Förbehandling av matavfall för biogasproduktion

Transkript

1 Förbehandling av matavfall för biogasproduktion - Inventering av befintliga tekniker vid svenska anläggningar RAPPORT B2013:01 ISSN

2

3 förord Syftet med projektet har varit att inventera och beskriva befintliga tekniker för förbehandling av matavfall från hushåll och verksamheter samt förpackat före detta livsmedelsavfall. Förutom teknikbeskrivningar och driftsekonomi har kvalitetsfrågan haft stort fokus i projektet. Projektet redovisades vid en nationell workshop i Stockholm hösten Vid workshopen deltog även teknikleverantörer som utställare. Projektet har genomförts av Martin Fransson och Emelie Persson på Biomil AB. Projektet finansierades huvudsakligen av Jordbruksverket genom en så kallad biogascheck. Biogascheckarna delades ut i slutet av Övriga projekt inom satsningen redovisas på Jordbruksverkets hemsida. Per-Erik Persson Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning För Biologisk återvinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING Ur matavfall som behandlas biologiskt i en biogasanläggning kan både energi och näringsämnen utvinnas. Den biogas som produceras kan till exempel användas som drivmedel i transportsektorn medan biogödsel kan ersätta handelsgödsel som näringsgiva på produktiv åkermark. Årligen uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan varav den största delen, närmare 70 procent, genereras i hushållen. Då det åtgår energi såväl som råvaror vid produktion av livsmedel så innebär matavfall både en ekonomisk och miljömässig förlust. Enligt etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som regeringen fattat beslut om ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen kan tas tillvara. Minst 40 procent av matavfallet ska behandlas så att även energin kan tillvaratas där målåret för dessa åtgärder är Källsorterat matavfall samlas in av cirka 60 procent av landets kommuner och flera butiker, restauranger, storkök och livsmedelsindustrier sorterar redan ut och behandlar sitt matavfall i en biogasanläggning men det återstår dock en betydande potential då långt ifrån allt matavfall används inom biogasproduktion. Insamling och biologisk behandling av källsorterat matavfall uppgick under 2011 till ton, exklusive kompost vilket motsvarar cirka 20 procent av allt matavfall. Denna förstudie har genomförts som en litteraturstudie och kartläggning för att inventera vilka tillgängliga tekniker och anläggningar som finns i Sverige för förbehandling av matavfall för biogasproduktion. Resultatet visar att det idag finns ett tjugotal svenska anläggningar som förbehandlar matavfall för biogasproduktion varav ett flertal även tar emot förpackat livsmedelsavfall. Anläggningarna skiljer sig mycket åt vad gäller teknikval och process där bland annat val av insamlingssystem (plast eller papperspåse) samt om anläggningen ska kunna hantera förpackat livsmedelsavfall har styrt utformningen av anläggningen. Det används idag både konventionella tekniker så som skruvpress, kolvpress eller silplåtar för att avskilja oönskat material men det har även under de senaste året introducerats nya tekniker på marknaden. Det har i studien visat sig vara svårt att få fram data för drift- och underhållskostnader vilket till viss del beror på att förbehandlingen är integrerad med övrig verksamhet samt på att flera undersökta anläggningar nyligen är driftsatta och därför inte har hunnit utvärderas. Uppgifter varierar mycket men generellt så visar studien på ett elbehov på omkring 30 kwh/ton matavfall. Ett medelvärde för förbehandlingskostnaden har beräknats till omkring 500 kr/ton matavfall. Beräkningen bygger dock på medelvärden och inkluderar inte alla kostnader som uppkommer vid förbehandling av matavfall så som transporter varför resultaten mer ska ses som en fingervisning än en absolut sanning. Frågeställningen Kvalitet på slurryn kontra förluster av rötbart organiskt material är mycket aktuell. Mjuka plaster så som bioplast eller vanliga plastpåsar samt sand och grus är de vanligaste föroreningarna i källsorterat matavfall och ett problem då avskiljning ofta leder till förluster av rötbart material. Denna studie pekar på att mängden rejekt som uppstår vid förbehandling är omkring 20 procent av den behandlade mängden matavfall. Hur stor andel av detta som är rötbart har inte undersökts men tidigare studier har visat att upp till ca 30 procent av gaspotentialen kan förloras i förbehandlingen (Bernstad, 2012).

6 Slurry från matavfall har ett högt energiinnehåll och tål att transporteras relativt långa sträckor med bibehållen miljönytta och ekonomi. Det arbetas dock intensivt på alla undersökta anläggningar för att förbättra ekonomin och miljönyttan genom att producera slurry med en så hög TS-halt som möjligt. I genomsnitt så håller slurryn från de undersökta anläggningarna en TS-halt på ca 14 % men även här är variationerna stora mellan anläggningarna. SPCR 120 som är certifieringsreglerna för biogödsel har varit vägledande för arbetet med kvaliteten på slurry och alla anläggningar jobbar aktivt med kvalitetsfrågan och har ett system för kvalitetskontroll. Ytterligare ett exempel på SPCR 120 genomslagskraft är att kravet på synliga föroreningar ofta har använts som funktionskrav vid upphandling. Det råder dock en osäkerhet i branschen kring hur anläggningarna ska utvärdera sina processer vad gäller förluster av rötbart organiskt material och hur sådana krav ska kunna ställas vid upphandling. En slutsats är att branschen för att kunna gå framåt och bli kostnadseffektiv bör fokusera på att utvärdera och kartlägga sina processer vilket även är viktigt för att kommande anläggningar ska kunna byggas efter principen bästa tillgängliga teknik. Det finns idag mycket kunskap och det har hänt mycket sedan de första anläggningarna byggdes under mitten på 90-talet. Det pågår forskning och utvecklingsarbete på flera ställen runt om i landet och för att på bästa sätt ta tillvara på denna kompetens är det viktigt att projekten samordnas och har en tydlig förankring inom hela branschen.

7 Summary From food waste that is biologically treated in a biogas plant, both the energy and nutrients can be extracted. The biogas produced can for example be used as a vehicle fuel in the transport sector while the digestate can replace commercial fertilizer on productive farmland. Annually, about one million tons of food waste are generated in the Swedish food chain with the largest share, nearly 70 percent, being generated by households. To produce food, energy as well as raw materials are consumed, so food waste is both an economic and environmental loss. According to the interim goal of a better resource management in the food chain that the Swedish Government has decided upon, at least 50 percent of the food waste from households, shops and restaurants shall be sorted out and treated biologically in order to re-utilize the nutrients. From at least 40 percent of the food waste, even the energy shall be recovered. The target year for these measures is Food waste is separately collected by about 60 percent of Sweden s municipalities and several grocery stores, restaurants, caterers and food industries already sort out and treat their food waste in a biogas plant. However, a significant potential remains as far from all food waste is used in biogas production today. Collection and biological treatment of source separated food waste amounted to about tons in 2011, excluding compost which represents about 20 percent of all food waste. This preliminary study was conducted as a literature review and a survey to study the available technologies and systems for the pretreatment of food waste for biogas production that exist in Sweden. The result shows that there are now about 20 Swedish plants for pre-treatment of food waste for biogas production, several of them also handling packaged food waste from grocery stores and wholesales. The plants are very different in terms of technology and process, which has, amongst others, been adapted to the type of collection system being used (plastic or paper) and the necessity to be able to handle packaged food waste. The plants currently use both conventional techniques such as screw press, piston press or strainer to separate unwanted material, but in the last couple of years, new technologies have also been introduced to the market. During the study, it has proved to be difficult to obtain data for the operation and maintenance costs, which is partly due to the pre-treatment being integrated with other operations and that several surveyed sites have been commissioned recently and therefore do not have collected sufficient data to evaluate their process properly. Data obtained vary widely between plants, but generally the study shows an electricity demand of about 30 kwh/ton food waste. An average pre-treatment cost has been estimated to be about 500 SEK/ton food waste. However, the calculation is based on averages and does not include all costs connected to the pre-treatment of food waste such as transportation.

8 The question quality of slurry versus losses of organic material is very relevant. Soft plastics such as bioplastics or regular plastic bags, sand and gravel are the most common contaminants and a problem because their separation often leads to losses of organic material that could be utilized in the biogas process. This study suggests that the amount of reject generated in the pre-treatment is about 20 percent of the amount of food waste treated. It has not been investigated how much of this could be digested in an AD-plant, but previous studies have shown that up to 30 percent of the biogas potential can be lost in the pre-treatment (Bernstad, 2012). Slurry from food waste has a high energy content and can be transported long distances while maintaining environmental benefits and economy. However, all investigated plants work to improve the economy and environmental benefits by producing slurries with a high dry matter content as possible. On average, the slurry from the studied plants has a dry solids content of 14 %. SPCR 120, the certification rules for bio-fertilizer, have guided the quality work for the produced slurry. An example is the restricted amount of visible contaminants that often has been used as a functional requirement for procurements. However, there is an uncertainty in the food waste industry about how the plants should evaluate their processes in terms of losses of organic matter and how such claims are to be made in procurements. One conclusion is that, in order to move forward and be more cost-effective, the food waste industry should focus on evaluating and mapping their processes which is also important for future plants to be built with the best available techniques. Today, there is a lot of knowledge and many things have happened since the first plant was built in the mid 90s. There are many ongoing research and development activities at several places around the country and in order to best take advantage of this expertise, it is important that all projects are coordinated and have a clear support in the whole food waste industry.

9

10 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Definitioner Syfte och målsättning Metoder Omfattning och avgränsningar Ordlista 3 2 Källsorterat och förpackat matavfall Källsorterat matavfall Förpackat matavfall 5 3 Förbehandling Mottagning Homogenisering/sönderdelning Separering 8 4 Tekniker för förbehandling av matavfall BioSep Kolvpress URP Food Waste Mill Skruvpress Slamsil - SP4 StainPress Pulper + rejektseparator UNI-CUT QZ Disperger 20 5 Svenska anläggningar JEBIO-Jönköping NSR Helsingborg Tekniska verken Linköping HEM Halmstad Sysav Malmö Renova Göteborg SRV Återvinning Huddinge Uppsala Vatten & Miljö Häringetorp Växjö kommun Sammanställning 45 6 Resultat Ekonomi Energibehov TS-halt slurry och rejektmängder Slurrykvalitet 50 7 Diskussion 51 8 Slutsatser 53 9 Vidare arbete Referenser Publicerat material Elektroniska källor Övriga referenser 56

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Årligen uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan 1 varav den största delen, närmare 70 procent, genereras i hushållen (Jensen m.fl., 2011). Då det åtgår energi såväl som råvaror vid produktion av livsmedel så innebär matavfall både en ekonomisk och miljömässig förlust. Den miljömässigt största vinsten görs då uppkomst av matavfall helt undviks. Att minska svinn genom bättre hantering hos både producent och konsument är därmed önskvärt, men det är också viktigt att behandla det matavfall som uppstår på ett miljöriktigt sätt. Enligt etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som regeringen fattat beslut om ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäringen kan tas tillvara. Minst 40 procent av matavfallet ska behandlas så att även energin kan tillvaratas. Målåret för dessa åtgärder är Ur matavfall som behandlas biologiskt i en biogasanläggning kan både energi och näringsämnen utvinnas. Den biogas som produceras kan till exempel användas som drivmedel i transportsektorn medan biogödsel kan ersätta handelsgödsel som näringsgiva på åkern. Flera kommuner, butiker, restauranger, storkök och livsmedelsindustrier sorterar redan ut och behandlar sitt matavfall i en biogasanläggning. Det återstår dock en betydande potential då långt ifrån allt matavfall används inom biogasproduktion (Avfall Sverige, 2012; Steinwig, 2011). Under våren 2011 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att stimulera ökad produktion av biogas från insamlat matavfall. Som en del i detta utlystes checkar för finansiering av åtgärder inom ramen för Jordbruksverkets uppdrag. Avfall Sverige och BioMil AB tilldelades var sin check för att utföra en inventering av förbehandlingstekniker för källsorterat respektive förpackat matavfall. Resultatet av arbetet presenteras i denna rapport, vilken har författats av medarbetare på BioMil AB. Utöver denna rapport så anordnades även en Temadag i Stockholm den 8 november 2012 där rapporten presenterades. 1.2 Definitioner I lagstiftning och litteratur återfinns en mängd olika definitioner på begreppet matavfall. Enligt den EU-lagstiftning som reglerar animaliska biprodukter 2 (ABP) definieras matavfall som alla typer av matavfall, inklusive använd matolja, från restauranger, storkök och andra typer av kök, inbegripet centralkök och hushållskök. I strikt mening medför detta att förpackat livsmedel som kasseras i till exempel butik eller inom livsmedelsindustrin är livsmedelsavfall och inte matavfall. Denna särskiljning av matavfall och förpackat livsmedel kan ge upphov till regelverksmässiga skillnader i form av krav på handelsdokument, behov av hygienisering och liknande, men påverkar inte avfallets grundegenskaper då både matavfall och livsmedelsavfall är biologiskt nedbrytbart. 1 Exklusive jordbrukssektorn (Jensen mf.l., 2011) 2 Förordning (EU) nr 142/

12 I denna rapport används en något bredare definition av begreppet matavfall, vilket då även inkluderar förpackat livsmedelsavfall och är hämtad ur Svensk Avfallshantering 2012 (Avfall Sverige, 2012): Matavfall: Livsmedel från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion. Då ordet matavfall används i denna rapport så inbegriper det alltså alla olika typer av matavfall som uppkommer i livsmedelskedjan, från producent till konsument. Det bör dock påpekas att det inte omfattar rester eller andra biflöden som uppkommer vid livsmedelsproduktion, så som fiskrens, slakteriavfall eller drank. Denna breda definition av matavfall är dock i vissa sammanhang för generell varför det i rapporten även förekommer ytterligare benämningar av de olika fraktionerna. Till exempel så används benämningarna förpackat matavfall respektive källsorterat matavfall för att särskilja fraktioner som uppkommer i butik respektive restaurang, storkök och hushåll (se kapitel 2). Det förekommer även i vissa delar av rapporten tydliga specifikationer för olika typer av matavfall såsom källsorterat matavfall från hushåll eller källsorterat matavfall från restauranger och storkök, konserver, PET-flaskor, etc för att läsaren tydligt ska förstå vilken typ av matavfall som menas. Det så kallade kommunala avfallsmonopolet omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Huruvida förpackat matavfall från dagligvaruhandeln är att anse som jämförligt avfall eller inte är omdebatterat. Avfall Sverige gav under december 2011 ut en guide där tolkningen i lagstiftningen utretts av en advokatbyrå. Enligt advokatbyråns tolkning måste en samlad bedömning av butikens karaktär i många fall göras för att klargöra avfallets definition. Dock meddelade Mark- och miljööverdomstolen 7 december 2012 sin bedömning att avfall från frukt- och grönsaksdisken i en livsmedelsaffär inte kan bedömas som avfall jämförligt med hushållsavfall. Frågeställningen kring definitionen av jämförligt avfall samt insamlingsansvaret som följer är dock ingenting som påverkar rapporten då den endast omfattar förbehandling och ej insamling. Läsaren bör dock ha i åtanke att statistik över uppkomna mängder matavfall riskerar att i vissa fall dubbelräknas på grund av att det i dagsläget råder en viss begreppsförvirring. 1.3 Syfte och målsättning Syftet med denna rapport är att presentera för läsaren en nulägesbeskrivning samt vilka tekniker och möjligheter det finns för förbehandling av matavfall innan biogasproduktion. Genom att sammanfatta kunskapsläget och inventera existerande förbehandlingstekniker samt lyfta fram erfarenheter från anläggningsägare är förhoppningen att vårt arbete samlar värdefull information till alla aktörer inom området. Förhoppningen är att en ökad kunskapsnivå kring förbehandling av matavfall för biogasproduktion på sikt leder till att mer matavfall behandlas genom rötning och att biogasproduktionen därmed totalt sett ökar. 1.4 Metoder Förstudien har genomförts som en litteraturstudie och kartläggning för att inventera vilka tillgängliga tekniker som finns i Sverige för förbehandling av matavfall för biogasproduktion. Kartläggningen har gjorts genom studiebesök till förbehandlingsanläggningar samt telefon- och mailkontakt med leverantörer och anläggningar. 2

13 1.5 Omfattning och avgränsningar Kartläggningen av olika tekniker för förbehandling av matavfall för biogasproduktion ska ses som en översiktlig inventering av vad som finns att tillgå idag på den svenska marknaden. Eftersom omfattningen av kartläggningen är begränsad till en förstudie ska innehållet i rapporten inte ses som en fullständig förteckning över tillgänglig teknik utan hellre som en översiktlig orientering. Samma teknik som presenteras för en eller flera leverantörer kan också finnas hos andra leverantörer som inte finns medtagna i denna rapport. Studiens fokus har varit förbehandlingsanläggningar för matavfall för biogasproduktion. Som det tidigare har förklarats så innefattar definitionen matavfall även förpackat livsmedelsavfall från producenter, grossister och butiker. Rapporten omfattar endast fysiska förbehandlingstekniker för matavfall som har som sitt primära syfte att avskilja oönskat material och åstadkomma en pumpbar slurry för våtrötning. Inga andra tekniker så som ångexplosion, enzymtillsats, elektroporation med flera som används för att öka gasutbytet i en biogasprocess ingår i studien. 1.6 Ordlista Normalkubikmeter Gasmängden som tar upp 1 m 3 vid standardförhållanden (1 bar, 0 C). Förkortas oftast med Nm 3, även mn 3 används. Slurry Förbehandlat matavfall (eller annat fast material) som blivit finfördelat, homogeniserat och utspätt så att det är pumpbart. Rejekt Avskiljd och oönskad fraktion vid förbehandling av matavfall. Består till största delen av plast, papper, metall, etc. TS Torrsubstans. Den del av ett organiskt material som återstår när allt vatten dunstats av. Engelsk förkortning är DS (Dry Substance) VS Organisk andel av torrsubstansen (VS = Volatile Substance) 3

14 2 Källsorterat och förpackat matavfall Nedan följer en kort sammanställning av aktuell statistik över vilka mängder matavfall som genereras i Sverige. 2.1 Källsorterat matavfall Insamling och biologisk behandling av källsorterat matavfall uppgick under 2011 till ton, exklusive kompost (Avfall Sverige, 2012). Den totala mängden matavfall från svenska hushåll, restauranger, storkök och butiker är något osäker. I litteraturen kan nyckeltal i storleksordningen kg/person/år utläsas. Befolkningsmängden i Sverige under 2011 (enligt SCB) skulle därmed ge upphov till mellan 0,95-1,2 miljoner ton matavfall totalt, vilket överensstämmer väl med de beräkningar som presenterats av Jensen m.fl. (2011). En allt större del av det insamlade matavfallet behandlas genom rötning. Av allt matavfall så genereras drygt ton matavfall i de svenska hushållen. Mer än en tredjedel av detta består av svinn, eller så kallat onödigt matavfall som hade kunnat undvikas vid bättre hantering (Jensen m.fl., 2011). Källsorterat matavfall samlas in av cirka 60 procent av landets kommuner (Avfall Sverige, 2012). Olika insamlingssystem används, men separat kärl är det vanligaste systemet (Avfall Sverige, 2010). Påsar av papper, majsstärkelse eller plast kan användas för utsortering av matavfall. Figur 1: Biologisk återvinning av matavfall i Sverige (Avfall Sverige 2012) 4

15 2.2 Förpackat matavfall Förpackat matavfall uppstår exempelvis till följd av utgångsdatum eller undermålig hantering i dagligvaruhandeln och hos grossister. Även inom livsmedelsindustrin uppkommer förpackat matavfall vid exempelvis produktionsfel. Vanliga typer av förpackningar utgörs av papper, plast, glas och metall. Det finns ingen nationell statistik över årliga mängder uppkommet förpackat livsmedelsavfall. I rapporten Hantering av förpackat livsmedelsavfall (Avfall Sverige, 2007) har dock mängderna försökts kvantifieras. Enligt den inventering som genomförts av författarna avseende livsmedelsindustrin uppskattas överslagsmässigt mängden förpackat matavfall till cirka ton/år (våtvikt). Beräkning av uppkomna mängder inom dagligvaruhandeln utgick från nyckeltal om 80 kg förpackat matavfall/ miljoner kronor omsättning. Under 2011 uppgick svensk dagligvaruhandels omsättning till cirka 220 miljarder kr (Delfi m.fl., 2012), vilket med antaget nyckeltal bör motsvara cirka ton förpackat livsmedelsavfall. Det är inte troligt att mängderna förpackat livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin har minskat sedan inventeringen 2007, bland annat beroende på ökad diversifiering av produkterna. Därmed uppgår troligtvis den totala mängden förpackat livsmedelsavfall, från livsmedelsindustrin såväl som dagligvaruhandeln, till minst ton årligen. 5

16 3 Förbehandling Förbehandling av matavfall syftar till att avskilja oönskade föremål och producera en mer lätthanterlig produkt (pumpbar), så kallad slurry, för att säkra kvaliteten av biogödseln samt underlätta behandling i efterföljande biogasanläggning vilket illustreras i figuren nedan. För förpackat matavfall eller källsorterat matavfall i påse måste emballaget avskiljas för att kunna nyttiggöra matavfallet för biogasproduktion, samtidigt som förpackningen eller eventuella felsorteringar separeras ut för att inte förorena slurryn. Önskvärt är att förbehandlingen avskiljer förpackningar och felsorteringar på ett effektivt sätt, samtidigt som den är energieffektiv och minimerar förlusten av rötbart organiskt material. Den bör även minimera mängden vatten i slurryn för att på så sätt producera ett så energirikt och koncentrerat substrat som möjligt, vilket bl.a. minskar behovet av transporter av slurry och biogödsel. Av praktiska skäl, för att slurryn ska vara hanterbar i pumpar och tankbilar, så kan en viss spädning ändå behövas. Figur 2: Förbehandlingens roll i biogaskedjan Idag finns det nästan lika många tekniska lösningar som det finns förbehandlingsanläggningar, där alla system har sina för och nackdelar. Generellt kan dock processen för förbehandling av matavfall illustreras med följande schematiska figur (se Figur 3) där de olika delprocesserna beskrivs närmare i följande kapitel. 6

17 Figur 3: Generell figur för de olika stegen i förbehandlingsprocessen av matavfall för biogasproduktion. 3.1 Mottagning En förbehandlingsanläggning måste vara utrustad med ett system för att kunna ta emot matavfallet som ska behandlas. Källsorterat matavfall kan antingen tas emot direkt i en tippficka eller till en öppen betongplatta alternativt bunker. Fördelen med att först tippa avfallet på en platta eller till en bunker istället för direkt till tippfickan är att det underlättar möjligheten att sortera bort uppenbara föroreningar och felsorteringar innan det belastar förbehandlingsprocessen nedströms. Till exempel så kan anläggningen bedöma att hela lasset är av så dålig kvalitet så det ej bör tas omhand utan istället skickas till förbränning. Ytterligare en fördel är att en betongplatta eller en bunker inte är utrustad med några rörliga delar som kan orsaka driftstopp. Nackdelen är att en öppen hantering av matavfallet både kan ge upphov till dålig lukt samt försämra arbetsmiljön. Det är dessutom mer arbetsintensivt att hantera materialet med hjälp av arbetsmaskiner eller travers jämfört med att utnyttja ett automatiserat transportsystem från tippfickan. Mottagningen bör på samma sätt som övriga delar av förbehandlingen ske inomhus. Detta för att skapa en god arbetsmiljö vid dåliga väderförhållanden men främst för att minska luktproblem genom att ventilationsluft kan tas om hand och behandlas innan den släpps ut. Om mottagningen sker i en tippficka bör den utrustas med ett hy drauliskt lock för att minska behovet av luktreducering. Förpackat matavfall hanteras vanligtvis på pall och lokalerna måste därför anpassas för en truck alternativt pallyft. Om större mängder ska kunna lagras på anläggningen ska det även finnas avsatt utrymme för detta så det inte hindrar den övriga verksamheten. 3.2 Homogenisering/sönderdelning Homogenisering av avfallet sker genom sönderdelning och i många fall med tillsats av spädvätska. Varje förbehandlingsprocess är unik och beroende på uppställning så kan detta ske direkt i tippfickan eller senare i processen med hjälp av olika typer av kvarnar och mixrar. Det är även olika huruvida detta steg sker före, samtidigt och/eller efter separering av oönskat material. 7

18 En uppställning som tillämpas på flera anläggningar är att källsorterat matavfall först genomgår en grovkrossning där materialet sönderdelas. Därefter homogeniseras materialet i en pulper eller mixer där spädvätska tillsätts för att åstadkomma en pumpbar slurry. Det finns även anläggningar som använder sig av kraftfulla kvarnar, så kallad dispergeringsteknik, för att finfördela materialet. Det bör observeras att om finfördelning av matavfallet sker innan synliga föroreningar har separerats bort finns det en risk att delar av föroreningarna får en partikelstorlek som är < 2 mm och därför faller utanför analysen av synliga föroreningar (där gränsen är > 2 mm). 3.3 Separering Avskiljning av oönskat material är ett kritiskt steg i förbehandlingen. Ofta sker separering och avskiljning vid flera olika steg i processen. Till exempel så sker ofta en första separering redan i tippfickan eller på plattan då driftpersonalen manuellt kan avskilja uppenbara orenheten såsom lastpallar, plastsäckar eller andra större föremål. Andra typer av separering är metallavskiljare, skruvpressar, pulper, kolvpress, trappstegsgaller med mera. Svårigheten med separering är att säkerställa att inga föroreningar finns i slurryn samtidigt som förluster av rötbart organiskt material minimeras. Till exempel så har en studie av svenska förbehandlingsanläggningar visat på en förlust av mellan 9-28% av biogaspotentialen i det behandlade matavfallet (Bernstad et al., 2012). 8

19 4 Tekniker för förbehandling av matavfall Följande kapitel beskriver närmare några tekniker som används i Sverige för förbehandling av matavfall. Det är både separationstekniker, såsom skruvpress eller BioSep, som beskrivs men även några tekniker för sönderdelning av material. Detta kapitel gör dock inget anspråk på att ge en komplett bild av alla tekniker som används utan är endast ett urval. I tabellen nedan visas de olika teknikerna och huruvida de används för homogenisering/sönderdelning eller för separation av oönskat material. Det visas även i tabellen om tekniken används för att hantera förpackat matavfall. Tabell 1 Sammanställning av vanliga tekniker vid svenska förbehandlingsanläggningar Teknik Sönderdelning Separering Förpackat matavfall BioSep X Ja Kolvpress X Ja Food Waste Mill X X Ja Skruvpress X Ja Silpress X - Pulper+rejektseparator X X Ja UNI-CUT QZ X Ja Disperger X BioSep En av de nyare tekniska lösningarna på marknaden vad gäller förbehandling av matavfall tillverkas av det norska företaget Norsk Biogass A/S och marknadsförs under namnet BioSep. BioSep är en teknik för separering av oönskade ämnen från rötbart organiskt material och innefattar i sig själv inte hela förbehandlingsprocessen. Det finns dock en nyckelfärdig lösning för hela processen som marknadsförs under namnet BioPrePlant. Tekniken finns idag kommersialiserad vid en anläggning i Norge och vid Tekniska Verken i Linköping. David Börjesson på BioPrePlant AB (telefon och mailväxling ) förklarar att tekniken fungerar som en satsvis process. Avskiljningen sker med hjälp av en liggande rotor som med hjälp av centrifugalkraften separerar organiskt material från plast och annat förpackningsmaterial. Inkommande avfall till BioSepen bör vara grovkrossat och ha genomgått en metallavskiljning. Avfallet matas in i enheten med en skruvtransportör. Spädvätska tillsätts genom en ventil på toppen av enheten och det blandade avfallet pressas ut som en slurry genom en hålskiva i botten av enheten, medan plast och andra typer av oönskade ämnen ackumuleras i enhetens kammare. När den ackumulerade rejektfraktionen når en viss mängd, vilket styrs på strömförbrukningen för enheten, stannar inmatning och rejekt rengörs genom att spädvätska kan tillsättas. Efter rengöring öppnas en lucka på sidan och rejektfraktionen kastas/töms ur kammaren och kan omhändertas. Därefter påbörjas en ny cykel och nytt avfall matas in i enheten. Cykeltiden för inmatning av material kan vanligen variera mellan 3-8 min och tiden för tvätt och torkning av rejekt mellan varje ny inmatning kan vara ca 1 min. 9

20 I BioSepen sitter två olika ingångar för vätska, vilket gör att olika vätskor kan användas för spädning av material till rätt fukthalt respektive tvättning av rejektfraktionen. För spädning kan exempelvis en vätska som man vill röta användas, såsom mjölk, juice eller flytgödsel. För tvättning av rejekt kan vatten eller något rejektvatten som ej har värde att rötas nyttjas. TS-halten i avfallsslurryn kan vara %, men späds i nuvarande applikationer mer för att bli pumpbar in till efterföljande hygieniseringssteg. Det finns flera parametrar att styra i processen, såsom tiden för varje tvätt- och torkcykel, storleken på hålen i hålskivan samt typ och mängd av spädvätska. En uppställning som rekommenderas av leverantören är att använda två enheter kopplade i serie där den första fungerar som en grovavskiljning med en hålskiva på 25 mm och den andra har en hålskiva på 4 mm. Beroende på önskad kapacitet kan systemet byggas ut med flera enheter. (David Börjesson, ) Den största fördelen med denna typ av separering är enligt leverantören möjligheten att förbehandla källsorterat matavfall oavsett insamlingssystem samt förpackat matavfall från butik i samma linje, utan behov av manuell injustering. (David Börjesson, ) Bild 1: Installation av BioSep för förbehandling av matavfall (Foto: BioPrePlant AB) Data Tabell 2 Data för en BioSep-enhet (Tekniskt datablad BioSep, 2010) Installerad effekt: 55 kw Elbehov: kwh/ton avfall Kapacitet: 7,5-10 ton/h Vikt: ~ 4 ton Storlek: H:3911 mm, B:3261 mm, L:2130 mm Referenser: Linköping, Verdal (Norge), Tönsberg (Norge) 10

21 4.1.2 Driftserfarenheter Vid ett studiebesök ( ) på förbehandlingsanläggningen där BioSep ingår vid Tekniska Verken i Linköping framgår att anläggningen är i drift. Hittills har man förbehandlat bland annat källsorterat matavfall i plast och papperspåsar samt förpackat matavfall såsom inplastade korvpaket, frysta jordgubbar och konservburkar med kikärtor. Andelen felsorteringar i mottaget material från hushållen har varit relativt stor. Ett återkommande problem har varit att felsorterade material såsom större tygstycken fastnat i den inledande krossen som föregår BioSep-enheterna. Föremålen kan ibland vara besvärliga att få loss, och för en ny installation skulle en kross som kan köras baklänges med automatiskt utkast rekommenderas. Vidare behöver personal någon gång per dag avlägsna rejekt (framförallt plast) som byggt upp och lagt sig på kanten där luckan ska stängas efter utkast av rejekt från BioSep-enheten. Kunskapsuppbyggnad och optimering av cykeltider, tvätt och spädning pågår fortfarande. Vid besöket såg rejekt mycket torrt ut och vad ögat kunde se med lite inslag av organiskt material. Det noterades dock att rejekt innehöll mycket apelsinskal, vilket förklarades av Ole Rød (BioPrePlant) bero på att apelsinskalen till sin form liknade en förpackning och i BioSepen därför hamnar i rejektfraktionen. Samma fenomen menade han kan uppstå för exempelvis hönsskinn. Det förpackningsmaterial som inte kan bortsorteras med BioSep är glas, som om det tillsätts följer med den organiska avfallsslurryn. Drifttekniker är kontinuerligt på plats för att övervaka och sköta anläggningen. (Studiebesök vid Tekniska Verken ) 4.2 Kolvpress URP 500 En av de vanligaste installationerna för att hantera förpackat matavfall vid de svenska förbehandlingsanläggningarna är en kolvpress kallad URP (Universal Recycling Press) som tillverkas av de tyska företaget Puhler-HSM GmbH och säljs i Sverige genom OP-System AB. Kolvpressen finns i tre olika storlekar (URP 200, 300 och 500) och finns idag installerad på fem olika platser runtom i landet där den används som en del av förbehandlingen av förpackat matavfall innan biogasproduktion (Olle Karlsson, ). Kolvpressen klarar av både plast, papp och metallförpackningar vilket gör att den används för att separera vätska från till exempel konserver, PET-flaskor, aluminiumburkar, mejeriförpackningar, etc. Nedan visas bilder från Sysav och Jönköping och i kapitel 5.2 kan installationen i Helsingborg ses. Bild 2: Kolvpress för förpackat matavfall i Jönköping. Nederst i bilden syns uppsamlingstråget och pumpen för pressvätskan och till höger rejekt som samlas upp i en container. (Foto: BioMil 2012) 11

22 Bild 3: Den vänstra bilden visar pallvändare och transportören upp till kolvpressen på Sysav i Malmö. Den högra bilden visar hela installationen på JEBIO i Jönköping som tillskillnad från Malmö inte är utrustad med automatisk pallvändare. (Foto: BioMil 2012) Kolvpressen består i princip av en kanal och en kolv som pressar materialet mot en höj- och sänkbar skiva. Pressvätskan trycks ut genom hål i kanalen och efter att pressningen är klar så höjs skivan och rejekt trycks vidare ut ur kanalen. Figur 4: Principskiss av en kolvpress Beroende på behovet så kan kolvpressen utrustas med olika typer av system för inmatning av material och utmatning av rejekt. Till exempel så kan en pallvändare monteras före kolvpressen vilket underlättar hanteringen av material. Rejekt kan antingen skruvas direkt till en container eller så monteras ett transportband efter pressen. Pressvätskan samlas upp i ett tråg under pressen och pumpas vidare. Beroende på processutformning så går pressvätskan antingen direkt till rötning eller så används den som spädvätska i andra delar av förbehandlingsprocessen Data Tabell 3 Data för kolvpressen Puhler UPS 500 (Produktblad, Phuler-HSM GmbH, 2012) Installerad effekt: 15 kw Kapacitet: ~18 m 3 /h Vikt: ~ 2,8 ton Storlek: H:2700 mm, B:1130 mm, L:3800 mm Referenser: Malmö, Helsingborg, Jönköping, Södertälje, Skövde 12

23 4.2.2 Driftserfarenheter Kolvpressen UPS 500 används för förbehandling av förpackat matavfall innan biogasproduktion på bland annat anläggningarna i Malmö, Helsingborg och Jönköping (se kapitel 5). Vid kontakt med anläggningar som har en kolvpress installerad för att behandla förpackat matavfall så uppger alla att kolvpressen fungerar bra. I Jönköping så används den främst för att pressa mejeriprodukter såsom mjölk, fil, yoghurt, etc och de är nöjda med funktionen. På NSR i Helsingborg så har man även provat att pressa fler typer av förpackningar som t ex smörpaket, grönsaker förpackat i plastfolie, mm. De berättar att smör fungerar okej men att det ibland har bildats hårda kakor som stelnat i pressen och varit svåra att ta bort. Grönsaker och då speciellt rotfrukter förpackat i mjukplast har också visat sig vara svårt att pressa. De har upplevt att dessa förpackningar i princip kommer opåverkade genom pressen och att mycket lite pressvätska erhålls. Bäst fungerar tex juice- och mjölkförpackningar vilka lätt pressas sönder och ett mycket rent rejekt kan erhållas. 4.3 Food Waste Mill Food Waste Mill är en maskin för sönderdelning och separation av förpackningar och annat oönskat material vid förbehandling av matavfall. Maskinen tillverkas av det tyska företaget Wackerbauer och säljs av det danska företaget Haarslev Industries A/S och finns för närvarande installerad av Purac AB på SRV Återvinnings nybyggda förbehandlingsanläggning i Huddinge, se kapitel 5.7. Till sin uppbyggnad liknar separatorn en hammarkvarn men med en öppning i botten där rejekt samlas upp och skruvas ut ur maskinen. Nedan visas en bild av installationen i Huddinge. Bild 4: Food Waste Mill, installationen på SRV (Foto: SRV Återvinning, 2012) Maskinen är konstruerad för kontinuerlig drift och kan hantera alla typer av matavfall. Det behövs alltså inte en separat förbehandling av förpackat matavfall utan allt inkommande material hanteras i en gemensam processlinje. Inkommande material sönderdelas i separatorn och om behov finns så tillsätts spädvätska. Spädvätska kan antingen vara vatten eller flytande material från en separat mottagningstank. Sönderdelningen ske på liknande sätt som i en hammarkvarn där en roterande axel med slagor och ett omkringliggande såll slår sönder inkommande material. Beroende på utformningen på slagorna (de kan vara mer eller mindre skarpa), storleken på hålen i sållet (vanligtvis 15 mm) och hastigheten på skruven som matar ut rejekt kan processen optimeras. Rejekt skruvas ut ur separatorn medan slurryn pumpas vidare. 13

24 4.3.1 Data Tabell 4 Data för Haarslev Industries Food Waste Mill Installerad effekt: 75 kw huvudmotor 1,5 kw bottenskruv 1,5 kw inmatningsskruv 1,5 kw pump Elbehov ~5 kwh/ton Kapacitet: ~14-20 ton/h Vikt: ~ 7,5 ton Storlek: H:3200 mm, B:3930 mm, L:3460 mm Referenser: SRV Återvinning, Huddinge Drifterfarenheter Det finns i dagsläget väldigt lite drifterfarenheter i Sverige kring Haarslevs Food Waste Mill. Den enda installationen i Sverige är på SRV Återvinning i Huddinge och eftersom de nyss har tagit anläggningen i drift så finns det väldigt få erfarenheter kring maskinens funktion. Ytterligare en anläggning kommer att byggas i Karlskoga som beräknas vara i drift i slutet av Skruvpress En av de vanligaste teknikerna för avvattning av material samt att avskilja oönskat material eller förpackningar är skruvpress. Det finns idag en uppsjö av leverantörer och tillverkare av skruvpressar för olika applikationer. Leverantörer som nyligen levererat skruvpressar för förbehandling av matavfall är Jet Marketing som levererat en skruvpress för att avskilja förpackningar från förpackat matavfall från tillverkaren Presto GmbH till Renovas nya förbehandlingsanläggning i Göteborg. På Renovas anläggning finns det även två stycken skruvpressar för källsorterat matavfall tillverkade av Bellmer Kufferath Machinery GmbH levererade av KICAB. En annan svensk leverantör är OP-System AB som har levererat skruvpressar tillverkade av Doppstadt GmbH till bland annat NSR i Helsingborg och Sysav i Malmö. Nedan visas två figurer för installationer av skruvpressar i Malmö och Göteborg. Bild 5: Till vänster syns skruvpressen på Sysav i Malmö (Foto:BioMil, 2012) och till höger skruvpressen på Renova i Göteborg (Foto: Jet Marketing AB) 14

25 En skruvpress består i princip av en cylinder med hål samt en skruv och en kon som tillsammans pressar inkommande material. Blött och mjukt organiskt material pressas ut genom hålen medan större partiklar såsom plast eller papper avskiljs som ett rejekt. Det är hålstorleken, skruvens hastighet och mottrycket från konen som är de inställningar som kan justeras för att optimera skruvpressens funktion. Figur 5: Principskiss av en skruvpress Data Nedan visas data för Doppstads DSP 20-5 samt tre stycken skruvpressas från Prestoserien. Tabell 5 Data för skruvpress, Doppstadt 20-5 Installerad effekt: 30 kw Kapacitet: 10 ton/h Varvtal 5-20 varv/min Vikt: 3,7 ton Referenser: Sysav Malmö, NSR Helsingborg, Borås Energi & Miljö Tabell 6 Data för skruvpress, Presto Storlek SEW L SEW 11 SEW 15 Installerad effekt: 4 kw 11 kw 15 kw Kapacitet: 4,5 m 3 /h 6 m 3 /h 6 m 3 /h Varvtal 20 11,6 16,6 Vikt: 1 ton 1,8 ton 1,9 ton Referenser: Renova Göteborg Drifterfarenheter Den skruvpress som används på Sysav i Malmö och även på NSR i Helsingborg är en skruvpress av märket Doppstadt och är levererad av OP-System AB (se kapitel 5). Skruvpressen, med beteckningen DSP 20-5 har en hålstorlek på 10 mm och en kapacitet på cirka 10 ton/h. Vid båda installationerna används skruvpressen efter sönderdelning och homogenisering av matavfall för att avskilja plast eller annat oönskat material från slurryn. Båda anläggningarna är mycket nöjda med installationerna och upplever att de producerar en slurry med god kvalitet. På Renova i Göteborg så finns det tre stycken skruvpressar installerade (se kapitel 5.6). Skruvpressen som används för förpackat matavfall har fungerat för mindre förpackningar så som aluminiumburkar och tetraförpackningar. Tyvärr har det inte fungerat tillfredsställande att pressa större förpackningar på grund av att det har varit svårt att mata in materialet i skruvpressen. Större förpackningarna har fastnat i inloppet och därigenom förhindrat processen. Det har även varit problem med utmatningen av rejekt från pressen. De två skruvpressarna som används för källsorterat matavfall har däremot fungerat tillfredsställande. De har båda en kapacitet på cirka 10 ton/h vilket ger en total kapacitet på cirka 20 ton/h. 15

26 Skruvpressarna på Sysav och NSR har studerats genom två examensarbeten som båda bland annat har undersökt hur inkommande matavfall fördelats mellan slurry och rejekt och vilka förluster av rötbart material som sker i processen (Trudesson, 2010; SGC, 2010). I rapporterna så konstateras att på Sysav så avskiljs cirka 35 % av inkommande organiskt material (VS) som rejekt (Trudesson, 2010) och på NSR omkring 37 % (SGC, 2010). 4.5 Slamsil - SP4 StainPress I Jönköping används en slamsil för att kontinuerligt avskilja oönskade partiklar i slurryn efter sönderdelning och homogenisering. Slamsilen är en SP4 StrainPress tillverkad av företaget Hydropress Huber AB. Tekniken är vanlig vid många avlopppsreningsverk men har visat sig fungera även för olika typer av industriella slam och slurry med något lägre TS-halter. Bild 6: Bilden visar de två slamsilarna installerade på JEBIO i Jönköping. (Foto: BioMil, 2012) Hubers StrainPress är i huvudsak en rörformad renssil som består av en silzon och en presszon. Inkommande slurry pumpas in till renssilen och genom silzonen. Avskiljt rejekt skruvas vidare till presszonen där det avvattnas och innan det matas ut. Det är främst hålstorleken på silen (5, 8 eller 10 mm) samt skruvens hastighet och mottrycket vid presszonen som kan justeras för att optimera slamsilens funktion. Kapaciteten varierar mellan omkring m 3 /h beroende på hålstorlek och TS-halt i inkommande slurry. Nedan visas en översiktlig tabell över hur flödet varierar efter TS vid en hålstorlek på 5 mm. Tabell 7 Kapacitet beroende på TS-halt på inkommande slurry (Produktblad StainPress SP4, Hydropress Huber). TS Kapacitet/Flöde 8 % 35 m 3 /h 5 % 60 m 3 /h 3 % 75 m 3 /h 16

27 4.5.1 Data Tabell 8 Data StainPress SP4 (Produktblad StainPress SP4, Hydropress Huber) Installerad effekt: 3 kw Kapacitet: ~ m 3 /h beroende på TS-halt på slurry Vikt: ~ 7,5 ton Storlek: H:975 mm, B:670 mm, L:3530 mm Referenser: Jönköping, Boden Drifterfarenheter I Jönköping så finns det två stycken SP4 StrainPress installerade som anläggningen upplever fungerar bra. Slamsilarna är installerade parallellt efter dispergern som finfördelar slurryn vilket ger redundans vid service och underhåll och eventuella driftstopp. Hålstorleken är 8 mm och varje slamsil har en kapacitet på omkring m 3 /h beroende på TS-halten hos den inkommande slurryn. 4.6 Pulper + rejektseparator En pulper är en maskin som traditionellt har använts inom massaindustrin för att mekaniskt bearbeta pappersmassa. På senare år har den även installerats och använts som en del av förbehandlingsprocessen av matavfall. CellWood Machinery AB är ett svenskt företag som tillverkar och säljer bland annat pulper, rejektseparator och annan utrustning till förbehandlingsanläggningar. Deras HC- (Hög Koncentrat) pulper samt rejektseparator har nyligen levererats till Växjös nya förbehandlingsanläggning (se kapitel 5.9) som en del av Cellwoods leverans av en nyckelfärdig förbehandlingsanläggning (dock endast process) med kapacitet att behandla cirka 10 ton matavfall per timme. En pulper består av ett kärl utrustat med en kraftig omrörare som vid tillsats av spädvätska används för att lösa upp matavfallet till en slurry och nedan visas två bilder på installationen i Växjö. Bild 7: Den vänstra bilden visar omröraren i pulpern och den högra visar hela installationen i Växjö. Foto: BioMil,

28 Processen sker i omgångar där pulpern först fylls med matavfall och spädvätska varefter omrörningen startar. Ofta eftersträvas en TS-halt på % i pulpern under söderdelningen som tar ca min. Efter att omrörningen avstannat töms pulpern på den producerade slurryn och nytt matavfall kan fyllas på. Totalt tar en batch cirka minuter. Direkt efter pulpern behandlas slurryn i en rejektseparator som är uppbygd av en silplåt med en rotor som avskiljer oönskat material. För en effektiv rejektseparering så tillsätts ytterligare spädvätska så att slurryn får en TS-halt på cirka 6-8 %. Storleken och kapaciteten på rejektseparatorn anpassas efter kapaciteten på pulpern. Normalt används en silplåt med 6 mm hål. Nedan visas en bild av rejektseparatorn i Växjö. Bild 8: CellWoods rejektseparator installerad i Växjö. Foto: BioMil, CellWoods pulprar och rejektseparator byggs i olika storlekar från 2-17 ton/h vilket motsvarar en effektiv volym på 3-20 m 3 i pulpern Data Nedan visas data för pulper och rejektseparator som levererats år 2011 till KomTek Miljö AS i Holsted, Danmark. Tabell 9 Data för Pulper och Rejektseparator från Cellwood (Peter Ek, 2012). Pulper Grubbens HCP6-110/84 Rejektseparator GRS 2000 Installerad effekt: 132 kw 90 kw Elbehov 15 kwh/ton (pulper + rejektseparator) Effektiv volym 6 m 3 - Kapacitet: 3,5 ton/sats Samma som pulper Vikt: ~ Referenser: Holsted, Danmark Drifterfarenheter I Danmark har en anläggning med pulper och rejektseparator varit i drift sedan augusti Anläggningen förbehandlar matavfall (gröna påsar från ett optibag-system) samt matavfall som sorterats ut från handeln (Lidl). De har en kapacitet att förbehandla 4-7 ton/h och slurryn som produceras används för biogasproduktion på en anläggning som certifierar sin biogödsel enligt SPCR120. Enligt CellWood (Peter Ek, 2012) så har anläggningen energibehov har uppmätts till 25 kwh/ton för hela förbehandlingsprocessen där cirka 15 kwh/ton används för pulper + rejektseparering. Förlusten av rötbart organiskt material i processen är cirka 5 %. 18

29 I Växjö har anläggningen endast varit i drift några månader och är just nu under intrimning varför ingen pålitlig data än så länge finns att tillgå. Utförligare beskrivning av Växjös anläggning finns i kapitel UNI-CUT QZ Querstromzerspaner UNI-CUT QZ, även kallad QZ-maskinen, är utrustning för sönderdelning som produceras av det tyska företaget MeWa Recycling Maschinen GmbH och marknadsförs i Sverige av GSM International AB. Utrustningen introducerades på marknaden av MeWa för cirka 10 år sedan där den huvudsakliga applikationen är nedmontering av elektronik och kylskåp. På senare tid har dock användningsområdet utökas till att även inkludera förbehandling av biomassa såsom slakteriavfall, trädgårdsavfall, gödsel, säd, grödor, sockerbetor, etc för produktion av biogas. QZ-maskinen används även för sönderdelning av matavfall, både källsorterat och förpackat, och det finns idag flera stycken installationer för detta i Europa varav en i Halmstad i Sverige (se kapitel 5.4). Övriga installationer finns i Tyskland, Österrike och Slovenien. Principen för sönderdelning som skiljer QZ-maskinen från andra typer av krossar eller kvarnar är att den arbetar med hjälp av roterande kättingar istället för t ex roterande knivar eller valsar. Kedjan fungerar som en accelerator av materialet som sedan sönderdelas material mot material (Gustaf Wingårdh, 2012) vilket illustreras i figuren nedan. Bild 9: Principskiss för QZ-maskinen (Produktblad QZ, MeWa Recycling) QZ-maskinen finns i fem olika storlekar med varierande kapacitet där den minsta, QZ-900 har en kapacitet på cirka 2-4 ton matavfall per timme och den största QZ-2500 har en kapacitet på cirka ton matavfall per timme. Den största fördelen med denna teknik är, enligt leverantören (Gustaf Wingårdh, ) att kostnaden för byte av slitdelar och underhåll är väldigt låga på grund av dess robusta konstruktion. Utrustningen klarar även av att hantera föroreningar i det inkommande materialet utan att ta skada då den vanligaste applikationen är sönderdelning av kylskåp Data Tabell 10: Data för två storlekar av QZ-maskinen (Produktblad QZ, MeWa Recycling) Storlek QZ 900 QZ 2500 Installerad effekt: 75 kw 315 kw Kapacitet: 2-4 ton/h ton/h Vikt: 4-5 ton ton Storlek på trumman: H:920 mm, D:900 mm H:1990 mm, D:2500 mm Referenser: HEM Halmstad, VMAB Karlshamn 19