FoU-rapport 56:2009. Ann-Charlotte Münger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-rapport 56:2009. Ann-Charlotte Münger"

Transkript

1 FoU-rapport 56:2009 Att förebygga och förhindra mäns våld i nära relationer inom Östergötlands län Kvinnors upplevelser och erfarenheter av uppbrottsprocessen en kunskapsöversikt och en intervjustudie av kvinnors egna berättelser om sitt uppbrott Ann-Charlotte Münger LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap och lärande FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun LiU-Tyck, Linköping, 2009

3 Sammanfattning Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är och har under lång tid definierats som ett av de allvarligaste sociala problemen i vår tid. Historiskt sett har intresset varit begränsat men har under senare decennier blivit ett av den politiska agendans mest diskuterade och debatterade problemområden. Den statliga offentliga utredningen Kvinnofrid från 1995 påtalar vikten av lagändringar men också myndigheters ansvar för ett långsiktigt strategiskt arbete där implementeringen noggrant måste följas så att handlingsprogram blir till konkreta åtgärder för kvinnan och hennes familj. Dessvärre konstateras drygt tio år senare att det finns stora brister i det samhälleliga arbete som ska fungera som stöd för de drabbade. I propositionen 2006/07:38 föreslås därför en ambitionshöjning som 2008 resulterade i Handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I detta arbete blir landets länsstyrelser en viktig aktör både i sin roll som samordnare men också som tillsynsmyndighet av kommunerna. Följande studie ska därför ses som ett led i Länsstyrelsens i Östergötland satsning på en ökad kunskap om hur arbetet med våldsutsatta kvinnor bedrivs och upplevs men också kan främjas inom länets kommuner. Studien har initierats och designats av de professionella i en kommunal verksamhet utifrån behoven av ökad kunskap om uppbrottet hos en kvinna som lämnar en våldsrelation. Två frågeställningar får konkretisera syftet: Hur kan kunskapsfältet om en kvinnas uppbrott beskrivas och problematiseras? Vad anser kvinnorna själva främjar respektive förhindrar ett uppbrott? Studien använder sig av två kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer där det empiriska materialet utgörs av en kunskapsöversikt och nio intervjuer med kvinnor som lämnat sin relation. Resultatet visar att forskningen om uppbrott och uppbrottsprocesser ger olika bilder av hur ett avslutande av en våldsrelation kan beskrivas, förstås och förklaras. Förklaringen/förståelsen av en kvinnas uppbrott beror i hög grad på forskarens perspektivtagande och val av teoretiskt ramverk. Kvinnornas berättelser visar en komplex och mångfacetterad bild av uppbrottsprocessen samtidigt som det i berättelserna går att urskilja vissa gemensamma kännetecken: själva uppbrottet har föregåtts av en lång process där kvinnan befunnit i olika stadier av beroende och känslor för mannen. Om kvinnornas berättelser lyfter fram det privata nätverket som betydelsefullt för beslutet att slutligen lämna mannen är deras beskrivningar av samhällsinstitutionerna mer negativt. Det går att konstatera att mycket arbete krävs från myndigheternas sida för att en utsatt kvinna ska kunna garanteras relevant hjälp. Kvinnorna måste få kunskap om var och hur man ska få hjälp, men också vara förvissad om att bemötandet och vidare behandling utgår från kompetens och ett helhetstänkande hos de professionella.

4

5 Innehållsförteckning Kapitel Arbetets syfte och frågeställningar... 1 Metod och material... 2 Kunskapsöversikt... 2 Intervjustudie... 3 Studiens disposition... 5 Kapitel 2 Kunskapsöversikt en nulägesanalys... 7 Vad säger egentligen den offentliga statistiken?... 7 Aktuellt forskningsläge... 9 Olika teoretiska ingångar... 9 Varför går hon inte? Forskning om uppbrottsprocessen Åtgärder och metoder för kvinnan Vad görs för de män som utsätter familjen, kvinnan och barnen för våld?. 19 Barnen familjevåldets största förlorare Samverkan Att förebygga, bemöta och minska våld mot kvinnor Kapitel 3 Kvinnors egen upplevelse och erfarenhet av hjälp och stöd i sin uppbrottsprocess Kvinnans egen förståelse och förklaring till uppbrotts- och motståndsprocessen Motstånd Uppbrottet en specifik vändpunkt eller en pågående process? Kvinnan som aktör Kvinnans erfarenhet och upplevelse av stödet utifrån Den signifikanta andra det privata nätverket Den signifikanta andra i form av samhälleligt stöd Kvinnojouren Kommuners sociala enheter Rättsväsendet Behovet av samverkan Sammanfattande diskussion Kapitel 4 Diskussion och Slutsatser Slutsatser Referenser Offentligt tryck: Litteratur:... 62

6

7 Kapitel 1 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är och har under lång tid varit ett stort problem ur såväl ett individ som samhällsperspektiv. I början av 2000-talets beskrevs det på följande sätt: Kvinnofrid har beskrivits som ett kvinnoproblem, som ett jämställdhetsproblem och som ett socialt problem. Vi menar att det främst handlar om grundläggande medborgerliga rättigheter. Och att de ständiga brott mot kvinnofriden som sker i vårt land utgör ett av de allvarligaste sociala problemen i vår tid. 1 Citatet är hämtat från Socialstyrelsens rapport från en av landets första samverkansprojekt för kvinnofrid och det är under senare delen av 1900-talet som problemet fått den uppmärksamhet som krävs för att en förändring ska komma till stånd. Historiskt sett har intresset från samhället sida varit begränsat men har under senare decennier blivit ett av den politiska agendans mest diskuterade och debatterade sociala problem. Den statliga offentliga utredningen Kvinnofrid påtalar vikten av lagändringar men också myndigheters ansvar för ett långsiktigt strategiskt arbete där implementeringen noggrant måste följas så att handlingsprogram blir till konkreta åtgärder för kvinnan och hennes familj. 2 Dessvärre konstateras drygt tio år senare att det finns stora brister i det samhälleliga arbete som ska fungera som stöd för de drabbade. I propositionen 2006/07:38 föreslås därför en ambitionshöjning som 2008 resulterade i Handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 3 I detta arbete blir landets länsstyrelser en viktig aktör både i sin roll som samordnare men också som tillsynsmyndighet av kommunerna. Följande pilotstudie ska också ses som ett led i Länsstyrelsens i Östergötland satsning på en ökad kunskap om hur arbetet med våldsutsatta kvinnor bedrivs och upplevs men också kan främjas inom länets kommuner. I uppdraget från Länsstyrelsen ingick två uppgifter dels en aktuell kunskapsöversikt som berör frågor som handlar om uppbrottet från en relation där våld förekommer, dels en empirisk undersökning om kvinnors upplevelser och erfarenheter av sina egna uppbrott från ett destruktivt förhållande. Arbetets syfte och frågeställningar Kunskaps- och verksamhetsområdet som berör våld i nära relationer är komplext där valet av teoretisk tolkningsmodell både styr vilka frågor som kan ställas, 1 Socialstyrelsen (2001) s SOU 1995: 60 3 Regeringens skrivelse 2007/08. 1

8 vilka begrepp som får användas och vilken förklaring/förståelseram som kan anses som giltig. I följande arbete står kvinnans väg ut ur våldet i fokus där intervjuer med nio kvinnor som lämnat sina män utgör studiens empiriska material. Inom det vetenskapliga fältet har under senare tid frågan om uppbrott fått stort utrymme och även här finns olika förståelse- och förklaringsmodeller att utgå ifrån. Till en början är det därför viktigt att försöka sammanfatta men också problematisera kunskapsfältet. Två frågeställningar får konkretisera syftet: Hur kan kunskapsfältet om en kvinnas uppbrott beskrivas och problematiseras? Vad anser kvinnorna själva främjar respektive förhindrar ett uppbrott? Metod och material Studien som ska ses som en pilotstudie använder sig av två kvalitativa metoder; litteraturstudie och intervjuer. Kunskapsöversikt Syftet med en kunskapsöversikt är att samla in och ställa samman resultatet från ett antal (vetenskapliga) studier som är relevanta för det aktuella problemområdet. I det här fallet är det nödvändigt att skilja på de krav som en systematisk kunskapsöversikt vars mål är att visa på evidensbaserade metoder och behandlingar och den typ av kunskapsöversikt som är aktuell i det här sammanhanget. Målet med följande översikt att ge en bild/översikt av det aktuella kunskapsläget kring vad som främjar och förhindrar ett uppbrott från en relation där våld förekommer. Det är en komplex fråga vilket innebär att även andra typer av material kommer att bli aktuella t ex studier som berör barnens situation, behandlingsmetoder/ åtgärder och behovet av samverkansprojekt etc. Materialet är också insamlat utifrån tanken att referenserna ska kunna fungera som förslag på vidare läsning av berörda som arbetar inom verksamhetsområdet. Problemområdet våld i nära relationer befinner sig i expansivt läge med en stor kunskapsproduktion som följd 4, vilket innebär att en studie av det här slaget måste avgränsas. Kunskapsöversikten utgår från två typer av material: offentligt material i form av rapporter från Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen och vetenskapliga studier. Allt material från Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet som har bedömts som relevanta för frågeställningen har studerats. Annat offentligt material såsom utredningar, propositioner och lagförslag har också undersökts. Men om produktionen av material inom det offentliga måste bedömas som hög är det ändå inte jämförbart med den vetenskapliga kunskapsproduktion som för närvarande, särskilt internationellt, 4 Steen (2003) har, på uppdrag av Socialstyrelsen, belyst och problematiserat problemområdet utifrån frågeställningar som beror teoretiska ställningstagande. 2

9 pågår inom forskningsområdet. Urvalet av svenska texter har hämtats från nationellt ledande forskare där särskilt antologier av olika slag har visat sig ge en bred och bra översikt av aktuella frågor. Samma typ av överblick är däremot svårt att få av den internationella forskningen då produktionen av kunskap är omfattande. Inom den vetenskapliga tidskriften Violence against women finns det t ex omkring 300 artiklar där ett centralt begrepp som breakup/break up används och fungerar som sökord. Ännu fler artiklar blir relevanta med sökord som resistance och divorce. Samma tendens finns inom tidskriften Feminism and Psychology där t ex break up/breakup som sökord ger träff på ett hundratal artiklar. Vidare finns det ett stort antal tidskrifter som publicerar tidskrifter med liknande problemområden (se notapparat och referenslista för exempel på några av dem). Urvalet till den här studien har utgått från ledande svenska forskares referenslistor och egen sökning där referenser som har varit direkt relaterade till studiens frågeställningar stått i fokus. Utifrån det undersökta materialet har följande områden kunnat urskiljas: modeller av uppbrottet, samverkansprojekt samt olika perspektiv på kvinnor, barns och mäns olika förutsättningar och roller vid ett uppbrott. Urvalet kan kritiseras särskilt när det gäller den internationella vetenskapliga forskningen. Någon översikt eller överblick kan inte ges och sökningen kan närmast beskrivas som punktinsatser än systematiska genomförda sökningar. Materialet är dessvärre alltför omfattande för att en sådan ska kunna genomföras inom projektets angivna ramar. Intervjustudie Intervjustudiens empiriska material är hämtat från en studentuppsats 5 och en rapport 6 och utgörs således av sekundärkällor dvs materialet är insamlat och bearbetat av andra. Studentuppsatsen var ett uppdrag från mig utifrån det uppdrag jag fått från Länstyrelsen där jag fungerade som vetenskaplig handledare. På så sätt har jag haft tillgång till det empiriska grundmaterialet men också haft insyn och deltagit i arbetsprocessen. Materialet från det andra arbetet har jag endast haft tillgång till utifrån rapporten. Författarna har tillåtit att materialet bearbetats och på så sätt återanvänts. De har sett det som ett värdefullt sätt att åter igen sätta ljuset på en mycket svårt utsatt grupp kvinnor. Fokus i deras rapport är våldsutsatta kvinnor som också har en missbruksproblematik. För en mer utförlig analys av problemområdet missbruk och våld i nära relationer hänvisas därför till rapporten Osynliggjorda brottsoffer. 7 Materialet till föreliggande studie består av intervjuer med 9 kvinnor som levt med en man som på olika sätt utsatt henne för våld. Kvinnorna är mellan år gamla och deras relationer har varat mellan 3-16 år. Det är nio kvinnor med olika 5 Augustsson & Johansson (2008) 6 Augutsson & Kuno (2006) 7 Augustsson, & Kuno (2006) 3

10 bakgrund, historia och erfarenheter men där våldet har funnits med i relationen under lång tid. Hos flertalet har både psykiskt, fysiskt och sexuellt våld förekommit. Mindre än hälften av männen har dömts för våld mot kvinnan. Straffet har varit böter eller kortare fängelsestraff på högst tre månader. Majoriteten har barn tillsammans med den man som misshandlat henne. Tre av dem har annan etnisk bakgrund än den svenska och 6 av kvinnorna har eller haft en missbrukproblematik. Vid tidpunkten för intervjuerna har samtliga kvinnor lämnat och lever frånskilda från de män som utsatt dem för våld. Tiden som kvinnorna levt separerade från männen varierar mellan 1 och 5 år. Det empiriska intervjumaterialet är insamlat inom hela regionen och har bearbetats på så sätt att det inte ska gå att identifiera vilken kvinnojour, socialtjänst, polismyndighet som finns beskriven i kvinnornas berättelse. Naturligtvis går det inte att identifiera de kvinnor som intervjuats. Flera av länets kommuner arbetar också i olika former av samverkansprojekt, vilket gör att materialet inte går att härleda till en specifik kommun/verksamhet. 8 Detta medför naturligtvis en svaghet i analysen då exemplen är hämtade från olika kommuner och verksamheter men fokus i berättelserna är kvinnornas upplevelser och erfarenheter och det går att uttrycka som att exemplens funktion enbart är att visa på hur kvinnan uppfattade och upplevde situationen, inte på att visa på en faktisk händelse som kan härledas till en specifik verksamhet etc. I en studie av det här slaget måste flera metodiska överväganden göras. Användandet av sekundärmaterial är ett problematiskt och medför att kunskapen om materialet ibland inte är tillräcklig. Detta blir särskilt tydligt vid användandet av det empiriska materialet från rapporten Osynliggjorda brottsoffer av Augustsson och Kuno. Samtidigt var materialet så pass bra och tydligt presenterat och bearbetat att tolkningen av utsagor och citat i sig inte var problematisk. Materialet är dock bearbetat vilket innebär att jag inte har haft någon rådata att utgå ifrån. I Augustsson och Johanssons uppsatsarbetet hade jag däremot en helt annan roll med ett nära samarbete med författarna. Urvalet kan och bör problematiseras. I Johansson & Augustssons studie var det en slump att majoriteten av kvinnorna har en annan etnisk bakgrund är den svenska, medan det i rapporten Osynliggjorda brottsoffer ingick i studiens syfte att specifikt undersöka den gruppen. Det innebär inte att alla studiens kvinnor ingår i någon av grupperna men en majoritet av kvinnorna finns med i en eller båda av dessa kategorier. En viktig fråga som måste diskuteras är i vad mån det överhuvudtaget är intressant att kategorisera kvinnorna på det sätt som gjorts dvs som kvinnor med annan etnisk bakgrund och kvinnor med en missbruksproblematik. Det finns naturligtvis specifika och utmärkande drag i kvinnornas berättelser som enbart kan härledas till den specifika situation som 8 Studien följer Forskingsetiska riktlinjer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002) 4

11 bakgrunden i ett annat land och en missbruksproblematik kan föra med sig. Detta kan och bör lyftas fram samtidigt som den här studien övergripande mål is not to generalize about the people under study, but to identify and explain social processes that have generalizing effects. 9 Det är således viktigare, att utifrån kvinnornas egna berättelser och erfarenheter, belysa viktiga företeelser och förhållande inom den process som samtliga kvinnor har genomgått än att urskilja specifika särdrag för olika kategorier kvinnor. Studiens disposition Arbetet består av sammanlagt fyra kapitel där kapitel två och tre utgörs av studiens empiriska material där kapitel två innehåller kunskapsöversikten och kapitel tre intervjustudien. Kapitel fyra får fungera som rapportens analys- och diskussionsdel som också avslutas med slutsatser och förslag på vidare kunskapsinhämtning. 9 Devault (2006) s

12 6

13 Kapitel 2 Kunskapsöversikt en nulägesanalys I mitten av 1990-talet går det enligt Mona Eliasson (1997) att urskilja en kollektiv mobilisering mot mäns våld mot kvinnor. Myndigheter agerar på bred front och samtliga politiska kvinnorganisationer tar ställning genom uttalande mot våldet och kräver åtgärder för att såväl få stopp på våldet som ökade insatser för de drabbade kvinnorna. 10 Från politiskt håll tillsätts den statliga kvinnovåldskommissionen där huvudbetänkandet Kvinnofrid blir en viktig kunskapsbank för det fortsatta arbetet. 11 Lagändringen i slutet av talet till brottskategorin (grov) kvinnofridskränkning 12 som en precisering av misshandelskategorin är också en utveckling där ett större fokus riktas mot problemet. 13 Vad säger egentligen den offentliga statistiken? Våld i nära relationer är ett osynligt socialt problem eftersom det till allra största del sker inom hemmets väggar. Mörkertalet av antalet oanmälda fall förmodas därför vara stort. Det är viktigt att fastslå att själva angreppssättet att arbeta med dessa kvinnor och familjer måste utgå från två premisser dels för de kvinnor som anmäler och finns med i statistik och behandlingsprogram, dels för de som inte anmäler och på så sätt inte blir uppmärksammade av myndigheter och andra aktörer. Kunskap hämtad utifrån forskning och erfarenhet från fältet är också till största delen hämtad från de kvinnor som anmält brott medan den andra gruppen är en osynlig grupp som lyser med sin frånvaro. Detta påverkar naturligtvis det arbete som pågår hos både myndigheter och frivillighetsorganisationer. Dessvärre finns även frågetecken om vilka slutsatser som kan dras av statistiska uppgifter om anmälda våldsbrott. Vilka uppgifter ska t ex ligga till grund för insatser av olika slag: Är det statistisk över polisanmälda brott, uppgifter av fällande domar eller allmänhetens erfarenheter och bedömningar? Nästa viktiga fråga berör problematiken kring hur brottet definieras och dokumenteras. Handlingar som misshandel mot kvinna, kvinnofridsbrott och/eller hemfridsbrott kan alla klassificeras och relateras till våld i nära relationer. Olika sätt att definiera och klassificera våldshandlingar är perspektiv- och teoriberoende samt beroende av mätmetoder, vilket innebär att uppgifter av det här slaget är svårtolkade. Det innebär att det är svårt att få en reell uppfattning av problemet Eliasson (1997) s SOU 1994:56 och SOU 1995: Brottsbalken 1998: Se för presentation och diskussion rörande detta Steen (2003) s Se vidare Steen (2003) s

14 I offentligt material presenteras den nationella situationen för år 2007 på följande sätt: År inkom drygt anmälningar rörande misshandel mot kvinnor där kvinnan var bekant med förövaren. Av dessa ledde omkring en fjärdedel till åtal, straff och åtalsföreläggande. Omkring 10 % av dessa fick någon typ av påföljd. 15 Andra sätt att klassificera våld i nära relationer inom statistiken är (grovt) kvinnofridsbrott eller hemfridsbrott. År 2007 anmäldes drygt sådana fall och av dessa definieras omkring en tredjedel som uppklarade. Av dessa får omkring 15% av förövarna någon typ av påföljd. 16 Våld inom nära relationer kan också ingå i kategorin olaga hot vilket ytterligare får siffrorna att stiga. 17 Om Brå:s uppgifter ytterligare bryts ner till att enbart gälla Östergötland framträder följande bild: år 2007 inkom 883 anmälningar rörande misshandel mot kvinnor där omkring en fjärdedel gick till åtal. Drygt 400 anmälningar inkom om (grov) kvinnofridskränkning samt hemfridsbrott. Ungefär hälften av dessa anses som uppklarade. 18 Åtta av de misstänkta dömdes till fängelse och en person till skyddssyn. 19 Enligt uppgifter resulterar endast omkring 15% av totala antalet misshandelsbrott i domar, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser. Förklaringarna är flera t ex har man särskilt från polisens sida pekat på kvinnors bristande samarbetsvilja men på senare år lyfts också bristen på förstahandsåtgärder fram som en viktig faktor till varför så fall förs vidare in i rättsprocessen. 20 Statistiken, och svårigheten med att klassificera, dokumentera och tolka statistik, är som tidigare nämnts, ett trubbigt verktyg för arbetet med att kartlägga förekomsten av brott av det här slaget. Men det stora problemet utgörs dock inte av de anmälningar som kommer in utan av det stora mörkertal av förmodade fall som inte finns i den offentliga statistiken. Enligt bedömningar från bl a Brå är det endast 20-25% av alla misshandelsfall som anmäls. 21 Att omkring 80% av alla fall inte anmäls och på så sätt blir en privat angelägenhet för de inblandade är inte ett nationellt fenomen utan är även en trend inom internationell brottstatistik. 22 Dessbättre menar Brottsförebyggande rådet (Brå) att benägenheten att anmäla brott har ökat de senaste tio åren. Det stigande antalet brottsanmälningar berör dessvärre inte enbart på en ökad anmälningsbenägenhet hos kvinnorna utan anses vara är en reell ökning av det faktiska våldet. 23 Om 15 Brottsförebyggande rådet (2008) Aktuell statistik, tabell 100, 140, 160, 170 och Brottsförebyggande rådet (2008) Aktuell statistik, tabell 100, 140, 160, 170 och I siffran ingår dock samtliga fall av hot mot kvinnor vilket innebär att den faktiska siffran som berör kategorin våld inom nära relationer är lägre. 18 Brottsförebyggande rådet (2008) Aktuell statistik, tabell 100, 150 och 170 och Brottsförebyggande rådet (2008) Aktuell statistik, tabell Steen (2003) s Brottsförebyggande rådet (2002). 22 Johnson (1998) 23 Brottsförebyggande rådet (2002). Se också Eliasson & Ellgrim (2006). Lokala siffror visar dock en mycket liten ökning av anmälda fall av misshandel från Uppgifter om kvinnofridskränkning saknas helt. 8

15 det, som uppgifterna säger, endast är 20-25% av det nationella våldet som blir polisanmält innebär det således fall inte anmäldes för året Utifrån ett östgötskt perspektiv skulle detta innebära att över 2000 misshandelsfall inte kom till samhällets kännedom. Kvinnorna som utsätts för våld och männen som utövar våld kommer från alla typer av samhällsgrupper men studier visar att våld förekommer oftare i särskilt socialt- och ekonomiskt utsatta grupper. 25 Steget att anmäla sin respektive till polisen kan vara stort vilket gör att många kvinnor av naturliga skäl drar sig för en sådan åtgärd. Uppgifter visar t ex att hjälpförfrågningar kom in till kvinnojourer under 2007 (det totala antalet beräknande på samtliga jourer är ). En slutsats av dessa siffror (även om de naturligtvis inte är jämförbara) är att fler kvinnor söker hjälp hos kvinnojourer än tar steget till en polisanmälan. Aktuellt forskningsläge Olika teoretiska ingångar I början av 2000-talet publicerade Socialstyrelsen en rapport om samverkan inom verksamhetsområdet våld i nära relationer. Med följande formulering Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem, ett individuellt problem och ett relationsproblem 26 blir det tydligt att det från Socialstyrelsen sida är viktigt att hålla isär den vetenskapliga diskursen med det verksamhetsförlagda arbetet. Inom det vetenskapliga fältet har tre olika perspektiv/teorier varit dominerande om hur mäns våld mot kvinnor bör förstås/förklaras och på vilket sätt det går att arbeta med problemet. 27 Här följer en kort presentation av de tre perspektiven: Det individualpsykologiska perspektivet utgår ifrån att det finns en individuell problematik där personmässiga drag på oliks sätt orsakar störningar, vilket kan leda till att våld uppstår inom relationen. Orsaken till våldet kan härledas till såväl mannen som utförare av våldet och till kvinnan som tillåter det. Steen menar att detta får företräda ett psykologiskt och kliniskt perspektiv i arbetet med våld Eliasson (2008) s Eliasson (2008) s Socialstyrelsen (2001) förord. 27 Begreppen som används på perspektiven är hämtade från Steen (2003) men det är viktigt att klargöra att även andra namn på perspektiven används t ex benämns ibland det relationella perspektivet som det socialpsykologiska. 28 Steen (2003) s

16 Idag anses könsmakt- eller det strukturella perspektivet vara en vedertagen förklaring till mäns våld mot kvinnor. Orsaken till problemet anses ligga på en strukturell nivå genom sin maktobalans mellan könen. En feministisk förståelse av våld utgår ifrån en sammankoppling mellan våld, makt och normalitet. Det är just detta, att förstå våldets konstitution som är det viktiga för att möjliggöra förändring inom området, inte att förklara enskilda våldshandlingar. Eva Lundgren, som är den främsta företrädaren för perspektivet, menar att våldet måste ses ur ett normalitetsperspektiv, där normalitet utgörs av en existerande normal maktobalans mellan könen. Våldets normaliseringsprocess innebär att våldet ses en normal företeelse i det vardagliga livet och inte som något avvikande från det rådande normsystemet. 29 Genom sin akademiska position och nära samarbete med kvinnojourrörelsen har Lundgren befäst perspektivet som det dominerande synsättet i Sverige. 30 Ett relationellt perspektiv tar sin utgångspunkt i förhållandet/äktenskapet där paret, den misshandlade kvinnan och misshandlande mannen, står i fokus och olika sätt påverkar den sociala process som leder fram till våldshandlingen. Våldshändelsen i sig kan därför beskrivas i termer av en rad relationer som bör ses som en social process som sker inom en kulturell kontext utifrån samhällets rådande kulturella förutsättningar. Margareta Hydén, som är den främsta representanten, ställer sig bakom det feministiska könsmaktsperspektivet men visar oro för den kraftiga offeridentitet som tillskrivs kvinnan. Utifrån en utgångspunkt som tar fasta på kvinnan som offer tar man samtidigt bort motståndet och makten över hennes eget liv, menar Hydén. 31 Perspektivtagandet utgår ifrån att lyfta fram både mannen och kvinnan i relationen och se det som förhandlingar där under- och överordningen ständigt förändras. Steen menar att Hydéns främsta bidrag inom forskningsfältet har varit att utveckla alternativa vägar att forska kring våldets genom att sätta fokus på våldet som process, kvinnors uppbrott och problematisering av det offerroll som tillskrivs kvinnan. Hennes forskning har skapat underlag för olika professionella gruppers arbete med bemötande av både kvinnor och män. 32 Varför går hon inte? Forskning om uppbrottsprocessen En av de vanligaste frågorna när det rör sig om våld i nära relationer är: Varför går hon inte? Frågan signalerar att ansvaret läggs på offret samtidigt som det är en viktig fråga för kunskapen om varför en kvinna (inte) bryter upp från ett destruktivt förhållande. Uppgifter om hur många kvinnor som lämnar sina män och hur många som återvänder saknas. En inte helt aktuell siffra från USA visar att kvinnor sökte hjälp från familj, vänner och samhällsinstitutioner i medeltal 29 Lundgren (2001) 30 Steen (2003) s Hydén (2008) 32 Steen (2003) s

17 sex gånger innan de lämnade förhållandet. 33 Andra uppgifter visar att en misshandlad kvinna gör mellan tre och fem uppbrottsförsök innan hon slutligen lämnar mannen. 34 Samtliga uppgifter har lämnats när kvinnan avslutat förhållandet, vilket innebär att mörkertalet är stort då uppgifter om uppbrottsförsök där kvinnan stannat kvar saknas. Uppgifter som berör Sverige eller nordiska förhållande har inte påträffats, inte heller har någon mer aktuell siffra återfunnits. Det går således inte att dra någon slutsats av den drygt tjugo år gamla uppgiften från USA, men den är intressant på så sätt att den visar på att processen kan vara lång och svår innan det slutliga beslutet fattas av kvinnan. En annan intressant iakttagelse som också måste göras är, att trots att uppgifterna både är inaktuella och hämtade från ett annat sammanhang, används och refereras av svenska forskare utan att problematiseras. 35 Uppbrottet som handling och fenomen har i den internationella forskningen varit en central forskningsfråga sedan början av 1990-talet. Men redan i mitten av 1980-talet identifierade Mills fem steg i the process of leaving. 36 a. entering the relationsship b. managing violence c. experiencing a loss of self d. reevaluating the relationship e. restructing the self Forskningen har sedan dess belyst både själva uppbrottet 37 men också gått in på mer specifika frågor som kan påverka processen. En sådan fråga är behovet av fungerande och konkreta åtgärder för att inte kvinnan ska ge upp och återvända. 38 Detta blir särskilt viktigt att uppmärksamma när det finns barn i familjen. 39 Forskningen kan också visa på ett samband mellan förutsättningar i form av insatser och åtgärder och kvinnors förmåga att bryta upp. Websdale menar t ex att det finns skillnader mellan kvinnors handlingsmönster i urbana och agrara miljöer. Kvinnor på landsbygden har svårare att bryta upp ur ett destruktivt förhållande då det samhälleliga nätverket oftast är mindre utvecklat på landsbygden än i större städer. 40 Kunskap om orsaker och faktorer som kan påverka ett beslut att lämna eller stanna kvar i ett destruktivt förhållande är således viktigt då det har stor 33 Gondolf (1988) 34 Dobash & Dobash (1980) 35 Eliasson (1997), Eliasson & Ellgrim (2006) och Holmberg & Enander (2006) 36 Mills (1985) 37 Wuest (1999) 38 Newman (1993) 39 Humphries (1995) 40 Websdale (1995a och b) 11

18 betydelse för hur arbetet med de utsatta kvinnorna ska organiseras och bedrivas. Holmberg & Enanders beskriver ett uppbrott utifrån tre delvis sammanflätade processer: 1. Att bryta upp. Det fysiska uppbrottet sker när kvinnan upplever att våldet tar sådana proportioner att hennes (och barnens) kan vara i fara. 2. Att bli fri. Den andra processen kan beskrivas som att bli fri känslomässigt. Det är också relativt vanligt att processen i sig kan delas upp i stadier där känslor som kärlek, hat, förståelse och medlidande och till slut likgiltighet avlöser varandra. 3. Att förstå. Den tredje processen handlar om att förstå vad som hände i relationen. När kvinnan till slut kan definiera de handlingar hon utsätts för är hon också redo att sluta känna skuld och lägga ansvaret på mannen. Det är också först nu när hon kommit ur relationen hon kan förstå vad som hände i relationen. 41 De här processerna är ett utryck för ett samspel mellan den inre dialog kvinnan för med sig själv och de möten som sker med betydelsefulla andra (signifikanta andra 42 ) utanför relationen. Tyngdpunkten ligger här på samspel och interaktion, inte först och främst med mannen, utan mellan kvinnans inre process och yttre påverkansfaktorer vilka blir viktiga i beslutet och handlingen att lämna mannen. 43 Fundamentet är emotioner vilket innebär att det emotionella bandets många beståndsdelar är viktiga faktorer att ta hänsyn till när en kvinnas uppbrottsprocess står i fokus. Bandet som håller samman relationen är känslor som kärlek, rädsla, hat, medlidande, skuld och hopp men också viljan att förstå mannen, beroende och internationalisering bidrar till att hålla samman ett (destruktivt) förhållande. Holmberg & Enander menar att det är just de emotionellt relaterade faktorerna som framstår som det viktigaste för valet att bryta upp eller inte från ett destruktivt förhållande. Socioekonomiska faktorer som t ex barn, kvinnans ekonomiska beroende och bostadsfrågan är, menar författarna, inte utan betydelse men betonar samtidigt att det samhälleliga sociala skyddsnätet är så pass väl utvecklat att ingen kvinna i dagens Sverige blir ställd på gatan. 44 Det är också emotionerna som står i fokus när uppbrottsprocessen diskuteras: 41 Holmberg & Enander (2006) s Se även Nordborg (2008) s Begreppet signifikant andra kan i det här sammanhanget vara både personer som är knutna till kvinnan utifrån personliga relationer, och stöd som utgår från samhällsinstitutioner som offentliga verksamheter och frivillighetsorganisationer. 43 Holmberg & Enander (2006) s Holmberg & Enander (2006) s

19 1. Att bryta upp beskrivs också som vändpunkten, eller med Helen Egbaughs begrepp exitprocess. 45 Begreppet beskriver den process som en person genomgår när hon bryter upp från en roll för att söka och inta en ny. Exitprocessen kan, menar Fuchs Ebaugh kännetecknas av vissa gemensamma och upprepade kännetecken som kan delas in i fyra faser: de första tvivlen, att söka alternativ, vändpunkten och att skapa en ny roll/identitet. Fas I och II är att börja tvivla och söka alternativ. Tidigt i processen börjar kvinnan, både medvetet och omedvetet, att sända ut signaler om sin tveksamhet att befinna sig i sin roll som misshandlad kvinna. Hur dessa, många gånger obestämda signaler, uppfattas av det omgivande samhället får betydelse för hur processen kommer att utvecklas. Fas III är den punkt då exitprocessen kommer till en vändpunkt vilket innebär att personen fattar ett slutgiltigt beslut att lämna. Ofta sker detta i samband med någon annan vändpunkt i kvinnans liv. Vändpunkter kan beskrivas som: o när det gäller livet o när det gäller någon annan (t ex barnen) o ha nått botten/gett upp Fas IV är exitprocessens sista fas då det handlar om att skapa en ex-roll. När det gäller misshandlade kvinnor är den ambivalens som präglar förloppet tydligast. När uppbrottet inträffar har mer att göra med vilken emotionell fas kvinnan befinner sig och hur nedbruten hon har blivit och om det finns en stark utlösande händelse. Genom att kvinnan många gånger återvänder till förhållandet och mannen är också ex-rollen hon intar problematisk att definiera. Har hon intagit en ny roll eller återgår hon till den gamla identiteten när hon återvänder? Vad har då den signifikanta andra för betydelse för om det i den här delen av processen blir en vändpunkt eller inte? Något självklart svar finns inte utan det verkar tvärtom som om andras bekräftelse snarare kan öka motståndet att lämna mannen och istället leda till försvar av mannen. Samtidigt finns det exempel på kvinnor som menar att det var utomståendes reaktioner som gjorde att en faktisk vändpunkt kom till stånd. 2. Att bli fri innebär i det här sammanhanget att bli emotionellt fri, det vill säga att bryta det känslomässiga bandet till mannen. Det är också viktigt att påpeka att fysiskt bryta upp och bli fri inte innebär samma sak och måste därför 45 Fuchs Ebaugh (1988) 13

20 beskrivas som två olika processer. Den emotionella frigörelseprocessen är visserligen individuell och komplex men kan ändå beskrivas utifrån fyra emotionella stadier som den misshandlade kvinnan genomgår. Självklart finns det ingen tidslinje eller bestämd ordningsföljd för dessa stadier utan de kan glida in och ur varandra. Jag älskar honom. I det här skedet lämnar ingen kvinna sin man då kärleken och hoppet är större än rädslan. Endast en orsak av karaktären att det gäller någon annan skulle kunna driva fram ett uppbrott. Interventioner från utomstående kan snarare få motsatt verkan. Jag hatar honom. Följande stadium domineras av hat och kan ses som protest och motstånd, vilket skulle kunna innebära att det är många kvinnor som går under den här delen av processen. Holmberg & Enander menar att försök till uppbrott kan ske här men det blir sällan ett definitivt uppbrott, eftersom kvinnan alltjämt är starkt känslomässigt bunden till mannen och på så sätt inte är färdig med sina känslor för honom. Detta bekräftas av kvinnojourerna som menar att när kvinnan lämnar mannen i vredesmod och starkt avståndstagande är det vanligt att dessa kvinnor återvänder till mannen när kärleken och hoppet åter igen tar över. Jag tycker synd om honom. Detta stadium domineras av medlidande och är också den fas som tidsmässigt är längst. Att känna medlidande och skuld kan både vara indikationer på att kvinnan stannar kvar men också blir orsaken till varför uppbrottet sker just här. Internationaliseringen är en av förklaringsfaktor då en stark identifiering med mannen gör det svårt att bryta loss. Jag känner ingenting. Sista och avslutande fasen är likgiltighet eftersom hans emotionella makt är bruten. Vad som håller henne kvar här är uppgivenhet eller rädsla. Det är viktig kunskap att veta i vilket känslomässigt stadium som kvinnan befinner sig i för att förstå när det är rätt tidpunkt för en utomstående att agera. Det är således inte enbart viktigt vad som görs utan när det sker. Störst chans för att ett uppbrott ska lyckas är att det genomförs under stadium tre eller fyra. Under stadium ett är det svårt att nå kvinnan medan stadium två kan medföra tillfälliga uppbrott där kvinnan efter en tid återvänder till mannen. 3. Den tredje processen handlar om att förstå, dvs här börjar kvinnan definiera sig som misshandlad och att hon lever/levt i en oacceptabel relation. Men bilden av en svårt misshandlad kvinna, ofta spridd via media, blir för många svår att omsätta till sin egen livs situation. Många kvinnor vägrar att inta en roll där de 14

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Leva ett så normalt liv som möjligt. Det är där hjälpen ska sättas in

Leva ett så normalt liv som möjligt. Det är där hjälpen ska sättas in Leva ett så normalt liv som möjligt. Det är där hjälpen ska sättas in En brukarundersökning om sex stockholmskommuners arbete mot våld i nära relationer. Ann-Charlotte Münger Forskningsrapport 2015:1 Ann-Charlotte

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse?

Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? - för våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning 2007 Har kommunala handlingsplaner någon betydelse? - för våldsutsatta

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Välkomna! Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Conny Wahlström Politisk sakkunnig Departementsgruppen (mp) conny.wahlstrom@adm.ministry.se 2004-11-25 Mäns våld mot kvinnor Bakgrund 1998 lade regeringen fram propositionen Kvinnofrid för den svenska

Läs mer

Till döden skiljer oss åt*

Till döden skiljer oss åt* Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld FREDA-beskrivning Råd för användning FREDA-beskrivning är främst tänkt som ett underlag för samtal om det våld som förekommit och bedömningen av behov av hjälp och skydd. Det kan användas både för att

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer

Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga

Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga Sammanfattning Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer En folkhälsofråga Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland

Läs mer

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun

Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.4) Policy och handlingsplan vid våld och hot i Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2006-05-03 74 Revisions datum

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir.

Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir. Kommittédirektiv Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården Dir. 2006:75 Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 2006 Sammanfattning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Socialutskottets yttrande 2005/06:SoU6y Barn som bevittnat våld Till justitieutskottet Inledning Proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld har hänvisats till justitieutskottet. I anledning av propositionen

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213

Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) 2016-02-02 Dnr 10.1-27264/2015 1(5) Utvärdering och analys Sara Dahlin sara.dahlin @socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet

Läs mer