 1. Band 2. Tribe 3. Chiefdom 4. State Megaliter och anfäderskult, Vanuatu i Melanesien. Analogier söktes till organisationsnivån. Boskapsskötande grupper i Afrika jämfördes med bronsålderns ekonomier. Lågtekniska grupper i Melanesien jämfördes med stenåldersgrupper.

29 Analogi - högre analogier Ekonomiska system Antropologen Marcel Mauss: Gåvan. Varor inte bara handel, utan även bindande ömsesidiga gåvor. Gåvogivaren binder mottagaren till sig socialt. Denne måste snart ge igen en gåva för att inte stå i beroendeställning. Enligt polynesisk tro förlorade man kraft, mana, om man inte återgäldade handlingen. Arkeologer anknöt till äldre samhällen. Men analogin begränsar variationen i det ekonomiska utbytet!

30 Analogi Analogi kan brukas till: Allmänt: Väcka frågor om dåtiden och provocera fram nya frågor. Lägre nivå: Ange möjliga funktioner hos föremål. Ange möjliga processer för arbete. Högre nivå: Ge tänkbara modeller för social organisation. Tänk på att analogin skall vara nära i tid, rum och kontext! Ian Hodder 1989: Without the general theories there would be few questions asked of the past and a few answers given. Without a contextual approach, the present and past become reduced to an assumed sameness.

VAD ÄR DET ETNOARKEOLOGISKA PERSPEKTIVET? Paul Wallin Docent, Campus Gotland

VAD ÄR DET ETNOARKEOLOGISKA PERSPEKTIVET? Paul Wallin Docent, Campus Gotland VAD ÄR DET ETNOARKEOLOGISKA PERSPEKTIVET? Paul Wallin Docent, Campus Gotland VAD ÄR ETNOARKEOLOGI? Analogier baserade på levande traditionella samhällen Tvärkulturella studier (Antropologi) Experimentell

Läs mer

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv en helt annan värld Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv fyra generationer per århundrade en rad: 1000 år, 40 generationer Ismannen ca 3 300 f.kr. För ca 100 000 år sedan spred hon sig till

Läs mer

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Prestigeekonomi under yngre stenåldern

Prestigeekonomi under yngre stenåldern Roger Edenmo Prestigeekonomi under yngre stenåldern Gåvoutbyten och regionala identiteter i den svenska båtyxekulturen UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR ARKEOLOGI OCH ANTIK HISTORIA UPPSALA UNIVERSITET

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; . " y '. /''''' o - -"t' ..' , ;;.", -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o.

ARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; .  y '. /''''' o - -t' ..' , ;;., -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o. ARKEOLOGI I NORR 2 1989, ;;.", -: - o..' /''''' o - -"t'.. ' o,, o...,.....,. " y... -... '. l." Z... Z O VJ Z -. < VJ ej O O o::; < -, - -,. o UMEA UNIVERSITET ARKEOLOGI I NORR 2 1989 UMEÅ UNIVERSITET

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen

Läs mer

CARTER OCH ARKEOLOGI

CARTER OCH ARKEOLOGI 1 Övningsuppgifter CARTER OCH ARKEOLOGI 2 1. Howard Carters upptäckt Text A Konungarnas dal Konungarnas dal ligger på västra sidan av Nilen mittemot den antika staden Thebe. I Thebe, som idag kallas Luxor,

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

LPP Vikingatiden Årskurs 4

LPP Vikingatiden Årskurs 4 LPP Vikingatiden Årskurs 4 Centralt innehåll: Geografi: Fördelning av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelning och konsekvenser av denna. De svenska, nordiska natur-

Läs mer

Antikens kultur och samhällsliv. Forskning

Antikens kultur och samhällsliv. Forskning Antikens kultur och samhällsliv Forskning Vad är antikens kultur och samhällsliv? Klassiska grekiska och romerska kulturerna, men omfattar även bronsåldern så väl som senantiken fram till den bysantinska

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Gör en arkeologisk undersökning på skolan

Gör en arkeologisk undersökning på skolan Gör en arkeologisk undersökning på skolan Bli arkeolog för en dag. Ett spännande fynd har gjorts på er skolgård. Eleverna får hjälpa Regionmuseets arkeolog med en utgrävning. Någonting har hänt på platser

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll

Kulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder. 1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2

Läs mer

Christian Ahlström. SPÅR AV HAV, YXA OCH PENNA Historiska sjöolyckor i Östersjön avspeglade i marinarkeologiskt källmaterial

Christian Ahlström. SPÅR AV HAV, YXA OCH PENNA Historiska sjöolyckor i Östersjön avspeglade i marinarkeologiskt källmaterial BIDRAG TILL KÄNNEDOM AV FINLANDS NATUR OCH FOLK Utgivna av Finska Vetenskaps-Societeten } 148 Christian Ahlström SPÅR AV HAV, YXA OCH PENNA Historiska sjöolyckor i Östersjön avspeglade i marinarkeologiskt

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

Skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby)

Skandinavisk arkeologi (huvudområde arkeologi i Uppsala och Visby) Skandinavisk (huvudområde i Uppsala Visby) LÅ Hösttermin Vårtermin År 2* Program: Projektekonomi projekthantering A: Människoblivandet jägare/samlare kultur Skandinaviens neolitikum äldre bronsålder text

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Etnografi

Etnografi Etnografi 2009 10 05 sinna@kth.se Etnografi Vad är etnografi användbart till? Kontext Reflektion Att skriva Definition av etno-begrepp Etnografi (från grekiskans ethnos, folk, och grafein, skriva) Benämningen

Läs mer

Förslag den 25 september Geografi

Förslag den 25 september Geografi Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor

Läs mer

VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson

VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson VAD ÄR HISTORIA? AAH 4 september 2017 Susanne Carlsson Vad betyder historia? Ordet härstammar från grekiskan ἱστορία (historía), att lära av undersökningen ἱστορέω (historéo), att undersöka, att observera,

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Vem är Vi, vem är de Andra?

Vem är Vi, vem är de Andra? Vem är Vi, vem är de Andra? Carl-Gösta Ojala Kandidatprogrammet Arkeologi och antik historia (AAH) carl-gosta.ojala@arkeologi.uu.se 2017-09-12 - Arkeologi och samhälle - Arkeologi och politik - Kontroversiellt

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Hur kan vi förstå människor i det förflutna?

Hur kan vi förstå människor i det förflutna? Hur kan vi förstå människor i det förflutna? - att tolka spåren efter dem som levde förr 11-åringen räknar roddare i en bild han tolkar som en båt. Strax intill framträder något han ser som ett fotavtryck.

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B

FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1566-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Arkeologi inriktning: Antikens kultur och samhällsliv inriktning: Arkeologi inriktning: Laborativ arkeologi

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

O M DU VILL VETA VAD M Ä N NISK O R FAKTISKT G Ö R, INTE BARA SÄGE R

O M DU VILL VETA VAD M Ä N NISK O R FAKTISKT G Ö R, INTE BARA SÄGE R O M DU VILL VETA VAD M Ä N NISK O R FAKTISKT G Ö R, INTE BARA SÄGE R 1nov2012 Dr Katarina Graffman 16mars2011 Traditionellt ställer man följande frågor: 1.Vad är vår målgrupps exakta behov? 2.Vad är vårt

Läs mer

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Ylva Mattsson Sydner Associate Professor Department of Food, Nutrition & Dietetics Uppsala University Matvanors tillkomst och utformning kan relateras till

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Argonauterna i Stilla havet: Muntliga traditioner och materiell kultur i Polynesien. Helene Martinsson-Wallin

Argonauterna i Stilla havet: Muntliga traditioner och materiell kultur i Polynesien. Helene Martinsson-Wallin Argonauterna i Stilla havet: Muntliga traditioner och materiell kultur i Polynesien Helene Martinsson-Wallin Jason och Malinowski I den grekiska mytologin var Argonauter en grupp hjältefigurer som tillsammans

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Under vecka 45-50 kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena.

Under vecka 45-50 kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena. Jordens och livets utveckling SO åk 6 ht-10. Under vecka 45-50 kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena. Kurs- och läroplansmål Ge Utvecklar kunskaper om de naturgivna processer

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern

Läs mer

Troja Myt och verklighet

Troja Myt och verklighet Troja Myt och verklighet Troja Dörpfelds plan Troja Nio städer (I-IX) Troja II - tidig bronsålder (EB II) Heinrich Schliemann trodde att han funnit det homeriska Troja i lager II(g) p.g.a. de rika fynden.

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Förslag den 25 september Historia

Förslag den 25 september Historia Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO, Hemkunskap, Modersmål Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Moa Lorentzon. Skogens historiska lämningar kontra/visavi arkeologisk identitet och praktik

Moa Lorentzon. Skogens historiska lämningar kontra/visavi arkeologisk identitet och praktik Moa Lorentzon Skogens historiska lämningar kontra/visavi arkeologisk identitet och praktik Vad är egentligen problemet? [Skogsbrukets lämningar] är ofta svårdaterbara och ingen karteringsmetod finns att

Läs mer

We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them

We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used when we created them Spaning mot framtiden Designtänkande som stöd för framtidsvisioner Åsa Wikberg Nilsson Innovation och Design Luleå tekniska universitet We cannot solve our problems with the same kind of thinking we used

Läs mer

ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96

ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96 ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96 ARKEOLOGI I NORR 8/9 1995/96 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för arkeologi och samiska studier UMEÅ UNIVERSITY Department ofarchaeology and Sami Studies Utgivare: Institutionen

Läs mer

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Att lära sig se med filmen som redskap

Att lära sig se med filmen som redskap Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion Begreppet naturlig religion KLEANTHES PHILO DEMEA Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. Modern empirist som hävdar att man

Läs mer

Begreppet naturlig religion

Begreppet naturlig religion Begreppet naturlig religion Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. KLEANTHES PHILO DEMEA Modern empirist som hävdar att man

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) Dnr SU SU-FV-3.2.5-1565-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Arkeologi Archaeology Arkeologi handlar om människans föränderliga livsvillkor under årtusenden och varför

Läs mer