HANDLINGAR. till. sammanträdet Kaffe i matsalen Information samt lunch Behandling av ärenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGAR. till. sammanträdet 2010-06-07. 09.30 Kaffe i matsalen 10.00 Information samt lunch 13.00 Behandling av ärenden"

Transkript

1 landstinget DALARNA Skolnämnden HANDLINGAR till sammanträdet Tid: Plats: Kaffe i matsalen Information samt lunch Behandling av ärenden Fornby folkhögskola Fornbyvägen, Borlänge

2 LANDSTINGET DALARNA Skolnämnden FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Plats: Fornby folkhögskola, Fornbyvägen, Borlänge Tid: Måndag 7 juni Kaffe i cafeterian Information Fornby folkhögskola - Per-Erik Kaj Lunch på egen bekostnad Information internationella frågor - Nils-Åke Norman Miljöredovisning, fördjupad information - Anna Wigge Behandling av ärenden Ärenden 1. Godkännande av dagordning 2. Protokollsjustering 3. Information om Fornby folkhögskola 4. Information internationella frågor 5. Miljöredovisning - fördjupad information 6. Kvalitetsredovisning folkhögskolorna 7. Årsredovisning folkhögskolorna 8. Delårsrapport och vårprognos 9. Anmälningsärenden 10.Anmälan av beslut på delegation 11.lnformation Det är viktigt att nämnden är beslutsför. De ledamöter, som inte kan närvara, måste anmäla detta omgående så att ersättare kan kallas in. Anmälan ska ske till Margaretha Sandell, tel eller med e-post margaretha.sandell@ Itdalarna.se

3 I le ~ landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Godkännande av dagordning Godkännande av föreliggande dagordning.

4 Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Protokollsjustering Skolnämnden beslutar a t t utse att jämte ordföranden justera sammanträdesprotokollet.

5 lit. landstinget II DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Information om Fornby folkhögskola Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Per-Erik Kaj rektor vid Fornby folkhögskola informerar om verksamheten vid skolan.

6 Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sam manträdesdatum Information om internationella frågor Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Nils-Ake Norman deltar och informerar om internationella frågor.

7 I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Miljöredovisning fördjupad information Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Anna Wigge medverkar och lämnar en fördjupad information om miljöredovisning 2009.

8 I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Folkhögskolornas kvalitetsredovisningar 2009 Dnr LD1 0/01553 Handläggare: Margareta Dalberg Skolnämnden beslutar a t t godkänna redovisningarna samt a t t uppdra till respektive rektor att överlämna redovisningarna för 2009 till Folkbildningsrådet. FOlkbildningsrådet (FBR) arbetar på regeringens uppdrag med att följa upp kvaliteten inom landets folkbildning. Uppföljningen omfattar verksamheten vid studieförbund och folkhögskolor. Verksamheterna har under en treårsperiod fått särskilda medel för att utveckla det interna kvalitetsarbetet. En första uppföljning gjordes 2007 som åtföljdes aven andra Ar 2010 ska redovisning lämnas senast 1 juli för kvalitetsarbetet FBR sammanställer verksamheternas redovisningar i en rapport till regeringen samt återkopplar resultaten till uppgiftslämnarna. I årets rapport ska verksamheten dels beskriva utvecklingen av det interna kvalitetsarbetet, dels hur man inom detta förhåller sig till folkbildningens fyra syften och sju verksamhetsområden. Rapporten ska lämna en samlad och analyserad bild av skolans kvalitetsutvecklingsarbete. Redovisningen är en webbaserad enkät som ska lämnas in till FBR. Information om processen finns på folkbildningsrådets hemsida Anvisningar för årets redovisning har i november 2009 skickats till samtliga verksamheter. Malungs folkhögskola och Fornby folkhögskola har lämnat kvalitetsredovisningar. Redovisning från Mora folkhögskola utsändes senare. Bilaga (1-12) Förhandling enligt 11 MBA äger rum den 4 juni 2010.

9 I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Folkhögskolornas årsredogörelser 2009 Dnr LD Handläggare: Margareta Dalberg Skolnämnden beslutar a t t godkänna upprättade årsredogörelser avseende 2009 för Mora, Malungs och Fornby folkhögskolor. Folkhögskolorna ska före den 1 juli varje år lämna en verksamhetsberättelse med årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivs med statsbidrag. På FBR:s hemsida finns publicerat kriterier och fördelningsprinciper för statsbidraget. I bilaga 3 återfinns allmänna råd och uppgifter om vad som ska finnas med i folkhögskolornas årsredogörelser. Enligt anvisningarna ska årsredogörelsen undertecknas av minst rektor och styrelsens ordförande. Samtliga folkhögskolor har lämnat årsredogörelsen för behandling i nämnden. Bilaga (13-58)

10 I II ~ landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Delårsrapport och vårprognos för skolnämnden Dnr LD10/01567 Handläggare: Anna Skogberg, Margareta Dalberg Skolnämnden beslutar a t t godkänna delårsbokslut och vårprognos. En övergripande delårsrapport med redovisning av måluppfyllelse lämnades till ekonomienheten den 17 maj avseende Skolnämndens verksamhet. Bilaga (59-72) I föreliggande rapport återfinns enheternas egna verksamhetskommentarer samt redan inlämnad delårsrapport med uppföljning av nämndens mål enligt landstingplan Prognosen visar ett underskott om 1,1 mkr. Underskottet återfinns främst hos naturbruksgymnasiet i Älvdalen som prognostiserar ett underskott om 1 mkr och bygger på de uppgifter om sökande som för närvarande finns. Även Musikkonservatoriet prognostiserar ett underskott om drygt 0,1 mkr. Underskottet beror även där på sviktande elevunderlag. Gällande Musikkonservatoriets och Musik i Dalarnas ansökan till YH-myndigheten om höstens kompletterande utbildning i Musik och Dans räknar Skolförvaltningen med att få ett 2-årigt beslut inom en snar framtid enligt muntliga besked. Någon uppgift om statsbidragets storlek har inte lämnats. I prognosen har beräkningar gjorts med kr per elev och år som grund. Förhandling enligt 11 MBA äger rum den 4 juni 2010.

11 -. landstinget II DALARNA SKOLNÄMNDEN 1 BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Anmälningsärenden Skolnämnden beslutar a t t anteckna anmälan till protokollet. Anmäles följande: Från landstingsfullmäktige Valärenden - att utse Björn Hammarskjöld som ledamot i Skolnämnden - Stadgar tör Musik i Dalarna - ändring

12 I II ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Anmälan av beslut på delegation Skolnämnden beslutar a t t anteckna det anmälda delegationsbeslutet till protokollet. Delegeringsbeslut av skolnämndens ordförande enligt SN 31/10 - upphävande av interimistiskt beslut om avstängning av elev vid Naturbruksgymnasiet i Älvdalen LD10/01418 Av chefen tör skolförvaltningen fattade beslut enl SN 14/08 P avskrivning av kundfordringar vid Naturbruksgymnasiet Älvdalen LD10/00055 Bilaga (73-75)

13 I l) ~ Landstinget DALARNA SKOLNÄMNDEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum Information Skolnämnden beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Information lämnas om; - bolagiseringen - budget parlamentariska gruppen - fristående skolor Dalarna - Musikkonservatoriet Falun - påbyggnadsutbildning

14 01 NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (1 juli 2009). Bilagor ska inte bifogas. Redovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2010, kl Kontaktuppgifter till ansvarig för redovisningen vid folkhögskolan: Namn Folkhögskola Adress Postadress Telefonnr adress Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen Per Erik Kaj Fornby Box Borlänge pek@fornby.se Frågorna har diskuterats på lärarmöte och svaren har sammanställts av rektor Redovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse Innan den skickas till Folkbildningsrådet Redovisning har behandlats av skolans styrelse 7 juni 2010 KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN 1. Systematik i kvalitetsarbetet 1 a Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Vi har arbetat efter den processbeskrivning som vi utvecklade föregående år och som beskrivs översiktligt i skissen. Alla anställda engagerades i en omprövning av verksamhetside, vision, ledstjärnor, mål och planer genom att man i smågrupper om två till fyra personer fick ansvar för att pröva och komma med förslag utifrån var sin del av det tidigare styrkortet. Arbetet pågick under en tremånadersperiod i en virtuell konferens och avslutades med redovisningar i lärarrespektive servicegrupp och till sist en gemensam personaldag. Arbetet har gjort vårt styrdokument mer levande i vardagen.

15 02 Vi har försökt att göra den röda tråden synlig för såväl anställda som studerande genom att enkäter, tema- och personaldagar, utvecklingssamtal, återkommande uppföljningar etc hänger ihop. För de studerande har vi utvecklat underlagsmaterialet för utvecklingssamtalen. Samtalen hålls vid tre tillfällen under ett läsår och syftar till att de studerande ska tydliggöra sina mål, vad som krävs för att nå dem, vilket stöd de behöver, hur det går under resans gång, vad man kan lära av resultaten osv osv. Vi har arbetat med alla de tio delarna i Fornbys kvalitetsprocess. Det som vi lyckats minst med är de personliga utvecklingsplanerna. Endast en mindre del av de anställda har gjort sådana planer. Däremot så har alla haft planerade och förberdda utvecklingssamtal och rektor har dokumenterat vad han kommit fram till med var och en. 1 b Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som gjorts till följd av kvalitetsarbetet. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. Genomgripande förändringar har gjorts beträffande mat och matsal utifrån de synpunkter som kommit fram. Matsalen har målats och fått ny konst, matsedeln har förändrats och inte minst sallad och vegetariska rätter har utvecklats, Varmhållning av maten och service runt buffen har förbättrats. Köket har renoverats i ett antal mindre avseenden, ett nytt egenkontrollprogram har skapats och introducerats, samtliga köksanställda har deltagit i utbildning, ett nytt prissystem prövas. Vår grafiska profil och marknadsföring har förnyats med kursfolder, olika informationsblad och annonser, men också genom aktiviteter där de studerande engagerats i att prata folkhögskola med allmänheten. Städ och vaktmästeri har slagits ihop till ett gemensamt arbetslag för att komma ifrån enkönade arbetslag och hitta nya former för samverkan. Administration och service har fått en samordnare och mer kontinuitet i utvecklingsarbetet. Det leder till återkommande diskussioner om hur vi kan förbättra rutiner och bemötande gentemot studerande, service till de olika funktionerna på skolan etc. Utöver kontinuerligt fortbildningsarbete för de anställda så har några större satsningar gjorts; en lärare har deltagit i en 7,.5-poängs kurs i folkbildningskunskap på Linköpings universitet. Hans arbete har fått spridningseffekter och leder till att en intern fortbildning i folkbildningsanda och mässighet startas med alla anställda imamuni Inte minst för att stå bättre rustade för att möta studerande från olika kulturer har en lärare deltagit i en veckas intensivkurs om Islam i Istanbul. Även den får en intern fortsättning för övriga lärare. En lärare deltar i en längre chefsutbildning, bl a som en förberedelse för ett utvecklingsuppdrag tör att bättre samordna och utveckla våra utbildningar och kursinslag inom de estetiska och konstnärliga ämnena. 1 c Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som gjorts sedan föregående redovisningstillfälle och som avser den allmänna kursen. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. Vi har lagt mycket tid och kraft på varje studerandes utvecklingssamtal för att studierna ska ske med tydliga mål och med den studerande som ansvarig för sin egen utveckling. Vi formulerade skriftliga antagningsrutiner för att säkra att vi antog rätt sökande till rätt

16 kurs och att de studerande fick bra information i förväg om den kurs de antogs till sä att förväntningarna var de rätta. Erfarenheterna från törsta året leder nu till en del justeringar, tydligare information etc. Samarbetet mellan lärarna har ökat, vilket gjort att vi kunnat hitta nya lösningar och arbeta mer ämnesövergripande. Datautbildning har t ex vävts in i kärnämnena längt mer än tidigare, undervisningen i studieteknik och lärande har utvecklats och litteraturhistoria har fått ett nytt upplägg i samverkan mellan språk- och estetlärare. Ett dubbelpass i veckan har gjorts till "verkstad" där den studerande får personlig handledning. I första hand har det gällt matematik. Genom att samverka mellan olika inriktningar kunde vi skapa en ny allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad, där olika lärares special kompetenser kunde utnyttjas i inriktningsundervisningen. Vi tog fram ett arbetsmaterial för omdömessättningen för att säkra att alla lärare utgick från kriterierna och gjorde likartade bedömningar. Diskussionerna om materialet och i samband med omdömessättningen har varit intensiva. En levande diskussion om hur kriterierna ska tolkas, vad som ska vägas in och väga tungt osv är viktigt för att omdömessättningen inte ska ske Slentrianmässigt. Framförallt inom matematik och samhällskunskap har vi hittat nya former och metoder för att handleda studerande med stora kunskapsluckor och/eller studiesvårigheter. Vi har sett över språket i matematikdiagnoser för att studerande i svenska som andraspråk bättre ska förstå uppgifterna. Vi har kommit fram till en nytt grundschema som gör att vi kan erbjuda fler nivågrupper i kärnämnena med oförändrad resursåtgång. Det nya schemat införs från höstterminen d Själwärderlng av mål, systematik och förankring. Välj ett av svarsalternativen 1.Det finns mäl för vårt systematiska kvalitetsarbete ja I&l nej D Inte * * * * alls 2. Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras O O O D I&l 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och O O O O I&l förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, D O O O I&l strategisk funktion (utveckling, aweckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av O O O O I&l vårt kvalitetsarbete. Fullt ut D O O O 1 e. Beskriv förändringar/åtgärder i förankring och delaktighet (t ex deltagare, personal, ledning, styrelse och medlemsorganisationer) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max I 000 tecken. Kursrådet har haft en fråga att arbeta med under hela året, nämligen att fä studeranderabatt på bussarna på samma villkor som studerande på högskolan. Det har ökat delaktighet och engagemang i kursrådets arbete överhuvudtaget. Att arbetet

17 kröntes med framgång våren 2010 var naturligtvis extra roligt. Vi har utsett studerandeskyddsombud och de studerande har fått representation i skolans miljöledningsgrupp och skyddskommittej. Rektor har börjat skriva månadsbrev om aktuella frågor på skolan till studerande och anställda. Alla anställda har utbildats i "Förändringens Fyra Rum" om personlig utveckling och organisationsdiagnos. Varje arbetslag gjorde sedan handlingsplaner med vad man själva skulle göra, vilka förväntningar man hade på de andra arbetslagen och vilka krav man hade på ledningen. Handlingsplanerna presenterades vid en gemensam personaldag där alla fick ta ställning till vilka av de andras förväntningar man var beredd att leva upp till. 2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Själwärdering av propositionens sju verksamhetsområden. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1.den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.det mångkulturella samhällets utmaningar 3.den demografiska utmaningen 4.det livslånga lärandet 5.kulturen 6.tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Välj ett av svarsalternativen Folkhög- Folkhög- Mål/insatser kring Genom systematiska skolan skolan har området finns uppföljningar, känner till börjat beskrivet i utvärderingar och detta arbeta med verksamhetsplaner analyser av insatserna område detta och utvecklas och område verksamhetsberättels förbättras området er 1.Den O O O l&1 gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.Det O D O l&1 mångkulturella samhällets utmaningar 3.Den O O l&1 O demografiska utmaningen 4.Det livslånga O O l&1 O lärandet 5.Kulturen O O l&1 O

18 05 6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. D o D o D o Eventuella kommentarer: Skolan har ett miljöarbete av mycket hög kvalitet där vi följer t ex energiförbrukning, kemikalieanvändning och sophantering. I första hand rör detta de anställda, men vi har alltmer försökt att engagera de studerande. 2b. Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften. Följande fyra syften utgör en bas i allt folkbildningsarbete: 1.stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2.bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3.bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4.bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Välj ett av svarsalternativen Folkhögskolan känner till syftena Folkhögskolan arbetar efter syftena Folkhögskolan har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Självvärdering O o O av propositionens fyra huvudsyften Folkhögskolan genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mållinsatser, kopplat till syftena. för att successivt utveckla och förbättra lid Eventuella kommentarer: 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen Beskriv förändringar och/eller åtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max I 000 tecken. Vi har tillsatt en samordnare för administration och service. Hela arbetslaget har regelbundna möten och uppföljningar. Laget har också tillsammans utformat ett samarbetskontrakt. Alla anställda har gjorts delaktiga i arrangemangen runt Folkhögskolans dag med olika ansvarsområden. Vi gjorde dagen till en vanlig arbetsdag genom att byta med en kompdag i maj. I ett litet utvecklingsprogram för de tre anställda inom administrationen har vi tydliggjort

19 Q6 vars och ens ansvar och arbetsuppgifter och arbetat med att det alltid ska finnas fler än en som kan utföra en arbetsuppgift. Vi har infört kortbetalning för att minska kontanthanteringen och ge bättre service. Skriftliga rutiner för antagningsprocessen från ansökan till kursstart har tagits fram. Studiebesök hos och samarbete med motsvarande personalgrupper på folkhögskolorna i Malung och Mora har skett. De tre landstingsskolorna har försökt samarbeta runt ITfrågor med landstingets IT-enhet, hittills dock med synnerligen måttlig framgång. 4. Utvecklings- och profileringsbidrag Beskriv projekt/aktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Varje folkhögskola tilldelas årligen särskilda medel (år 2009 tilldelades kr/folkhögskola) för planerat utvecklingsarbete, ideologisk profilering och rörelseanknytning. Se Statsbidrag till folkhögskolor 2009, s Beskriv de tre viktigaste projekt/aktiviteter som i huvudsak har genomförts sedan föregående redovisningstillfålle. Betoning skall läggas på dess resultat och effekter. Max 2000 tecken. De tre områden vi redovisade föregående år är fortsatt centrala i vårt utvecklingsarbete; verksamheten inom svenska som andraspråk, förmågan att möta studerande med dåliga erfarenheter från sin tidigare skolgång samt mera kontakter i omvärlden runt skolan. Det senaste året har vi också utvecklat en marknadsplan med bl a grafisk profil i foldrar, annonser etc, öppna arrangemang och ökade kontakter med kommuner, politiska partier, organisationer och verksamheter inom den sociala ekonomin, gymnasieskolan etc. Vi skapade ett tema folkhälsoarbete med våra allmänna kurser som pågick under två månader med minst en halv dag i veckan; föreläsningar, prova på-aktiviteter, friluftsdagar etc. I linje med ambitionen att det ska "hända mer" runt folkhögskolan har vi startat tre nya kurser det senaste året; En sommarkursvecka med åtta olika kurser, en prova på-kurs för deltagare inom iv-programmet samt en distanskurs i vävning. (Dessutom har vi Fuga, Fornbys ungdomsgarantikurs under våren 2010). Vi försökte också starta en förberedande kurs för svenska som andraspråk, men fick inte tillräckligt med anmälningar.

20 Lmul.\'tillget DC/lama ']7 Mal!IIIRs folkhögskola Kvalitetsredovisning NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (1 juli 2009). Bilagor ska inte bifogas. Redovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2010, kl Kontaktuppgifter till ansvarig för redovisningen vid folkhögskolan: Namn Folkhögskola Adress Postadress Telefonnr adress Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen _Eva Avgerinou Malungs folkhögskola, _Eva A vgerinou Redovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse innan den skickas till Folkbildningsrådet Redovisning har behandlats av skolans styrelse KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN,. Systematik i kvalitetsarbetet 1 a Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Det systematiska kvalitetsarbetet på Malungs folkhögskola genomförs genom den lokala samverkansprocessen som fungerar som ett förankrings och kvalitetssäkringssystem. Alla viktiga beslut fattas i samverkan. Samverkansprocessen består av arbetsplatsträffar i form av lärarråd, serviceråd och ett gemensamt personal råd. Ärenden till dessa bereds av skolledning, fackföreningar, tillsatta arbetsgrupper och enskilda. När ärenden har behandlats på arbetsplatsträffar tas de upp i VaksCll1lhets!Jeriitte!se 2009

21 Lalldsrillger Dalama J8 Malllllgsfolkhögskola samverkans gruppen som sammanträder en gång per månad. I samverkansgruppen sker uppföljning av alla beslut. Alla träffar och beslut dokumenteras och dokumentationen är tillgänglig i digital form. I samverkansprocessen behandlas verksamhetsfrågor, ekonomi, arbetsmiljö, miljö, kvalitet, personalfrågor, elevfrågor, mm. I samverkan behandlas Uven utvärderingar, åtgärder och aktivitetsplaner. I syfte ah ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har vi under året som gått initierat en översyn av den lokala samverkansprocessen. Miljöledningen har lyfts in till samverkansprocessen och miljöledningsgruppen bereder ärenden till samverkan. Vi har gjort en förteckning över alla dokument innehållande regler, policies, riktlinjer, mm. för att gå vidare med en systematisering av dessa. En ny utvärderingsmodell har införts, som inbegriper både en självvärdering som personalen gör av sitt eget arbete under året och en utvärdering som elever gör av hela skolans verksamhet. Vi har påbörjat ett arbete som innebär att personalens utvärdering, elevernas utvärdering, personalens och elevernas utvecklingssamtal är integrerade delar av en process som avslutas med upprättande av nästa års aktivitetsplan och budget. Slutligen har kvalitetsarbetet "mainstreamats" genom att avskaffa kvalitetssamordnarfunktionen. Rektor ansvarar för kvalitetsledning medan kvalitetsarbetet är integrerat i samverkansprocessen. 1 b Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som gjorts till följd av kvalitetsarbetet. Sammanfattande beskrivning om max 2000 tecken. Aktivitetsplan integrerad med utvärderingar och utvecklings samtal. Utveckling av nya kurser. Systematiskt arbete med elever med särskilda behov. Upprättande och utveckling av SYV-funktion Upprättande av elevvårds grupp Översyn och förtydligande av avgifter. Hemlagat mat Nya rutiner i köket Kompetenskartläggning av personalen. Kompetensutveckling kopplad till skolans målsättningar Utveckling av servicerådet Strategisk IT -planering Bättre service från huvudmannens organisation 1 c Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som gjorts sedan föregående redovisningstillfälle och som avser den allmänna kursen. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Systematiskt arbete med utvecklingssamtal & dokumentation i form av individuella utvecklingsplaner Verksamhetsberättelse 2009

22 ullltlslingcl Dalarna 09 MailIngs folkhögskola Systematiskt arbete med stöd till elever med siirskilda behov, omfattande bl a tydlighet i beslutsfattande och insatser, handlingsplaner och dokumentation. Utveckling av mentorskapet och införande av förshirkt mentorskap för elever med särskilda behov. Utveckling av lokala riktlinjer för behörighet i enstaka ämnen. Uppföljning av deltagarnas utbildningsbakgrund samt rutinerna för kartläggning av utbildningsbakgrunden inför antagning. Fortsatt utveckling av klassmöten och elevdemokratin. Utveckling av nya profiler som svarar målgruppernas behov. 1d Självvärdering av mål, systematik och förankring. Välj ett av svarsalternativen 1.0et finns mål för vårt systematiska kvalitetsarbete Inte * alls 2.Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras D D 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och D D förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, D D strategisk funktion (utveckling, aweckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av D D vårt kvalitetsarbete. * * * D O D D O O D O ja I nej O Fullt ut D O O O 1 e. Beskriv förändringar/åtgärder i förankring och delaktighet (t ex deltagare, personal, ledning, styrelse och medlemsorganisationer) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Vi har infört ett nytt verktyg för utvärdering som innebär en högre delaktighet i själva utvärderingen. Metoden omfattar förutom enkät gruppsamtal i två nivåer vilket skapar reflektion och delaktighet. Utvärderingen genomförs både för personal (som självvärdering) och för eleverna. Resultatet av utvärderingen redovisas och åtgärder planeras och presenteras för personalen.. Redovisning av resultat och planerign - genomförande- uppföljning av åtgärder behandlas i samverkansprocessen där all personal är delaktig. En förbättring under året är att genom ett utvecklingsarbete har servicerådet blivit mer aktivt involverade i samverkansprocessen. Arbetet med skolans målsättningar, aktivitetsplan och budget har gjorts i samverkan men i år även integrerats med utvärderingen och dess resultat. En annan åtgärd som leder till större delaktighet är arbetet med utvecklingssamtal som har påbörjats för både allmän kurs och specialkurser. Verk.mm"e/.~berällelse 2009

23 l.nndstinget Dalarna '10 Mall/ngs folkhögskola 2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Självvärdering av propositionens sju verksamhetsområden. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1.den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.det mångkulturella samhällets utmaningar 3.den demografiska utmaningen 4.det livslånga lärandet S.kulturen 6.tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Välj ett av svarsalternativen Folkhög- Folkhög- Mål/insatser kring Genom systematiska skolan skolan har området finns uppföljningar, känner till börjat beskrivet i utvärderingar och detta arbeta med verksamhetsplaner analyser av insatserna område detta och utvecklas och 1.0en O område verksamhetsberättels förbättras området er O O gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.0et O O mångkulturella samhällets utmaningar 3.0en demografiska utmaningen O O O O 4.0et livslånga O O O lärandet S.Kulturen O O O 6. Tillgängligheten O O O och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.Folkhälsa, O O O hållbar utveckling och global rättvisa. Eventuella kommentarer: Verk.Wlllllretsberiittelse 2009

24 umt/stillget Dalarna 1 1 Alllhmgs folkhögskola 2b. Själwärdering av propositionens fyra huvudsyften. Följande fyra syften utgör en bas i allt folkbildningsarbete: 1.stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2.bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3.bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4.bidra till att bredda intresset tör och öka delaktigheten i kulturlivet. Välj ett av svarsalternativen Folkhögskolan känner till syftena Folkhögskolan arbetar efter syftena Själwärdering O O av propositionens fyra huvudsyften Folkhögskolan har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Folkhögskolan genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mål/insatser, kopplat till syftena, tör att successivt utveckla och förbättra O Eventuella kommentarer: 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen Beskriv förändringar och/eller åtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation) sedan föregående redovisningstillfälle. Sammanfattande beskrivning om max tecken. Ett kvalitetsarbete i administrationen har initierats under året. På ledningsnivå sker kontinuerlig uppföljning av administrationens kvalitet.. På operativ nivå är arbetet systematiskt och består i möten där problem tas upp och analyseras, åtgärder planeras och uppföljning av åtgärder och deras resultat sker. Kvalitetsarbetet inom administrationen görs av rektor och administratörer. Åtgärderna förankras genom samverkansprocessen. Syftet med arbetet är en förbättring av administrativa rutiner och processer med målsättning god service till elever och personal. Till kvalitetsarbetet i administrationen hör även kompetensutveckling [ör skolans administratörer. En administratör hal' i det syftet gått en eknomiutbildning. Verk.mmhetsberiittelse 2009

25 '-mulslil/gel Dalarna 1 2 Ma/III/gs Jo/khagskola 4. Utvecklings- och profileringsbidrag Beskriv projekvaktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Varje folkhögskola tilldelas årligen särskilda medel (år 2009 tilldelades kr/folkhögskola) för planerat utvecklingsarbete, ideologisk profilering och rörelseanknytning. Se Statsbidrag till folkhögskolor 2009, s Beskriv de tre viktigaste projekvaktiviteter som i huvudsak har genomförts sedan föregående redovisningstillfälle. Betoning skall läggas på dess resultat och effekter. Max 2000 tecken. SYV-funktion har skapats under hösten Resultatet är kompetent och tillgängligt stöd till Eleverna men även till lärarna i sina utvecklingssamtal. IT för nybörjare: En kurs som når en ny målgrupp, i det här fallet pensionärer. Resultatet har varit 12 nya Internetanvändare. Ny profil på Allmän kurs, "människan i naturen", med inriktning mot friluftsliv. Resultatet har varit nya sökande till allmänna kursen. Det är dock svdrt alt betona "effekter" dd innebörden i detta begrepp illle definierats av FBR. Tack! Skolledningen vill framföra ett stort tack till all personal och elever på Malungs folkhögskola som bidragit till ännu ett framgångsrikt verksamhetsår och ett härligt 1 OO-års jubileum. Gunnar Barke Ordförande i skolnämnden Eva A vgerinou Rektor Verksamhetsberättelse 2009

26 1 3 '1 '. " ~ I C-:;l~" ~..'-.:.~~.~~1 ~'-.. ~~~1.. ~. "..,,.. ~~~:,:"" r _'!..~::?~~:::.:-.J Årsredogörelse 2009 ~ Q;:L-S~''''=L:!1 n ~,. /1,... -::.:-::/.. '.'.. :'::::.:.:...' ' I'... e' 1',...,..... " I.

27 1 4 FORNBY FOLKHÖGSKOLA Redogörelse tör år 2009 Skolans 133e verksamhetsår Avgiven av Per Erik Kaj Gunnar Barka Landstinget Dalarna Skol nämnden Ordförande

28 1 5 Innehåll VERKSAMHETENS SYFTE... 5 VERKSAMHETENS OMFA TTNING... 5 Alhnänna kurser i Borlänge... 5 Allmänna kurser Falun... 5 Särskilda kurser Borlänge... 5 Korta kurser... 6 Öppen folkbildning... 6 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 6 Allmän kurs, grund... 6 Allmän kurs med svenska som andraspråk... 6 Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada... 7 Allmän kurs med estetisk inriktning... 9 Samhällsarbetarinriktningen vårterminen ; 10 Allmän kurs med arbetsmarknadsinriktning våren Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad hösten Allmän kurs i Falun Allmän kurs med kvinnoinriktning Allmän kurs med social inriktning Allmän kurs med internationell inriktning Konstkursen Textilkursen Gemensamt Kursrådet Korta kurser Sommarkurser Öppen folkbildning Konferenser Kvalitetsarbete Utvecklings- och profileringsarbete Infonnation och marknadsföring Internatet Lokaler Miljöarbete VERKSAMHETENS ORGANISATION Skolnämnd Kursrådet Personal Sammanställning av genomförda kurser Ekonomisk redovisning för perioden

29 1 6 VERKSAMHETENS SYFTE Fornby folkhögskolas verksamhetside är bedriva folkbildning och vara en bra studiemiljö för demokrati, delaktighet i kultur och samhällsliv, ekologisk medvetenhet och långsiktigt tänkande i både det lokala och globala perspektivet, jämställdhet, mångfald, folkhälsa och personlig utveckling. Vår vision är att på Fornby blir alla sedda och utvecklas, utifrån sina behov och förutsättningar, i en vacker miljö med lärorika möten och bra utbildning, samt att verksamheten hela tiden omprövas och förändras i en levande och kreativ dialog. Våra ledsljärnor är Helhetssyn, ny tänkande, lärande och utveckling där ämneskunskap och gemenskap, kärnämnen och skapande, utbildning och service samverkar för att stötta lärprocesser och personlig utveckling. Vi strävar efter hög kvalitet och aktivt värdskap i allt vi gör och i den fysiska miljön. Vårt bemötande ska överträffa förväntningarna hos studerande, gäster, samverkansparter och arbetskamrater. Året 2009 är skolans etthundratrettiotredje verksamhetsår, hela tiden med Landstinget Dalarna som huvudman. Folkhögskoleverksamheten är en del i landstingets strävan efter det hälsosamma Dalarna. Staten bidrar till verksamheten i syfte att medverka till att uljämna utbildningsklyftorna, att höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället och att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang i demokrati, samhällsutveckling och kulturliv. VERKSAMHETENS OMFATTNING Skolan har bedrivit verksamhet förlagd till Fornby i Borlänge och till filialen i Gamla Östra skolan i Falun. Till Folkbildningsrådet har rappoterats en verksamhetsvolym om totalt 6242 deltagarveckor, varav 185 på korta kurser. Allmänna kurser i Borlänge Allmän kurs grund deltagare Allmän kurs med svenska som andraspråk deltagare Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada... 9 deltagare Allmän kurs med estetisk inriktning deltagare Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad deltagare Allmänna kurser Falun Allmän kurs med kvinnorinriktning, Falun deltagare Allmän kurs med sodal inriktning, Falun deltagare Allmän kurs med internationell inriktning, Falun... 6 deltagare Särskilda kurser Borlänge Konstkursen deltagare

30 1 7 Textilkursen deltagare Korta ku rser Afasiföreningen Gävleborg deltagare Sommarkurser deltagare Ridsport lnfl deltagare Öppen folkbildning Onsdagskvällar i Storstugan, 6 tillfällen deltagare BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Allmän kurs, grund Grundkursen vänder sig till studerande som saknar avslutad grund- och/ eller gymnasieskola. Tyngdpunkten ligger på kärnämnesstudier samt studieteknik. Genomgående försöker vi hålla små studiegrupper i ämnena för att alla ska våga komma till tals och bli sedda i klassrummet. Flertalet kärnämnen (matematik, engelska, samhällskunskap och svenska) är också nivågrupperade. Liksom övriga kurser har grundkursen även haft skapande verksamhet en eftermiddag i veckan med möjligheter till individuella val. Från höstterminens start har schemat justerats för att bättre passa vår studerandegrupp. Därmed har tiden för fördjupningsstudier reducerats från en till en halv dag i veckan. Dessutom har gruppen varje vecka träffats under en kurstirnrne för information, kursrådsdiskussioner och friskvårdspromenad. Fördjupningsstudierna syftar framförallt till att ge de studerande verktyg för att underlätta framtida studier. Stor vikt har lagts vid att tydliggöra den röda tråden i fördjupningsarbetet och att successivt öka svårighetsgraden och kraven på arbetet. I fördjupningsstudierna har ingått framtagande av informationsbroschyrer inför öppet hus, skriftliga och muntliga redovisningar av olika slag, dataundervisning samt ett rniljöprojekt kring avfall i samarbete med skolförvaltningens rniljösamordnare. Vid årets början bestod grundkursen av 38 studerande varav 13 nya. A v dessa fullgjorde 31 st (82%) sina studier. Vid det nya läsårets start i augusti började 43 studerande varav 32 st (74%) fullgjorde sina studier. Samma tre lärare delar fortsatt på kursansvar och studerandesocialt ansvar i kursen. Formella krav på närvaro har ställts och hög frånvaro har kontinuerligt rapporterats till CSN. I kursen har under året funnits en kärna av engagerade studerande som aktivt deltagit i alla skolans aktiviteter och bidragit på ett positivt sätt till skolsarnhället i stort. Allmän kurs med svenska som andraspråk Kursen riktar sig till personer som har ett annat modersmål än svenska och som vill påbörja studier på grundskole- eller gymnasienivå. Den studerande läser kärnämnen

31 1 8 tillsammans med deltagare från andra allmänna kurser. Extra språkligt stöd inför w1dervisningen i kärnämnena ingår i kursen. Istället för svenska läser man i mindre grupp svenska som andraspråk. Syftet med kursen är att ge den studerande språkligt stöd och förförståeise för att bättre klara kärnämnesstudierna. Kursen ska även ge en grund för fortsatta teoretiska studier och medverka till att förbättra den studerandes kunskaper i det svenska språket. Ett antagningskrav är att den studerande ska ha godkänd SPI D- nivå alternativt att den studerande vid en intervju uppvisar motsvarande kunskaper. V åren 2009 startade kursen med nio deltagare. Gruppen var fortfarande relativt homogen med en hög andel deltagare med somalisk bakgrund. Ett flertal studerande hade lite eller ingen skolbakgrund från sina hemländer. En majoritet av deltagarna hade inte avslutat nivå D i SFI. Under vårterminen 2009 arrangerade gruppen en kulturdag på skolan. Syftet meddagen var möten mellan olika kulturer. På agendan stod mat, musik och dans. Studerande från kursen planerade, med stöd av lärare, upplägget för dagen och arrangemanget genomfördes med lyckat resultat. Hösten 2009 startade kursen med 16 deltagare vilka delades in i två grupper, en grupp på grundskolenivå och en grupp på gymnasienivå. Ett nytt ämne hösten 2009 var omvärldskunskap. Ämnet skulle ge de studerande grundläggande kunskaper i samhällsorienterande ämnen inför fortsatta studier på gymnasienivå. En nybörjarnivå i engelska infördes även för studerande med lite eller inga kunskaper i engelska sedan tidigare. Gruppen blev till hösten 2009 mer heterogen med deltagare från länder i Afrika, Asien, Sydamerika och Europa. Ett flertal av de nyantagna kursdeltagarna hade grundskoleutbildning och en del även gymnasieutbildning från sina hemländer. En majoritet av de nya deltagarna hade även klarat av nivå D i SPI. Allmän kurs för personer med förvärvad hjärnskada Utöver folkhögskolans övergripande målsättning strävar kursen efter att ge de studerande möjlighet att hitta en väg tillbaka till delaktighet i samhället. Detta gäller arbete, daglig sysselsättning eller fortsatta studier samt en meningsfull fritid. Vi arbetar för utveckling av självkänsla, självständighet och kreativitet samt insikt och medvetenhet om sina starka och svaga sidor i sin nya livssituation. Kursen verkar för att den studerande ska erbjudas att kunna upprätthålla och bygga på sina grundkunskaper samt vara en inspiration till att söka nya kunskaper. Vi anpassar studierna, till stor del, individuellt utifrån den studerandes behov och förutsättningar. En röd tråd genom hela kursen är att hjälpa den studerande att hitta strategier och metoder för bristande kognitiv förmåga, såsom minne, koncentration, planering och inlärning. När en ny studerande söker till kursen, erbjuds denne ett studiebesök först. Därefter har den studerande 5 veckors prövotid, ett utvärderingssamtal följer sedan för beslut om fortsatta studier. Inför varje nytt läsår görs en omprövning för studerande som vill fortsätta studera. tilldelas den Kursen är 1-3 årig och har kontinuerlig antagning under läsåret. Vid studiestart studerande en kontaktperson ur arbetslaget.

32 19 Varje studerande har individuella mål, kan vara såväl kort- som långsiktiga, vilka även kan revideras under studiernas gång. Den studerande har 1-2 utvecklingssamtal/termin med kursansvarig och kontaktpersonen. Därutöver bjuder den studerande sitt "nätverk" till skolan på en s.k. Nätverksträff för utvärdering och gemensam framtidsplanering. Den studerande har under andra läsåret möjlighet till att kombinera studier med praktik, den studerande och dennes team ansvarar för anskaffandet av praktikplats och skolan fungerar som samarbetande part. Ämnen vi haft schemalagda under detta år: Matematik, svenska, engelska, samhällsorienterade ämnen, hjärnkunskap, minnesteknik, data, skapande aktiviteter, täljeri, friskvård, vardagskunskap, tema, kurstimme samt reflektion/planering. Innehållet har genomförts såväl genom individuella studier som genom diskussioner och grupparbeten. En eftermiddag/vecka är vår kurs integrerad med skolans övriga kurser på skapande aktiviteter vilket av våra studerande har varit mycket uppskattat och utvecklande. Vi har, i den mån det varit möjligt, varvat teoretiska och praktiska studier i såväl kärnämnen som övriga ämnen på schemat för att lättare kunna förankra de nya kunskaperna i vardagen. I matematik har vi har exempelvis jämfört olika matvaror genom att besöka butiker och där tex jämföra kilopris och förpackningar eller att bygga egna fågelholkar i papp för att räkna ut area mm. Exempel på ämnet tema detta läsår: Allemansrätt med bl a tillagning av soppa utomhus, besök på Sahlins strutsfarm, resa till Leksand för att se en hockeymatch, fågelskådning vid Holmsjöarna, provat att göra egna sushi samt av personalen anordnad Nobelfest med middag samt prisutdelning. Friluftsdagar/utflykter har vi haft ca 2-3 st/termin. Bl a har vi besökt Liljans herrgård, Naturhistoriska museet och Cosmonova i Stockholm, åkt Husbyringen runt och tagit del av dess historik och miljö. Vi har även haft en svampplockardag i Gyllbergen som resulterade i en smakrik trattkantarellsoppa som tillagades och avnjöts med stor belåtenhet av de studerande och personal. Flera studerande har fått ansvara för en varsin friluftsdag/tema-aktivitet genom "planering-genomförandeutvärdering". Vi ser ett stort behov och fäster stor vikt på sociala aktiviteter som främjar social trygghet och kompetens. Under året har vi haft 5-10 studerande. Totalt har det varit en omsättning på 11 studerande. Sju st nya studerande har börjat under detta år. En studerande har avslutat sina studier på egen begäran samt två st. har avslutat efter fullföljda studier. Vi har under året haft sju kvinnliga och fyra manliga studerande, varav två rekryterade utanför länet och boende på vårt internat. Personalgruppen har under året bestått av: kursansvarig, två lärare samt två kursassistenter. Dock, har ingen arbetat heltid på kursen. Under början av vårterminen rådde brist på studerandeunderlag varvid kursansvarige tilldelades i sin ljänst marknadsföring av kursen. Detta riktade sig i första hand till närliggande län som kursansvarig besökte och informerade om kursen, främst till Rehab-avdelningar, hjärnskadesektioner, Försäkringskassan men också till intresseföreningar såsom Hjärnkraft och Afasiföreningen. Detta resulterade i ökad efterfrågan på våra kursplatser och vid årets slut var platserna fyllda.

33 20 Under hösten har tre av kursens personal har deltagit i Nätverksträff på Skarpnäcks folkhögskola, Stockholm. Där var sex skolor med inriktning mot personer med förvärvad hjärnskada representerade. Kursansvarig har även under våren deltagit på Nätverksträff på Oskarshamns folkhögskola, träffen riktade sig till skolor med afasiinriktning. Några syften med dessa träffar är dels fortbildning men även erfarenhetsutbyten skolorna emellan. Vi har fortsatt samarbete med Hjärnskadeteamet på Kliniken för geriatrik och rehabilitering på Falu lasarett. Möten sker en gång/ månad som kursansvarig deltar på. Kursansvarig ingår i en "Kvalitetssäkringsgrupp" som består av kursansvariga inom Sveriges folkhögskolor som har en inriktning mot förvärvade hjärnskador. I dagsläget är det sex skolor belägna från Piteå i norr till Valjeviken i Skåne. Gruppens syfte är bl a att utarbeta ett mätbart utvärderings-verktyg för de vår målgrupps studier. Träffar sker 1-2 ggr/år. Allmän kurs med estetisk inriktning Våren 2009 startade kursen med 16 studerande då en deltagare avslutade sina studier vid höstterminens slut. Hon var nöjd med den estetiska inriktningen men valde att fortsätta studera på distans där hon kunde nå sina behörighetsmål under en kortare tid. Problematiken kvarstår med dem som kommer till oss och har med sig en hel del behörigheter i kärnämnena. De får läsa de ämnena om igen och där finns en del frustration över att inte kunna välja bort eller till ämnen. Inriktningsämnen på vårterminen var för estetdelen akrylmålning, inredning miljö och design och utomhusmiljö (bl.a.betong). För textildelen var det vävning, och offentlig miljö. Gemensamma delar var gamla målningstekniker, tryckmetoder bl.a. screentryck göra träramar och eget projekt. Gruppen hade ett uppdrag att arrangera vårfesten för hela skolan vilket de genomförde med stort engagemang och ansvar. En målsättning med kursen är att den studerande ska få möjlighet att prova på många olika tekniker och material inom det estetiska området, vilket har uppfyllts och varit positivt i gruppen. Ett annat mål är att deltagarna ska få tid att utforska och utveckla sin egen förmåga av kreativitet. Det egna projektet har varit ett fritt valt område där man ska redovisa ett praktiskt arbete och en teoretisk del kopplad till det ämne man valt. Exempel på projekt är; dreja, docktillverkning, porträttmålning, broderi och gamla märktavlor, avancerad stickning, akryl- och akvarellmålning. Två dagar i veckan har varit inriktningstid. Övriga dagar har det varit kärnämnen på schemat och då har gruppen delat upp sig efter nivåer eller kurser med den allmänna kursen med samhällsarbetarinriktning.. Hösten 2009 valde vi att ha en sammanhållen estetgrupp. Det var 23 sökande, varav 16 togs in, 2 drog tillbaka sina ansökningar och 5 hamnade på reservlista. Fem studerande hade gått på skolan året innan. Inriktningstiden har varit 5 pass fördelat på två dagar. Ett pass är kurstimme och det innehåller information, planeringar, en blick bakåt om vad som hänt i veckan och

34 21 annat som är aktuellt. Återstående 4 pass är inriktningsämnen. Året innan var det 7 pass inriktningstid under veckan och den minskade tiden har märkts framförallt när det gäller det teoretiska innehållet, t.ex. konsthistoria har fått mindre utrymme. Övriga dagar har deltagarna läst kärnämnen tillsammans med de andra studerande i inriktningskurserna. De första veckorna i estetinriktningen ägnades åt ett gemensamt projekt, torrtovning på ullfilt. Det byggde på samarbete och en mjukstart för att bygga gruppens vikänsla. Efter det blev det teckning, färg och form och en del konsthistoria. Övrigt innehåll under hösten har varit akvarellmålning, screentryck, kalligrafi, akrylmålning, rörliga figurer och hantverk vid juletid. Gruppen gjorde en egen julgran som blev en glittrande ljusprydnad i vår Storstuga. Samhällsarbetarinriktningen vårterminen 2009." Vårterminen startade med åtta deltagare. En studerande slutade under januari. Hög frånvaro bland de kvarvarande studerande ledde bland annat till dålig gruppd ynamik i gruppen. Dock gjordes ett antal bra individuella specialarbeten. Utvärderingar visade att man var nöjd med kursen. Fem studerande gick ut med högskolebehörighet, resterande två sökte till ett andra år på Fornby. Gruppen har under vårterminen arrangerat skolans vinterfriluftsdag, detta med stor framgång. Allmän kurs med arbetsmarknadsinriktning våren 2009 Huvuddelen av vårterminen för de studerande inriktades på deras praktikperiod. Tanken var att praktiktiden skulle göras i två omgångar men pga den finansiella krisen blev det vissa ändringar under våren. För några blev praktik tiden något kortare. Vi startade terminen med att förbereda gruppen inför praktiktiden då endast ett fåtal överhuvudtaget hade varit ute på arbetsmarknaden tidigare. Detta gjordes genom besök från arbetsgivare/tagare, individuella samtal samt gruppdiskussioner/ information om arbetsmarknadens regler/rättigheter/skyldigheter samt studiebesök. Tre av deltagarna i kursen gjorde vi speciallösningar för då deras hälsa för tillfället krävde det. Resten av gruppen var ute på praktik inom områdena handel, omsorg (såsom äldreomsorg, Hemköp; ICA, Biltema, Gemensamma krafter). Praktiken förlades för vissa på deras hemorter då de bodde här på internatet och inte hade för avsikt att fortsätta bo här i Borlänge efter skolan slut. Tre av de studerande valde att fortsätta under nästa termin här på Fornby (två på Slamkursen och en på konstkursen), en övergick till studier på Sjöviks folkhögskola, en flyttade tillbaka till sitt hemland{thailand) resten söker vidare utbildning hos andra utbildnings anordnare (KOMVUX, högskola, KY -utbildning) alternativt arbete. Allmän kurs Samhälle, Ledarskap, Arbetsmarknad hösten 2009 Inför läsåret 2009/10 sammanförde vi tre inriktningskurser till en gemensam kurs Samhälle, ledarskap, arbetsmarknad, Slam, med 25 platser. Höstterminen startades

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle

Läs mer

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar

Läs mer

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Vägar till bildning, utbildning och jobb Vägar till bildning, utbildning och jobb Om folkhögskolornas arbete med unga arbetslösa och nyanlända i Studiemotiverande folkhögskolekurs och Etableringskurs på folkhögskola i samarbete med AF. Resultaten

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan 2019-2023 1. Förord Folkhögskolor i Norden har i över hundra år bidragit till att vuxna träffas under demokratiska förutsättningar i en lärandemiljö

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 13/14 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND...2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE...2 3 PEDAGOGIK...2 4 GENOMFÖRANDE...2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING...2 4.2 ÄMNEN...2 4.3

Läs mer

Landstinget Dalarnas folkhögskolors studeranderättsliga standard 2018

Landstinget Dalarnas folkhögskolors studeranderättsliga standard 2018 Datum 2018-05-16 Sida 1 (5) Dnr LD18/01684 Landstinget Dalarnas folkhögskolors studeranderättsliga standard 2018 Folkhögskolornas studeranderättsliga standard är det dokument där studerande, personal och

Läs mer

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna 2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Kronan 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Sammanträde i Kultur- och bildningsnämnden

Sammanträde i Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde 2015-12-08 Sida 1 (9) Sammanträde i Ordförande kallar till sammanträde. Tid: 2015-12-08 Kl 9.00-17.00 Plats: Tjärnkraften, Klöverstigen 10 C Borlänge Dessa

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16

Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Kursplan för Allmän kurs, Rimforsa Läsåret 15/16 Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 PEDAGOGIK... 2 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 2 4.2 ÄMNEN... 2 4.3 INRIKTNINGAR

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Sammanträde i Kultur- och bildningsnämnden

Sammanträde i Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde 2014-02-11 Sida 1 (5) Sammanträde i Ordförande kallar till sammanträde. Tid: 2014-02-11 10:00 Plats: Fornby Folkhögskola, Fornbyvägen 9, 78462 Borlänge Dessa

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-01-13 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Samtidigt är folkhögskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Plan för utbildningar på Introduktionsprogram Mönsteråsgymnasiet Beslutat av Barn- och utbildningsnämnden: 180411 Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Plan för utbildning... 1 1.2 Organisation... 1 1.3 Vidare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna

NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna Kvalitetsredovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle

Läs mer

Studerandes rättigheter på S:ta Birgittas folkhögskola

Studerandes rättigheter på S:ta Birgittas folkhögskola Studerandes rättigheter på S:ta Birgittas folkhögskola 1. Antagning och att studera hos oss På vår folkhögskola är alla välkomna oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Detta innebär att du som deltagare

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Runa Krehla 2017-05-22 KTN-2016-0436 Kulturnämnden Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun Förslag till

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan Inledning Sverigefinska folkhögskolan präglas av öppenhet och ett inkluderande arbetssätt som lägger grunden för deltagarnas och

Läs mer

Folkhögskoledag i Partille 26/1 2017

Folkhögskoledag i Partille 26/1 2017 Folkhögskoledag i Partille 26/1 2017 Inbjudna Folkhögskolor Ljungskile folkhögskola Sundsgårdens folkhögskola Furuboda folkhögskola Vara folkhögskola Katrinebergs Folkhögskola Nordiska folkhögskolan Ädelfors

Läs mer

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

Strategidokument Ledningsstruktur SVF Reviderat av SVF:s styrelse 160919 Strategidokument Ledningsstruktur SVF "Ägardirektiv" Strategisk analys Verksamhetsidé Värderingar/Förhållningssätt Långsiktiga mål Strategier Strategidokument Folkbildningsrådets

Läs mer

Plan för introduktionsprogram i

Plan för introduktionsprogram i i Robertsfors kommun Hilda Vidmark Robertsfors kommun Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.2 Allmänt om utbildning på introduktionsprogram i Robertsfors kommun... 2 2. Plan för Språkintroduktion...

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Regel för bidrag till studieförbund

Regel för bidrag till studieförbund Regel för bidrag till studieförbund Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Regel för bidrag till studieförbund Gäller för: Kultur

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Uppföljning, bildningsverksamheten enligt årsagendavuxenutbildning

Uppföljning, bildningsverksamheten enligt årsagendavuxenutbildning Antal kurser 19-09-02 Bildnings- och sociala utskottet Uppföljning, bildningsverksamheten enligt årsagendavuxenutbildning Ärendebeskrivning Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet sker det i augusti

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

FORNBY FOLKHÖGSKOLA BORLÄNGE - FALUN FÖRNYELSE SOM TRADITION

FORNBY FOLKHÖGSKOLA BORLÄNGE - FALUN FÖRNYELSE SOM TRADITION FORNBY FOLKHÖGSKOLA BORLÄNGE - FALUN FÖRNYELSE SOM TRADITION 2011 FORNBY FOLKHÖGSKOLA BORLÄNGE Box 5016, 781 05 Borlänge Tel: 0243-23 95 50 info@fornby.se www.fornby.se Fornby folkhögskola ligger vackert

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/ Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2016

Verksamhetsplan och budget 2016 Verksamhetsplan och budget Datum: 2016-04-14 Verksamhetsplan och budget 2016 Fellingsbro folkhögskola Verksamhetsplan och budget 2016 Fellingsbro folkhögskola Innehåll 1. Syfte och mål för Fellingsbro

Läs mer

Folkbildning så funkar det

Folkbildning så funkar det Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING STUDERANDE RÄTT Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola. INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING Mo Gård folkhögskola erbjuder

Läs mer

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019 0 1. Inledning Statens fyra syften 2 ABF Bäst i länet på folkbildning 2 2. Våra medlemsorganisationer Vårt uppdrag 3 Kvalitetsarbete 3 Vårt pedagogiska folkbildningsarbete

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2018/2019

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2018/2019 Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2018/2019 Vår studeranderättsliga standard är de dokument där studerande, personal och styrelse finner studerandes rättigheter och skyldigheter beskrivna,

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA. Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan Fristads folkhögskola

Verksamhetsplan Fristads folkhögskola Verksamhetsplan Fristads folkhögskola 1 Sammanfattning Fristads folkhögskola med cirka 220 studerande har fyra fokusområden: miljö & hållbarhet, kreativitet & skapande, hälsa & funktionsnedsättning samt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2 (6) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 3 3 Förutsättningar för måluppfyllelse...

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland Uppsala län Västmanland Örebro län Region Sörmland Region Östergötland Det här är #jagmed unga till utbildning och arbete Arbetet kommer att beröra c:a 2000 unga män och 1900 unga kvinnor i åldrarna 15-24

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

Bidrag till studieförbund

Bidrag till studieförbund REGLER FÖR Bidrag till studieförbund Antaget av Kultur- och fritidsnämnden Antaget 2019-04-29 42 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Kulturchef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KFN

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA June folkhögskola är en del av vuxenutbildningen och folkbildningen i Sverige. Folkhögskolan en mycket självständig

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-11-18 Handläggare: Göta Sandin Telefon: 08-508 03 294 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Stockholms stads förskoleplan - en

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2 (6) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 3 3 Förutsättningar för måluppfyllelse...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Paradisskolan 1-6 inkl. English speaking school 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Paradisskolan 1-6 inkl. English speaking school 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Paradisskolan 1-6 inkl. English speaking school 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2016

Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2016 Leksands folkhögskolas studeranderättsliga standard 2016 Vår studeranderättsliga standard är de dokument där studerande, personal och styrelse finner studerandes rättigheter och skyldigheter beskrivna,

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda. Folkbildningsrådet Ideell förening med tre medlemmar: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Folkbildningsförbundet. Myndighetsuppdrag givna av riksdagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer