Utstationering. regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utstationering. regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid"

Transkript

1 Utstationering regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid

2 Utstationering Regler för utlandsanställda som arbetar i Sverige en begränsad tid

3 Arbetsmiljöverket 2010 Text: Susanna Nordegran, Andreas Ahlén Redaktör: Peter Sjöbom Omslag och layout: Johanna Möller/Strax Design Foto: Jann Lipka/NordicPhotos Tryck: Elanders Sverige 2010 Andra upplagan ISBN Best nr H447 Fler exemplar av boken beställs från Arbetsmiljöverkets publikationsservice, Stockholm. Tfn Fax E-post:

4 Innehållsförteckning Inledning Vad är utstationering? Arbetstillstånd och uppehållstillstånd Svenska bestämmelser för utstationerade ar betstagare Minimilön Den svenska arbetsrättsliga modellen Arbetsgivar- och arbetstaga r organisationer Domstol, tillsyn med mera Skatt, sociala avgifter och sociala förmåner Frågor om utstationering Kontaktuppgifter Förteckning över medlemsländer i EU och EES Lagtextkompendium

5 Inledning En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Under tiden som arbetet pågår omfattas arbetstagaren av vissa bestämmelser i utstationeringslandets lagstiftning eller kollektivavtal. Att utstationerade arbetstagare garanteras ett visst skydd bygger på bestämmelser i EU:s utstationeringsdirektiv. I Sverige gäller reglerna för alla utstationerade arbetstagare, oavsett nationalitet. Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor (det vill säga kontaktmyndighet) för utstationeringsfrågor. Vi informerar om vilka regler som gäller vid utstationering i Sverige och samarbetar med förbindelsekontor i andra länder. I den här boken hittar du en sammanställning över vilka regler som gäller för utstationerade arbetstagare i Sverige. Här beskrivs bland annat vem som räknas som utstationerad, regler om arbetstillstånd, samt svenska bestämmelser som gäller vid utstationering. I boken finns även ett lagtextkompendium som innehåller bestämmelser i svensk lag som gäller vid utstationering. Efter en dom i EU-domstolen, den så kallade Laval-domen, har ett antal ändringar gjorts i utstationeringsbestämmelserna. Ändringarna trädde i kraft den 15 april Till de nya bestämmelserna hör bland annat: Förändrade möjligheter för fackliga organisationer att använda stridsåtgärder mot utstationerande arbetsgivare. Skyldighet för kollektivavtalsparterna att lämna in de kollektivavtalsvillkor till Arbetsmiljöverket som ska gälla vid utstationering. Läs mer på sidan 29. 4

6 Vad är utstationering? Utstationerad är de utländska arbetstagare som arbetar i Sverige under en begränsad tid. Vanligtvis är arbetstagaren anställd i ett annat land och arbetar där. Vissa svenska bestämmelser, som till exempel handlar om semester, arbetstid och minimilön, ska gälla för den utstationerade under tiden som arbetet i Sverige pågår. Skyldigheten för utländska arbetsgivare att följa de svenska bestämmelserna grundar sig på EU:s utstationeringsdirektiv, som huvudsakligen har införlivats i svensk rätt genom utstationeringslagen. Reglerna om utstationering gäller inte bara för personer från EU-länder, utan för arbetstagare från alla länder. Vissa andra regler som tas upp i denna bok, exempelvis reglerna om uppehållstillstånd och arbetstillstånd, skiljer sig dock åt för olika personer bland annat beroende på vilken nationalitet arbetstagaren har. Vem är utstationerad? Med utstationerad arbetstagare menas en arbetstagare som vanligtvis arbetar i ett annat land men som under en begränsad tid arbetar i Sverige enligt någon av punkterna 1 3 nedan. 1. Arbetstagaren är anställd hos en arbetsgivare som skickar arbetstagaren till Sverige för att arbeta. Det är arbetsgivaren som leder arbetet. Arbetet utförs i Sverige på grund av ett avtal som arbetsgivaren har ingått med en mottagare av tjänsterna som är verksam i Sverige. 2. Arbetstagaren är anställd hos en arbetsgivare som skickar arbetstagaren till en arbetsplats eller till ett företag i Sverige som tillhör koncernen. 3. Arbetstagaren är anställd hos en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande (ett uthyrnings- eller bemanningsföretag). Arbetsgivaren skickar arbetstagaren till ett företag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet här. 5

7 Sammanfattningsvis är det fråga om utstationering när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land än Sverige skickar arbetstagare hit för att arbeta här tillfälligt. Arbetsgivaren ska tillhandahålla tjänster över gränserna. Tjänsterna kan utföras för ett annat företags räkning, en kund, en ekonomisk samarbetspartner eller ett företag inom samma koncern. Utstationeringslagen gäller inte för arbetsgivare inom handelsflottan när det gäller besättningen ombord. Hur länge kan man vara utstationerad? För att vara utstationerad krävs att arbetet i Sverige endast pågår under en begränsad tid. Det finns inga bestämmelser om hur lång utstationeringsperioden får vara. Om arbetstagaren arbetar långvarigt i Sverige och anknytningen till Sverige dominerar, är det inte fråga om utstationering. Då ska i princip svenska arbetsrättsliga bestämmelser gälla i sin helhet. Bedömningen av om det i ett visst fall är fråga om utstationering eller mer permanent arbete kan slutligen bli en fråga för domstolen. Om en arbetstagare i och för sig arbetar i Sverige under en begränsad tid men ändå inte är utstationerad enligt definitionen exempelvis om arbetstagaren arbetar tillfälligt för en arbetsgivare i Sverige utan att under arbetsperioden vara anställd i ett annat land gäller inte utstationeringslagen. Som huvudregel gäller i ett sådant fall samtliga bestämmelser i svensk arbetsrätt. Men det finns undantag. Ett annat lands lag kan gälla för anställningen om anknytningen till det landet är starkare än anknytningen till Sverige, eller om arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan har kommit överens om att det landets lag ska gälla. Även i sådana fall ska vissa bestämmelser i svensk rätt gälla som är till skydd för arbetstagaren. Vid arbete i Sverige är det också vanligt att arbetstagaren omfattas av bestämmelser i kollektivavtal, som i sin tur kan innehålla bestämmelser om att svenska lagar ska gälla. 6

8 Egna företagare För egna företagare gäller till stor del särskilda bestämmelser, eftersom de flesta arbetsrättsliga bestämmelserna (inklusive utstationeringslagen) endast gäller för arbetstagare. En person som är verksam som egenföretagare i sitt hemland och som utför arbete i Sverige kan enligt svensk rätt betraktas som en arbetstagare i rättslig mening. Omständigheter som talar för att företagaren ska anses vara en arbetstagare är om företagaren har en enda uppdragsgivare, är personligen arbetsskyldig (och alltså inte kan sätta någon annan person i sitt ställe), inte har egna arbetsredskap eller egen lokal och om det är uppdragsgivaren som styr över hur arbetet ska utföras. Är du osäker på om du själv eller någon annan är utstationerad? Besök Arbetsmiljöverkets webbplats eller kontakta oss direkt. Våra kontaktuppgifter finner du på sidan 39. 7

9 Arbetstillstånd och uppehållstillstånd Om du vill arbeta i Sverige och inte kommer från ett annat EU/EESland måste du som regel ha ett arbetstillstånd. I de flesta fall behöver medborgare i ett land utanför EU även visum för att vistas Sverige. Ska du arbeta i Sverige längre tid än tre månader behöver du förutom arbetstillstånd även ett uppehållstillstånd. Det finns många undantag från kravet på arbetstillstånd, exempelvis för särskilda yrkesgrupper. Läs mer nedan. Migrationsverket Migrationsverket har hand om reglerna om arbetstillstånd och uppehållstillstånd. Ansökan om tillstånd ska göras före inresa till Sverige. Ansökan om arbets- och uppehållstillstånd kan göras via Migrationsverkets webbplats, eller lämnas till svenska ambassaden eller konsulatet i det land du bor. Om du ska arbeta i Sverige kortare tid än tre månader och kommer från ett land vars medborgare behöver ett visum för att resa in i Sverige måste du lämna in din ansökan om arbetstillstånd vid en svensk ambassad eller konsulat Arbetstillstånd Arbetstillståndet ger rätt att arbeta i Sverige. Enligt huvudregeln måste utländska medborgare söka arbetstillstånd både för arbete under en begränsad tid och för långvarigt arbete i Sverige. Regeln har dock många undantag, både för vissa nationaliteter och för särskilda grupper. Samtliga EU/EES-medborgare liksom utstationerade arbetstagare som är bosatta i och anställda i ett EU/EES-land är exempelvis undantagna. Här redogörs för ett antal av undantagen. Se Migrationsverkets webbplats för information om samtliga undantag från tillståndsskyldigheten. 8

10 Personer som tillhör någon av följande grupper behöver inte söka arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Undantaget gäller för alla slags arbeten. Nordiska medborgare. EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar (en förteckning över medlemsländerna i EU och EES finns på sidan 39). Schweiziska medborgare. Familjemedlemmar till nordiska medborgare, EU/EES-medborgare och schweiziska medborgare. Medborgare i ett land utanför EU med ställning som varaktigt bosatta i ett annat EU-land. Varaktigt bosatt = Den som har haft uppehållstillstånd i ett EU-land i fem år kan beviljas ställning som varaktigt bosatt i det landet. Det medför vissa rättigheter som liknar dem som EU-medborgare har. För mer information, se Dessutom finns ett stort antal undantag för vissa yrkeskategorier och liknande, exempelvis följande. Egna företagare behöver endast uppehållstillstånd. Specialister i en internationell koncern som arbetar tillfälligt i Sverige för koncernen (sammanlagt mindre än ett år). Utstationerade arbetstagare som inte är medborgare men bosatta och anställda i ett EU/EES-land eller i Schweiz. Det finns många fler undantag. Se Migrationsverkets webbplats för mer information om vilka som inte behöver söka arbetstillstånd. 9

11 Vad krävs för att få arbetstillstånd i Sverige? För att få tillstånd krävs det att 1) du har ett giltigt pass, 2) du kan försörja dig på arbetet, 3) arbetet är av en sådan omfattning att lönen är minst SEK i månaden (se dock punkten 5), 4) din arbetsgivare har annonserat tjänsten i Sverige och EU under minst tio dagar (vid nyrekrytering), 5) din arbetsgivare erbjuder anställningsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen (se nedan), 6) din arbetsgivare ger berörda fackliga organisationer tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren i arbetserbjudandet. Till kraven som ställs för beviljande av arbetstillstånd hör inte bara att lönen ska vara minst SEK per månad, utan även att anställningsvillkoren är i nivå med svenska kollektivavtal (eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen). Det innebär till exempel att om det finns en högre minimilön i det svenska kollektivavtalet som gäller för branschen ifråga så krävs en högre lön än SEK per månad för att få arbetstillståndet beviljat. 10

12 Hur länge gäller tillstånden? Om den sökande har fått en tidsbegränsad anställning i Sverige gäller uppehålls- och arbetstillståndet så länge som anställningen varar, men som mest två år åt gången. Efter fyra år är det möjligt att få permanent uppehållstillstånd. Behöver jag uppehållstillstånd/arbetstillstånd? Jag är en arbets- Behöver jag Behöver jag Särskilda tagare från arbetstillstånd? uppehållstill- bestämmelser stånd? Norden Nej Nej EU/EES Nej Nej Uppehållsrätt i Sverige, måste anmäla till Migrationsverket inom 3 mån Schweiz, eller Nej Ja, om arbetet varaktigt bosatt i pågår i mer än ett EU-land 3 mån Övriga länder Ja (om man inte Ja, om arbetet För medborgare tillhör någon av pågår i mer än från vissa länder de grupper som 3 mån krävs visum är undantagna från tillståndsskyldigheten) 11

13 Svenska bestämmelser för utstationerade ar betstagare En utstationerad arbetstagare ska omfattas av följande svenska arbetsoch anställningsvillkor den så kallade hårda kärnan av rättigheter så länge arbetet i Sverige pågår. 1. Längsta arbetstid och kortaste vilotid (bestämmelser i arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget samt lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik). 2. Minsta antal betalda semesterdagar per år (bestämmelser i semesterlagen). 3. Minimilön, medräknat övertidsersättning (bestämmelser i kollektivavtal se avsnittet om minimilön på sidan 25). 4. Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft (bestämmelser i lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft arbetsförmedlingslagen). 5. Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen (bestämmelser i arbetsmiljölagen). 6. Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga (bestämmelser i föräldraledighetslagen och arbetstidslagen). 7. Likabehandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om ickediskriminerande behandling (bestämmelser i diskrimineringslagen samt lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning). I utstationeringslagen räknas bestämmelserna i svensk lag upp som gäller för utstationerade arbetstagare. Lagen hänvisar alltså vidare till andra svenska lagar, där bestämmelserna om arbetstid, semester med mera finns. Utstationeringslagen innehåller fler rättigheter än de som 12

14 räknats upp ovan. Läs mer i avsnittet på sidan 23. Lagen finns att läsa i sin helhet i lagtextkompendiet på sidan 44. Arbetsgivaren får tillämpa bättre villkor än vad som gäller enligt ut statio neringsbestämmelserna. Utstationeringsbestämmelserna utgör en så kallad hård kärna av arbets- och anställningsvillkor en lägsta tillåtna nivå som måste garanteras arbetstagaren. Under vissa förutsättningar har en arbetstagarorganisation möjlighet att använda stridsåtgärder för att tvinga fram bättre villkor för arbetstagarna i kollektivavtal. Läs mer på sidorna Här presenteras ett antal av de bestämmelser som gäller för utstationerade arbetstagare i Sverige. Uppräkningen är alltså inte uttömmande. Samtliga bestämmelser finns att läsa i lagtextkompendiet på sidan 44 och framåt. Lagar om arbetstid Arbetstidslagen gäller med vissa undantag allt arbete som utförs i Sverige. Lagen gäller alltså med ett undantag även vid utstationering. Det är bestämmelsen i 12 arbetstidslagen, som säger att en arbetsgivare ska lämna besked till arbetstagare om ändringar i arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg, som inte gäller vid utstationering. Arbetstidslagen innehåller regler om hur mycket en arbetstagare får arbeta per dygn, vecka och år. Den tar upp jourtid och beredskap, rätten till raster och pauser samt vad som gäller för nattvila. Exempelvis ska alla arbetstagare ha ledigt minst 11 timmar i följd under varje period om 24 timmar. Det kallas för dygnsvila. Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt under en tid av högst fyra veckor. Det betyder att det är möjligt att arbeta mer vissa veckor och mindre andra. 13

15 När det finns särskilt behov av ökad arbetstid får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av 4 veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får uppgå till högst 200 timmar under ett kalenderår. Arbetstidslagen kan avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet kan då antingen ersätta hela lagen eller vissa delar av den. Det betyder att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen kan bestämma i kollektivavtal hur de vill att arbetstiden ska regleras för arbetstagare som arbetar inom deras bransch. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen och kan medge undantag från vissa av lagens regler. Arbetsmiljöverket har inte tillsyn över arbetstidslagen när arbetstidsfrågan regleras genom kollektivavtal. Vi kan därför inte heller bevilja undantag från lagen i de fallen. Då är det istället arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen som själva kommer överens om vilka undantag som får göras. Om en utstationerad arbetstagare upplever att arbetsgivaren bryter mot bestämmelserna i arbetstidslagen kan han eller hon vända sig direkt till Arbetsmiljöverket. Våra kontaktuppgifter finns på sidan 39. Lagtext på sidan 47. Särskilda bestämmelser finns i lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik. Lagtext på sidan

16 Semesterlagen En utstationerad arbetstagare omfattas av reglerna om rätt till betald semester (semesterledighet med semesterlön). För arbete med en första montering eller installation av en vara som utförs under mindre än åtta dagar av en yrkesutbildad eller specialiserad arbetstagare finns ett undantag. Arbetsgivaren ska nämligen tillämpa bestämmelserna om rätt till betald semester endast om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar. För att undantaget ska bli aktuellt krävs att arbetet utförs i samband med en första montering eller installation som ingår i leveranskontraktet för en vara, och är nödvändigt för att varan ska kunna tas i bruk. Vid beräkningen av om utstationeringen pågår i mer än åtta dagar ska hänsyn tas till om någon annan arbetstagare under det senaste året har varit utstationerad för samma arbete. Undantaget i åttadagarsregeln gäller inte om arbetet avser byggverksamhet där byggnader uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. I dessa fall omfattas arbetstagaren av bestämmelserna om betald semester från utstationeringens första dag. Lagtext på sidan 69. Det finns ytterligare undantag från rätten till betald semester, se nästa sida, men arbetstagare som omfattas av ett sådant undantag har istället rätt till semesterersättning. Semesterledighet med semesterlön Antalet semesterdagar med semesterlön (betald semester) som en utstationerad arbetstagare har rätt till beror på hur länge arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren. Vid beräkningen av antalet semesterdagar dras det antal dagar bort som arbetstagaren har varit frånvarande utan lön. Frånvaro som beror på semester, sjukdom, föräldraledighet och liknande räknas dock inte bort sådana dagar är semesterlönegrundande. 15

17 Beräkning av semesterlön Det finns två möjliga sätt för en arbetsgivare att beräkna semesterlön enligt sammalöneregeln eller enligt procentregeln. Reglerna finns i b semesterlagen och är delvis nya sedan den 1 april Procentregeln finns sedan tidigare och innebär att semesterlönen uppgår till 12 procent av arbetstagarens intjänade lön. Bestämmelsen har kompletterats med den så kallade sammalöneregeln, som bygger på de semesterregler som finns i kollektivavtal. Den innebär att arbetstagaren under semestern får sin ordinarie lön samt ett semestertillägg. Kortare anställningar Det är möjligt att avtala bort rätten till semesterledighet för en arbetstagare som anställs för en period om max tre månader och som inte arbetar längre tid än så. Arbetstagaren har då istället rätt till semesterersättning. Semesterersättning En arbetstagare som saknar rätt till betald semesterledighet enligt något av undantagen ovan eller som slutar arbeta hos arbetsgivaren utan att ha fått sin intjänade semesterlön, har istället rätt till extra betalning för utebliven semesterlön (så kallad semesterersättning). Semesterersättningen beräknas enligt samma grunder som semesterlönen. Skadestånd En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i semesterlagen kan bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren. Lagtext på sidan

18 Lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft I lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft (arbetsförmedlingslagen) finns bestämmelser som rör bemanningsföretag. Den som bedriver uthyrning av arbetskraft får exempelvis inte begära, avtala om eller ta emot ersättning av arbetssökande eller arbetstagare för att erbjuda eller anvisa dem arbete. Lagtext på sidan 74. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskrifterna omfattar som huvudregel allt arbete som utförs i Sverige. Vid utstationering gäller alltså samtliga dessa bestämmelser. I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. På ett arbetsställe där minst fem arbetstagare arbetar regelbundet ska ett eller flera skyddsombud utses. Skyddsombudet representerar de anställda i arbetsmiljöarbetet och bevakar att arbetsmiljön är bra. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav i arbetsmiljölagen att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet, det vill säga allt från att maskiner och redskap fyller de säkerhetskrav som ställts på dem, till att stressnivån inte är för hög. Det kan även röra sig om att belysningen på en arbetsplats är tillräckligt bra eller att ljudnivån är på en acceptabel nivå. 17

19 Det finns ytterligare bestämmelser om arbetsmiljö, så kallade föreskrifter (AFS), som gäller för särskilda branscher, särskilda ämnen med mera. Till exempel finns det en föreskrift om byggnads- och anläggningsarbete och en annan om systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets uppdrag Arbetsmiljöverket arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Vi driver på för att det på varje arbetsplats ska finnas ett aktivt arbetsmiljöarbete, där alla vill och kan bidra. Vår vision är att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har också till uppgift att granska att arbetsgivarna följer arbetsmiljölagen och föreskrifterna. Det gör vi genom inspektioner, det vill säga besök på arbetsplatserna. Vid inspektionen kan en eller flera arbetsmiljöinspektörer närvara. Inspektionen omfattar till största delen kontroll. Tillvägagångssättet kan dock skifta beroende på bransch, organisationens storlek och andra omständigheter. Förutom arbetsgivaren deltar normalt skyddsombudet eller en personalföreträdare vid inspektionen. I anslutning till inspektionen redogör inspektören muntligt för hur han eller hon uppfattat arbetsmiljön och de eventuella brister som observerats. Om inspektören hittat några brister, så kommer dessa senare att beskrivas skriftligt i ett inspektionsmeddelande. I inspektionsmeddelandet uppmanas arbetsgivaren att till en viss tidpunkt redogöra för Arbetsmiljöverket hur de beskrivna bristerna i arbetsmiljön ska åtgärdas, samt redovisa hur kraven uppfyllts. Inspektionsmeddelandet är inget formellt (bindande) beslut, utan ska ses som en uppmaning till arbetsgivaren att vidta de åtgärder som vi kräver utifrån arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljöverket försöker i första hand att få arbetsgivaren att rätta till eventuella brister i arbetsmiljön på frivillig väg. Om arbetsgivaren inte följer de krav som står i inspektionsmeddelandet kan vi meddela föreläggande eller förbud, det vill säga förbjuda viss hantering, viss verksamhet eller förelägga arbetsgivaren att rätta till de brister i arbetsmiljön som beskrivits. Till ett sådant föreläggande eller 18

20 förbud kan vi även sätta ut ett vitesbelopp. Av beslutet framgår inom vilken tid man kan överklaga och vart man ska skicka sin överklagan. Både arbetsgivaren och skyddsombud kan överklaga ett sådant beslut. Utstationerade arbetstagare Om en utstationerad arbetstagare upplever att arbetsgivaren bryter mot bestämmelserna i arbetsmiljölagen, kan han eller hon vända sig direkt till Arbetsmiljöverket. Lagtext på sidan 75. Föräldraledighetslagen Utstationerade arbetstagare omfattas av bestämmelser om skyddsåtgärder för kvinnor som är gravida eller nyss fått barn. Till dessa bestämmelser hör rätt till mammaledighet i samband med barnets födelse och förbud mot missgynnande behandling. Innebörden av begreppen behandlas närmare nedan. Mammaledighet En kvinnlig arbetstagare har rätt att vara helt ledig i samband med sitt barns födelse, under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Förbud mot missgynnande behandling Det är inte tillåtet för en arbetsgivare att missgynna en arbetstagare (eller en person som söker arbete) om skälen för missgynnandet har samband med föräldraledighet. Förbudet mot missgynnande behandling gäller i flera situationer, exempelvis vid tillämpning av löne- och anställningsvillkor, vid ledning och fördelning av arbetet, vid beslut om befordran och vid uppsägning och avskedande. Förbudet gäller inte i de fall då olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av föräldraledigheten. 19

21 Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas av skäl som enbart har samband med föräldraledigheten ska uppsägningen eller avskedandet på arbetstagarens begäran ogiltigförklaras. Arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar Det finns bestämmelser om rätten för arbetstagare som är gravida, nyligen fått barn eller ammar att omplaceras till ett annat arbete utan att förlora sina anställningsförmåner. Anledningen ska vara att man inte kan utföra sina normala arbetsuppgifter, på grund av att de exempelvis medför hantering av farliga ämnen eller är fysiskt påfrestande. Rätten till omplacering är inte absolut. Om arbetsgivaren inte kan ordna ett annat arbete för arbetstagaren är omplacering i princip inte möjlig. Om omplacering inte är möjlig har arbetstagaren istället rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet. Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering ska anmäla det till arbetsgivaren. Om omplacering inte är möjlig ska arbetsgivaren löpande pröva möjligheten till omplacering. Skadestånd En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna kan bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren. Lagtext på sidan

22 Diskrimineringslagstiftningen I diskrimineringslagen finns bestämmelser som ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla människor. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering. Kortfattat innebär förbudet att man inte får missgynna en person om missgynnandet har samband med följande diskrimineringsgrunder: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet funktionshinder sexuell läggning eller ålder. religion eller annan trosuppfattning Det är förbjudet att trakassera eller sexuellt trakassera någon. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Sexuella trakasserier avser ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Diskrimineringsförbud i arbetet En arbetsgivare får inte diskriminera en arbetstagare, arbetssökande, praktikant eller praktiksökande, en person som står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Förbudet hindrar inte särbehandling om det är lämpligt och nödvändigt för att uppnå vissa i lagen angivna godtagna syften. Det kan till exempel vara åtgärder (som avser annat än löne- och anställningsvillkor) som är ett led i arbetet med att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män. 21

23 Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Om en arbetsgivare får kännedom om att en arbetstagare upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med arbetet, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de påstådda trakasserierna. Arbetsgivaren är också skyldig att ta till sådana åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Skyldigheten gäller också i förhållande till den som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Förbud mot repressalier En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen, medverkat i en utredning enligt lagen, avvisat eller fogat sig i arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Förbudet gäller också i förhållande till den som hos arbetsgivaren söker arbete, söker eller fullgör praktik, eller står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Ersättning Brott mot denna lag kan leda till att arbetsgivaren måste betala ersättning till den person som kränkts. Lagtext på sidan 99. Lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning Till diskrimineringslagstiftningen hör även lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Lagtext på sidan

24 Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen, DO, utövar tillsyn över att diskrimineringslagstiftningen följs. DO tar kostnadsfritt emot anmälningar om diskriminering. Om DO anser att en person har blivit diskriminerad företräder DO personen om målet tas till domstol. DO informerar om innebörden i diskrimineringslagen och kan ge råd om hur en anmälan om diskriminering ska göras. Kontaktuppgifter till DO: Tel Tel (kostnadsfritt) Ytterligare bestämmelser i utstationeringslagen I utstationeringslagen finns ytterligare ett antal bestämmelser, utöver den hårda kärnan av rättigheter, som gäller för utstationerade arbetstagare. Föreningsrätt, förhandlingsrätt och fredsplikt Utstationerade arbetstagare omfattas av vissa bestämmelser i lagen om medbestämmande i arbetslivet som gäller föreningsrätt, förhandlingsrätt och fredsplikt. Med föreningsrätt menas rätten att tillhöra en arbetstagarorganisation och att utnyttja sitt medlemskap samt agera för organisationen. Föreningsrätten får inte kränkas. Det innebär att en arbetstagare inte får skadas (till exempel sägas upp) med anledning av att han eller hon har använt sin föreningsrätt. Arbetstagaren får inte heller skadas för att förhindra arbetstagaren att använda sig av föreningsrätten. Förhandlingsrätt reglerar en arbetstagarorganisations rätt att förhandla med arbetsgivaren/arbetsgivarorganisationen, om frågor 23

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige 1 Innehåll Information till dig som vill arbeta i Sverige 3 Om du är EU/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Innehåll Om du är EU-/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal och anställningsvillkor 3 Arbetsmarknadsförsäkringar

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Checklista Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Den här checklistan hjälper dig som anlitar arbetskraft i din KRAVcertifierade produktion. När du fyllt i listan kan du visa att du uppfyller KRAVs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Diskriminering Diskrimineringslagen

Diskriminering Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning

Läs mer

Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering i sverige kom den första lagen om etnisk diskriminering 1986. Genom lagen inrättades ett särskilt myndighetsorgan ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, med uppgift att verka för att diskriminering

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996 21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG

Personaljuridik. Tjugoandra upplagan. Norstedts Juridik AB TOMMY ISESKOG Personaljuridik Tjugoandra upplagan TOMMY ISESKOG Norstedts Juridik AB Innehåll 1. Kollektivavtal 17 1.1 Bakgrund 17 1.2 Bundenhet vid kollektivavtal 18 1.3 Fredsplikt och stridsrätt 25 1.4 Undantag från

Läs mer

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström ARBETSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Arbetsrätt Kollektivavtal Stridsåtgärder Medbestämmandelagen (MBL) Lagens om anställningsskydd (LAS) Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen

Läs mer

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) 2016-02-04 Rnr 103.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) Sammanfattning Saco anser att Utstationeringskommitténs förslag företrädesvis

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Arbetsrätt - introduktion

Arbetsrätt - introduktion Arbetsrätt - introduktion Arbetsrätt en överblick av lagar och avtal Oavsett vad du kommer att jobba med och var du kommer att jobba och i vilken position så kommer du någon gång att komma i kontakt med

Läs mer

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Ds 2016:6 Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Dina rättigheter som bärplockare i Sverige

Dina rättigheter som bärplockare i Sverige Dina rättigheter som bärplockare i Sverige Alla som arbetar i Sverige har rätt till goda arbetsvillkor. Det spelar ingen roll om du har svenskt medborgarskap eller om du arbetar här en begränsad tid du

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete; SFS 2005:395 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Tillämpningsområde

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar

Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Punkt 10 Arbete och skatt Tid : ca 3 timmar Syfte: Att skapa förståelse för rättigheter och skyldigheter inom arbetslivet. Genomgång: 1. Arbetsmarknadens parter. Beskriv kort arbetsmarknadens parter; att

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN Checklista för anställnings ingående och upphörande Allokemisk k industri i INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING NÄR NÅGON SKA ANSTÄLLAS...

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308). Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:477 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att i fråga om

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Rättsavdelningen SR 52/2016

Rättsavdelningen SR 52/2016 1 (6) Rättsavdelningen 2016-09-26 SR 52/2016 Rättsligt ställningstagande angående bedömning av om den lön, inklusive eventuella förmåner, som erbjuds för en anställning är tillräcklig för att uppfylla

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4 Cirkulärnr: 15:40 Diarienr: 15/06402 P-cirknr: 15-2:17 Nyckelord: Arbetsmiljö, föreskrift 2015:4 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Frida Kertz och Lina Cronebäck Avd för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning Denna sammanställning är en översikt över information som en arbetsgivare kan behöva ha kännedom om. Sammanställningen är inte uttömmande och det är rekommenderat att kontakta juridiskt biträde om några

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder HANDIKAPP OMBUDSMANNEN SFS nr: 1999:132 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Utfärdad: 1999-03-11 Ändring införd:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik; SFS 2008:475 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

På väg ut i arbetslivet

På väg ut i arbetslivet På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att din arbetsmiljö är säker. Ditt ansvar är att göra jobbet och följa de regler som finns på arbetsplatsen. Men det finns många

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt. Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling och diskriminering

Handlingsplan mot kränkande särbehandling och diskriminering Handlingsplan mot kränkande särbehandling och diskriminering Alla lika olika har som arbetsgivare ett samlat ansvar för medarbetarnas fysiska, sociala och psykiska arbetsmiljöförhållanden. Kommunens medarbetare

Läs mer

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2016-04-20 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

kränkande särbehandling

kränkande särbehandling En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar

Läs mer