Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 23 maj kl på Lövsta Landsbygdscentrum

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 23 maj kl på Lövsta Landsbygdscentrum

2 Sparbankens styrelse Ordinarie ledamöter Ort Mandatperiod Kjell Jacobsson, ordf Linde Börje Lundberg, v. ordf. Visby Jörgen Olsson Alskog Holger Wickman Eskelhem Sune Nilsson Burs Rolf Gahm Linde Niclas Runesson Garda Lars- Erik Winberg, VD Burs Ing- Marie Johannesson, personalrepr. Eskelhem Ersättare Sören Andreasson- Utas Eskelhem Anne- Marie Olsson Storm Lau Jerry Ahlstedt, personalrepr. Stenkumla Revisorer Valda av huvudmännen Anders Andersson Jan Andersson, ersättare Mandatperiod Internrevisor Anita Levander Sparbankens kontor Ort Besöksadress Telefon Huvudkontor Eskelhem Prästgården Avdelningskontor Stånga Gumbalde Klintehamn Donnersgatan 6 A Roma Visbyvägen 35 B Uttagsautomat Klintehamn Donnersgatan 6 A info@sparbankengotland.se org.nr

3 Innehållsförteckning Omvärldsanalys VD- kommentar Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Underskrift av styrelsen Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän, Valberedning sid 4 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 13 sid 14 sid 15 sid 35 sid 36 sid 38 Sid 39 3

4 Omvärldsanalys Global konjunkturmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen , tappade fart under hösten Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Man bedömer att världsekonomin växte med 3,6% under 2011 efter att ha ökat med drygt 5% år Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50- strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU- länderna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Missförtroendet för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk- politiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU- länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1% efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5% i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10% i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNP- tillväxten tappade styrfart under fjolårets sista kvartal bedömer man att den svenska ekonomin växte uppskattningsvis med drygt 4% i genomsnitt under helåret För nästa år kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför man bedömer att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2% till 1,75%. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. 4

5 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron Ränteutvecklingen i Sverige 5

6 Börsutvecklingen, 2005=100 Kvartalsvis svensk BNP- tillväxt, årlig procentuell förändring 6

7 VD har ordet Sparbanken Gotland 2011, Sparbanken Gotlands 140:e verksamhetsår Sparbanken Gotland i utveckling 2011 var första året för Sparbanken Gotland med den kontorsstruktur som planerats för att kunna täcka in mellersta Gotlands, eller till och med hela Gotlands kundbehov. Den första april invigdes det nya kontoret i Roma med pompa och ståt, och det var Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård som invigde kontoret. Det är inte varje dag som ett bankkontor öppnas och framförallt inte utanför storstäderna. Det har tidigare varit bank i samma lokal så Romaborna har känt saknad efter ett eget bankontor. Invigningen skedde den 1 april, där landshövding Cecilia Schelin Seidegård medverkade genom att hålla tal och att klippa, dagen till ära, det uppspända blågula bandet. Sparbanken Gotland har nu fyra kontor koncentrerade till mellersta Gotland: Eskelhem, Stånga, Klintehamn och Roma. Jag är väldigt nöjd med kontoret i Roma. Det har länge varit en efterfrågan på ett bankkontor i området och jag uppfattar att våra kunder är väldigt nöjda med nyetableringen. Framtiden Sparbanken Gotland behöver nu arbeta in den nya organisationen och jag är övertygad om att banken nu är bättre rustad än någonsin för att möta framtiden. Detta kommer att behövas, eftersom det kommer att bli ytterligare pålagor på alla banker och kreditinstitut, i och med införande av nya regelverk enligt Basel III. Myndigheterna kommer bl.a. att kräva mer eget kapital och högre likviditet i bankerna. För att stärka det egna kapitalet är det alltså mycket viktigt att Sparbanken Gotland kan generera vinst i framtiden Att ha banken fullt tillgänglig i mobiltelefonen är en tjänst som ökat starkt. Jag tror att detta kommer att ta ytterligare fart under 2012, då väldigt många kunder numera har en smartphone. Sparbanken Gotland har nu även en egen app (applikation) som man kan hämta till sin smartphone via App Store eller Android Market. Många banker har nu börjat avveckla sin kontanthantering. Trenden att kontantanvändandet i samhället raskt minskar är mycket tydlig och vi kommer att följa utvecklingen mycket noga. Sparbanken Gotland har dock för närvarande inga planer på att helt sluta med manuell kontanthantering. Banken har varit verksam i 140 år så vi har alla en historia att förvalta, men också en bank som har moderniserats för att kunna ge kunderna den nya teknik som ständigt utvecklas med nya spännande produkter. Personal. Tre nya medarbetare har anställts under året. Två företags- och privatrådgivare och en privatrådgivare. Internutbildning genomförs kontinuerligt för all personal och alla genomgår årliga uppdateringar i kompetenssystemet för att kunna vara än mer serviceinriktade mot våra kunder. Kunder- Personal- Styrelse Till sist vill jag tacka alla kunder som anlitar Sparbanken Gotland, bankens personal som gör ett stort arbete i den dagliga verksamheten och ett stort tack också till Sparbanken Gotlands styrelse och huvudmän. Tack För ordet Lars- Erik Winberg Verkställande direktör lars- erik.winberg@sparbankengotland.se 7

8 Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 140:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Affärsidé Vi är den lokala banken, med personlig service för hushåll och företag med anknytning till Gotland, som erbjuder professionell service på ett lättillgängligt sätt till attraktiva villkor och priser. Vision Sparbanken Gotlands vision är att vara det självklara alternativet för alla som bor och verkar på Gotland hela eller delar av året. Sparbanken Gotland Gotlänningarnas egen bank. Verksamhet Verksamheten har sin grund i sparbanksidén, vilket innebär att vinsten stannar i banken för att trygga kundnyttan, bankens soliditet och dess framtida utveckling. Målet är att utveckla verksamheten och öka marknadsandelar till nytta för våra kunder och för Gotland. Verksamhetsområde Sparbankens verksamhetsområde omfattar Gotland, och bankens verksamhet skall avse främst nämnt område. Sparbankens kontorsnät Sparbanken Gotland har fyra kontor på Gotland huvud- kontoret i Eskelhem samt kontor i Stånga, Klintehamn och Roma. Banken fortsätter därmed i sin strävan att kombinera den stora bankens servicegrad och utbud av banktjänster med den lilla bankens närhet och gemyt. Händelser under året Efter de omfattande förändringar som gjordes under år 2010 genom köp av Swedbanks lokalkontor i Klintehamn, samt fusionen med Sparbanken Gute, har verksamheten fokuserats på utveckling och förbättringar i den nya organisationen. Det är många nyheter och rutiner som skall införas. Detta är en fortgående process som kommer att fortgå även under innevarande år. I början av året startade ombyggnaden av bankkontoret i Roma, för att få till stånd större och ändamålsenliga banklokaler. Den 1 april 2011 kunde så Gotlands lands- hövding, Cecilia Schelin Seidegård hjälpa oss att återinviga de utökande banklokalerna. Genom detta så har vi ytter- ligare en gång återöppnat en tidigare nedlagd banklokal på Gotlands landsbygd. Det nya kontoret har mottagits mycket positivt av våra kunder och personal. Den tidigare banklokalen i Alskog har under året avyttrats till extern köpare. Lokalen ingick i f d Sparbanken Gute som ett av bankens lokalkontor. Ingen bankverksamhet har bedrivits i lokalen sedan Banken har under året tecknat avtal med Tre Kronor om försäkringsförmedling av deras produkter, främst inom sakförsäkringar. Tre Kronor har genomfört utbildning och information kring produkterna med bankens alla kundrådgivare. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till tkr, att jämföra med 596 tkr föregående år. År 2011 är första hela verksamhets- året efter genomfört kontorsförvärv samt bankfusion. Resultatet är det största och bästa i bankens 140- åriga historia. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till tkr (890 tkr). Den största posten i resultaträkningen, räntenettot uppgick till tkr, en ökning mot föregående år med 39,1 % eller tkr. Orsaken till det högre räntenettot var ett högre allmänt ränteläge samt ökad volymtillväxt. Därutöver belastas räntenettot av ökade avgifter för stabilitetsavgift samt ökad kostnad för insättningsgarantin. Riksbankens reporänta har även förändrats under året från 1,25 % vid årets ingång till 1,75 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 182 tkr. För år 2010 erhölls ingen utdelning. Provisionsnettot ökade med 449 tkr, eller 12,8 %. Det är främst provisioner inom betalningsförmedling och utlåningsprovisioner som ökat mest. I övriga rörelseintäkter ingår försäljning av f d banklokalen i Alskog, vilket påverkat årets resultat positivt med 158 tkr. Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till tkr, en minskning med 557 tkr. Personal- kostnaderna har ökat med 588 tkr, eller 7,3 %, då antalet anställda ökat. IT- kostnaderna minskade med tkr, främst orsakat av diverse engångskostnader under föregående år vid kontorsförvärv samt fusion. 8

9 Kreditförlusterna uppgick till 429 tkr, netto mot 412 för år Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2011 uppgick till tkr, en ökning med tkr eller 5,5 %. Den totala affärsvolymen vid årsskiftet uppgick till tkr, en ökning under året med 7,0 %. Utlåning till allmänheten uppgick vid årets slut till tkr, en ökning med Tkr eller 4,8 %. Inlåning från allmänheten ökade under året med tkr eller 5,4 %, och uppgick vid årsskiftet till tkr. Volymen av förmedlade hypotekslån till Swedbank Hypotek uppgick vid årsskiftet till tkr. Marknadsvärdet på den totalt förmedlade stocken av fondsparande till Robur uppgick vid årsskiftet till tkr. Sparbankens likviditet har under året varit god. Vi hänvisar till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår vid årets utgång till tkr, efter föreslagen vinstdisposition. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2011 uppgick till 1,71 (1,68). Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag nyckeltal samt resultat och balansräkningar 2007 till Personal Under året har personalstyrkan utökats med ytterligare 3 personer på heltid, samt en pensionsavgång. Medeltalet anställda var vid utgången av 2011 därmed 15 st (13). Prognos för 2012 Fokus under året kommer att riktas mot ökad rådgivning mot befintliga kunder, samt därmed ökad försäljning av bankens utökade produktsortiment efter den stora verksamhetsförändringen under En fortsatt ökad volymtillväxt förväntas, även om rådande konjunktur visar tendens till viss avmattning. Sänkningen av reporäntan vid slutet av 2011 kan antas öka efterfrågan på krediter ytterligare. Rörelseresultatet för 2012 förväntas uppgå till tkr före kreditförluster. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 9. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker som är kopplade till sparbankernas verksamhetsområde. En närmare beskrivning av dessa framgår av not 3. FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,71 (föregående år 1,68). Kapitalbasen uppgår efter förslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på så väl kort som lång sikt. Styrelsen bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 9

10 Fem år i sammandrag - nyckeltal, tkr Volym Affärsvolym ultimo Förändring under året i % 7,0 66,4 7,4 6,5 1,6 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Affärsvolym genomsnittlig Förändring under året i % 21,5 44,8 7,2 4,5 9,6 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 7,82 7,58 8,98 8,88 9,30 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/kapitalkrav 1,71 1,68 1,82 1,61 1,62 Primärkapitalrelation Primärkapital/kapitalkrav 1,52 1,42 1,74 1,59 1,79 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,47 2,12 1,94 2,31 2,40 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 9,77 0,94 6,02 0,86 9,31 K/I- tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,67 0,94 0,70 0,71 0,59 K/I- tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,68 0,97 0,73 0,93 0,64 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 14,88 41,94 85,40 30,57 86,56 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier 0,97 0,34 0,10 1,42 0,02 0,07 0,09 0,08 0,64 0,14 Övriga uppgifter Medelantal anställda

11 Antal kontor Resultat- och balansräkning , tkr Resultaträkning Räntenetto Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna adm. kostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster, netto Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Fond för verkl. Värde Eget kapital Summa skulder och eget kapital

12 Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivning på materiella- o immateriella tillgångar 18, Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 Balansräkning per den 31 december, tkr TILLGÅNGAR Not Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital POSTER INOM LINJEN Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser - Garantier, krediter Garantier, övrigt Åtaganden - Lånelöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter

14 Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar (+) Årets skattekostnad (- ) Kreditförluster (+) Vinst avyttrade materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (- ) Ökning av värdepapper (- ) Ökning övriga tillgångar (- ) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Ökning av övriga skulder (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar (- ) Förvärv av materiella- o immateriella tillgångar (- ) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (+) Kassaflöde från investeringsverksamheten Tillfört eget kapital via fusion Finansieringsverksamheten Upplåning förlagslån Upplåning kreditinstitut Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Clearingskulder 0 0 Summa likvida medel

15 Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Sparbanken Gotland, org. nr , med säte i Eskelhem får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2011, bankens 140:e verksamhetsår. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och all- männa råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Sparbanken tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 23 maj De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 29). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under året har inte förekommit. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv- räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv- räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntekostnader inkluderar premien för insättnings- garantin samt avgift för stabilitetsfond. Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att 15

16 slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränte- intäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggnings- avgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personal- kostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgifts- bestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under Innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 9. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balans- 16

17 dagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Sparbanken har inga uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balans- räkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värde- förändringar som beror på nedskrivningar (se redovisnings- principer). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörs- skulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna 17

18 anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Bankens bedömning är att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuell bedömning, och anser därför inte att det föreligger något nedskrivnings- behov på gruppnivå. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Eget kapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett eget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas full- följa alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs av goodwill (inkråmsgoodwill) från kontorsförvärv. Tillgången redovisas till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning görs linjärt under 5 år. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller 18

19 utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,1 %). Beräknade nyttjande- perioder är för byggnader 50 år samt för inventarier 5-10 år. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram- tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande av att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel- bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk och motpartsrisk Med kredit- /motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under huvudstyrelsen är kontorsstyrelse, där två styrelse- ledamöter från huvudstyrelsen och kontorschef ingår, tjänstemannadelegation, där kreditchef/ VD, enskild tjänsteman och kontorschef ingår, samt lägsta nivån som utgörs av en enskild tjänsteman (VD, kreditchef, kontors- chef eller enskild tjänsteman). Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med stöd av ASK- systemet och ansvarar för varje kreditärende och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Dessutom gör internrevisionen stickprovsvisa kontroller av krediterna. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Större engagemang omprövas årligen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal- ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings- problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Över- vakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 19

20 Kreditriskexponering brutto och netto, tkr Total kreditrisk- exponering Totalt Total Total kreditrisk- Totalt värde av kreditrisk- exponering värde av säkerheter exponering säkerheter netto Total kreditrisk- exponering netto Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen Kreditinstitut Villa-, fritidsfast. o bo- rätter Flerfamilsfast Jordbruksfast Andra näringsfast Företagshypotek Övriga krediter Garantier Summa Obligationer Summa Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 61 8 Fordringar förfallna > 90 dgr dgr Fordringar förfallna > 180 dgr dgr 1 3 Fordringar förfallna > 360 dgr 3 Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Avgår Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga Summa