En faktor att räkna med. Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En faktor att räkna med. Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix"

Transkript

1 En faktor att räkna med Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

2 2 (53) Förord Inledning Leader Polaris Avgränsning och beskrivning Kiruna Gällivare Överkalix Kalix Jokkmokk Samebyarna Sammanbindande länkar och element Kalix älv E 10:an Lule älv Malmbanan Norrbottens teknologiska megasystem Historisk utveckling Landsbygden som boendemiljö för nutidens människor Landsbygden som möjlighet för försörjning Entreprenörskap Kvinnor Ungdomar Äldre Nya tankesätt nya möjligheter Mobilisering och förankringsarbete Från Fjäll till Kust arbetet inleds Processen tar fart Enkät Broschyr Möten Kunskapsinhämtning Seminarium Skrivargrupp Den slutliga utformningen Arbetsgruppens uppgifter Leader Polaris SWOT-analys Leader Polaris styrkor Leader Polaris svagheter Leader Polaris möjligheter Leader Polaris hot Resultat av enkäten... 28

3 3 (53) 5. LAG Organisation LAGs styrelse och arbetssätt Valberedning Revisorer Bildande av den ideella föreningen Leader Polaris Jäv Leaderkontoret Verksamhetsledares Kompetens Sekretariatets kompetens Projektledares Kompetens Strategi Vision Leadermetoden Horisontella mål Jämställdhet Ungdom Integration Miljö och hållbarhet Fokusområden Infrastruktur/IT/kommunikation Entreprenörskap/innovation Natur/kultur/turism/upplevelser Marknadsföring/synliggörande Projektens genomförande/insatser Urvalskriterier projekt Generellt projektstöd Paraplyprojekt Individuella stöd/insatser - nätverk Ide för organisation och genomförande av projekt Krav på projektägare Samarbete Internationalisering Styrning Balanserad styrning Lista på urvalskriterier och indikatorer Andra styrdokument Plan för utvärdering Finansiering... 53

4 4 (53) Förord Kunskap är erfarenhet allt annat är information. Det finns en ny sorts respekt för människor och en gryende insikt om att det är människorna inte institutioner som för utvecklingen framåt. Och respekt föder självrespekt. Dagens människor vill engagera sig, de vill vara med på riktigt. Detta kan vi inom arbetsgruppen för Leader Polaris konstatera efter drygt ett års arbete då vi i våra olika kommuner fört samtal och gjort intervjuer med en mängd olika intressenter ifrån såväl den ideella sektorn som den privata och offentliga sektorn. Vi har även erfarit att till framtiden förhåller vi oss på olika sätt. Vi har mött människor som i sin inställning och sitt uttryck agerat mycket defensivt. Tack och lov har vi mött betydligt fler människor som förmedlat ett fantastiskt offensivt och inriktat engagemang och sagt att framtiden beror på vad vi själva kan åstadkomma. Vi förstår också att viljan finns i de olika grupperingarna att drar vi åt samma håll så kan vi tillsammans åstadkomma en bättre vardag och därmed bättre hälsa och livsvillkor. Vi inser också att med rätt inställning och incitament så kan vi tillsammans skapa en miljö som möjliggör en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling över tid. I våra kontakter har vi mött människor med utgångspunkten att de själva vill välja sin framtid, arbete och boende och själva vill prioritera vad som är viktigt i deras liv och framtid. I samklang med detta så erfar vi att de är beredda att omsätta de olika viljorna i handling och anser att om vi vill och kan agera tillsammans så är framtiden inte så obegränsat komplicerad, snarare att framtiden är nu. I detta vill vi verka. Arbetsgruppen för Leader Polaris i februari 2008 Inger Eriksson, Gällivare Ann-Mari Andersson, Kalix Christina Hjelm, Överkalix Miriam Vikman, Gällivare Britta Berglund, Kiruna Merete Ödegaard, Gällivare Jan Nilsson, Kalix Gunnar Nilsson, Överkalix, Bernt Wennström, Gällivare Magdalena Fjellner, Jokkmokk Dan Lundström, Kiruna

5 5 (53) 1. Inledning EU:s Landsbygdsprogram med Leadermetoden för lokal utveckling är till för att förbättra livsvillkoren för de boende i landsbygden, Programmet skall hjälpa till och öka beredskapen och förmågan att kunna verka och bo i olika landsortsmiljöer och där målet är att skapa en livskraftig landsbygd med hjälp av lokal utveckling. Genom att vi tillsammans för fram ett antal strategiska områden så kan vi inom Leader Polaris upptagningsområde verka för att agera och förhålla oss offensivt till vårt samhälle, vårt eget liv och vår vardag. Till draghjälp har vi idag den goda tillväxt som sker runt om i Norrbottens olika kommuner och som i sig är en förutsättning för att vi skall kunna trygga en fortsatt god välfärd. Ur ett folkhälsoperspektiv handlar det om att ha tillgång till en bred arbetsmarknad, ett företagsvänligt klimat och goda arbetsmiljöer. Inom Leader Polaris upptagningsområde har vi en rik och varierande natur- och kulturmiljö. Detta gör att vi har ypperliga möjligheter att skapa lösningar som gör vårt område intressant för en mängd olika intressenter i form av arbete, rekreation eller andra hälsobefrämjande aktiviteter. Vi måste också beakta olika omvärldskrav i form av omfattande rationaliseringar inom basnäringar och industri. På sikt kommer även en krympande offentlig sektor att fordra nya otraditionella lösningar för att lösa människornas behov av service. Det krävs även agerande för att motverka olika former av ohälsotal som t ex ungas arbetslöshet.

6 6 (53) 2. Leader Polaris Avgränsning och beskrivning Leader Polaris upptagningsområde uppgår till km 2 och omfattar kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Överkalix samt delar av Kiruna och Kalix kommuner. Detta stora geografiska område inrymmer merparten av Norrbottens olika naturmiljöer såsom skog, berg, fjäll, våtmarker och även en mindre del åkermarker invånare eller 0,76 invånare per km 2 lever och verkar inom områdets gränser jämfört med Sverige totalt med 22 personer per km 2. Områdets areella näringar upptas i huvudsak av skogsbruk och rennäring. Skogsmarken brukas och förvaltas till stor del av de stora skogsbolagen även om de privata markägarna, ofta familjeskogsbrukare, fortfarande innehar en betydande andel av ägandet, ca 36 %.

7 7 (53) Av detta följer också att områdets storlek omfattar ett relativt stort renbetesland fördelat på 15 samebyar. Jordbrukets betydelse kvarstår för lokal produktion, miljön och hela landsbygden även om strukturrationaliseringar medfört att färre är sysselsatta i den direkta produktionen. Jordbruket finns i alla kommuner men har störst betydelse inom Överkalix och Kalix kommuner. Hela den västra delen av området utgörs av högfjällsområden. Området är rikt på sjöar och rinnande vatten. Fisket och övrigt vattenbruk har och kommer även framledes att vara betydelsefullt sett ur ett natur, kultur, turistiskt samt upplevelseperspektiv. 2.1 Kiruna Inom Kiruna kommun omfattas Leader Polaris av Jukkasjärvi Församling. Sammanlagt har byarna i västra Kiruna invånare och Kiruna centralort invånare, totalt invånare och har en yta km 2 I Leadersammanhang delas dock Kiruna kommun i två områden varvid Jukkasjärvi församling och Kiruna C ingår i Leader Polaris området. Övriga delar av Kiruna, d v s Karesuando och Vittangi församlingar, ingår i Leader Tornedalen tillsammans med gränskommunerna Pajala, Övertorneå och Haparanda. Inom Jukkasjärvi Församling finns det 29 byar varav 24 är bebodda. De största byarna är Jukkasjärvi, Abisko och Kurravaara som utgör 78 % av den totala befolkningen i byarna. Många av de boende i närliggande byar runt Kiruna har sitt arbete i centralorten. En stor del av näringslivsverksamheten i byarna är inriktat mot turism. Många upplevelseföretag inom turistbranschen som har sitt säte i Kiruna C har sin operativa verksamhet ute på landsbygden. Detta gäller även flera ideella organisationer, t ex Kiruna Jakt & Fiske. Skolväsendet i Kiruna är väl utbyggt med flera gymnasier, distanshögskola och folkhögskola. Näringslivet inriktar sig förutom mot det turistiska segmentet även i stor omfattning till och för den industriella och mekaniska miljön. Sametinget har sitt huvudkansli i Kiruna. LKAB:s expansion och utbredning gör att kommunen och framförallt citykärnan liksom en stor del av näringslivet i övrigt befinner sig i en stark utveckling och omvandling. Den framtida stadsflytten är en intressant och omvälvande process och ger kommande generationers möjligheter till och ansvar för att positionera staden. I Kiruna ger både rymden och marken, såväl under som ovan jord möjligheter som under rätta betingelser kan skapa de magneter och nya attraktionsmöjligheter som kompletterar det världsberömda Jukkasjärvi Icehotel.

8 8 (53) 2.2 Gällivare Hela Gällivare kommun ingår i Leaderområde. Befolkningen är uppdelat på personer i tätorterna Gällivare, Malmberget och Koskullskulle samt 3489 personer på landsbygden, totalt personer. Ytan är km 2. Av landsbygdens omkring 100 byar, där många har få eller inga permanent boende, är 27 byar medlemmar i Landsbygdsrådet Gellivare. I dessa 27 byar bor ungefär 90 % av alla boende på landsbygden. Landsbygdsrådet Gellivares uppgift är att verka för insatser som har bäring på landsbygdens utveckling och fungerar även som kommunens remissinstans för vissa landsbygdsfrågor. Medlemsbyarnas engagemang utgår ifrån s.k. byautvecklingsplaner där fokus och omfattning varierar såväl över tid som rum som utifrån de boendes egna intressen och förutsättningar. I byarna finns en tradition av småföretagande identifierades 578 juridiska enheter på landsbygden varav 30 % hade en inriktning mot turistisk verksamhet och där 23 % av alla verksamheter helt eller delvis drevs av kvinnor. I kommunen finns ett gymnasium och en distanshögskola. Näringslivet har en relativ bredd som förutom de industriella miljöerna i form av gruvorna LKAB och Boliden/Aitik även kan uppvisa verksamheter inom solcellstillverkning, mekaniska industrier med nischade produkter och tjänster liksom annan tjänsteproduktion i form av turistiska verksamheter, IT, energi och andra serviceerbjudanden. 2.3 Överkalix Inom Överkalix kommun finns ingen direkt gräns mellan glesbygd och tätort eftersom kommunen med sina invånare hör till den absoluta glesbygden i Sverige. Hela kommunen ingår i Leader Polaris upptagningsområde. Förutom mekanisk industri, gryende bioenergiföretag, bageri, handel och service så riktar sig en stor del av områdets övriga företag och föreningar till besöksnäringen och där speciellt föreningarna har fokus på byagemenskap och med inriktningen att byarna skall leva överleva. Överkalix kommuns yta uppgår till km 2 vilket motsvarar 1,4 innevånare per km 2. Överkalix kommun har inte utformat ett specifikt landsbygdsprogram eftersom kommunen i sin helhet är en extrem landsbygd/glesbygd. Överkalix har gymnasieskola och möjlighet till högskolestudier på distans via Högskoleförbundet Östra Norrbotten. 2.4 Kalix Kalix kommun och dess befolkning ingår i två Leader områden, dels Leader Polaris samt Leader Mare Boreale. Uppdelningen är till största delen gjord efter byaskiftesgränser som grovt sett följer E4an inom Töre och Nederkalix församlingar.

9 9 (53) Av Kalix kommuns totalt ca invånare ingår ungefär personer i Leader Polaris upptagningsområde. I Kalix tätort bor invånare och i byarna i Leader Polaris område personer. Övriga boende i Kalix kommun ingår i Leaderområdet Mare Boreale. Leader Polaris områdets yta i Kalix kommun uppgår till km 2. Kalixbygdens Byaråd samlar 44 byaföreningar från ett 80-tal byar i kommunen. Ett flertal av dessa byar har även utformat en egen lokal utvecklingsplan. Byarådet är den ideella sektorns part i regelbundna träffar i Samverkansrådet med politiker från kommunfullmäktiges partier och landsbygdsutvecklaren. Landsbygdsutvecklingsarbetet i byarna fokuserar mycket på service och företagande. Kommunen har ett kommunalt landsbygdsprogram. I kommunen finns ett brett näringsliv med framgångsrik verkstadsindustri, elektronik, trä och många tjänsteföretag. Här finns även turistföretagare som satsar på naturnära turism. Jordbruket i området har en viktig roll både för livsmedelsproduktionen och kulturlandskapet. Skogsbruket från träd till färdig produkt spelar en stor roll i kommunens näringsliv Förutom gymnasium och distanshögskola driver Landstinget även ett naturbruksgymnasium i kommunen med skoglig inriktning. 2.5 Jokkmokk Jokkmokks yta uppgår till km 2. och befolkningsmängden uppgår till personer Av dessa bor ca i tätorten. Övriga större byar är Vuollerim, Porjus och Kåbdalis. Hela kommunen ingår i Leader Polaris. Landsbygdsutvecklingen i byarna riktar sig framför allt mot besöksnäringen och då särskilt natur- och kulturturism. Inget egentligt landsbygdsprogram är utformat i och för landsbygden. Jokkmokks kommun har ett varierat näringsliv med turism, småindustri, tjänste- och serviceföretag samt samiskt kultur- och näringsliv. Jokkmokk är även säte för myndigheter, organisationer och institutioner med samisk anknytning t ex; Sametingets ordförande, språkexpert, den lulesamiska språkkonsulenten och den samiska bibliotekskonsulenten, Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji, Sameskolstyrelsens kansli, Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum och Länsstyrelsens fjällförvaltning. I tätorten finns såväl gymnasium som ett utbildningscentrum med samisk inriktning. 2.6 Samebyarna Inom Leader Polaris området finns hela eller delar av totalt 15 samebyar, 8 fjällsamebyar (Gabna, Laevas, Girjas, Baste, Sörkaitum, Sirges, Jåhkågasska och Tuorpon), 3

10 10 (53) skogssamebyar (Serri, Udtja och Gällivare) samt 4 koncessionssamebyar (Ängeså, Pirttijärvi, Liehittäjä och Kalix ) 2.7. Sammanbindande länkar och element Kalix älv För den östra delen har bl a Kalix älv fungerat som en utkomstmöjlighet liksom en transportled inte minst under flottningsepoken. Kalix älv är även nationalälv och en av fyra outbyggda älvar i Sverige. Kalix älv erbjuder unika miljöer och möjligheter för fiskereproduktion och rekreation i många former. Strategiskt möjliggör älven oanade möjligheter till utveckling av bl a det turistiska segmentet E 10:an Europaväg E 10 är trots sin relativt korta historia, - sträckan Kiruna-Narvik byggdes i början av 1980-talet och fick status som europaväg för sträckan Töre-Narvik först är en viktig pulsåder såväl för person- som yrkestrafik. E 10:an sammanbinder länderna Sverige och Norge och är även en förbindelselänk till Barentsregionen samt vidare österut mot Finland och Ryssland tillika söderut mot den europeiska kontinenten Lule älv Vad Kalix älv är för den östra delen av området är Lule älv för den västra delen i avseende av kommunikationsled och sammanbindande länk. Lule älv har dock haft en annan historia och är idag en av Sveriges största kraftproducerande älvar. Detta ger det tänkta området ännu en dimension i Leaderarbetet Malmbanan Malmbanan mellan Luleå och Narvik färdigställdes för drygt hundra år sedan. Denna infrastruktursatsnings betydelse för utvecklingen av malmfälten och svensk tung industri kan inte överskattas. Malmbanans behov av kapacitetsökning är en strategisk utvecklingsfaktor för landsändan sett i ett totalt samhällsperspektiv. Idag spelar Malmbanan även en viktig roll för satsningarna på resande och turism i området, både för att transportera besökare hit och som skyltfönster för att visa fram natur och kultur. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har t ex valts som Sveriges vackraste järnvägssträcka Norrbottens teknologiska megasystem Malmbanan ingår även i Norrbottens teknologiska megasystem som består av Malmfälten, malmbanan, malmhamnarna i Luleå och Narvik, Porjus kraftstation och Bodens fästning. De olika delarna skapades runt förra sekelskiftet i syfte att exploatera järnmalmen i Malmfälten. Porjus kraftstation i Luleälven byggdes för att försörja både gruvorna i Kiruna och Malmberget samt malmbanan med elektricitet. Detta var ett banbrytande projekt, både vad

11 11 (53) gäller elektrifiering av järnvägar i stor skala och kraftstationens kapacitet. Effekten blev att malmbanans transportkapacitet tredubblades och därmed att malmbrytningen kunde ökas. Bodens fästning anlades för att skydda både transportvägar, investeringar och naturresurser. Av dessa omfattande investeringar och nysatsningar som gjordes för drygt 100 år sedan är det bara Bodens fästning som inte längre är i bruk. Norrbottens teknologiska megasystem, varav merparten av systemet finns inom Leader Polaris upptagningsområde, binder samman stora delar av Norrbotten och utgör än i dag ett fundament för Sveriges basindustri tillika ekonomi. 2.8 Historisk utveckling och 1900-talets övergång från bondesamhälle till industrisamhälle ändrade förutsättningarna för livet på landsbygden totalt. Från att till stor del bestå av självförsörjande enheter med endast begränsat behov för att delta i en marknadsekonomi blev landsbygdens resurser och produkter en del av ett större ekonomiskt system där pengarna man fick för det man levererade utgjorde medel för försörjning inte produkterna eller råvarorna i sig. Detta medförde krav på rationaliseringar och effektivitetsökningar vilket i sin tur har begränsat möjligheterna för sysselsättning på landsbygden. Landsbygdens betydelse som arbetsplats för människor reducerades i och med detta. Trots detta så valde befolkningen ändå i stor grad att bo kvar i sina landsbygdsmiljöer. Omvandlingsprocesser i form av övergång från bondesamhälle till industrisamhälle och/eller ändringar i skiftesstrukturen (Laga skifte) har tendenser att röra sig från ett centrum och utåt. D v s ju längre bort från centrum man kommer desto senare når förändringsprocessen området. För Norrbottens landsbygds vidkommande och i relation till andra tätortsnära miljöer skapar dessa processer effekter i form av att serviceinrättningar, vissa förutsättningar för arbete etc blir kvar längre i de ursprungliga miljöerna. Förr eller senare når dock konsekvenserna av omvandlingsprocessen även ytterområdena. Exempelvis lades den sista kooperativa handeln på Gällivares landsbygd ned i januari Många av de boende framförallt de äldre - väljer trots försämrad service att bo kvar i sina vanda miljöer så länge de orkar och har kapacitet att klara av vissa väsentliga göromål. Ofta sker detta i samverkan med familj, övrig släkt eller grannar och senare i livet med stöd av hemtjänst och/eller annan serviceinrättning. Reducerat befolkningsunderlag och sned åldersstruktur gör att skolor på landsbygden tvingas att läggas ned p g a för litet elevunderlag. Detta parallellt med att många unga vuxna alltid rört på sig p g a familjebildningar, bostad, utbildningsmöjligheter eller arbetsförhållanden. En tendens nu är att människor framför allt i mogen ålder återvänder till sina miljöer om förutsättningar för framförallt bostäder finns. Det nya i dagens situation är att mycket få ungdomar ser det som en reell möjlighet att flytta tillbaka till hembyarna. Svenska Kyrkan har trots förändringarna i befolkningsströmmarna kunnat bevara sin organisation och struktur med landsortsförsamlingar. Av kostnadsskäl så står nu även kyrkan

12 12 (53) inför beslutet att samordna landsbygdens olika församlingar vilket innebär att även kyrkornas funktion som social och andlig mötesplats reduceras. Samhällsutvecklingen går också i riktning mot att flera centrala servicefunktioner nedmonteras dels beroende på för litet befolkningsunderlag, dels av kostnadsskäl. Samtidigt ökar intresset för landsbygden och dess möjligheter till upplevelser, rekreation och vila. Utmaningen blir nu att finna nya kreativa lösningar som möjliggör att stad och land utvecklas på ett för människorna sunt och hållbart sätt. Även om Sverige och i synnerhet Norrbotten, har ett relativt litet befolkningstal i förhållande till övriga EU-området, så är utmaningen att skapa lösningar som gör att såväl tjänster som produkter är i världsklass oavsett om det är den lilla lokala miljön eller i ett internationellt perspektiv. 2.9 Landsbygden som boendemiljö för nutidens människor Under 1980 och -90 talen flyttade det ut mycket folk ifrån området. Detta ledde till övertalighet på lägenheter med bostadsakut och rivningar till följd. Idag är bostadsbristen akut. Inte minst gäller det i Malmfälten där investeringar i gruvorna och strukturomvandlingen kräver att entreprenörer från andra orter måste anlitas. Denna rörelse av arbetskraft medför inte fast bosättning men kräver likväl tillgång till bostäder under en relativt lång period. Utvecklingen i arbetslivet och i samhället i stort där färre och färre förväntas göra mer och mer gör att stress och annan ohälsa ökar i befolkningen. Boende och fritid blir arenor som fungerar som motpoler till arbetslivet. Landsbygden har här möjligheter att erbjuda en rad lösningar som gör den till en attraktiv miljö för såväl verksamheter som boende. Exempelvis Det finns stora möjligheter att anpassa sitt boende efter egna önskemål, intressen och behov Man har närhet till rekreationsmöjligheter, Fritiden kan utnyttjas mera effektivt p g a närhet till natur och rekreationsmöjligheter Man kommer i kontakt med sina rötter, eller man bor på ett ställe där man vill skapa nya. Boendemiljön står i kontrast till arbetslivet. Man får flera arenor att agera på och kan vidga sina horisonter. Man är/blir en del av ett sammanhang/byagemenskap Landsbygdens attraktivitet som boendeområde för den nutida människan kommer bl a till uttryck i att i flera stads- och tätortsnära byar i Norrbotten har befolkningsminskningen planat ut beroende på inflyttning. Detta har medfört att olika servicefunktioner, som t ex dagisplatser i byarna har börjat efterfrågas igen.

13 13 (53) 2.10 Landsbygden som möjlighet för försörjning Entreprenörskap Det minskade behovet av arbetskraft inom de traditionella sysselsättningarna har gjort att det för den som vill bo, verka och leva på landsbygden ofta är nödvändigt att skapa sitt eget arbete och levebröd. I detta ligger också möjligheten för landsbygdens tillväxt och utveckling. Entreprenörskap på landsbygden handlar dels om att utveckla helt nya tjänster, produkter och nischer, men även kanske i lika hög grad, att vidareutveckla de som redan finns och se nya kombinationsmöjligheter mellan dem. Alla har tillgång till råvarorna recepten avgör hur framgångsrik man blir. På samma sätt som landsbygden ger möjligheter för att anpassa sitt boende efter personliga önskemål, ger den även möjligheter att anpassa arbetet på samma sätt. Exempelvis i form av att Skapa arbete och fritid utifrån lokala förutsättningar Kombinera arbete och familj med individuella lösningar Entreprenörskap ger möjlighet att behålla självständiga ideal och iden om det goda livet samtidigt som den traditionella försörjningsbasen försvinner. Det moderna och det traditionella ges tillfälle att kombineras och leva sida vid sida t ex genom turism Kvinnor När landsbygdens sysselsättningsstruktur omvandlades, i och med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering, var det männen som först var tvungna att hitta nya arbeten. Arbetstillfällena inom tillverknings- och basindustri fanns i staden/tätorten och det blev nödvändigt att arbetspendla. Kvinnorna stannande hemma med huvudansvar för hem och familj och arbetade i stor utsträckning inom vård, omsorg och skola. Som tidigare nämnts är även denna del av arbetsmarknaden på väg att nedrustas på landsbygden och nu är det kvinnornas tur att hitta nya vägar till utkomst och sysselsättning. Kvinnors entreprenörskap och möjlighet till företagande blir en strategi för att förena omsorg om den egna familjen och en försörjning Ungdomar Generationsväxlingarna är den kritiska punkten i landsbygdens fortlevnad. Om hela årskullar går förlorade bryts kontinuitet och sammanhang och de luckor som uppstår gör det svårt att få gemenskapen att fungera. För att motverka den sneda befolkningsutvecklingen är det väsentligt att ungdomar ser och ges möjligheter till att skapa sig en framtid på landsbygden. Detta är i största grad en fråga om att återvända. Inom Leader Polaris upptagningsområde är det endast de ungdomar som bor i byarna närmast centralorterna som kan bo i hemmet under gymnasietiden. Detta gör att banden till hembyn riskerar att försvagas. Möjligheterna till utbildning och utveckling finns på andra ställen.

14 14 (53) Fokus måste därför vara från Leader Polaris att insatser riktade till ungdomar som bor och verkar inom upptagningsområdet prioriteras liksom insatser riktade till potentiella återvändare med effekterna Utbildnings- och kunskapsnivåerna på landsbygden höjs Nya idéer skapar nya lösningar, arbetstillfällen och tillväxt. De unga skulle fungera som motorer i utvecklingen lyckas en kommer flera efter Äldre Att hitta nya vägar att organisera vård och omsorg är både ett sätt att vidga arbetsmarknaden på landsbygden som ett sätt att ge dagens allt friskare och mer aktiva äldre en möjlighet att bo kvar längre i sina vanda miljöer. Kreativa lösningar och förhållningssätt skapar såväl mindre tryck rörande bostäder i centrala miljöer liksom att detta gynnar landsbygden såväl ur service, boende-, som ur vårdsynpunkt Nya tankesätt nya möjligheter Omvandlingsprocesserna som har fortgått under 200 år har i stor grad varit processer där strömmarna av resurser och arbetskraft gått från ytterkanterna inåt mot centrum. För Leader Polaris område har de stora arbetsgivarna som t ex inom basnäringarna, malmen, skogen och vattenkraften dragit inåt. Dessa har varit stora och arbetskrävande verksamheter men efterfrågar idag mycket mindre arbetskraft beroende på rationaliseringar och effektiviseringar. Trots detta så påverkar basnäringarna samhällsutvecklingen i mycket hög grad. De är dessutom i ett flertal avseenden normgivande i samhällsuppbyggandet och dess organisering. Mansdominans och manliga värderingar står sig fortfarande relativt starkt. Tjänsteproduktion i form av handel och offentlig sektor med kvinnlig överrepresentation har koncentrerats till centralorter eller andra tätortsnära miljöer. Leader Polaris strävan blir att vända dessa rörelser genom lokal utveckling inom landsbygdsprogrammet. Detta sker genom förutsättningsskapande åtgärder som exempelvis utbyggnad av olika infrastrukturella lösningar. IT och bredbands utvecklingen i kombination med andra strukturella åtgärder gör att möjligheterna till affärsmannaskap utanför centrummiljöer blir väsentligt förbättrade och möjliggör entreprenörskap utifrån ett otraditionellt förhållningssätt. D v s möjligheterna att hjälpa till att stärka och utveckla entreprenörskap utanför de större samhällena leder till att nya verksamheter kan komma landsbygden tillgodo. Energi- och miljöfrågor har kommit allt mer i förgrunden i Sverige liksom i övriga världen. Global uppvärmning med dess negativa effekter gör att nya energilösningar måste utvecklas. Skogsbiomassa och andra förnybara energiformer efterfrågas i allt högre grad.

15 15 (53) I detta sammanhang kan området Leader Polaris utgöra en tillgång tack vare den rika förekomsten av skogs- och torvbaserade produkter. Ökad efterfrågan på kvalitativa trä- och skogsprodukter i övrigt gör att potentialer finns att såväl erbjuda marknaden skogsråvara som råvara i förädlad form. Området ger även goda möjligheter för en ekologiskt, näringsmässigt och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion inte minst genom rennäring och framställning av alternativa djurfoder. En landsbygd där människor bor och verkar resulterar även i en landsbygd där människor engagerar sig och deltar i det lokala samhället. Social gemenskap gör att lokal demokrati och deltagande stärks och landsbygden blir ett än mer attraktivt alternativ för människor boende i det egna upptagningsområdet liksom för människor i och utanför Sverige.

16 16 (53) 3. Mobilisering och förankringsarbete 3.1 Från Fjäll till Kust arbetet inleds I Norrbotten - liksom i övriga landet - har lokal utveckling bedrivits mycket framgångsrikt av byarörelsen under ett flertal år. Hela Sverige skall leva konceptet innebar bl a att det etablerades olika former av sammanslutningar som t ex Länsbygderåd, Kommunbygderåd, Landsbygdsråd och byautvecklingsgrupper i syfte att lyfta landsbygdens behov och intressen. I Norrbotten har också ett leader-liknande arbetssätt existerat under tidigare programperiod inom Skogslandet AB. Ett flertal byautvecklingsgrupper, bygderåd, kommunbygderåd, landsbygdsråd etc har därför varit relativt införstådda med vad Leader som metod stått för. Den lokala befolkningen har därför inför denna programperiod på flera håll i upptagningsområdet i ett tidigt skede förhört sig om vad det nya programmet innebär och kan medföra för utvecklingsmöjligheter för dem och miljön som de verkar i. Stödinsatser i form av informationsmöten och andra former av hearings som anordnades kring Leader som koncept av bl a Jordbruksverket, tidigare Leaderområden och Länsstyrelsen i Norrbotten har därför varit relativt välbesökta av olika landsbygdsintressenter. December 2006 samlades ett flertal intressenter ifrån Kiruna, Jokkmokk, Gällivare och Pajala i samband med Jordbruksverkets och Länsstyrelsens informationsmöte. Där uppstod spontant ett intresse för och engagemang kring att sondera möjligheterna att bilda ett Leaderområde i den norra delen av länet. Mötet resulterade i att en informell grupp bildades. Representanter involverade i Landsbygdsrådets Gellivares verksamhet fick i uppdrag att tillsammans med representanter i Kiruna, Jokkmokk, Pajala och Gällivare undersöka möjligheterna för en samverkan kring detta. Dessa personer genomförde i sin tur flera allmänna/offentliga informationsmöten både i sina egna kommuner och tillsammans i de övriga kommunerna i upptagningsområdet. Parallellt med dessa genomförde gruppen också en mängd möten/dialoger där även ett flertal politiker och tjänstemän i de berörda kommunerna blev/var involverade. Våren 2007 hölls ett större informationsmöte i Överkalix för intressenter ifrån Överkalix och Kalix med flera kommuner längs gränsen mot Finland, väg E:10 och Kalix älv. Mötet resulterade i att kretsen vidgades och att gruppen nu kom att bestå av representanter ifrån Kalix, Överkalix, Gällivare och Kiruna. Gruppen beslutade att arbetet skulle drivas under arbetsnamnet Från Fjäll till Kust. Jokkmokk som fanns med i inledningsskedet hösten vårvintern 2006/2007 deltog inte i dessa möten. Däremot pågick andra aktiviteter kring detta inom den kommunala miljön i Jokkmokk vilket senare resulterade i att intressenter ifrån Jokkmokk anslöt sig till arbetsgruppen Från Fjäll till Kust under november Från Kiruna deltog företag och ideella resurspersoner i arbetet och från kommunen har representanter medverkat vid fyra offentliga informationsmöten i denna del av processen där Kiruna kommun har ingått som medfinansiär i Från Fjäll till Kust s förstudieansökan. Det

17 17 (53) gjordes en återkoppling från arbetsgruppen till den kommunala sfären i hur arbetet utvecklades inom Från Fjäll till Kust. Ansökan om förstudiemedel gjordes till Länsstyrelsen i juni 2007 med kommunerna Kiruna, Gällivare, Överkalix och Kalix som medintressenter. Sedermera anslöt sig alltså Jokkmokk till arbetsgruppen. Från starten våren 2007 har följande personer ingått i arbetsgruppen: Kiruna: Britta Berglund och Dan Lundström, båda ideell sektor Gällivare: Inger Eriksson, privat sektor och Merete Ödegaard, ideell sektor Överkalix: Christina Hjelm och Gunnar Nilsson, båda politiker, offentlig sektor Kalix: Ann-Mari Andersson, tjänsteman, offentlig sektor Under hösten 2007 har gruppen utvidgats med Magdalena Fjellner, tjänsteman, offentlig sektor Jokkmokk, Bernt Wennström, tjänsteman, offentlig sektor Gällivare, Miriam Vikman tjänsteman, offentlig sektor Gällivare samt Jan Nilsson, ideell sektor Kalix. 3.2 Processen tar fart I och med ett positivt besked på förstudieansökan ifrån Länsstyrelsen startade arbetet på allvar. Informations- och förankringsarbetet utvidgades och drevs på bred front Enkät Som ett medel att nå de olika grupperna i tre-partnerskapet utformades en enkät i tre varianter; en riktad mot företag, en mot föreningar/organisationer och en mot enskilda personer. Enkäten åtföljdes av ett brev med arbetsgruppens kontaktuppgifter och där Leadertanken kortfattat förklarades. Syftet med enkäten var dels att undersöka projektvana, projekterfarenheter och intresse för att ingå i nya projekt men även att fånga upp konkreta projektidéer redan på ett tidigt stadium. Enkäten har varit tillgänglig och öppen på och Information om enkäten har dessutom distribuerats genom mailinglistor och adresslistor som arbetsgruppen har haft/fått tillgång till Broschyr Arbetsgruppen har dessutom tagit fram en broschyr, även den med koncentrerad information om Leader och med arbetsgruppens kontaktinformation. Denna har i huvudsak distribuerats i samband med olika former av informationsmöten. Den har även funnits tillgänglig som pdf-fil på I och med framtagningen av broschyren inleddes även det första nationella samarbetet mellan Från Fjäll till Kust och ett annat Leaderområdet. Leader Mellansjölandet hade tagit fram en mycket trevlig och informativ illustration till sin broschyr som nu, med benäget tillstånd, även fick ingå i vårt informationsmaterial Möten Arbetsgruppen har genomfört ett stort antal offentliga möten. Sammanlagt har mer än personer fått ta del av information, enkäter eller varit involverad i de olika

18 18 (53) mobiliseringsmötena runt omkring i upptagningsområdet. Mötena har varit allt ifrån stormöten, byagruppsmöten, möten med organisationer, enskilda, företag och representanter ifrån offentlig sektor Kunskapsinhämtning Fyra av arbetsgruppens medlemmar deltog i Leaderplusnätverkets avslutningskonferens i Örebro Land skall med LAG byggas 9-10 oktober Till denna aktivitet anslöt sig även Gällivares vice kommunalråd Birgitta Larsson. Birgitta Larsson är även av kommunstyrelsen utsedd kontaktpolitiker i landsbygdsfrågor. Arbetsgruppen har deltagit i olika informationsmöten arrangerade av Jordbruksverket, Leadernätverket och/eller Länsstyrelsen Seminarium Konferensen i Örebro var mycket lärorik och inspirerande med information om genomförda projekt, erfarenhetsutbyten och givande personliga kontakter. För att sprida detta till en vidare krets beslöt arbetsgruppen att hålla ett öppet seminarium i Gällivare 22 november Till detta inbjöds föreläsare ifrån 5 tidigare Leaderområden och projekt; Ingemar Rosén från Carpe Mare, Marianne Andersson från Kärnan i Västra Götaland, Jan Larsson från Våg 21, Janåke Sjöqvist från Sjuhärad samt Jenny Nylund från U-land. Seminariet samlade ca 70 deltagare från alla fem kommuner och blev precis den inspirationsdag som eftersträvades. Under eftermiddagen hade U-lands representant även en egen mycket uppskattad aktivitet i samarbete med Ungdomsrådet i Gällivare - Miriam Vikman och där ungdomar från flertalet av de ingående kommunerna ifrån Fjäll till Kust deltog. Denna aktivitet resulterade i en skrivning som har använts i utformningen av de delar som särskilt berör ungdomar i strategin samt att Miriam Vikman har tagit plats i arbetsgruppen Skrivargrupp För att få en struktur kring informationsinsamling och bearbetning utsågs under hösten 2007 en skrivargrupp bestående av tre personer ifrån arbetsgruppen; Inger Eriksson representerande företag, Merete Ödegaard, ideell sektor samt Ann-Mari Andersson ifrån offentlig sektor. De övriga ledamöterna i arbetsgruppen har utgjort primära återkopplare och bollplank. Skrivargruppens uppdrag blev att utforma en utvecklingsstrategi tillsammans med partnerskapet i Leader Polaris området. En utvecklingsstrategi som därefter utgör grund för en ansökan om att bilda en LAG-grupp som omfattar Kiruna kommun Jukkasjärvi församling, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix kommuner samt delar av Kalix kommun. 3.3 Den slutliga utformningen Processen böljar fram och tillbaka. På håll följs utvecklingen av intressenter från alla tre parter inom Jokkmokks kommun. Under november 2007 kom således en förfrågan ifrån den offentliga miljön om att ingå i arbetsgruppen. För att stödja processen medverkade arbetsgruppen i slutet på november på ett

19 19 (53) öppet informationsmöte anordnat av Utvecklingsenheten i Jokkmokks kommun. Mötet samlade ett 40-tal intresserade från alla sektorer. För Kirunas del medverkade fortfarande inte den offentliga miljön i arbetsprocessen. Från tjänstemannahåll var argumentet att Kiruna inte behövde någon landsbygdsutveckling i den västra kommundelen och att man tillgodosåg den lokala utvecklingen i tillräcklig grad i och med arbetet med att formera ett Leaderområde där den östra kommundelen skulle ingå. Samtidigt förklarade företag, föreningar, utbildningsmiljöer och boende i Kirunas västra del/jukkasjärvi församling att det fanns ett stort intresse att samverka i arbetet med att bilda ett område tillsammans med Gällivare, Överkalix, Jokkmokk och Kalix kommuner. Särskilda möten och informationsinsatser hölls även för olika intressenter inom detta område. Arbetsgruppen såg ett behov att stärka det politiska engagemanget för att få med västra Kiruna som en aktiv part. Kommunledningen i Gällivare informerades om situationen och beslöt därefter att sammankalla till ett möte med politiska representanter och tjänstemän i berörda kommuner och där speciellt intressenterna i Kiruna ombads att delta. Effekten av detta möte blev att Kiruna valde att ansluta sig som aktiv part i gruppen. Kommunledningarnas möte resulterade därutöver i att samtliga berörda kommuner avlämnade sin avsiktsförklaring att ingå som part i Leaderområdet fullt ut och att medfinansiera detta. 3.4 Arbetsgruppens uppgifter Arbetsgruppen har under förstudietiden bedrivit sitt arbete med följande syften och mål: Att undersöka intresset för att starta ett Leaderområde och därigenom vilja till samarbete mellan företag, föreningar och offentlig sektor i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix och Kalix Att lägga grunden för inriktningen för utvecklingsplanen genom att diskutera vilka olika temaområden som denna skulle fokusera på Att utforma en enkät i syfte att erhålla information om olika respondenters intresse för lokal utveckling i såväl det egna området som i ett vidare perspektiv. Att genomföra en SWOT-analys Att med stöd av detta definiera gemensamma fokusområden för den kommande utvecklingsplanen Att hålla ytterligare informationsmöten i syfte att öka kunskapen om Leader som metod och möjligheter Att informera intressenter om Leaderarbetet via befintliga hemsidor Att studera nationella, regionala och lokala handlingsprogram samt identifiera vilka andra program som kan komplettera och/eller ingå i samverkan med Landsbygdsprogrammet Att utröna vilken kompetens som är erforderlig för att bilda en LAG-grupp Att utarbeta en gemensam utvecklingsstrategi med beaktande av ovanstående och som sedan ligger till grund för en ansökan om att få bilda en LAG-grupp

20 20 (53) Att arbetsgruppen primärt skall utgöra interimsgrupp utifrån Jordbruksverkets kriterier för trepartnerskap i en LAG-grupp Att arbetsgruppen utgör valberedning med uppdrag att lägga fram ett förslag på interimsstyrelse. 3.5 Leader Polaris Arbetsnamnet för området har under förstudietiden varit Från Fjäll till Kust. Under processens gång och i takt med att området har blivit mera väl definierad både strategiskt och geografiskt, har ett nytt namn på den kommande organisationen vuxit fram. Leader Polaris anknyter självklart till områdets geografiska belägenhet, till stor del norr om Polcirkeln. Detta ger möjlighet för omedelbar identifikation och placering för människor över hela Europa. (Antagligen utgör området Landsbygdsprogrammets nordligaste område) Vidare associerar namnet till Nordstjärnan Stella Polaris, som är och alltid har varit en ledstjärna för människor i rörelse. Namnet är dessutom lätt att uppfatta, lätt att stava och lämpar sig väl för användning i olika informationssammanhang liksom i internationella sammanhang.

En faktor att räkna med (D.nr 602-5180-08) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

En faktor att räkna med (D.nr 602-5180-08) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix En faktor att räkna med (D.nr 602-5180-08) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix 2 (42) Förord... 3 1. Leader Polaris presentation av området... 4 1.1 Avgränsning... 4 1.2 Befolkning... 6 1.3 Beskrivning...

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET

Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET Tillsammans gör vi landsbygden attraktiv LEADER I LANDSBYGDSPROGRAMMET 2 Det behövs företagsamma människor för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv landsbygd. Leadermetoden är ett sätt att lyfta

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport)

Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Regionalt projekt Innovativa servicelösningar Delrapport nr 4 av 5 (nr 5 är slutrapport) Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod:

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30

Slutrapport för Leader-checken. Bredband i Härstorp 1 (5) Datum: 2015-04-15. Diarienummer: 2010-061 BQ. Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 1 (5) Slutrapport för Leader-checken Bredband i Härstorp Datum: 2015-04-15 Diarienummer: 2010-061 BQ Projekttid: 2014-02-19-2015-06-30 Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lokal Näringslivsstrategi

Lokal Näringslivsstrategi Lokal Näringslivsstrategi Hur vi tillsammans skapar ett bra företagsklimat i Surahammars År 2014-2020 Sabine Dahlstedt, Lena Oderstad-Andersson, Dan Andersson, Britt-Inger Fröberg Robert Umerkajeff, Anna

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-03-18 Diarienummer:2010-061 AM Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Lokal utvecklingscheck Checkens namn Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer