Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord med styrelsens säte i Piteå

Transkript

1 Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov och innebär bland annat skärpta krav på bankens hantering av risk och offentliggörande. Basel 2 kan beskrivas enligt nedan Pelare 1 Pelare 2 Pelare 3 Minimikapital Samlad kapitalbedömning Offentliggörande Kreditrisk Marknads- risk Intern kapital utvärdering IKU Information till andra än tillsynsmyndigheten Operativ risk Pelare 1 Regelverket i pelare 1 är det lagstyrda minimikapitalkravet på kredit-, marknads- och operativa risker. I det nya regelverket finns det två huvudsakliga metoder att räkna fram kapitalkravet för kreditrisker; schablonmetoden och IRK-metoden. Schablonmetoden har stora likheter med de gamla reglerna, Basel 1. Sparbanken Nord beräknar kreditrisker enligt schablonmetoden. Utöver kapitalkrav för kreditrisker och marknadsrisker, som funnits i bestämmelserna sedan tidigare, har även ett krav för operativa risker införts. De operativa riskerna kan mätas med basmetoden eller schablonmetoden. Sparbanken Nord beräknar sina operativa risker enligt basmetoden. Pelare 2 Regelverket i pelare 2 innebär att banken skall upprätta och dokumentera egna interna processer för att utvärdera sitt kapitalbehov. Detta för att tillförsäkra att bankens kapital täcker även andra risker, det vill säga inte bara de som ingår i pelare 1. Pelare 3 I denna pelare finns kravet på att banken ska offentliggöra omfattande information om risker, riskhantering och kapitalkrav (FFFS 2007:5). Mer information om regelverket finns på Finansinspektionens hemsida Samtliga förhållanden som redovisas avser förhållandena per Upplysningarna nedan om kapitalkravet begränsar sig till det legala kapitalkravet.

2 Riskhanteringen i Sparbanken Nord Sparbanken är utsatt för ett antal risker där kreditrisken är den största och vanligaste orsaken till förluster. Den kan beskrivas som risken för att en motpart inte fullföljer sina åtaganden. Kreditrisk kan också uppkomma om man har en hög koncentration i utlåningsportföljen antingen vad gäller bransch eller enskilda kredittagare. Finansiella risker indelas i två huvudgrupper, marknadsrisk och likviditetsrisk. Marknadsrisk kan uppstå vid ränteförändringar och likviditetsrisk om banken inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Sparbanken Nord arbetar kontinuerligt för att förebygga dessa risker i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret och har även en aktiv del i detta arbete. Med detta dokument vill styrelsen ge en överskådlig bild av bankens risker och organisation för att hantera dessa risker till kunder och andra intressenter. Sparbanken Nords styrelse har fastställt ett antal policydokument för hanteringen av bankens risker. Riskpolicyn bygger på ett antal grundläggande värderingar: Affärsmannaskap Låg riskprofil Förstå affären Samspel med kunden Affärsansvar God riskkontroll God riskkultur På denna övergripande riskpolicy vilar särskilda policys för de tre viktigaste risktyperna: Kreditpolicy / -instruktion I kreditpolicyn har bankens styrelse fastställt riktlinjer för kreditgivning. Styrelsen har i särskild instruktion delegerat befogenhet till olika beslutsnivåer inom vissa ramar. Större företagsengagemang omprövas och riskklassificeras minst en gång per år i behörig kreditbeviljande instans. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och förlustrisken vid ett eventuellt obestånd. Privatkrediter klassificeras efter ett poängsystem som bedömer kundens återbetalningsförmåga med hjälp av ett antal parametrar. Bankens kreditgivning ska präglas av god etik och affärsmoral. Kunden ska ha en uthållig återbetalningsförmåga. Finanspolicy I bankens finanspolicy har styrelsen fastställt riktlinjer för vilken riskprofil, riskhantering, riskkontroll och rapportering banken måste följa. Läs mer under nedanstående länk. Policy operativa risker Policyn för operativa risker avser hela bankens verksamhet. Risktagandet skall så långt som möjligt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart. För operativa risker som kan kvantifieras, skall förlustrisk vägas mot kostnad för att begränsa risken. Riskhanteringen skall baseras på affärsmässighet och bedrivas med ett tydligt lönsamhetsfokus. Detta innebär bland annat att hänsyn skall tas till de operativa riskerna vid varje affärsbeslut och att prissättningen av produkter och tjänster skall beakta de operativa riskerna.

3 Utöver ovanstående finns en policy för den Interna Kapitalutredningen (IKU) som ska säkerhetsställa att banken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker banken är utsatt för. Bankens riskkontrollfunktion rapporterar till ett av styrelsen utsett utskott RRU (Risk- och revisionsutskott) enligt en årligen av utskottet fastställd rapportagenda. Kapitalbas och kapitalkrav För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Kapitalbas Kapitalbasen ska fungera som en buffert mot förluster som kan uppkomma till följd av de risker banken kan bli utsatt för. Kapitalbasen ställs i relation till kapitalkravet. Därför är det viktigt att vid ökade volymer också ha en hög lönsamhet. Kapitalbasen består av primärkapital, som främst utgör det egna kapitalet med reducering av organisationsaktier och nettobokförd goodwill, samt supplementärkapital som främst består av förlagslån. Avräkningsförfarandet avseende organisationsaktier innebär att avräkning normalt sker med 50 % vardera från primärt- och supplementärt kapital. För det fall det supplementära kapitalet ej är tillräckligt för avräkning ökas avräkningsposten från det primära kapitalet. Sparbanken Nords kapitalbas tkr Primärt kapital Eget kapital Periodiseringsfond (73,7 % därav) Avgår: Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde Immateriella anläggningstillgångar Avräkning av aktier i Swedbank AB Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde Förlagslån Avräkning aktier i Swedbank AB Summa supplementärt kapital - Total kapitalbas Kapitaltäckningskvot 3 1,37 Kapitalbasen styr också bankens möjlighet till större enhandsengagemang, det vill säga utlåning till en enskild företagsgrupp, enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Lagen säger att enhandsengagemanget inte får vara större än 25 % av kapitalbasen, i Sparbanken Nords fall alltså inte större än tusen kronor. 1 I eget kapital ingår bankens totala egna kapital inklusive fond för verkligt värde med avdrag för styrelsens förslag till anslag. 2 Bankens förlagslån har ett nominellt värde av 160 miljoner kronor. Förlagslån med en återstående löptid som understiger fem år tillgodoräknas det supplementära kapitalet till ett belopp som motsvarar högst 20 procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfall. 3 Kapitaltäckningskvot: Kapitalbasen i förhållande till det legala kapitalkravet. Kapitaltäckningskvoten får ej understiga 1,0.

4 Kapitalkrav Tkr Kapitalkrav beräknad enligt schablonmetoden 4 1. Exponering mot administrativa organ, ickekommersiella företag samt trossamfund Kapitalkrav Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastigheter Oreglerade poster Säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa totalt minimikapital Kapitalkrav för marknadsrisker beräknas ej eftersom banken inte innehar något handelslager i värdepapper, samt att all valutahandel går via Swedbanks system (LUS). Det interna kravet på kapital (IKU) pelare 2 Utöver den legala bedömningen, är det bankens styrelses ansvar att bedöma huruvida det behövs ett kompletterande kapital. Denna interna kapitalutredning är en framåtblickande process som inkluderar styrelse, bankledning och ledningsgrupp. Banken har definierat följande riskområden: Kreditrisk Inom detta område beaktar vi i första hand koncentrationsrisker, som består av bransch-, namn- och sektor (geografiska) koncentrationer.. Finansiella risker Räntenettorisk kan uppstå om man har en stor andel bunden utlåning som inte är räntesäkrad. Detta innebär att man vid stigande räntor inte kan höja intäktsräntan samtidigt som man måste höja kostnadsräntan på inlåningen. Banken gör en beräkning på hela balansräkningen vilket innebär att man tar hänsyn till alla löptider på in- respektive utlåningen. Beräkningen är gjord med 2 procents ränteförändring. Värdeförändringsrisk om banken innehar ett större antal placeringar kan värdet förändras hastigt vid ränteoro. För de placeringar sparbanken har och som har längre löptid avsätts kapital under rubriken Likviditetsrisk i finansiella instrument. De övriga placeringarna har mycket korta löptider 1 3 månader och där ser vi inte någon värdeförändringsrisk.. Likviditetsrisk kan uppstå om banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkter utan att kostnaden för att låna upp kapital ökar avsevärt. Sparbanken har för nuvarande mycket god likviditet och avsätter inget kapital för detta. Läs mer om bankens likviditet på 4 Schablonmetoden: Tillgångarna delas upp i nio tillgångsklasser, riskvägs efter tillgångarnas säkerhet med olika procentsatser. Av det riskvägda beloppet beräknas 8 % som kapitalkrav. 5 Basmetoden: 15 % av medelvärdet av de tre föregående verksamhetsårens intäkter exklusive räntenetto.

5 Valutarisker beaktar banken ej eftersom det endast är resevaluta banken handhar. Kursrisker kan uppstå om en placering tappar i marknadsvärde. Bankens största placering är aktier i Swedbank AB. Aktiens marknadsvärde påverkar inte bankens kapitalbas eftersom aktiens värde till 100 procent dras av från kapitalbasen. Denna placering är av strategisk karaktär och skall inte säljas. Likviditetsrisk i finansiella instrument uppstår om man inte kan omsätta ett värdepapper i likvida medel utan att förlora i värde eller att avyttringskostnaderna blir stora. Från och med gäller ett nytt likviditetsregelverk (FFFS 2011:37). Där krävs det mer högkvalitativa tillgångar som är belåningsbara i Riksbanken. Därför har banken gjort placeringar i säkerställda bostadsobligationer. Dessa placeringar löper på lite längre tid och för att säkerställa likviditetsrisken i dessa instrument avsätter vi det av Riksbankens framtagna värdejusteringsavdraget. Operativ risk kan delas upp i två underrubriker, ryktesrisk och strategisk/affärsrisk. Ryktesrisk kan uppstå till följd av kunders, motparters, investerare eller myndigheter får en negativ uppfattning om banken. Strategisk/affärsrisk kan uppstå på grund av marknadsförändringar, ogynnsamma affärsbeslut eller brist på lyhördhet för marknadsförändringar. Inom det senare området gör banken noggranna analyser om kommunerna i verksamhetsområdet. Både vad gäller den kommunala ekonomin, befolkningsutveckling, småhuspriser m.m. En annan affärsrisk är bankens kundbas. Därför följer banken noga de årliga SKI-mätningarna (Svenskt Kvalitetsindex) både på privat- och företagsmarknaden. Syftet med denna process är att säkerställa att banken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar de risker som banken kan vara exponerad för. I detta ingår att banken har ett kapital som står i paritet med den valda riskprofilen, liksom ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner.