Inledning NOMENKLATUR. Swedbank. De finansiella företagsgrupperna inom gruppen anges som; - Swedbank Ukraina (f d TAS) Hansabank

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning NOMENKLATUR. Swedbank. De finansiella företagsgrupperna inom gruppen anges som; - Swedbank Ukraina (f d TAS) Hansabank"

Transkript

1 Inledning Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov och innebär bland annat skärpta krav på bankers hantering av risk. Detta är Swedbanks första årliga rapport rörande riskhantering och kapitaltäckning. Risk och kapitaltäckning 2007 Inledning 2 Den här rapporten omfattar Swedbank finansiell företagsgrupp och avser förhållandena per och publiceras på Publiceringen sker samtidigt som Swedbanks årsredovisning. För de ur kapitaltäckningssynpunkt mest betydande företagen och dotterföretagen i Swedbank, Swedbank AB, Hansabank och Swedbank Hypotek, lämnas information om företagets kapitalbas, kapitalkrav och riskhantering. Framöver kommer hela företagsnamn anges när juridisk enhet avses. Avses moderbolaget, Swedbank AB kan även benämningen moderbolag användas. Den 1 februari 2007 infördes nya kapitaltäckningsregler i Sverige i form av regelverket Basel 2.Basel 2 ger företagen möjligheter att välja mellan olika metoder när de beräknar storleken på den kapitalbas som behövs för att möta de kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som företagen är exponerade mot. Reglerna innebär att företagen måste ha till verksamheten väl anpassade rutiner, processer och system för att effektivt kunna värdera och hantera riskerna i verksamheten. Företagen ska också regelbundet offentliggöra information om risk och kapitaltäckning för den finansiella företagsgruppen. Ny kapitaltäckningslag och föreskrifter utgivna av Finansinspektionen (FI), trädde i kraft den 1 februari De baseras på EU direktiv som ligger i linje med den så kallade Basel 2-överenskommelsen. SWEDBANKS RISK OCH KAPITALPOLICY Swedbanks styrelse anger - genom utfärdande av risk- och kapitalpolicy - riktlinjer till verkställande direktören angående riskstyrning och riskhantering, riskkontroll, risk- och kapitalutvärdering samt kapitalhantering inom koncernen. Policyn beskriver sambandet mellan risk och kapital och hur risk- och kapitalhantering ska stödja affärstrategin. Risk och kapitalhanteringen i Swedbank syftar till att säkerställa en hög avkastning på eget kapital uppnås samtidigt som kapitalnivån aldrig skall understiga det lagstadgade minimikapitalkravet och att åtkomst till en kostnadseffektiv finansiering även under ogynnsamma förhållanden säkerställs. Swedbank har låga risker karakteriserade av en väldiversifierad kreditportfölj med låg riskprofil, begränsade risker på de finansiella marknaderna och en låg operativ risknivå. Swedbank finansiell företagsgrupp NOMENKLATUR Betydande dotterföretag Swedbank AB Övriga dotterföretag Intresseföretag De finansiella företagsgrupperna inom gruppen anges som; - Swedbank Ukraina (f d TAS) - Hansabank - Swedbank Hypotek - Swedbank Finans Swedbank Hypotek Hansabank Information om, kapitalbas samt kapitalkrav för, företagen som ingår i den finansiella företagsgruppen återfinns i appendix. För mer information rörande kapitaltäckning se Finansinsektionens hemsida,

2 Nya kapitaltäckningsregler Basel 2 Regler om kapitaltäckning det lagstadgade kapitalet uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut, till exempel en bank, måste ha i förhållande till hur stora risker som institutet tar, Den viktigaste delen i kapitalbasen är institutes egna kapital, men även vissa efterställda skulder, till exempel förlagslån, får ingå. Riskerna uttrycks i form av riskvägda tillgångar. Kravet är att kapitalbasen minst ska motsvara 8 procent av de riskvägda tillgångarna. Se sid X. Sveriges riskdag har beslutat om en ny lag om kapitaltäckning och stora exponeringar som trädde i kraft 1 februari Eftersom det är fråga om stora förändringar sker implementeringen stegvis under en treårsperiod fram till och med Bland annat måste kapitalbasen motsvara 95 procent, 90 procent respektive 80 procent av kapitalkraven för kredit- och marknadsrisker beräknade enligt de tidigare kapitaltäckningsreglerna, Basel 1. Enligt regelverket finns det två huvudsakliga metoder att beräkna kapitalkravet för risker, schablonmetoden och IRKmetoden. I IRK-metoden kommer kapitalkravet, i högre grad än tidigare, att kopplas till bankens nuvarande och framtida riskprofil, egen riskmätning och bedömning av riskkapitalbehov. Detta gäller för banker med sofistikerade och välutvecklade riskmätningsprocesser. En förutsättning för att få tillämpa regelerna är att Finansinspektionen godkänt detta. För banker som inte når upp till den standard som krävs, kommer kapitalkravet att baseras på schablonmetoden på ungefär motsvarande sätt som de tidigare reglerna. Utöver kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker, som funnits i bestämmelserna sedan tidigare, har också ett kapitalkrav för operativa risker införts. En av de viktigaste nyheterna i de nya reglerna är kravet på att instituten upprättar och dokumenterar egna processer för att utvärdera sitt kapitalbehov (pelare 2). De ska på ett systematiskt sätt bedöma sitt kapitalbehov i relation till den totala risknivån och institutets riskhantering. I reglerna framhålls särskilt att samtliga risker ska beaktas vid bedömningen, utöver de som redan ingår för att beräkna kapitalkravet för kredit-, marknadsoch operativa risker. Vidare medför de nya reglerna större krav på att instituten ska offentliggöra information om sina risker och riskhantering (pelare 3). Mer information finns på Risk och kapitaltäckning 2007 Inledning 3

3 Kapitalbas och kapitalkrav Ingress Risk och kapitaltäckning 2007 Kapitalbas och kapitalkrav 4 Swedbank skall upprätthålla och utveckla en effektiv kapitalbas som till sin storlek och struktur säkerställer: - en hög avkastning på eget kapital - att kapitalnivån alltid uppfyller det lagstadgade minimikapitalkravet - åtkomst till en kostnadseffektiv finansiering även under ogynnsamma förhållanden [Under bearbetande. Här kommer uppdat. text senare] INLEDNING Kapitaliseringen, det vill säga kapitalbasen i förhållande till riskexponeringen, ska vara avvägd så att den är på en lämplig nivå för att bedriva och utveckla verksamheten. Reglerna om kapitaltäckning uttrycker lagstiftarens krav på hur mycket kapital, kapitalbas, som en bank måste ha i förhållande till storleken på de risker som tas. Den viktigaste delen i kapitalbasen är det egna kapitalet, men även efterställda skulder såsom förlagslån ingår. Kapitalkravet ska enligt de nya kapitaltäckningsregler som trädde i kraft under 2007 kopplas till bankens nuvarande och framtida riskprofil, egen riskmätning och bedömning av riskkapitalbehov. Utöver explicit kapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker (Pelare 1) ska samtliga övriga risker, exempelvis koncentrationsrisker, intjäningsrisk och strategiska risker beaktas vid bedömningen av kapitalbehovet (Pelare 2). Eftersom det handlar om stora förändringar jämfört med tidigare regelverk, sker implementeringen stegvis under en treårsperiod fram till och med Detta innebär bland annat att kraven på kapitalbasens storlek under övergångsperioden till stor del baseras på kraven beräknade enligt de tidigare kapitaltäckningsreglerna. Kapitalkravet enligt Pelare 1 med hänsyn till övergångsreglerna framgår av avsnittet Kapitaltäckning - Pelare 1, se sid X, medan den interna kapitalutvärderingen som syftar till att beskriva Swedbanks totala kapitalbehov enligt Pelare 2 beskrivs i avsnittet Intern kapitalutvärdering Pelare 2, se sid X. MÅLTAL De finansiella måltal som styrelsen har beslutat om som främst rör kapitalisering är kapitaltäckningsgrad, primärkapitalrelation och utdelningsgrad. Kapitaltäckningsgraden ska lägst motsvara den nivå som vid varje tidpunkt bedöms lämplig för att behålla en uthållig finansiell stabilitet och för att utveckla verksamheten. Primärkapitalrelationen ska vara omkring 6,5 procent. Utdelningen ska uppgå till omkring 40 procent av årets resultat, rensat för engångsposter. Utdelningens storlek tar sin utgångspunkt i den senaste utdelningen och bestäms med hänsyn till förväntad resultatutveckling, det kapital som bedöms nödvändigt för att utveckla verksamheten samt marknadens avkastningskrav. RATING I och med att ratinginstitutens kreditvärderingsbetyg för ett företag bland annat grundar sig på dess finansiella stabilitet och bedömda riskprofil, påverkar Swedbanks kapitalisering även dess rating. En god rating bidrar till att uppnå en kostnadseffektiv finansiering och att säkra tillgången till såväl den inhemska som internationella kapitalmarknader även under stressade marknadsförhållanden. Ratingen påverkar finansieringskostnaden på så sätt att ju bättre betyg och högre upp på skalan desto lägre blir den. Swedbanks aktuella rating är markerad i tabellen nedan. SWEDBANKS AKTUELLA RATING VISAS I FET STIL I TABELLEN NEDAN. Moody s Standard & Poors Fitch Kort Lång BFSR* Kort Lång Kort Lång P-1 Aaa A A-1+ AAA F1+ AAA P-2 Aa1 B+ A-1 AA+ F1 AA+ P-3 Aa2 B A-2 AA F2 AA No prime Aa3 C+ A-3 AA- F3 AA- A1 C B A+ B A+ A2 D+ C A C A A3 D D A- D A- Baa1 E+ BBB+ BBB+ Baa2 E BBB BBB Baa3 BBB- BBB- * Bank Financial Strength Ratings De betydande dotterföretagen har följande rating: Swedbank Hypotek - S&P kort rating A1, Moody s kort P1 och lång Aa1, FITCH kort F1+ och lång AA- Hansabank - Moody s kort P1 och lång Aa2, FITCH kort F1 och lång A.

4 KAPITALTÄCKNING - PELARE 1 Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska kapitalbasen minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Enligt regelverket finns det två huvudsakliga metoder att beräkna kapitalkravet för kreditrisker, schablonmetoden och IRK-metoden. Enligt båda metoderna hör varje exponering till en riskklass. Skillnaden är att för schablonmetoden anger regelverket vilken riskvikt som gäller för en riskklass medan exponeringsbelopp och riskvikt enligt IRK-metoden tas fram med stöd av institutets interna riskklassificeringssystem. Swedbank har tillstånd från Finansinspektionen, (beslut februari 2007) att tillämpa IRK-metoden. Metoden tillämpas i Swedbank AB och i Swedbank Hypotek på samtliga kreditkontrakt alternativt kunder med kreditprodukter i moderbolagsverksamheten och motparter i tradingverksamheten. Under 2007 har IRK-metoden införts för 84 procent av det totala exponeringsbeloppet i den finansiella företagsgruppen. Swedbank inför IRK-metoden stegvis för övriga delar av verksamheten, utom för exponeringsklasserna statsexponeringar och aktieexponeringar där Swedbank har ett medgivande att tillämpa schablonmetoden. Kapitalkrav för marknadsrisker kan beräknas enligt två metoder, standardmetoden och så kallad egen modell. Swedbank baserar beräkningen på egna metoder - så kallade Value-at-Risk beräkningar - i kombination med metoder och schablonvärden angivna av Finansinspektionen. För operativa risker finns tre metoder för att beräkna kapitalkravet, standardmetoden, schablonmetoden och den avancerade metoden (AMA). Swedbank använder den näst mest avancerade metoden, schablonmetoden, för beräkning av kapitalkrav för operativa risker. I tabellen nedan redovisas kapitalkravet för Swedbank finansiell företagsgrupp enligt såväl gällande regelverk, dvs med hänsyn till övergångsregler, som med full effekt av Basel 2. Som framgår av tabellen är kapitaliseringen sådan att kapitalbasen överstiger kapitalkravet. Kravet att kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen uttryckt i förhållande till kapitalkravet, överstiger miniminivån 1,0 är därmed uppfyllt. Uttrycks kapitaltäckningen i termerna primärkapitalrelation och kapitaltäckningsgrad uppgick dessa per till 6,2 % respektive 9,3 %. Under andra halvåret 2007 har primärkapitalrelationen i den finansiella företagsgruppen påverkats negativt med cirka 0,7 procentenheter till följd av förvärvet av OJSC Swedbank i Ukraina (f d TAS-Kommerzbank). KAPITALTÄCKNING I SWEDBANK FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP PER Pelare 1 (Mkr) Basel 2 med Basel 2 utan övergångsregleler övergångsreg- Kapitalbas Kapitalkrav XXXX Överskott av kapital XXXX Kapitaltäckningskvot 1,16 1,59 Riskvägt belopp XXXXXX Primärkapitalrelation % 6,2 8,5 Kapitaltäckningsgrad % 9,3 12,7 Kapitalbas Kapitalbasen ska fungera som en buffert mot förluster som kan uppkomma till följd av de risker Swedbank är exponerad mot. Swedbanks förmåga att täcka sina risker baseras även till stor del på lönsamhetens utveckling samt på mer kvalitativa faktorer som exempelvis riskhantering, intern styrning och kontroll. Kortfattat utgörs kapitalbasen av summan av primärt kapital och supplementärt kapital med avdrag för värdet av aktier i försäkringsföretag (som har separata kapitalkrav). Det primära kapitalet utgörs främst av eget kapital med olika justeringar Risk och kapitaltäckning 2007 Kapitalbas och kapitalkrav 5 Utdelning och utdelningsgrad Kr % Kapitaltäckning och primärkapitalrelation* % * ** Utdelning, kr Utdelningsgrad Mål 40 % Måltal 6,5 procent * Utdelningsgrad exklusive engångsposter ** Utdelning måltal Primärkapitalrelation Kapitaltäckning * Nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) från och med kvartal

5 Risk och kapitaltäckning 2007 Kapitalbas och kapitalkrav 6 medan det supplementära främst utgörs av emitterade förlagslån. Nedan finns en översiktlig bild av väsentliga poster i kapitalbasen per En mer utförlig sammanställning av kapitalbasen för den finansiella företagsgruppen och förklaringar till de poster som ingår finns i appendix på sidan [X]. mdkr Totalt 76,5 27,5 50,9-1,9 Supplementärt kapital + Eviga förlagslån + Tidsbundna förlagslån + Avdrag för EL-res och tillskott institut Primärt kapital + Eget kapital - Avdrag utdelning + Primärkapitaltillskott + Minoritetsintresse - Avdrag goodwill - Avdrag för EL-res och tillskott institut Avdrag aktier försäkringsbolag Kapitalbasens storlek och kapitalnivå Den finansiella företagsgruppens kapitalisering följs löpande upp för att säkerställa att den är på önskvärd nivå enligt såväl legala kapitalkrav som interna kapitalmål. Kapitalbasen upprätthålls främst genom den interna resultatgenereringen i kombination med en uthållig utdelningspolicy. Resultatgenereringen främjas av principen att en affär som medför en högre risk och därmed ett högre kapitalkrav får ett högre pris än om risken varit lägre. Prissättning av olika produkter bestäms ytterst av marknadspriser, men Swedbank beaktar även de kostnader som respektive affär medför vid prissättning av de enskilda produkterna. Där är kapitalbaskostnaden en viktig komponent. För att nå önskvärd kapitalisering kan kapitalbasen justeras genom olika åtgärder; till exempel nyemission, emission av förlagslån, justering av utdelningsnivå, försäljning av olika tillgångar och återköp av egna aktier. Kapitaliseringen är dock inte bara en fråga om storleken på och sammansättningen av kapitalbasen, utan justering av kapitaliseringen kan göras även genom att förändra riskexponeringen. Swedbank analyserar löpande vilka olika åtgärder som på ett kostnads- och tidseffektivt sätt kan genomföras för att justera kapitaliseringen såväl uppåt som nedåt till önskvärd nivå. Miniminivån på den finansiella företagsgruppens kapitalbas styrs främst av lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar men därutöver finns det även andra lagar och regler. Exempelvis uppfyller Swedbank finansiell företagsgrupp den miniminivå på startkapitalet, 46 miljoner kronor, som krävs enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. I samma lag finns också bestämmelser om att det direkta respektive indirekta ägandet i andra företag än exempelvis kreditinstitut, finansiella institut och värdepappersföretag får uppgå till högst 15 respektive 60 procent av kapitalbasen. I och med storleken på kapitalbasen uppfylls även dessa regler. Vidare uppfylls regler avseende begränsningar av exponeringar gentemot enskild kund eller grupp av kunder i förhållande till kapitalbasen enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Överföring av kapital inom den finansiella företagsgruppen Det är inte bara den finansiella företagsgruppen som helhet som behöver ha en kapitalisering som uppfyller krav och behov enligt kapitaltäckningsregelverk och den interna kapitalutvärderingen. Även de ingående delarna ska vara tillräckligt kapitaliserade. I en i övrigt välkapitaliserad grupp kan ett företag riskera att bli underkapitaliserat medan ett annat kan vara överkapitaliserat och det kan medföra behov av överföring av medel ur kapitalbasen mellan dessa företag. I den mån det finns fria vinstmedel i ett företag som ingår i den finansiella företagsgruppen kan de överföras till moderbolaget i form av utdelning. För merparten av de svenska företagen inom den finansiella företagsgruppen kan medel överföras i form av koncernbidrag. Utöver överföring av eget kapital kan kapitalbasen i ett enskilt företag stärkas genom interna förlagslån. Swedbank ser regelbundet över kapitaliseringen i den finansiella företagsgruppen i stort och i de bolag som däri ingår. Därefter genomförs de justeringar som anses lämpliga. INTERN KAPITALUTVÄRDERING PELARE 2 Processen för intern kapitalutvärdering i Swedbank bygger på sedan länge existerande processer och system för styr- och kontrollfunktioner, riskhantering och strategisk planering, där regelbundna scenariobaserade simuleringar och stresstester utgör en viktig del. Koncernens riskprofil och styrelsens risktolerans utgör startpunkt i processen för intern kapitalutvärdering. Nästa steg i processen är att ett eller flera scenarier konstrueras. Scenarierna är framåtblickande och kännetecknas av drastiska negativa svängningar i makroekonomiska variabler, som i sin tur påverkar kreditförluster, räntenetto, provisioner etc. Analys av scenariernas effekter ger en tydlig helhetsbild av de viktigaste risker som Swedbank är exponerad mot genom att kvantifiera inverkan på resultat- och balansräkning, kapitalbasen och de riskvägda tillgångarna (RWA) i det ofördelaktiga makroekonomiska scenariot. För att konstruera de negativa scenarierna har koncernens makroekonomiska expertis utnyttjats. Affärsenheterna har i sin tur involverats i bedömningen av hur de makroekonomiska variablerna påverkar verksamheten avse-

6 ende exempelvis marginaler, volymer och kreditförluster. Under de senaste åren har ett flertal olika recessionsscenarier tillämpats och för 2007 baserades det negativa scenariot på en recession som tar sin början i USA och sprider sig över världen inkluderande såväl Sverige som de baltiska länderna. Analyserna tar även hänsyn till trögrörliga kostnader samt konjunkturella förändringar i riskvägt belopp (procyklikalitet). Den helhetsbild som modellen ger utgör ett värdefullt underlag för beslut om proaktiv risk- och kapitalhantering. Konjunktureffekter beaktas på ett naturligt sätt i processen eftersom scenarierna täcker en relativt sett lång tidshorisont, minst tre år, och kännetecknas av kraftiga slag i konjunkturen. På så sätt fås en omfattande överblick avseende Swedbanks kapitalbehov med utgångspunkt i den samlade risknivån och aktuell affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning samt att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden kommer att uppfylla det legala minimikapitalkravet (enligt Pelare 1) och fortsatt ha tillgång till finansiering på såväl de domestika som internationella kapitalmarknaderna. Kapitalbehovet uttrycks som den buffert som bedöms nödvändig i dag för att skydda Swedbank mot framtida förluster, med syftet att uppfylla minimikapitalkraven varje enskilt år i det valda scenariot. Det kvantitativa resultatet av scenarioanalysen är en viktig förutsättning vid formulering av mål för kapitaliseringen och kapitalstrategin. De kvantitativa beräkningarna kompletteras med en kvalitativ utvärdering och diskussion. I scenarioanalysen beaktas följande risker: - Kreditrisk (inklusive koncentrationsrisk) - Marknadsrisk - Operativ risk - Ränterisk i den övriga verksamheten (banking book) - Volatilitet i intjäningen (intjäningsrisk) - Försäkringsrisk - Pensionsrisk - Strategisk risk till följd av organisk tillväxt och förvärv bekräftades även att en kapitalbuffert motsvarande det finansiella målet för primärkapitalrelationen är tillräcklig för att undvika att primärkapitalrelationen för Swedbank understiger de aktuella minimikapitalkraven även vid en extremt dålig makroekonomisk utveckling. Risk och kapitaltäckning 2007 Kapitalbas och kapitalkrav 7 Andra former av strategisk risk och ryktesrisk behandlas vanligtvis inte inom ramen för simuleringarna, även om kapitalbufferten implicit också skyddar mot sådana risker. Dessa risker förblir dock en väsentlig del av Swedbanks potentiella riskexponering, varför de övervakas och begränsas genom kvalitativa kontroller. Likviditetsproblem kan uppstå till följd av att förhållandet mellan risker och kapital inte är ändamålsenligt och kapitalutvärderingsprocessen syftar till att säkerställa att just sådana obalanser inte uppstår. En konservativ syn på likviditetsrisker är därför av central betydelse i kapitalprocessen. En viktig slutsats i 2007 års kapitalutvärdering var att Swedbank, tack vare en hög och stabil intjäning samt en solid balansräkning, har stor motståndskraft för ett mycket ofördelaktigt makroekonomiskt scenario. Genom kapitalutvärderingen

7 Risk Risk innefattar osäkerhet i någon form och är en realitet för alla typer av verksamhet. Swedbank har lagt stor omsorg vid utvecklandet av fungerande metoder för att hantera risker på effektivast möjliga sätt och därigenom skydda koncernen mot ett oönskat risktagande. Ett led i utvecklingen är implementeringen av en generell riskprocess. Risk och kapitaltäckning 2007 Risk 8 Swedbank har en väldiversifierad kreditportfölj med låg risk och låga finansiella och operativa risker. Med risk avses en potentiell negativ påverkan på ett företag som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten för att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på företaget. RISKER OCH RISKKONTROLL I SWEDBANK I Swedbank har varje affärsenhet och dotterföretag fullt ansvar för de risker som den egna verksamheten medför. Det innebär att de ansvariga ska se till att riskprocessen tillämpas inom respektive riskområde och enhet samt att man följer den standard som beslutats av Swedbanks styrelse och ledning. Utöver den kontroll och uppföljning som görs i affärsenheterna finns en från verksamheten oberoende riskkontroll. I Swedbank är den samlad i en och samma organisation, Swedbanks Riskkontroll, som är direkt underställd verkställande direktören. Swedbanks Riskkontroll ansvarar för att utveckla riskprocessen och tillhandahålla metoder för riskidentifiering, riskkvantifiering, analys och rapportering. Swedbanks styrelse har det yttersta ansvaret för koncernens risktagande och bedömning av kapitalbehov. I en övergripande risk- och kapitalpolicy och i särskilda policydokument för de olika riskområdena uttalas övergripande riktlinjer för risktagandet. Rätten att ta risk i olika enheter begränsas genom de kreditutrymmen som ges för enskilda affärer eller totalt. I Swedbank har varje affärsenhet och dotterbolag särskilt ansvariga som ska identifiera risker. Ett exempel: Inom området operativa risker, compliancerisker, är självutvärderingar ett av de viktigaste verktygen. Under år 2007 genomfördes cirka XXX självutvärderingar inom samtliga affärsenheter och inom prioriterade stabs- och stödfunktioner. System för att mäta risker är en central del av riskhanteringen. De finansiella riskerna kvantifieras med hjälp av Valueat-Risk (VaR) och med olika slags känslighetsmått. Kreditriskerna kvantifieras med hjälp av det interna riskklassificeringssystemet i kombination med lokala affärsnära bedömningar. De operativa riskerna bedöms med utgångspunkt i sannolikheten för att en händelse kommer att inträffa samt händelsens ekonomiska konsekvenser. Den risktagande enheten ska själv analysera riskerna i sin verksamhet. Swedbanks Riskkontroll gör regelbundet analyser av hur aktuella händelser i omvärlden och samhällsekonomin påverkar koncernens risker. Som ett komplement till den Risk- och kapitalprocess Förebygga risker Identifiera risker Kvantifiera risker Analysera Föreslå åtgärd Kontrollera och följa upp Rapportera Riskprofil Riskprofil Strategisk planering Negativa scenarier Simulering Risktolerans Riskkapitalbehov Kvalitativ strategidiskussion Riskprofil

8 löpande riskbedömningen genomförs stresstester som beräknar effekten av mer dramatiska potentiella förändringar. Därtill analyseras förändringar över tiden av riskprofiler inom olika kreditportföljer. I Swedbank rapporterar de risktagande enheterna sina risker till affärsenhetens ledning och till Koncernens Riskkontroll, som i sin tur rapporterar det totala risktagandet direkt till verkställande direktören och styrelsen. RISK- OCH KAPITALPROCESS Swedbank har identifierat de risker som dess verksamhet medför och format en generell process för hur riskerna ska hanteras. Riskprocessen omfattar sju steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och följa upp samt rapportera risker. Processen spänner över samtliga riskområden samtidigt som de konkreta aktiviteterna anpassas till respektive riskområde, för att skydda Swedbank mot oönskat risktagande. Riskprocessen resulterar även i en tydlig beskrivning av Swedbanks riskprofil, som sedan ligger till grund för Swedbanks kapitalprocess. Kapitalprocessen är i sin tur en utvärdering av behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna. KAPITALTÄCKNINGSREGLER Enligt regelverket finns det två huvudsakliga metoder att beräkna kapitalkravet för kreditrisker, schablonmetoden och IRK-metoden. Enligt båda metoderna hör varje exponering till en riskklass. Skillnaden är att för schablonmetoden anger regelverket vilken riskvikt som gäller för en riskklass medan exponeringsbelopp och riskvikt enligt IRK-metoden tas fram med stöd av institutets interna riskklassificeringssystem. Swedbank har tillstånd från Finansinspektionen, (beslut mars 2007) att tillämpa IRK-metoden. Metoden tillämpas i Swedbank AB och i Swedbank Hypotek på samtliga kreditkontrakt alternativt kunder med kreditprodukter i moderbolagsverksamheten och motparter i tradingverksamheten. Under 2007 har IRK-metoden införts för 84 procent av det totala exponeringsbeloppet i den finansiella företagsgruppen. Swedbank inför IRK-metoden stegvis för övriga delar av verksamheten, utom för exponeringsklasserna statsexponeringar och aktieexponeringar där Swedbank har ett medgivande att tillämpa schablonmetoden. Avseende krediter till hushållsexponeringsklassen har Swedbank, valt att nyttja egna modeller för förlust givet fallissemang (LGD) och konverteringsfaktor (KF). Risk och kapitaltäckning 2007 Risk 9

9 Kreditrisker Swedbank har en uttalad ambition att kreditportföljen skall vara väl diversiferad med en låg riskprofil och en god avkastning. Ambitionen skall återspeglas såväl på koncernnivå som i kreditgivningen inom respektive affärsområde. Som ett led i att uppnå målet sker majoriteten av utlåningen till en stor mängd hushållskunder, främst privatpersoner med den egna bostaden som säkerhet. Krediter beviljas till kunder med god finansiell kvalitet och återbetalningsförmåga. Swedbank eftersträvar fullgoda säkerheter samt att intjäning i förhållande till risk är tydligt målsatt. Risk och kapitaltäckning 2007 Kreditrisker 10 Med kreditrisk avses risken för att motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Motpartsrisk används ofta istället för kreditrisk i handeln med finansiella instrument och uppkommer som en effekt av att en affärsmotpart i en finansiell transaktion inte fullföljer sina åtaganden. Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk, som bland annat utgörs av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till vissa regioner eller branscher. KREDITPORTFÖLJEN Per 31 december 2007 uppgick de totala exponeringarna till XX mkr. Hushållsexponeringar uppgick till drygt hälften (XX procent), där andelen finansiering med säkerhet i bostaden utgjorde över XX procent. Majoriteten av dessa återfinns i dotterbolaget Swedbank Hypotek. Det är här samt i de baltiska ländernas bostadslåneportföljer som den största tillväxten skett under de senaste åren. Kreditportföljen är väl diversifierad branschvis. Utöver exponeringar mot hushåll och finansiella institut har ingen bransch en större andel än XX procent av de totala exponeringarna. Den senaste tidens expansion i Baltikum och 2007 års förvärv i Ukraina har förbättrat den geografiska diversifieringen. Merparten av Swedbanks krediter och kunder är riskklassificerade enligt Swedbanks interna system, som visar riskprofilen genom att beräkna sannolikheten för fallissemang inom 12 månader. Av exponeringarna ligger XX procent av utlåningen inom riskklasserna 13 21, så kallad investmentgrade, där risken för fallissemang är låg. Över en tredjedel av exponeringarna har riskklass 21, som motsvarar AAA-rating från de stora ratinginstituten. Koncentrationsrisken i kreditportföljen är låg. Företagsportföljen domineras av utlåning till små och medelstora företag som är diversifierade på ett större antal branscher där den största branschen är fastighetsförvaltning (20 procent av total utlåning). I denna utlåning ingår även utlåning till bostadsrättsföreningar samt utlåning till kommunala fastighetsbolag. Koncentrationsrisken är även låg på motpartsnivå där den enskilt största företagsexponeringen utgör 0,7 procent av den totala utlåningen. De fem största företagsexponeringarna uppgår sammanlagt till 3 procent av utlåningen och de 20 största utgör tillsammans enbart XX procent av total exponering. De 20 största kunderna är verksamma inom sju olika branscher. Swedbanks riskprofil % S&P PD D D C B BBB AAA ,1 13,6 38,4 19,2 9,6 6,8 4,8 3,4 2,4 1,7 0,85 0,42 0,21 0,11 0,05 0,03 1,2 0,6 0,3 0,15 0,07 0,04 not. I denna kommer en jämförelse att skrivas mellan S&P s rating och Swedbanks riskklassificeringsskala. Denna sker på ett schematiskt vis av olika grupper av RFF.

10 Kreditportfölj SÄKERHETSFÖRDELNING I Swedbank är XX procent av den totala utlåningen till allmänheten säkerställd. Av utlåningen är XX procent säkerställd genom pant i bostäder. Bland Övriga säkerheter (knappt XX procent av utlåningen) återfinns bland annat finansbolagsprodukter med huvudsaklig säkerhet i de finansierade objekten där förlustnivåerna historiskt varit låga. Majoriteten av utlåning utan säkerhet är kopplad till så kallade covenents, vilket är vanligt till större företag där säkerheter brukar ersättas av ett antal avtal och åtaganden. Övriga säkerheter 71 Blanco 85 Borgen 16 Övriga fastigheter och Företagshypotek 149 Kommuner 47 Bostadsfastigheter inkl bostadsrätter 551 FÖRDELNING EXPONERINGSKLASSER Majoriteten av Swedbanks exponeringar härrör från hushållskunder med historiskt sett låga kreditförlustnivåer, där XX procent av portföljen har låg risk (investmentgrade). Av dessa exponeringar är XX procent fastighetskrediter. Finansiella institut är också en stor kundgrupp som består av exponeringar mot banker, länder och av dessa ägda bolag och organisationer. Inom denna kundgrupp har XX procent låg risk. För Statsexponeringar finns ett medgivande från Finansinspektionen om undantag varför de inte ingår i diagrammet. GEOGRAFISK FÖRDELNING Swedbank har en majoritet av exponeringarna mot den svenska marknaden. Under senare år har tillväxten i kreditportföljen varit hög i Estland, Lettland och Litauen. Tillväxten avtog under 2007 och uppgick till [X] procent. En lägre tillväxttakt förväntas i de tre baltiska staterna under Att dessa länders andel av kreditportföljen ökar innebär en positiv geografisk diversifiering av risk och intjäning. Halva tillväxten avser utlåning till privatpersoner, främst med bostäder som säkerhet. Motpartslösa exponeringar 3% Hushållsexponeringar Övrigt 6 % Hushållsexponeringar Fastighetskrediter 46 % Ryssland 1 % Estland 4 % Lettland 4 % Litauen 4 % Institutsexponeringar 22 % Företagsexponeringar 23 % Ukraina 1% Övriga OECD 6 % Sverige 80 % Risk och kapitaltäckning 2007 Kreditrisker 11 BRANSCHFÖRDELNING Swedbank har en väldiversifierad kreditportfölj med tyngdpunkt på Privatpersoner och Finansiella institut - branscher med låg kreditrisk. Swedbank har kompetens och lång erfarenhet av att arbeta med dessa branscher. Företagsportfölj har en låg koncentrationsrisk, med ett stort antal branscher med en jämbördig storlek och där ingen individuell bransch står för mer än XX procent av de totala exponeringarna. Finansiella institut 19 % Stat och kommun 3 % Övrig företagsutlåning 24 % Övrigt 8 % Privatpersoner 34 % Fastighetsförvaltning 8 % Bostadsrättsföreningar 5 % OSÄKRA FORDRINGAR Andelen osäkra fordringar ligger på en historiskt sett låg nivå (XX procent) även om en ökning har skett det senaste året. Swedbank arbetar aktivt för att minimera kreditförlusterna. Kunder som inte sköter sina åtaganden kontaktas omedelbart. Mot företagssegmentet finns även en enhet med specialistkompetens som kopplas in i de engagemang där speciella behov föreligger. Osäkra fordringar 0,17 %

11 Risk och kapitaltäckning 2007 Kreditrisker 12 KREDITPROCESS Swedbanks kreditprocess är utformad i syfte att stödja den strategiska inriktningen att ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg risknivå och balans mellan risk och avkastning. Kreditrisktagandet styrs av Swedbanks övergripande affärsstrategi, kreditpolicy och grundläggande regler för kreditbeslut fastställda av styrelsen. En grundläggande princip vid kreditgivning i Swedbank är att varje affärsenhet har det fulla ansvaret för sina kreditaffärer och kreditrisker. En låg kreditrisk uppnås genom att verksamhetens kreditaffärer bygger på god återbetalningsförmåga, goda säkerheter samt genom spridning, geografiskt och av olika motparter. Utveckling och vidmakthållande av en balanserad riskexponering bygger på att Swedbank har en god förståelse för kunden, dess verksamhet samt beaktar förväntad utveckling av konjunktur, olika sektorer och marknader. Miljöhänsyn och en riskinriktad miljöanalys ingår som en integrerad del av affärsbedömningen i syfte att både förstå miljörisken och att värdera aktivt miljöarbete hos kunden. Säkerheten för en beviljad kredit varierar bland annat beroende på bedömd risk och val av kreditprodukt. Värderingen av en säkerhet grundar sig på en noggrann analys av säkerhetsobjektet och resulterar i en försiktig bedömning av marknadsvärdet. Kreditportföljens riskprofil analyseras löpande i syfte att identifiera förhöjda risknivåer och dess utveckling utgör en väsentlig del i den månadsvisa rapporteringen till ledning och styrelse. Swedbanks interna riskklassificeringssystem Swedbanks riskklassificeringssystem är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. I systemet som består av metoder och modeller ingår även instruktioner och styrande dokument för processer och IT-system som stödjer vidareutveckling och validering av riskklassificeringssystemet. Såväl privat- som företagskreditgivning styrs av kreditberedningsprocesser som innehåller ett systematiserat beslutsstöd där riskklassificering av motparten utgör en viktig del. Swedbanks interna riskklassificeringssystem är således primärt ett affärsstödjande redskap som möjliggör en effektiv beslutsprocess genom att krediter med högre risk antingen avråds direkt eller analyseras noggrant. Riskklassificeringen ingår vidare som en central del i uppföljning av enskilda kreditengagemang. Systemet reglerar uppföljningsprocesserna på olika sätt, där t.ex. en svag riskklass medför särskild prövning om det finns förhöjda risker och därefter beslutas om eventuella åtgärder. I beslutsstödet görs förfinade kundkalkyler som ger större möjligheter att se kostnaden för risktagandet i enskilda kundaffärer. Systemet innehåller möjligheter att beräkna riskkostnad och därmed riskjusterad lönsamhet på portfölj och affärsområdesnivå. Det interna riskklassificeringssystemet ligger även till grund för beräkning av kapitalkrav för kreditrisker i enlighet med de nya kapitaltäckningsreglerna. Ramverk för kredithantering i Swedbank Strategier, policies och regelverk Riskklassificering Säkerhet Kreditberedning Prissättning Beslut Kundoch kredituppföljning Portföljanalyser Riskrapporter

12 Risklassificeringssystemet omgärdas av styrande dokument. De övergripande reglerna har fastställts av styrelsen. De mer detaljerade reglerna har formen av en instruktion med tillhörande metoddokument som är fastställd av VD samt av chefen för Swedbanks Riskkontroll. I detta regelverk finns även regler för hur modeller ska valideras såväl i samband med nyutveckling som vid den årliga kvalitetskontrollen. Systemets effektivitet och tillförlitlighet upprätthålls genom årligen återkommande kvantitativa och kvalitativa valideringar. Gentemot användare i verksamheten presenteras systemet uppdelat i olika delsystem, ett för land/bank, tre för företag (stora, medel och små) och ett för konsumenter. Dessutom finns ett särskilt riskklassificeringssystem för löpande omklassificering av befintliga hushållskrediter. Indelningen i delsystemen görs i huvudsak av praktiska skäl. Varje delsystem är i sin tur indelat i ett antal undersystem för att på bästa sätt anpassa riskbedömningen till respektive kund eller motpart. Swedbanks interna riskklassificeringssystem ska således utgöra utgångspunkten för: - riskbedömning och riskhantering vid kreditgivning och kredituppföljning, - beräkning av lönsamhet med hänsyn till risk, - analys av kreditportföljen som underlag, - kreditstrategier och i övrigt en aktiv styrning av kreditverksamheten, - rapportering av kreditrisker till styrelse, VD och, koncernledning, - beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering Så beräknas kreditrisk och kapitalkrav i Swedbank Den så kallade interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden, är den metod som Swedbank fått godkänt av Finansinspektionen för och som följdaktligen används för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisk. För att uppnå en så stor exakthet i mätningen som möjligt och en mer rättvis och professionell behandling av kunderna har en mängd olika modeller för riskklassificering av motparter eller kredittagare alternativt kontrakt utvecklats. Finansinspektionen ställer också krav på att alla kunder eller kontrakt skall hänföras till särskilt angivna exponeringsklasser vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisk. Land/Bank motsvarar stats- och institutsexponeringar, Stora och Medelstora företag hänförs till företagsexponeringar och Mindre Företag samt Konsumenter motsvarar hushållsexponeringar. Vidare finns även aktieexponeringar och så kallade motpartslösa exponeringar. Hushållsexponeringar har ett förenklat förfarande med annan ärendehantering, dokumentation och beredningsdjup jämfört med företagsexponeringar för vilka det alltid görs en fullständig individuell kreditanalys. Undergruppen fastighetskrediter inom hushållsexponeringar omfattar de exponeringar för vilka Swedbank har säkerhet i fastigheter och annat boende för vilka banken gör en egen uppskattning av förlusten vid fallissemang. Övriga hushållsexponeringar tillhör undergruppen övriga. Risk och kapitaltäckning 2007 Kreditrisker 13 Tre begrepp är centrala i IRK-systemet. Sannolikheten för att en kund fallerar, förkortat PD (probability of default), graden av förlust i händelse av fallissemang, förkortat LGD (loss given default) och exponeringens storlek vid fallissemang, förkortat EAD (exposure at default). Loss rate Unexpected Loss (UL) Den förväntade förlusten förkortat EL (expected loss) är produkten av de tre riskbegreppen: PD * LGD * EAD = EL Förväntad förlust skall ge en uppfattning om ett medelvärde på de kreditförluster som banken rimligtvis kan förväntas ha. Banken måste också hålla en buffert av kapital för oförutsedda förluster (Unexpected Loss, UL), för att skydda mot kreditförlusttoppar som överstiger den förväntade nivån. För Expected Loss (EL) detta syfte beräknas Risk Weighted Assets, RWA. RWA är ett beräknat värde som tar hänsyn till PD, LGD och EAD precis som Expected Loss men även för typ av motpart och motpartens storlek. Både förväntade förluster och oförutsedda förluster behöver beaktas vid prissättning och lönsamhetsuppföljningen. Med utgångspunkt i PD, LGD, EAD samt motpartens typ och storlek beräknas sedan kapitalkravet för kreditrisken.

13 Risk och kapitaltäckning 2007 Kreditrisker 14 Det finns således tre begrepp som är av väsentlig betydelse för beräkning av kapitalkrav och förväntad förlust; Sannolikheten för fallissemang (PD) Sannolikheten för fallissemang (PD) mäter risken att en motpart eller kontrakt fallerar inom 12 månader. Genom att beräkna PD kan varje motpart/kontrakt rangordnas med avseende på risk för fallissemang. Därefter placeras de in i riskklasser. Till varje riskklass har således ett värde för risken kvantifierats och fastställts. Detta värde beräknas utifrån den genomsnittliga långsiktiga fallissemangsfrekvensen inklusive en säkerhetsmarginal för osäkerhet i estimaten. Vid beräkning av kapitalkravet och de riskvägda tillgångarna ställer regelverket dessutom krav på att värdet ska avspegla en genomsnittlig risk över en konjunkturcykel. Det innebär att estimerat PD inte är direkt jämförbara med faktiska årliga fallissemangsfrekvenser. Modellen baserar sig bland annat på data, som till största del är Finansiella institut Expert Stora företag Medelstora företag intern, om motpartens beteende, finansiella status och nyckeltal samt olika kvalitativa komponenter. Vid utveckling av riskklassificeringssystem för olika motparter måste hänsyn tas till vilken information som är mest relevant för skattning av PD. Riskklassificering i Swedbank görs därför antingen genom en individuell expertbedömning (rating) eller via objektiva metoder och modeller baserade på statistisk analys av stora mängder kunder och relaterad kundinformation (scoring). Förlustgraden vid fallissemang (LGD) Förlustgraden vid fallissemang (LGD) mäter hur stor andel av exponeringsbeloppet som förloras i händelse av fallissemang. LGD är föreskrivna av Finansinspektionen för instituts- och företagsexponeringar. För hushållsexponeringar (fastighetskrediter och övriga) är LGD baserat på Swedbanks egna estimat. Swedbanks egna estimat baseras på intern historisk information av förlustgraden. Förlustgraden beror bland annat av motpartens finansiella status, säkerhetens värdering samt återvinningar från motpart och återvinningar från realisering av eventuell säkerhet. Vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisk, har en säkerhetsmarginal applicerats vilken tar hänsyn till osäkerheten i estimaten. Dessa estimat har även justerats till ett lågkonjunkturscenario. Detta innebär att LGD-estimaten, som används vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisk, motsvarar en förlustgrad under ekonomisk stress och kan inte direkt jämföras med de konstaterade förlustnivåerna. Hushållsexponering -Små företag Hushållsexponering -Privat Statistik Exponeringen vid fallissemang (EAD) Exponeringen vid fallissemang (EAD) mäter hur stort det utnyttjade exponeringsbeloppet är vid fallissemang. För åtaganden inom balansräkningen är EAD bruttovärdet av exponeringen utan hänsyn till reserveringar. För åtaganden utanför balansräkningen beräknas EAD genom att det outnyttjade (NOT: Statsexponeringar ej IRK 2007).

14 beloppet som motparten, enligt kontraktets villkor, har möjlighet att utnyttja multipliceras med en konverteringsfaktor - KF. KF är därmed ett mått på framtida kreditutnyttjande och mäter kreditrisken utanför balansräkningen. EAD blir därmed summan av aktuellt åtagande och förväntat nyttjande av kvarvarande kreditbegränsning. EAD = nyttjat belopp + KF * ounyttjat belopp För exponeringar utanför balansräkningen inom hushållsexponeringar är KF baserat på egna estimat. För instituts- och företagsexponeringar används de av Finansinspektionen föreskrivna KF-estimaten. Genom att estimaten är konjunkturjusterade samt inkluderar säkerhetsmarginaler kommer estimaten av PD, LGD och därmed EL (den förväntade förlusten) således att normalt vara mer konservativ än konstaterad förlust. Beräkningssättet syftar till att ge ett stabilt kapitalkrav över skiftande konjunkturer. Motpartsrisker i handel med finansiella instrument Hantering av motpartsriskerna inom handeln med finansiella instrument sker på samma sätt som för kreditrisker med undantag av att det för motpartsrisker sker en tätare uppföljning och riskkontroll. Exponeringar och kreditutrymmen följs upp dagligen med respektive motpart. Motpartsrisker för Swedbank är via derivatkontrakt, återköpstransaktioner samt värdepapperslån. och att kapitaltäckningskravet i och med detta blir lägre. Vidare innebär avtal om nettoberäkning att det endast är nettoexponeringen av samtliga med motparten ingångna kontrakt som berörs av ett eventuellt fallissemang. Beslut om nettning, motpartens kreditlimit, settlementlimit, eventuella säkerheter samt underliggande transaktioners löptid för varje enskild motpart, beslutas enligt gängse rutiner i Swedbanks beslutsinstanser. Swedbank har valt att förnärvarande inte tillämpa någon egen intern metod för nettning av motpartsrisker, utan följer de regler och riktlinjer som fastställts av Finansinspektionen. Kreditderivat Kreditderivattransaktioner finns i Swedbank endast i samband med motpartsrisker. Kreditinstitut med kreditvärdighet Aaa Aa3 utgör den viktigaste kategorin av kreditderivatmotparter. Av kreditriskerna omfattas mindre än 0,04 procent av köpta kreditriskkydd. Swedbank har för närvarande ingen förmedlingsverksamhet för kreditderivat. Risk och kapitaltäckning 2007 Kreditrisker 15 Nettning Ett sätt för Swedbank att minska kreditriskerna är att upprätta avtal om nettoberäkning med sina motparter. Genom dessa avtal får exponeringar kvittas med motparten mot den exponering motparten in sin tur har mot Swedbank. Detta innebär att risken för exponeringen sänks för den specifika motparten

15 Operativ risk De operativa riskerna inom koncernen ska vara låga. Risktagandet ska begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. Operativa risker som kan skada koncernens anseende och varumärken ska särskilt beaktas och begränsas. Swedbank har därför utarbetat ett internt regelverk för hantering av operativa risker. Regelverket bidrar till att göra Swedbank bättre rustat inför oförutsedda händelser som skulle kunna leda till ekonomiska förluster. Risk och kapitaltäckning 2007 Operativ risk 16 I Swedbank definieras operativ risk som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. HANTERINGEN AV OPERATIVA RISKER Swedbank har ett internt regelverk för hantering av operativa risker. De centrala delarna i detta regelverk består av styrelsens övergripande risk- och kapitalpolicy, styrelsens policy för operativa risker och VD:s instruktion för hantering av operativa risker. Eftersom operativa risker utgör ett omfattande område berörs operativa risker och deras hantering även i andra instruktioner och policies, till exempel koncernsäkerhetspolicyn. Regelverken innehåller bland annat: - Swedbanks risktolerans - Beskrivning av organisation och ansvarsförhållanden - Rapporteringkrav - Metoder och tekniker för hantering av operativ risk. Swedbanks risktolerans Styrelsen fastslår i policy för operativa risker att de operativa riskerna skall vara låga. Risktagandet ska begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. Operativa risker som kan skada koncernens anseende och varumärken ska särskilt beaktas och begränsas. Åtgärder genomförs för att reducera samtliga exponeringar som inte anses acceptabla. Organisation och ansvarsförhållanden för operativa risker Varje verksamhetschef ansvarar för att identifiera, mäta, hantera, kontrollera och rapportera operativa risker inom sitt verksamhetsområde. Verksamhetschefen ansvarar för att upprätthålla en sund och medveten riskkultur inom den egna enheten och för att medarbetarna är väl förtrogna med Swedbanks risktolerans och regelverk beträffande operativa risker. Inom Swedbanks större enheter, eller där särskilda behov finns, ska det finnas lokala riskkontrollfunktioner. De lokala riskkontrollfunktionerna ansvarar för att koordinera arbetet inom enheten samt att oberoende kontrollera och rapportera enhe- Swedbanks riskstruktur för indelning av operativa risker Operativa risk Personalrisk Processrisk IT- och systemrisk Extern risk Kompetens Felaktiga processer Tillgänglighet Extern brottslighet Bemanning Regelefterlevnad Tillförlitlighet Leverantörer/outsourcing Mänskliga fel Projekt/förändring Sekretess Allvarliga störningar Intern brottslighet Dokumentation Utveckling Rykte Ledning/kultur Organisation/ansvar Bristande systemstöd Mål och belöningsmodeller Modell Styrning/beslut Spårbarhet

16 tens operativa risker till enhetsledningen och till Koncernens Riskkontroll. Koncernens Riskkontroll ansvarar för att Swedbank har en effektiv riskprocess. Mer specifikt ansvarar Koncernens Riskkontroll för att utveckla och underhålla koncernövergripande strategier, metoder och tekniker för hantering av operativa risker. Koncernens Riskkontroll upprättar instruktioner och anvisningar för riskhantering till lokala riskkontrollfunktioner och verksamheten i övrigt. Rapportering I Koncernens Riskkontrolls ansvar ligger även utformning och implementering av en enhetlig koncernövergripande rapportering av operativa risker till styrelse och VD/Koncernchef. En analys av risknivån i alla större affärsenheter genomförs kvartalsvis av riskorganisationen och rapporteras till respektive lokal affärsledning samt till styrelse och VD/Koncernchef. Metoder och tekniker för att hantera operativa risker Med utgångspunkt från den av styrelsen fastställda definitionen av operativa risker har en standardiserad riskstruktur skapats, där riskområdena personalrisk, processrisk, IT- och systemrisk samt extern risk delats in i områden som definierats och exemplifierats med faktiska risker. Riskstrukturen utgör grund för de koncerngemensamma metoderna självutvärdering, förlust- och incidentrapportering samt riskindikatorer. Härigenom skapas bland annat möjligheter till analys och koncernövergripande bedömningar samtidigt som en gemensam hantering av riskerna säkerställs. Kapitalkrav för operativ risk Swedbank tillämpar schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker var mkr för (Se Appendix X för en beskrivning av hur kapitalkravet för operativa risker beräknas enligt schablonmetoden). Risk och kapitaltäckning 2007 Operativ risk 17

17 Finansiella risker Swedbank erbjuder sina kunder olika typer av kvalificerade finansiella tjänster och produkter på ett flertal nationella marknader. Som en naturlig del av denna verksamhet uppkommer olika typer av finansiella risker. Dessa gör att Swedbanks resultat och kassaflöde kan påverkas av förändringar i valutakurser, räntor, aktiekurser samt av likviditetssituationen. Därför är hanteringen av dessa risker en viktig del av Swedbanks verksamhet. Swedbank upprätthåller en låg riskprofil för finansiella risker. Risk och kapitaltäckning 2007 Finansiella risker 18 De finansiella riskerna indelas i två huvudtyper: marknadsrisk och likviditetsrisk. Med marknadsrisker avses risken för att förändringar i räntor, valuta- och aktiekurser leder till att nettot av bankens tillgångar och skulder, inklusive derivat, faller i värde. Likviditetsrisker syftar på risken att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Swedbank strävar efter att ha en låg riskprofil även för finansiella risker. Swedbanks aktivitet på olika finansiella marknader motiveras i första hand av viljan att långsiktigt tillfredsställa kundernas behov och underlätta bankens egen finansiering, i andra hand av att skapa avkastning genom positionstagning. Risktagandet vägs alltid mot förväntad avkastning. Marknads- och likviditetsrisker uppkommer såväl i Swedbanks tradingverksamhet, det vill säga i samband med handel på de finansiella marknaderna, som strukturellt i den övriga bankverksamheten. Hanteringen av finansiella risker kan därför delas upp i dessa två huvudområden. MARKNADSRISKER De dominerande marknadsriskerna inom Swedbank är strukturella och hanteras centralt av Group Treasury i med ett klart uppdrag att minimera eventuell negativ påverkan på Swedbanks resultat och eget kapital. Exempel på strukturella risker är ränterisker som uppstår då räntebindningen i bankens utlåning inte exakt stämmer överens med räntebindningen i dess finansiering och valutarisker som uppkommer vid finansiering av förvärvad verksamhet i utlandet. Den största enskilda marknadsrisken i Swedbank har tidigare som regel varit ränterisk. Swedbanks internationella expansion under de senaste åren har inneburit att de strukturella valutariskerna har vuxit och är nu den största enskilda marknadsrisken inom Swedbank, följt av ränterisk. Marknadsriskerna i Swedbanks tradingverksamhet är begränsade i förhållande till Swedbanks totala risker vilket speglas av att dess andel av totalt riskvägt belopp vid beräkning av kapitaltäckning endast uppgår till cirka 2 procent. Swedbanks totala marknadsrisker, uttryckta i VaR (se figur nedan), fördelade på de risktagande enheterna, visar att Swedbanks marknadsrisker till stor del består av risker av struk- 0 K oncernens totala marknadsrisker, uttryckta i VaR, fördelade på risktagande enheter Swedbanks totala marknadsrisker uttryckta i VaR, fördelade på risktagande enheter mkr Hansabankkoncernen Sw edbank Hypotek Sw edbank Markets -40 Dagligt resultat exklusive provisioner men inklusive SPAX VaR 60 Swedbank Markets, dagligt resultat och VaR Koncernens 80 totala marknadsrisker, uttryckta i VaR, fördelade på risktagande enheter mkr Dagligt resultat exklusive provisioner men inklusive SPAX -200 VaR -250 Hansabank Moderbolaget, Swedbank Markets Swedbank Hypotek Moderbolaget, Group Treasury Totalt Swedbank

18 turell karaktär, och återfinns inom enheten Group Treasury och dotterföretaget Swedbank Hypotek. Swedbanks totala VaR har under året varit som högst 202 mkr (170), som lägst 106 mkr (96) och i genomsnitt 151 mkr (127). Vid årets slut uppgick Swedbanks totala VaR till 197 mkr, varav 138 mkr avsåg valutakursrisk, 118 mkr ränterisk, 9 mkr aktiekursrisk. Diversifieringseffekterna mellan riskslag, som skall dras av, uppgick till 68 mkr. Uppgången av Swedbanks totala VaR under 2007 jämfört med 2006 förklaras främst av förändringar av de strukturella positionerna (utanför tradingverksamheten), bland annat av moderbolagets förvärv av Swedbank Ukraina under juli. De redovisade riskerna inkluderar positioner som inte marknadsvärderas och därför inte får ett direkt genomslag på Swedbanks resultat. Inom Swedbank Markets tradingverksamhet har nivån på intjäningen varit relativt stabil under året. Antalet förlustdagar uppgick till 44 (18) och samtliga förluster har varit begränsade och har endast vid ett tillfälle överskridit VaR. VaR har under året varit som högst 31 mkr (26), som lägst 13 mkr (14) och i genomsnitt 20 mkr (19). Ökningen av antalet förlustdagar och av VaR återspeglar den stigande marknadsoron som uppkom under andra halvåret. Trots detta har tradingverksamheten lyckats behålla en stabil nivå i intjäningen med avsaknad av stora förluster vilket är typiskt för en tradingverksamhet som bedrivs med låg risk och primärt baseras på kunders efterfrågan på finansiella lösningar och placeringar. De historiskt uppmätta samband som VaR-beräkningen bygger på sätts ibland ur spel, till exempel vid stressituationer på de finansiella marknaderna. För enskilda risktyper används därför kompletterande riskmått och limiter som baseras på känslighet för förändringar av olika marknadspriser inklusive stresstester. SWEDBANKS VALUE-AT-RISK (VAR) - MODELL De finansiella riskerna i Swedbank mäts med hjälp av VaR, modellbaserad riskmätning, som är en internationell standard, och med traditionella känslighetsmått. VaR innebär att man, utifrån en modell för hur marknadsräntor, aktiekurser och valutakurser rör sig, skattar en sannolikhetsfördelning för resultatutfallet i Swedbanks portfölj. Detta görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljen får ligga orörd över en viss tidshorisont. I Swedbanks VaR-modell skattas sannolikhetsfördelningen dagligen med så kallad Monte Carlo-simulering, med scenarier som genereras baserat på marknadsprisförändringar under det senaste året. Horisonten är en handelsdag. Med sannolikhetsfördelningen som grund beräknas sedan riskmåttet VaR. Måttet anger en med aktuell portfölj möjlig förlustnivå som är så hög att den endast kan överträffas med låg sannolikhet. Swedbank använder 99 procent VaR, vilket innebär att den potentiella förlusten kommer att överstiga VaR-beloppet med 1 procents sannolikhet över vald tidshorisont. Swedbanks VaR-modell utvärderas kontinuerligt genom så kallad hypotetisk backtesting, som är ett systematiskt sätt att i efterhand undersöka om den sannolikhetsfördelning över möjliga portföljresultat som modellen genererat var korrekt. Det beräknade resultatet jämförs sedan med VaR. Om detta görs för ett stort antal dagar kan modellens tillförlitlighet utvärderas. Inom Swedbank sker daglig hypotestisk backtesting för Swedbank som helhet och för enskilda risktagande enheter. Resultatet av backtestingen analyseras, kommenteras och rapporteras till VD månadsvis. Samtliga genomslag av VaR rapporteras till Finansinspektionen. Slutsatsen av hittills genomförd backtesting är att modellen har en god tillförlitlighet. VALUTAKURSRISK Swedbanks valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpassningen sker i huvudsak genom användande av derivat såsom räntevalutaswappar och valutaterminer. Vid årets slut var 27 procent (22) av Swedbanks tillgångar och 42 procent (39) av skulderna denominerade i utländsk valuta. Cirka 55 procent av Swedbanks tillgångar och 20 procent av skulderna i utländsk valuta finns i Hansabank. Ytterligare 30 procent av Swedbanks skulder i Risk och kapitaltäckning 2007 Finansiella risker 19

19 Risk och kapitaltäckning 2007 Finansiella risker 20 utländsk valuta har uppkommit till följd av att dotterföretaget Swedbank Hypotek tagit upp lån i utländsk valuta. Swedbank Med valutakursrisk avses att värdet av tillgångar och skulder inklusive derivat kan variera på grund av förändringar i valutakurser. Hypoteks upplåning i utländsk valuta är i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skulderna i utländsk valuta vid årsskiftet något större än tillgångarna i utländsk valuta. Huvuddelen av valutarisken i den överskjutande delen av skulderna var eliminerad genom valutaterminer och räntevalutaswappar. En stor del av Hansabanks utlåning sker i euro medan inlåningen huvudsakligen är denominerad i de lokala valutorna (estniska kroon, lettiska lat och litauiska litas). Därtill är en stor del av Hansabanks likviditetsreserv placerad i värdepapper denominerade i euro. Vid årsskiftet gav detta upphov till en tillgångsposition i euro och en ungefär lika stor skuldposition i de lokala valutorna. En justering av växelkursen mellan dessa valutor och euro skulle bara kunna inträffa i en extrem situation. Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro är fastställd och fixerad enligt estnisk lag i väntan på planerat inträde i eurozonen. Liknande arrangemang finns i Lettland och Litauen. I Hansabanks moderbolag fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiska lat, litauiska litas och ryska rubel till följd av investeringar i utländska dotterföretag i Lettland, Litauen och Ryssland. För att reducera valutakursrisken är koncernens utländska strategiska innehav som regel finansierade i respektive lands valuta eller i en valuta som är anknuten till landets valuta. T.ex. är moderbolagets innehav i Hansabank som är denominerad i estniska kroon finansierad i euro. Undantaget är innehavet i Swedbank Ukraina som är denominerad i den ukrainska valutan hryvnia och är finansierad med svenska kronor. Swedbanks exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, dvs exklusive exponeringar relaterade till innehav i utländska dotterbolag, goodwill och andra immateriella tillgångar, är begränsad.. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/ 5 procent vid årets utgång skulle i sämsta fall innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på - 0 mkr (-16). RÄNTERISK Swedbanks ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inklusive derivat inte sammanfaller. Swedbanks räntebundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränterisken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller genom att Swedbank ingått swapavtal där Swedbank betalar bunden ränta. I princip all utlåning i Swedbank med bunden ränta har kreditavtal där låntagaren inte har rätt att lösa lånet i förtid utan att ersätta Swedbank för eventuella förluster som uppstår på grund av att räntan förändrats sedan Med ränterisk avses att värdet på ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i räntenivån. lånet betalats ut, så kallad ränteskillnadsersättning. Även kontoinlåningen kan ur ränterisksynpunkt ses som delvis räntebunden, eftersom det finns stora volymer inlåning som löper med en rörlig ränta som inte bedöms kunna sänkas om styrräntorna skulle sänkas. Detta kan påverka räntenetto negativt, men moderbolaget har valt att positionera sig för att reducera sådana negativa effekter. Ränterisk mäts i Swedbank för alla positioner, såväl de som tas upp till verkligt värde i redovisningen som de som tas upp till anskaffningsvärde. Moderbolaget har dessutom beslutat att i ränteriskmätningen åsätta delar av inlåningen en duration på mellan två och tre år. En höjning av samtliga marknadsräntor (inklusive realräntor) med en procentenhet skulle den 31 december 2007 ha medfört en minskning av värdet av Swedbanks räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med mkr (1 623). Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till mkr (1 608) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 412 mkr (15). Ökningen av ränterisken i svenska kronor hänför sig både till moderbolagets hantering av strukturella ränterisker och till förändringar av positionstagandet inom tradingverksamheten. Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle Swedbanks nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2007 ha minskat med 296 mkr (207). Tabellen nedan sammanfattar och visar hur Swedbanks ränterisker fördelar sig på olika löptider den 31 december Tabell X i appendix sammanfattar ränterisken i övrig verksamhet per valuta för de största valutorna. Ränteförändringar påverkar även räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för Swedbanks räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning Swedbank förmår anpassa räntorna på in- och utlåning med rörlig ränta. Räntenettots känslighet för ränteförändringar beräknas regelbundet inom banken. Vid en räntehöjning 31 december 2007 med en procentenhet beräknas Swedbanks räntenetto öka med cirka 586 mkr under de kommande tolv månaderna 1. Motsvarande siffra vid en räntesänkning med en procentenhet är ett försämrat räntenetto på -960 mkr. AKTIEKURSRISK Exponering för aktiekursrisker uppstår i Swedbank till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Swedbanks aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Positionerna i tradingrörelsen finns i Swedbank Markets samt i Hansabank, och är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt Swedbanks kunder. Inom Swedbank mäts och limiteras aktiekursrisk med avse- 1 Beräkningen utgår ifrån antagandet att marknadsräntorna stiger (sjunker) med en procentenhet och därefter ligger kvar på denna nivå under tolv månader och att Swedbanks balansräkning i princip är oförändrad under perioden.

20 ende på sämsta utfall av olika kombinationer av förändringar av Med aktiekursrisk avses att värdet av ett finansiellt instrument kan variera på grund av förändringar i aktiekurser och i förväntningar om framtida volatilitet. aktiekurser och förväntade volatiliteter. En generell kursrörelse om högst 10 procent (uppåt eller nedåt) skulle vid årets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på tradingverksamhetens positioner på -14 mkr (-13). LIKVIDITETSRISKER Likviditetsrisker uppstår genom att förfallotidpunkter för Swedbanks tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte sammanfaller. Swedbank definierar likviditetsrisk som risken för att i en ansträngd marknadssituation få svårt att fullgöra sina förpliktelser eller att banken tvingas låna upp pengar på oförmånliga villkor. Swedbank har en hög likviditetsberedskap som baseras på en konservativ risksyn. Swedbanks likviditetshantering syftar till att undvika större likviditetsrisker. Likviditetsriskerna reduceras av att Swedbank aktivt arbetar med att säkerställa stabila finansieringskällor, till exempel inlåning från allmänheten och en diversifierad upplåning på ett stort antal kapitalmarknader. Swedbank arbetar aktivt för att bibehålla och vidareutveckla den väldiversifierade upplåningsbas som Swedbank redan har. En annan viktig del av hanteringen av likviditetsrisker är de likviditetsreserver i form av likvida värdepapper som innehas i såväl den svenska som den baltiska verksamheten. Därutöver sker en löpande uppföljning och analys av Swedbanks likviditetssituation för att säkerställa att inte alltför stora kortfristiga betalningsförpliktelser uppstår. Swedbank använder sig av likviditetslimiter som sätter gränser för hur stora betalningsförpliktelserna tillåts vara under till exempel en enskild dag eller andra bestämda tidsperioder. Likviditetshanteringen är centraliserad till ett fåtal enheter vilket effektiviserar och underlättar uppföljning och kontroll av Swedbanks likviditetsrisker. Särskilda kontinuitetsplaner för att hantera allvarliga störningar av likviditetssituationen finns upprättade både på koncernnivå och lokalt i de länder där banken bedriver betydande verksamhet. Under senare delen av 2007 har Swedbanks strategi för hantering av likviditetsrisker satts på prov i samband med den så kallade subprime-krisen på den amerikanska bolånemarknaden. Denna har medfört att de finansiella marknadernas förmåga att förmedla likviditet och finansiering mellan olika aktörer försämrats märkbart. Under dessa svåra förhållanden har Swedbanks likviditetsstrategi fungerat bra och bidragit till att koncernen kunnat bibehålla en balanserad upplåningssituation med begränsade likviditetsrisker under hela perioden. Swedbank har under större delen av hösten och vintern haft överskott i SEK, EUR och USD. Swedbank har vidtagit ett antal åtgärder för att öka beredskapen och minska riskerna vid fortsatta likviditetsproblem på marknaden bl.a. används en mer proaktiv finansieringsstrategi och uppföljning samt rapportering av bankens likviditetssituation har intensifierats. Under 2007 gav Finansinspektionen Swedbank Hypotek tillstånd att emittera så kallade säkerställda obligationer. Swedbank Hypoteks svenska och internationella obligationsstock kommer att konverteras till säkerställda obligationer under det andra kvartalet 2008 med en högre kreditvärdighet som följd. Detta innebär att Swedbanks likviditetsrisker kommer att ytterligare reduceras genom att upplåningsbasen kan utökas och att möjligheterna att hålla likviditetsreserver ökar. KAPITALKRAV FÖR MARKNADSRISKER Enligt gällande regelverk kan kapitaltäckning för marknadsrisk baseras antingen på en standardmodell eller på Swedbanks interna VaR-modell, vilken kräver Finansinspektionens godkännande. Moderbolaget erhöll under 2004 ett sådant godkännande för merparten av marknadsriskerna. Kapitaltäckningsrapporteringen sker i enlighet med detta sedan början av Under år 2006 utvidgades godkännandet till att omfatta även Hansabank koncernen Hänvisning till tabell i apendix sid X Kapitalkrav? Risk och kapitaltäckning 2007 Finansiella risker 21 SWEDBANKS RÄNTERISKER Inverkan på värdet av tillgångar och skulder samt uval, inkl. derivat, om marknadsräntorna stiger med en procentenhet Ränterisk -1% mkr <3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år >10 år Totalt Totalt Summa Swedbank, koncernen Varav utländsk valuta Varav positioner som marknadsvärderas i koncernen Varav utländsk valuta

Risk och kapitaltäckning 2007

Risk och kapitaltäckning 2007 Risk och kapitaltäckning 2007 Innehåll 1 Inledning 3 Kapitalbas och kapitalkrav 7 Risk 9 Kreditrisker 15 Operativa risker 17 Finansiella risker 21 Appendix Inledning Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Risk- och kapitalhantering

Risk- och kapitalhantering Risk- och kapitalhantering INLEDNING Information om s risk- och kapitalhantering publiceras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2013 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Risk och kapitaltäckning 2008

Risk och kapitaltäckning 2008 Risk och kapitaltäckning 2008 Swedbank Risk och kapitaltäckning 2008 Kapitel Innehåll 1 Inledning 2 Kapitalbas och kapitalkrav 7 Risk 9 Kreditrisker 17 Operativa risker, compliance och motverkande av penningtvätt

Läs mer

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering

Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av kapitaltäckning och riskhantering

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2015 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 mars 2009

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 mars 2009 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 mars 2009 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 mars 2009 Kapitaltäckningsgraden

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar AB

Finansiella företagsgruppen Solidar AB Finansiella företagsgruppen Solidar AB Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q4 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat.

DELÅRSRAPPORT Bankens rörelseresultat uppgår till 67 tkr (59tkr) vilket är en ökning med 8 tkr jämfört med föregående års delårsresultat. NÄRS SPARBANK DELÅRSRAPPORT 2017 Styrelsen för Närs Sparbank, org.nr 534000-5965 med säte i När, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2017-01-01-2017-06-30. Sparbankens

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Financial Services BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017

Financial Services BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017 BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017 Informationen i denna rapport avser den periodiska information som skall lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Information om risk och likviditet

Information om risk och likviditet SIP Nordic Fondkommission AB, 556708-6649 Information om risk och likviditet - 140630 Finansiella riskfaktorer Bolaget utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker: Kostnadsrisk, kreditrisk,

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Delårsrapport JANUARI MARS Utlåningen ökade med 8 mdkr (8) till 489 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mdkr (1 264)

Delårsrapport JANUARI MARS Utlåningen ökade med 8 mdkr (8) till 489 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mdkr (1 264) Delårsrapport JANUARI MARS Utlåningen ökade med 8 mdkr (8) till 489 mdkr Rörelseresultatet uppgick till 1 097 mdkr (1 264) Återvinningarna översteg periodens kreditförluster Stadshypoteks delårsrapport

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 1 2014 2014-05-30 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar

Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum -11-10 Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 2 2014 2014-08-29 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen

Läs mer

Riskhantering i Tjustbygdens Sparbank AB - 2008

Riskhantering i Tjustbygdens Sparbank AB - 2008 Riskhantering i Tjustbygdens Sparbank AB - 2008 Inledning I vår verksamhet utgörs de viktigaste riskerna av kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. Styrelsen har det yttersta ansvaret för

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. 1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att

Läs mer

Verksamheten i bolaget består av fakturabelåning, fakturaköp, förfalloköp, kontraktsbelåning, blockbelåning samt kontraktsköp.

Verksamheten i bolaget består av fakturabelåning, fakturaköp, förfalloköp, kontraktsbelåning, blockbelåning samt kontraktsköp. PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2011-09-30 Allmänt PayEx Credit AB Postadress: 621 88 Visby Besöksadress: S:t Hansplan 1 Tel: +46(0)498-20 20 00 Fax: +46(0)498-20 20 01 info@payex.com

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

Periodisk information 2015-03-31

Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar).

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar). KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Sparbanken Gotland. Delårsrapport Januari -Juni 2014

Sparbanken Gotland. Delårsrapport Januari -Juni 2014 Sparbanken Gotland Delårsrapport Januari -Juni 2014 Delårsrapport för perioden januari - juni 2014 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr 534000-5775, får härmed avge delårsrapport för verksamheten under

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

K3 Risker. Kreditrisker

K3 Risker. Kreditrisker 87 K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Delårsrapport Januari - juni 2016

Delårsrapport Januari - juni 2016 HÄRADSSPARBANKEN MÖNSTERÅS ORG. NR. 532800-6209 Delårsrapport Januari - juni 2016 Delårsrapport för perioden januari juni 2016 Styrelsen för Häradssparbanken Mönsterås (532800-6209) får härmed avge delårsrapport

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet

PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet PERIODISK INFORMATION om kapitaltäckning och likviditet Avida Finans AB (Publ) och dess konsoliderade situation Kvartal 4 2017 2017-12-31 Periodisk information Kapitaltäckning och likviditet per 2017-12-31

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2017

De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2017 P R O M E M O R I A Datum 2017-08-25 FI Dnr 17-6342 Författare Avdelningen för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Delårsrapport. Dalslands Sparbank. Januari Juni 2016

Delårsrapport. Dalslands Sparbank. Januari Juni 2016 Delårsrapport Dalslands Sparbank Januari Juni 2016 Delårsrapport för Januari Juni 2016 Verksamhetens art och inriktning Dalslands Sparbanks verksamhetsområde omfattar Mellerud, Ed, Färgelanda och Bengtsfors

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. för AVIDA FINANS AB ( )

DELÅRSRAPPORT. för AVIDA FINANS AB ( ) DELÅRSRAPPORT för AVIDA FINANS AB (556230-9004) 2016-01-01 -- 2016-06-30 DELÅRSRAPPORT Verkställande direktören för Avida Finans AB, org nr 556230-9004, avger härmed delårsrapport för perioden 1 januari

Läs mer

Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring.

Provisionsintäkterna har ökat med 12 % till 10,4 Mkr (9,3 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från Swedbank Robur och Swedbank Försäkring. VIMMERBY SPARBANK AB Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Allmänt om verksamheten Vimmerby Sparbank redovisar ett stabilt resultat före kreditförluster för första halvåret 2014. Reserverade kreditförluster

Läs mer

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering årlig information om kapital-täckning och riskhantering 1 Inledning, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Periodisk information 2014-09-30 Collector Credit AB, 556597-0513, är ett kreditmarknadsbolag och ett helägt dotterbolag till Collector AB, 556560-0797. Verksamheten består av finansieringstjänster. Finansieringstjänsterna

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

II BASUPPGIFTER ANSÖKAN BILAGA 3

II BASUPPGIFTER ANSÖKAN BILAGA 3 II BASUPPGIFTER ANSÖKAN BILAGA 3 Anvisningarna gäller punkt II i bilaga 1 till ansökan (innehållsförteckning) De två första kolumnerna anger numret i innehållsförteckningen Den tredje kolumnen anger om

Läs mer

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2012-01-01-2012-06-30 Allmänt om verksamheten Världens ekonomi

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Ersättningspolicy. 7 december 2016

Ersättningspolicy. 7 december 2016 7 december 2016 Inledning Denna policy gäller för ersättningssystem hos Strukturinvest och gäller för samtliga anställda. Policyn utgår från FI:s föreskrifter Den ska vara förenlig med och främja en sund

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2017

De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2017 P R O M E M O R I A Datum 2017-11-24 FI Dnr 17-6342 Författare Avdelningen för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2017

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2017 P R O M E M O R I A Datum 2018-02-23 (korrigerad 2018-03-09) FI Dnr 17-6342 Författare Avdelningen för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 1 INLEDNING FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument utgör den årliga informationen om risker,

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012

Delårsrapport januari juni 2012 Delårsrapport januari juni 2012 Styrelsen för Sparbanken Boken, org nr 537600-6234, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2012. 1 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Delårsrapport 2018 januari - juni

Delårsrapport 2018 januari - juni Delårsrapport 2018 januari - juni DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2018 Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under

Läs mer

Riktlinjer för riskhantering

Riktlinjer för riskhantering Riktlinjer för riskhantering 1. Inledning Case Kapitalförvaltning AB ( Bolaget ) står under Finansinspektionens tillsyn och har tillstånd till fondverksamhet enligt lag (2013:561) om förvaltare av alternativa

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2015-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

Delårsrapport. Januari juni 2010

Delårsrapport. Januari juni 2010 Delårsrapport Januari juni 2010 Delårsrapport för januari juni 2010 Styrelsen för Sparbanken Göinge AB, 516406-0716, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari -

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 30 juni 2008

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 30 juni 2008 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 30 juni 2008 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 30 juni 2008 Kapitaltäckningsgraden

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum 2008-10-15 Finansinspektionen Författare Masih Yazdi Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen gör inga egna makroekonomiska prognoser, utan använder i sina stabilitetsbedömningar

Läs mer

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal.

Räntenettot för perioden var tkr ( tkr). Minskningen beror på det historiskt låga ränteläget vilket medfört en minskad räntemarginal. DELÅRSRAPPORT 2016-06-30 Skurups Sparbank, organisationsnummer 548000-7409, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2016-01-01 2016-06-30. Utveckling av resultat och ställning Jämförelser

Läs mer

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden Delårsrapport för perioden 2017-01-01 2017-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning 3 Rapport över totalresultat 3 Balansräkning 4 Noter till de finansiella rapporterna

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet Bolag inom Solidar

Kapitaltäckning och likviditet Bolag inom Solidar Kapitaltäckning och likviditet Bolag inom Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om bolagens

Läs mer

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2016

De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2016 P R O M E M O R I A Datum 2017-02-24 FI Dnr 16-7882 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod) och operativ risk, marknadsrisk samt kreditvärderingsrisk

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 1 % lägre jämfört med 30 juni 2013, provisionsintäkterna

Läs mer

Delårsrapport. Januari juni 2014

Delårsrapport. Januari juni 2014 Delårsrapport Januari juni 2014 sid 1 (5) Delårsrapport för januari - juni 2014 Styrelsen för Sparbanken Göinge AB, 516406-0716, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Erik Penser Bankaktiebolag

Erik Penser Bankaktiebolag Erik Penser Bankaktiebolag DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2015 Resultatförbättring och fokusering präglade första halvåret 2015 Januari-juni 2015» Rörelseintäkterna ökade med 9 procent till 110 (101) mkr.»

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Delårsrapport -01-01 -06-30 Delårsrapport för januari juni Styrelsen för Högsby Sparbank (532800-6217) får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden -01-01 -06-30. (Då ej annat anges avser

Läs mer

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 DNB ASSET MANAGEMENT AB Org.nr. 556387-6159 ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 Beräkningarna baseras på Europaparlamentets

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Delårsrapport JANUARI JUNI Utlåningen ökade med 21 mdkr (16) till 501 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mnkr (2 452).

Delårsrapport JANUARI JUNI Utlåningen ökade med 21 mdkr (16) till 501 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till mnkr (2 452). Delårsrapport JANUARI JUNI Utlåningen ökade med 21 mdkr (16) till 501 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till 2 229 (2 452). Återvinningarna översteg periodens kreditförluster. 2 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI

Läs mer

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING OCH RISKHANTERING

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING OCH RISKHANTERING ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING OCH RISKHANTERING 2011 Pelare 3 i Baselregelverket 1. Inledning Den årliga informationen om Klarnas kapitaltäckning och riskhantering nedan lämnas i enlighet med Finansinspektionens

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer