En faktor att räkna med (D.nr ) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En faktor att räkna med (D.nr 602-5180-08) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix"

Transkript

1 En faktor att räkna med (D.nr ) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

2 2 (42) Förord Leader Polaris presentation av området Avgränsning Befolkning Beskrivning Sammanbindande länkar Bildandet av Leader Polaris Från Fjäll till Kust - Förstudien SWOT-analys Leader Polaris styrkor Leader Polaris svagheter Leader Polaris möjligheter Leader Polaris hot Strategi Programförklaring och Vision Horisontella mål/omvärldsmål Jämställdhet Ungdom Integration Miljö och hållbarhet Fokusområden Infrastruktur/IT/kommunikation Entreprenörskap/innovation Natur/kultur/turism/upplevelser Marknadsföring/synliggörande Projektens genomförande/insatser Generellt projektstöd Paraplyprojekt Urvalskriterier och indikatorer Individuella stöd/insatser - nätverk Ide för organisation och genomförande av projekt Krav på projektägare Andra styrdokument Plan för uppföljning och utvärdering Samarbete Internationalisering LAG Organisation LAGs styrelse och arbetssätt Valberedning Revisorer Bildande av den ideella föreningen Leader Polaris Jäv Leaderkontoret Verksamhetsledares kompetens Sekretariatets kompetens Projektutvecklares kompetens Finansiering Bilaga 1 Sammanställning och resultat av enkäten... 38

3 3 (42) Förord Kunskap är erfarenhet allt annat är information. Det finns en ny sorts respekt för människor och en gryende insikt om att det är människorna inte institutioner som för utvecklingen framåt. Och respekt föder självrespekt. Dagens människor vill engagera sig, de vill vara med på riktigt. Detta kan vi inom arbetsgruppen för Leader Polaris konstatera efter drygt ett års arbete då vi i våra olika kommuner fört samtal och gjort intervjuer med en mängd olika intressenter ifrån såväl den ideella sektorn som den privata och offentliga sektorn. Vi har även erfarit att till framtiden förhåller vi oss på olika sätt. Vi har mött människor som i sin inställning och sitt uttryck agerat mycket defensivt. Tack och lov har vi mött betydligt fler människor som förmedlat ett fantastiskt offensivt och inriktat engagemang och sagt att framtiden beror på vad vi själva kan åstadkomma. Vi förstår också att viljan finns i de olika grupperingarna att drar vi åt samma håll så kan vi tillsammans åstadkomma en bättre vardag och därmed bättre hälsa och livsvillkor. Vi inser också att med rätt inställning och incitament så kan vi tillsammans skapa en miljö som möjliggör en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling över tid. I våra kontakter har vi mött människor med utgångspunkten att de själva vill välja sin framtid, arbete och boende och själva vill prioritera vad som är viktigt i deras liv och framtid. I samklang med detta så erfar vi att de är beredda att omsätta de olika viljorna i handling och anser att om vi vill och kan agera tillsammans så är framtiden inte så obegränsat komplicerad, snarare att framtiden är nu. I detta vill vi verka. Arbetsgruppen för Leader Polaris i september 2008 Inger Eriksson, Gällivare Ann-Mari Andersson, Kalix Christina Hjelm, Överkalix Miriam Vikman, Gällivare Britta Berglund, Kiruna Dan Lundström, Kiruna Merete Ödegaard, Gällivare Jan Nilsson, Kalix Gunnar Nilsson, Överkalix, Bernt Wennström, Gällivare Magdalena Fjellner, Jokkmokk Interimsstyrelsen Leader Polaris Birgitta Larsson, ordförande

4 4 (42) 1. Leader Polaris presentation av området 1.1 Avgränsning Leader Polaris upptagningsområde omfattar kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Överkalix samt delar av Kiruna och Kalix kommuner. Kiruna kommun är i Leadersammanhang uppdelat på två områden där Jukkasjärvi församling inkluderat Kiruna C ingår i Leader Polaris och övriga delar av kommunen, d v s Karesuando och Vittangi församlingar, ingår i Leader Tornedalen.

5 5 (42) Även Kalix kommun är delat i två Leaderområden, dels Leader Polaris dels Leader Mare Boreale. Uppdelningen är till största delen gjord efter byaskiftesgränser som följer E4an inom Töre och Nederkalix församlingar. Beskrivning av gränsdragning Leader Polaris/Leader Mare Boreale inom Kalix Kommungräns- korsning Siknäs/Töre E 4 Avgränsning Töre- Ökvattnet Från vägkorsning Siknäs/E4 rakt norrut efter gammal väg upp mot Idbäcksänget, följer sedan rågången för samfälligheten norrut till Törböle 6:28 viker av rakt österut över väg 696, över E10 och vidare mot Domänverkets skifte. Följer rågången ned mot E4 öster om Töre. Avgränsning kustbyarna (MB)och Månsbyn/Innanbäcken(LP) Avgränsningen fortsätter efter E4 österut till skogs/militärväg vid Raggdynan. Viker av söderut längs samfällighetsgränsen mellan Månsbyn/ Sören, Pålänge. Fortsätter längs rågången mellan samfälligheterna Innanbäcken och Pålänge/Ryssbält/ Ytterbyn-Nyborg och når Kalixälven mellan Sandviken (MB) och Vallen (LP). Avgränsning öster om Kalixälven Gränsen går mellan skiftesgränsen Risögrund(MB) och Bredviken (LP) upp till E4 och längs E4 mot Vånafjärden. Där ingår gårdarna n om E4 i Mare Boreale. Avgränsningen fortsätter längs E4 fram till väg 398 mot Övertorneå. Där följer gränsen väg 398 till n infarten mot Sangis och därifrån rakt sydost mot E4 och kommungränsen. Berörda orter Siknäs Töre Törböle Sören Törefors Ökvattnet Pålänge Ryssbält Ytterbyn Nyborg Storön Sandviken Risögrund Karlsborg Vånafjärden Båtskärsnäs Sandviken Lappbäcken Sangis Folkmängd Leader Polaris gränsar mot Leader Tornedalen i öster, i söder mot Mare Boreale i Kalix kommun, Leader Spira-Fyrkanten med Bodens kommun som gräns samt mot Leader Lappland med Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner som gräns. I väster sammanfaller Leader Polaris gräns med riksgränsen mot Norge. Områdets totala yta uppgår till ca km 2 och har en befolkning på ca personer.

6 6 (42) 1.2 Befolkning Tabell 1: Leader Polaris befolkning och areal Areal km 2 Invånare Invånare/km 2 Kiruna, Jukkasjärvi ,8 Gällivare ,2 Jokkmokk ,4 Överkalix ,4 Kalix, norr om E ,3 Totalt ,3 Av dessa dryga invånare bor 25% på landsbygden, alltså i byar, på orter och i samhällen med mindre än 200 invånare. 75% av befolkningen bor i tätorter men inga av tätorterna inom Leader Polaris överstiger invånare. Eftersom det inte finns några skarpa skiljelinjer mellan stad/tätort och landsbygd i Leader Polaris område varken ekonomiskt, socialt, kulturellt eller boendemässigt, har det bedömts att alla centralorter skall ingå i Leaderområdet. Tabell 2: Befolkningens fördelning på tätort och landsbygd Landsbygd Tätort Totalt Kiruna, Jukkasjärvi Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix, norr om E Totalt Åldersfördelningen inom området visar att 27% av befolkningen är under 25 år. I absoluta tal betyder det att ca personer finns i målgruppen ungdomar. (I detta tal ingår ej en uppskattning av antal ungdomar tillhörande Vittangi och Karesuando församlingar samt i Kalix kommun söder om E 4:an). Detta motiverar att en kraftig prioritering av medel och insatser riktas till denna målgrupp inom Leader Polaris. Tabell 3: Antal personer i varje åldersgrupp (hela kommuner) 0-24 år år år Kiruna (hela) Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix(hela) Totalt (källa: SCB)

7 7 (42) Diagram 1 Fördelning i åldersgrupper (hela kommuner) % 0-24 år 27% år 52% (källa: SCB) Antalet utrikes födda uppgick vid utgången av år 2007 till 5156 personer (räknat på hela kommuner) eller drygt 16 %. 1.3 Beskrivning Områdets areella näringar upptas i huvudsak av skogsbruk och rennäring. Jordbruket finns i alla kommuner men har störst betydelse inom Överkalix och Kalix kommuner. Området är rikt på sjöar och rinnande vatten och hela den västra delen utgörs av högfjällsområden. Näringslivet inom Leader Polaris är i hög grad inriktat mot att ta tillvara befintliga resurser, antingen det handlar om naturnära turism eller gruvindustri och servicefunktioner i förhållande till dessa. Investeringarna och högkonjunkturen inom basindustrin/gruvnäringen i Malmfälten ger även återverkningar i de andra kommunerna i området t ex i form av arbetstillfällen som underleverantörer. Transport/åkeribranschen upplever f n en renässans trots ökade energiskatter. Besöksnäringen får en ständigt större betydelse i området. Den ökande efterfrågan på naturnära och ekologiskt hållbara upplevelser gör att näringen är under uppbyggnad och utveckling. Det finns goda möjligheter till högre utbildning på distans genom lärcentra och genom de olika kommunalförbunden. Den relativa närheten till Luleå Tekniska Universitet öppnar för kontakter och samarbete inom forskning och utveckling. Flera samiska institutioner inom kultur, utbildning och samhällsliv har sitt säte i området. Avståndet från Riksgränsen i väst till Töre i sydost är, om man följer E 10:an, ungefär 50 mil. Fågelvägen från Riksgränsen till Jokkmokk kommuns sydgräns är ca 20 mil. Området innehåller en mängd olika naturtyper, t ex högfjällsområden med bl a Kebnekaise, Sarek och

8 8 (42) Padjelanta, älvar, sjöar, bäckar, myrar och skogar och bördiga jordbruksbygder i Kalixområdet. Befolkningstätheten i Polaris-området är 1,3 person/km 2 jämfört med 22 person/km 2 för hela Sverige. Inga av tätorterna inom Leader Polaris område har över invånare. Leader Polaris omfattar alltså ett mycket stort, mycket varierat och mycket glest befolkat område. Processen med att forma det område som har blivit Leader Polaris kan i viss mån jämföras med att lägga ett pussel där bitarna utgörs av kommuner och delar av kommuner. I takt med att bitar har tillkommit har bilden blivit tydligare medan andra bitar har visat sig höra till andra pussel. Var för sig är delarna olika i färg och form men tillsammans skapar de en självklar och tydlig bild. Området är trots sina iögonfallande yttre olikheter både historiskt sett och i dag mycket tätt sammanlänkat. Det genomkorsas av flera stora kommunikationsleder vilket har möjliggjort både ekonomiskt, socialt och kulturellt utbyte. Arbetsmarknaden är och har varit rörlig och gemensam. SWOT-analysen som är framtagen i möten och diskussioner med många olika intressenter i upptagningsområdet, visar även den att styrkor, svagheter, möjligheter och hot är gemensamma för hela området. Materialet har därefter utgjort arbetsgruppens instrument vid utformningen av strategi och insatsområden. (Se vidare kap 3) De yttre naturgivna olikheterna, de inre strukturella likheterna, den gemensamma historien, våra olika erfarenheter och vår kännedom om varandra skapar mervärde och möjligheter för dynamik och kraft, spännande möten och innovativa lösningar. 1.4 Sammanbindande länkar De sammanbindande länkarna, infrastrukturen, som även bildar både utgångspunkt och grundförutsättningar för den lokala utvecklingen inom Leader Polaris är: Kalix älv För den östra delen har Kalix älv fungerat som en utkomstmöjlighet liksom en transportled inte minst under flottningsepoken. Kalix älv är även nationalälv och en av fyra outbyggda älvar i Sverige. Kalix älv erbjuder unika miljöer och möjligheter för fiskereproduktion och rekreation i många former. Älven ger oanade möjligheter till utveckling av bl a det turistiska segmentet. E 10:an Europavägen E 10 är trots sin relativt korta historia, - sträckan Kiruna-Narvik byggdes i början av 1980-talet och fick status som europaväg för sträckan Töre-Narvik först en viktig pulsåder såväl för person- som yrkestrafik. E 10:an sammanbinder länderna Sverige och Norge och är även en förbindelselänk till Barentsregionen samt vidare österut mot Finland och Ryssland tillika söderut mot den europeiska kontinenten.

9 9 (42) Lule älv Vad Kalix älv är för den östra delen av området är Lule älv för den västra delen i avseende av kommunikationsled och sammanbindande länk. Lule älv har dock haft en annan historia och är idag en av Sveriges största kraftproducerande älvar. Detta ger det tänkta området ännu en dimension i Leaderarbetet. Malmbanan Malmbanan mellan Luleå och Narvik färdigställdes för drygt hundra år sedan. Denna infrastruktursatsnings betydelse för utvecklingen av Malmfälten och svensk tung industri kan inte överskattas. Malmbanans behov av kapacitetsökning är en strategisk utvecklingsfaktor för landsändan sett i ett totalt samhällsperspektiv. Idag spelar Malmbanan även en viktig roll för satsningarna på resande och turism i området, både för att transportera besökare hit och som skyltfönster för att visa fram natur och kultur. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har t ex valts till Sveriges vackraste järnvägssträcka. Norrbottens teknologiska megasystem Malmbanan ingår även i Norrbottens teknologiska megasystem som består av Malmfälten, malmbanan, malmhamnarna i Luleå och Narvik, Porjus kraftstation och Bodens fästning. De olika delarna skapades runt förra sekelskiftet i syfte att exploatera järnmalmen i Malmfälten. Porjus kraftstation i Luleälven byggdes för att försörja både gruvorna i Kiruna och Malmberget samt malmbanan med elektricitet. Detta var ett banbrytande projekt, både vad gäller elektrifiering av järnvägar i stor skala och kraftstationens kapacitet. Effekten blev att malmbanans transportkapacitet tredubblades och därmed att malmbrytningen kunde ökas. Bodens fästning anlades för att skydda både transportvägar, investeringar och naturresurser. Av dessa omfattande investeringar och nysatsningar som gjordes för drygt 100 år sedan är det bara Bodens fästning som inte längre är i bruk. Norrbottens teknologiska megasystem, varav merparten av systemet finns inom Leader Polaris upptagningsområde, binder samman stora delar av Norrbotten och utgör än i dag ett fundament för Sveriges basindustri tillika ekonomi.

10 10 (42) 2. Bildandet av Leader Polaris Arbetet med att forma ett Leaderområde och ta fram en strategiplan för detta har sedan starten på senhösten 2006 skett i en mycket öppen process. De första initiativen till sonderingsmöten i Kiruna, Gällivare och Pajala togs av representanter från ideell och privat sektor i Kiruna och Gällivare. Dessa kom även att utgöra en informell arbetsgrupp. I och med att området började närma sig en slutlig utformning våren 2007 då Överkalix och Kalix anslöt sig, utvidgades även arbetsgruppen med representanter från offentlig sektor, både politiskt utsedda och tjänstemän. Även Jokkmokk och Gällivare har haft representanter från offentlig sektor i arbetsgruppen. Den privata sektorn har varit både direkt och indirekt representerad i arbetsgruppen. Exempelvis har det ingått medlemmar som i detta arbete representerat andra sektorer men som i sitt vardagliga liv även driver eller har drivit eget företag. För de flesta egenföretagare begränsas dock möjligheterna att engagera sig ideellt av tidsmässiga och ekonomiska orsaker Näringslivet har dock varit företrädd i arbetet genom representanter för Företagarna i bl a Gällivare och Överkalix.

11 11 (42) Att delta i arbetsgruppens arbete har varit öppet för alla. Samtliga involverade och andra intresserade har därutöver kunnat ta del av alla minnesanteckningar som förts i arbetet med att utforma en Leaderstrategi. 2.1 Från Fjäll till Kust - Förstudien Sommaren 2007 startade arbetet med att genomföra en förstudie i syfte att inhämta underlag, analysera och utröna förutsättningar för att bilda ett Leaderområde. Syftet har även varit att förankra samt öka kunskapen om Leader som metod i den lokala miljön, tillika komma överens om tänkbart geografiskt område. Finansiärer i detta arbete har varit Länsstyrelsen, Kiruna, Gällivare, Överkalix och Kalix kommuner. Arbetsgruppens har under förstudien haft som uppgifter och mål: Att undersöka intresset att bilda ett Leaderområde och därigenom vilja till samarbete mellan företag, föreningar och offentlig sektor i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix och Kalix Att lägga grunden för inriktningen i utvecklingsstrategin genom att diskutera vilka olika temaområden som denna skulle fokusera på Att utforma en enkät i syfte att erhålla information om olika aktörers intresse för lokal utveckling i såväl det egna området som i ett vidare perspektiv Att genomföra en SWOT-analys Att med stöd av detta definiera gemensamma fokusområden för den kommande utvecklingsstrategin Att hålla ytterligare informationsmöten i syfte att öka kunskapen om Leader som metod och möjligheter Att informera intressenter om Leaderarbetet via befintliga hemsidor Att studera nationella, regionala och lokala handlingsprogram samt identifiera vilka andra program som kan komplettera och/eller ingå i samverkan med Landsbygdsprogrammet Att utröna vilken kompetens som är erforderlig för att bilda en LAG-grupp Att utarbeta en gemensam utvecklingsstrategi med beaktande av ovanstående och som sedan ligger till grund för en ansökan om att få bilda en LAG-grupp Att arbetsgruppen primärt skall utgöra interimsgrupp utifrån Jordbruksverkets kriterier för trepartnerskap i en LAG-grupp Att arbetsgruppen utgör valberedning med uppdrag att lägga fram ett förslag på interimsstyrelse För att få effektivitet och kvalitet i arbetet har medlemmarna av arbetsgruppen redan från starten haft det primära ansvaret för förankringsarbetet i sina egna kommuner. Arbetsgruppens medlemmar har även haft till uppgift att verka som talespersoner för inspel och synpunkter som framkommit i formella och informella möten på lokal nivå. De olika informationsinsatserna och de personliga mötena har väckt ett intresse hos en mängd intressenter som är villiga att delta i projekt och/eller utveckla egna projekt med Leader som utvecklingsmetod. Den genomförda enkäten syftade till att dels undersöka projektvana, projekterfarenheter och intresse för att ingå i nya projekt men även att fånga upp konkreta projektidéer redan på ett

12 12 (42) tidigt stadium. Enkäterna skickades ut till ca 1500 adresser; byautvecklingsgrupper, samebyar, föreningar och företag verksamma på landsbygden. För Överkalix och Jokkmokks del skickades enkäten till alla medlemmar av Företagarna i kommunen. Den har även varit tillgänglig på samt Svaren visade på behov av och önskemål om att få genomgå/medverka i olika former av utbildnings- och kompetenshöjande insatser. Av 71 inlämnade enkätsvar (vilka representerar sammantaget ca personer) uppger 40 att de redan har en eller flera projektidéer. Drygt 30 organisationer, företag och enskilda fördjupar och konkretiserar sina svar. Idéer som senare har arbetats in i fokusområdenas insatsområden. (För ytterligare sammanställning och resultat av enkäten se Bilaga 1) Från Fjäll till Kust till Leader Polaris Arbetsnamnet för området var under förstudietiden Från Fjäll till Kust. Under processens gång och i takt med att området blev mera väl definierat, både strategiskt och geografiskt, växte det nya namnet på den kommande organisationen fram. Namnet Leader Polaris anknyter självklart till områdets geografiska belägenhet, till stor del norr om Polcirkeln. Detta ger möjlighet för omedelbar identifikation och placering för människor över hela Europa. Vidare associerar namnet till Nordstjärnan Stella Polaris, som är och alltid har varit en ledstjärna för människor i rörelse. Arbetsgruppens medlemmar Från våren 2007 har följande personer ingått i arbetsgruppen: Kiruna: Britta Berglund och Dan Lundström, båda ideell sektor Gällivare: Inger Eriksson, privat sektor och Merete Ödegaard, ideell sektor Överkalix: Christina Hjelm och Gunnar Nilsson, båda politiker, offentlig sektor Kalix: Ann-Mari Andersson, tjänsteman, offentlig sektor Under hösten 2007 har gruppen utvidgats med Magdalena Fjellner, tjänsteman, offentlig sektor Jokkmokk, Bernt Wennström, tjänsteman, offentlig sektor Gällivare, Miriam Vikman tjänsteman, offentlig sektor Gällivare samt Jan Nilsson, ideell sektor Kalix. Skrivargruppens medlemmar Inger Eriksson representerande företag, Merete Ödegaard, ideell sektor samt Ann-Mari Andersson från offentlig sektor. De övriga ledamöterna i arbetsgruppen har utgjort primära återkopplare och bollplank.

13 13 (42) 3. SWOT-analys För Leader Polaris arbetsgrupp har arbetet med SWOT-analysen utgjort de bärande delarna i förankringsarbetet. Analysen har presenterats och diskuterats i många forum och konstellationer i 3-partnerskap under en relativt lång period över hela upptagningsområdet. Därefter har en fördjupad diskussion och sammanvägning gjorts av arbetsgruppen.

14 14 (42) 3.1 Leader Polaris styrkor God basutbyggnad av infrastrukturen (IT, vägar, järnvägar) Under mer än 100 år har man investerat i olika slags infrastrukturer i området. Malmbanans tillkomst var en förutsättning för gruvnäringens tillväxt och den norra stambanan och basindustrin möjliggjorde också att Sverige utvecklades till en världsledande industrination under 1900-talet. Idag har Malmbanan förutom sin varaktiga roll i malmtransporterna, även en viktig roll för satsningarna på resande och turism i området, både för att transportera besökare hit och som skyltfönster när det gäller områdets natur och kultur. Europaväg E 10 är en viktig pulsåder såväl för person- som yrkestrafik. E 10:an sammanbinder länderna Sverige och Norge och är även en förbindelselänk till Barentsregionen tillika söderut mot den europeiska kontinenten. I nord-sydlig riktning genomkorsas området av såväl E45/ Inlandsvägen och Inlandsbanan. Även om vägnätet är bra utbyggt ses den delvis mycket låga vägstandarden som ett hinder för utveckling av området. Bredbandsutbyggnaden i Norrbotten har resulterat i att nästan samtliga hushåll har möjlighet att ansluta sig till Internet och därmed också fått möjligheter att bedriva affärsmässiga verksamheter hemifrån. Inte minst innebär bredbandsutbyggnaden att service och information blivit enkelt och omedelbart tillgängliga för alla oavsett fysisk plats och miljö. Tradition av mångsyssleri De vidsträckta skogsområdena har genom historien erbjudit utkomst och levebröd för människorna i norr men även ställt stora krav på mångsidighet och anpassningsförmåga. Naturen och klimatet skapar särskilda livsvillkor som har gjort att man sällan har kunnat livnära sig på en enda sysselsättning. Småskaligt jordbruk och skogsbruk har historiskt sett kombinerats med jakt, fiske och samlande av vad naturen har att ge. Idag har fortfarande jakt, fiske och bärplockning en stor betydelse för hushållen men nu i kombination med lönearbete. Olika former av hantverk och hemslöjd har lång tradition och har varit nödvändiga att behärska, både för den egna överlevnaden och som möjlighet för hushållen att få en sidoinkomst. Värdefulla naturmiljöer Leader Polaris inrymmer världsarvet Laponia, bestående av fyra nationalparker och två naturreservat. Laponia är ett så kallat kombinationsarv, d v s det innehåller både höga naturvärden och kulturvärden i detta fall i form av en levande samekultur. Fjällturismen har lång tradition i området. Här finns bl a ingångsporten till Kebnekaisemassivet, Kungsleden som startar i Abisko och välkända stugor och serviceinrättningar för fjällturismen i Nikkaluokta, Tjuonajokk, Saltoluokta, Ritsem och Kvikkjokk.

15 15 (42) Leader Polaris område omfattar avrinningsområden för två av Sveriges största älvar. Nationalälven Kalix älv med ursprung i Kiruna och Gällivare erbjuder en mångfald av möjligheter för en hållbar utveckling inom många nischer inom upplevelse- och naturnära turism. Även Luleälvs-systemet inom Jokkmokks kommun erbjuder stora möjligheter till turismsatsningar. Värdefulla kulturmiljöer Renskötsel har bedrivits i området sedan urminnes tider och samekulturen tillsammans med nybyggarkulturen skapar ett unikt och mångfacetterat kulturlandskap. Naturresurser (malm, skog, vatten) Malmen, skogen och älvarna är grundförutsättningar för områdets befolkning och ekonomi. Flera samhällen byggdes upp permanent eller för en begränsad tid efter älvarna som ett resultat av vattenkraftsutbyggnaden. Gruvverksamheten gjorde att Kiruna och Malmberget anlades och utvecklades till större samhällen. Dessa fångade även upp järnvägs- och vattenrallarna efter det att anläggningarna längs älvdalarna blev färdigbyggda. Idag ger särskilt innovativt nyttjande av skogen och vattnet nya möjligheter. Sammanfattning styrkor Styrkorna bildar en solid bas att bygga lokal utveckling på. Småskaligheten inom de allra flesta områdena innebär att kreativitet och påhittighet har varit en nödvändighet i strävan efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för sig själva och sin familj. Turism och upplevelser baserat på natur och kultur i kombination med områdets tradition av mångsyssleri och entreprenörsanda ger stora möjligheter till tillväxt inom många olika näringar och nischer. 3.2 Leader Polaris svagheter Begränsad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i området har i hög grad präglats av basnäringarnas manliga dominans. Resultatet har då blivit att framförallt kvinnor och ungdomar flyttat från området för studier och arbete. Speciellt för ungdomarna behövs kraftfulla insatser för att skapa intresse för områdets olika näringar. Faktorer som försvårar/motverkar entreprenörskap Traditionellt sett har området i stor utsträckning varit råvaruleverantör, vidareförädling har skett utanför området. Därmed har heller inte kvalificerad arbetskraft efterfrågats. Detta har medfört att utbildningsnivån i området är låg jämfört med riket i stort, varvid lämplig arbetskraft kan vara svår att rekrytera. Fungerande kommunikationer som t ex flygförbindelser och övriga anslutningar är nödvändiga för utvecklingen av bl a turismen. Idag upplevs/är dessa förhindrande faktorer för entreprenörskap. De långa avstånden inom området gör även närmarknaden svårbearbetad. Dåligt utbyggda kommunikationer försvårar tillgängligheten till andra marknader och även till olika former av nätverk.

16 16 (42) Landsbygdsföretagen har svårt att hitta kapital för sina verksamheter. Fastighetsvärderingar, andra regelverk och övriga värderingsgrunder m m gör att s k riskbolag ej har intresse att investera i miljöer i utkanten. Begränsad tillgång till riskvilligt kapital riskerar därmed att hämma utvecklingen av företagsamheten i området. Delvis outvecklat samarbete inom turismen Människor idag vill själva paketera och forma sina upplevelser och semestrar. Att kunna möta kraven på ökat och bredare utbud utmanar turismföretagens förmåga och möjlighet till samverkan. Värderingsgrunder så som jantelag och attityder till samverkan, fordrar att nya förhållningssätt måste utvecklas. Detta gäller oavsett bransch och miljö. Brist på marknadsförings- och försäljningskunskaper,-kanaler Marknadsföring och försäljning är ofta inte de först prioriterade områdena i småföretagarens verksamhet beroende på brist på tid, medel, förtroende etc. Resultatet blir att man inte når ut till avsedd målgrupp med sina produkter och effekten av detta blir ofta en svagare utveckling av det egna företaget med dålig lönsamhet som följd. Attraherar inte ungdom Området attraherar inte ungdomar. Det beror till stor del på vuxenvärldens syn på området. Här måste ungdomar få möjligheter att vara med och ta del av historien och ges reella chanser att påverka sin omgivning och sin framtid. Sammanfattning svagheter SWOT-analysens identifierade svagheter är i stor utsträckning ett resultat av processer som har lett till en försvagning av hela Sveriges landsbygd. Effekterna ser man nu bland annat i form av en sned åldersstruktur på landsbygden och ett snett befolkningsmönster. Tätorts- och stadsnära byar ökar i befolkning medan de övriga områdena minskar. En begränsad och lite differentierad arbetsmarknad som erbjuder få arbetstillfällen framförallt för kvinnor och ungdomar får utflyttning som följd. Faktorer som brist på riskkapital, omständligt regelverk, alltför liten möjlighet att vara med i olika former av nätverk och brist på rätt arbetskraft gör det svårare att starta och driva företag på landsbygden. 3.3 Leader Polaris möjligheter Ökat nyföretagande och utveckling av den privata produkt- och tjänstesektorn Tradition och nytänkande i förening ger området stora möjligheter till tillväxt genom att skapa nya tjänster och produkter riktade till såväl lokal som internationell marknad. Här finns också spännande utvecklingar mot socialt företagande. Utveckla turismen och upplevelsesindustrin med natur och kultur som grund Vår natur och kultur har stor utvecklingspotential inom allt från traditionella besöksmål, nya produkter till lokal förvaltning.

17 17 (42) Öka tillgängligheten till kommersiell och offentlig service med ny teknik Den teknik som finns idag skapar förutsättningar för nya lösningar för både kommersiell och offentlig service. Detta är en stor möjlighet för områden med stora geografiska avstånd. Medverkan i nätverk; regionala, nationella, internationella, sektorsöverskridande Utbyten av kunskap och erfarenheter inom och utom traditionella nätverk har förutsättningar att medverka till positiv utveckling av området. Ökad delaktighet och demokrati Genom ökad delaktighet och demokrati ökar ansvaret och känslan för bygden och därmed förutsättningarna för utveckling med bred och lokal förankring. 3.4 Leader Polaris hot Vikande underlag för och därmed försämrad kommersiell och offentlig service Utvecklingen leder till att människor på landsbygden tvingas flytta p g a vikande arbetsmarknad, bostadsbrist och sämre service. Detta i kombination med att hushållen blir allt mindre och det föds allt färre barn medför ett vikande underlag för olika typer av service. T ex leder begränsat utbud i affärerna till mindre efterfrågan, dålig lönsamhet och företagsmässighet med nedläggning som följd. Den offentliga servicen reduceras till att endast omfatta lagstadgade verksamheter. Skadad och förändrad miljö Vårt område har hittills inte nåtts av så stora skador och förändringar. Trots det så ser vi skador på miljön och klimatförändringar som påverkar även vårt område. En stor del av attraktionskraften ligger just i områdets renhet och orördhet. Svårigheter för företag att komma in på marknader (ex offentlig upphandling) Med ökande internationell konkurrens och strukturrationaliseringar har det skapats mindre utrymme för de mindre lokala företagen. De lokala företagen har inte vana/kunskap/ekonomi för att vara med och konkurrera på en stor marknad. Traditionella tankesätt inom flera områden Vår vana och vilja att hålla fast vid traditionella tankesätt hindrar oss i utvecklingen. Det kan gälla samarbetsformer, marknader eller nätverk. Den pågående strukturomvandlingen Den pågående strukturomvandlingen i Malmfälten kommer att ändra förutsättningarna för hela Leader Polaris området. För att den pågående strukturomvandlingen ska gynna de berörda samhällena och deras närområden på bästa sätt måste samhället/medborgarna få möjligheter att medverka i processen så att de positiva effekterna blir kvar i det lokala samhället till gagn för befolkning och verksamheter.

18 18 (42) 4. Strategi Strategin ska fungera som ett samlat dokument för området Leader Polaris. Såväl i frågor om infrastruktur, entreprenörskap/innovation, marknadsföring, miljö och hälsa som för olika former av tillväxtfrågor som behandlas i strategin. Strategin bygger på nationella, regionala och lokala planer samt det lokala perspektivet och beskriver de utvecklingsinsatser Leader Polaris vill göra/prioritera för att uppnå sina visioner och mål. Möjligheterna som har framtagits genom arbetet med SWOT-analysen ger utgångspunkten för fokusområdena och identifierar behoven som finns för att området ska utvecklas. De bygger på områdets styrkor och leder vidare till en mer precis definiering av insatser och verktyg i strategins åtgärder. 4.1 Programförklaring och Vision Under det dryga år vi i arbetsgruppen har arbetat med dessa frågor tillsammans med en mängd övriga intressenter runt om i kommunerna har insikten, viljan och intresset ökat för att vi skall forma vår framtid tillsammans. Budskapet har helt enkelt blivit att detta är en överlevnadsfråga för befolkningen i området. Insikten om att vi tillsammans blir starkare och viljan att samverka för ett gemensamt bästa har vuxit sig starkare under tiden. Vi vill och gör det här tillsammans! Denna vilja bygger också på insikten att vi faktiskt har en lång historia tillsammans. En historia som berättar om täta kontakter, ekonomiskt och socialt utbyte oberoende av konjunktursvängningar, samhällsutveckling och samhällsomvandlingar.

19 19 (42) Leader Polaris bidrag att leda denna historia vidare in i framtiden bygger på tre grundstenar: Leader Polaris ska verka i en öppen och förtroendefull anda där det ömsesidiga partnerskapet mellan aktiva medborgare, företag, föreningar och det offentliga sätts i centrum. Resultatet blir ansvarsfulla verksamheter (och effekter) som utgår från nära och lokala behov. Leader Polaris ska ge alla lika möjligheter att kunna utveckla och förverkliga sina idéer oberoende av ålder, kön och etnicitet. Leader Polaris ska verka för nya och innovativa lösningar och vägar som är hållbara ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Leader Polaris har trenden vänt. Befolkningsminskningen har stannat av och det bor lika många i området som då Leader Polaris startade sin verksamhet. Ett trendbrott har skett vad gäller den yngre befolkningen, många unga stannar numera kvar och startar eget eller återvänder efter utbildning. Utveckling av nya kommunikations- och servicelösningar har gjort landsbygden till en attraktiv boendemiljö och det har blivit lika lätt att bedriva affärer med bas på landsbygden som i staden. Nya företag har startat och befintliga företag har stärkts, många på grund av en målmedveten satsning på utveckling och marknadsföring av nya produkter med lokal särprägel. Marknadsföring och fokus på kvalitetsprodukter lockar besökare från hela världen som vill ta del av våra natur- och kulturvärden. I alla större byar finns det grupper/organisationer som fångar upp idéer och hjälper till att utveckla dem. Hela området präglas av framåtanda, kreativitet och optimism inför framtiden. 4.2 Horisontella mål/omvärldsmål Jämställdhet Leader Polaris ska aktivt verka för generell jämställdhet och bidra till att vidga synsätten oavsett om det är könsbundna, geografiska, tätort - landsbygd, samhällsbundna eller andra ojämnställda mönster. Leader Polaris uppgift blir här att agera könsneutralt, i betydelsen av att jämställdhet inte enbart utgår ifrån ett kvinnoperspektiv utan fokuserar på behov som det underrepresenterade könet har inom de olika insatsområdena. Detta förhållningssätt innebär också att ny dynamik uppstår med sannolikt nya lösningar som följd Ungdom Generationsväxlingarna är den kritiska punkten i landsbygdens fortlevnad. Om hela eller stora delar av årskullar går förlorade bryts kontinuitet och sammanhang och de luckor som uppstår gör det svårt att få gemenskapen att fungera. För att motverka den sneda

20 20 (42) befolkningsutvecklingen är det väsentligt att ungdomar ser och ges möjligheter till att skapa sig en framtid på landsbygden. Detta är i största grad en fråga om att återvända. De positiva effekterna av detta kan visa sig t ex genom att Utbildnings- och kunskapsnivåerna bland befolkningen höjs Nya idéer skapar nya lösningar, arbetstillfällen och tillväxt De unga skall fungera som motorer i utvecklingen lyckas en kommer flera efter Gruppen ungdom utgörs av åldersgruppen år och där åldersgruppen år benämns ungdom samt unga vuxna. Att ta tillvara de idéer och initiativ som finns hos områdets yngre befolkning är en grundförutsättning för att uppnå Leader Polaris mål, både på kort och på lång sikt. Leader Polaris har ett särskilt åliggande att se till att ungdomar engageras och aktivt deltar i Leaderarbetet. Informationsinsatser om Leader som arbetssätt och dess möjligheter till utvecklingsinsatser måste därför ske i samverkan med skolledning och lärare såväl i grundsom i gymnasieskolorna. Leader Polaris inkluderar tätortsverksamheter i samtliga ungdomsprojekt och paraplyprojekt eftersom gränsen mellan tätort och landsbygd egentligen inte finns i detta sammanhang. Ungdomarna skall utse egna representanter i LAG. Ett breddande av LAG både vad gäller ålder och kön gör det möjligt att skapa nya lösningar med större legitimitet och också vitalisera såväl metod som förhållningssätt i utvecklingsarbetet. Ungas deltagande i Leader utgår från samarbete i stället för konkurrens och också från eget ansvar för processen initiativ genomförande återkoppling. Transnationella utbyten och samarbeten skall särskilt uppmuntras. För att påvisa betydelsen av att ungdomar utgör en viktig och bärande resurs skall även en del av LAGs budget avsättas för ungdomsprojekt Integration Nya svenskar utgör en stor resurs för området. Internationellt synsätt och förenande av kunskaper och traditioner möjliggör såväl vitalisering som att nya produkter och tjänster kan utvecklas och hitta nya marknader. Här ser Leader Polaris en utmaning i att öka såväl integration som mångfald. Leader Polaris mål är att verka för allas lika rättigheter, respekt för individen, att samhället präglas av gemenskap och samhörighet och att ingen grupp (kön, ålder, etnicitet) ställs åt sidan eller diskrimineras.

21 21 (42) Miljö och hållbarhet Några av Leader Polaris största tillgångar är vår natur och miljö. Genom att nyttja och använda dessa på ett ekologiskt hållbart sätt kan nya produkter och tjänster skapas. Området hör till Europas bäst bevarade naturmiljöer och skall även fortsättningsvis förvaltas och nyttjas av människorna på ett ekologiskt hållbart sätt. Leader Polaris verkar för den lokala utvecklingen och kan inte ensamt agera för att generella omvärldsmål, t ex på överstatlig nivå uppnås. Däremot skall Leader Polaris verka för att de projekt som genomförs inom de olika fokusområdena agerar i samklang med dessa. De aktiviteter som genomförs ska genomgående beakta klimatmålen för att göra minsta möjliga påverkan på miljön. Aktiviteter som tydligt syftar till att förbättra den lokala miljön skall stimuleras. 4.3 Fokusområden Strategins fokusområden skall bidra till att uppfylla minst ett av tre huvudmål (axlar) i Landsbygdsprogrammet: Förbättra jord- och skogbrukets konkurrenskraft (axel 1) Här finns utmaningar för den traditionella jord-, skogs- och rennäringen att utveckla nya nischer i sitt brukande i samverkan med andra sektorer. Det kan röra sig om gamla eller innovativa tematiska områden eller branscher, samverkansprojekt inom vidareförädling av befintliga produkter/tjänster, utveckling av nya produkter/tjänster, marknadsföring eller komplettering av befintlig verksamhet. Det finns stora förutsättningar att producera miljövänliga produkter, både i större och mindre skala. Förbättra miljön och landsbygden(axel 2) Vår miljö och vårt landskap är en av områdets största naturtillgångar med stor utvecklingspotential. Här finns möjlighet inom Leader Polaris att t ex skapa lokal förvaltning och utveckla ett hållbart ekologiskt nyttjande. Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin (axel 3) Här ryms den traditionella landsbygdsutvecklingen med insatser för att öka servicenivå, delaktighet, trivsel och attraktionskraft. Här finns också förutsättningar för samverkan och utveckling av såväl traditionella skogs-, och jordbruksföretag som andra mikroföretag med verksamhet på landsbygden Infrastruktur/IT/kommunikation Grundförutsättningar Infrastruktur/IT/kommunikation utgör en grundförutsättning för att uppnå målen i de övriga fokusområdena och är viktiga för att öka attraktionskraften för området.

22 22 (42) I Norrbotten har ungefär 98 % procent av hushållen i kommunerna tillgång till bredband i form av fiber, ADSL eller trådlös kommunikation. Bredbandsutbyggnaden och grundstrukturen ägs gemensamt av Norrbottens läns landsting och de 14 ingående kommunerna genom bolaget IT Norrbotten. Nätet ger möjligheter att utveckla den elektroniska marknaden, s k e-handel. Den lokala landsbygdsmarknaden har nu blivit en del av en nationell och global marknad av service och tjänster. Infrastrukturen är i huvudsak ett ansvar utanför Leader Polaris men är avgörande för på vilket sätt övriga fokusområden kan utvecklas. Inte minst har infrastrukturen betydelse för hur affärsmannaskap kan utvecklas och hur människor kan verka och bo i upptagningsområdet. Infrastrukturen i detta sammanhang rör transporter och framkomlighet via vägar och leder, ITlösningar, energilösningar och tillgång till offentlig och kommersiell service. Vandrings-, cykel- och skoterleder tillhör den lokala infrastrukturen och spelar en viktig roll i utvecklandet av den naturnära turismen. Insatsområden Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Nyttja kraften av kommunernas bredbandsnät vad det gäller kommunikation och marknadsföring Ge utrymme för utveckling av ideer och användningsområden kring den nya tidens teknik och möjligheter till gagn för lokala entreprenörer Koordinera utveckling av innovationer för bredbandsrelaterat nyttjande av nätet t ex med IT Norrbotten och företagen i de olika kommunerna Initiera och söka nya lösningar för framför allt småskalig infrastruktur och transportlösningar i det lokala området Öppna nya möjligheter för samarbete och nätverksbyggande i området genom att virtuella mötesplatser skapas Verka för nytt entreprenörskap som kompletterar behovet av tjänster och produkter till både den privata och offentliga sektorn Utveckla småskalig infrastruktur som t ex leder för skoter, cykel och vandrare Metoder Leader Polaris ska prioritera och stimulera till utvecklings- och innovationsprojekt i trepartnerskap som kan leda till förbättringar och ökad lönsamhet. Leader Polaris ska själv kunna driva förstudier, pilotprojekt och kompetensutvecklingsprojekt inom fokusområdet. Ungdomarna blir i detta sammanhang en ovärderlig och självständig tillgång för att tillföra innovativa lösningar samt för användning av ny teknik. Fokusområdet Infrastruktur/IT/Kommunikation och de tänkta aktiviteterna kommer att beröra axel 3 i Landsbygdsprogrammet.

23 23 (42) Entreprenörskap/innovation Grundförutsättningar Det minskade behovet av arbetskraft inom de traditionella sysselsättningarna har gjort att det för den som vill bo, verka och leva på landsbygden ofta är nödvändigt att skapa sitt eget arbete och levebröd. I detta ligger också möjligheten för landsbygdens tillväxt och utveckling. Entreprenörskap på landsbygden handlar dels om att utveckla helt nya tjänster, produkter och nischer, men även i lika hög grad, att vidareutveckla de som redan finns och se nya kombinationsmöjligheter mellan dem. Alla har tillgång till råvarorna recepten avgör hur framgångsrik man blir. Landsbygden ger möjligheter för att individuellt anpassa sin arbetssituation. Exempelvis i form av att Skapa arbete och fritid utifrån lokala förutsättningar Kombinera arbete och familj med individuella lösningar Entreprenörskap ger möjlighet att behålla självständiga ideal och idén om det goda livet samtidigt som den traditionella försörjningsbasen får ändrade inriktningar Det moderna och det traditionella ges tillfälle att kombineras och leva sida vid sida t ex genom turism Entreprenörskap utifrån ett innovativt förhållningssätt uppstår oftast från en tyst kunskap som i sin tur kräver samspel och samverkan med andra för att kunna utvecklas och nyttjas. För detta krävs att såväl informella som formella kanaler skapas och att innovationen inte fastnar i vare sig psykologiska eller strukturella hinder. Leader Polaris skall i alla avseenden verka för att uppmuntra ett klimat som tillåter nya idéer att utvecklas och växa. Resurser såsom Paraflax-projektet utgör i detta sammanhang exempel på ett effektivt verktyg. Vår tradition med stora statliga arbetsgivare i området har till en del verkat hämmande för det entreprenöriella tänkandet. Förändrat syn- och förhållningssätt till entreprenörskap möjliggör att nya tjänster och produkter kan nå nya marknader. Områdets naturresurser i form av skog, malm, vatten och exklusiva råvaror erbjuder goda förutsättningar för ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt som gör det möjligt för nya nischer, som till exempel utveckling av hälsoturism att uppstå.

24 24 (42) Insatsområden Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Ge möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster med områdets basnäringar jord, skog, vatten och malm som grund Stödja breddande av företagande knutet till renskötseln med kulturaktiviteter, turism, hantverk och produktutveckling av livsmedel Uppmuntra mångsyssleri för att utveckla nya produkter och tjänster utifrån äldre tiders traditioner Främja nya produkter som komplement till jordbruk och skogsbruk t ex framställning av alternativa djurfoder och skogs- och trävaror i förädlad form Stödja hållbara energilösningar för att spara miljön t ex genom metoder för framtagning och användning av skogsbiomassa och andra förnybara energiformer Stimulera utvecklingspotentialen i småskalig livsmedelsproduktion med våra högkvalitativa råvaror som bas Skapa förutsättningar för framställning av naturvänliga produkter som ekologiska, kravodlade och slow food - produkter Stimulera till utveckling av mat och måltid som en del av upplevelsesegmentet Ge/erbjuda kunskap om entreprenörskap genom stöd till nya företag, nätverk osv Metoder Leader Polaris ska prioritera och stimulera större och mindre utvecklings- och innovationsprojekt i trepartnerskap inom fokusområdet. Projekten kan utformas som förstudier, pilotprojekt, kompetensutvecklingsprojekt, nätverk- och/eller erfarenhetsutbytesprojekt. Samverkan ska ske lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att bidra till en dynamisk utveckling. Leader Polaris ska själv kunna driva förstudier, pilotprojekt och kompetensutvecklingsprojekt inom fokusområdet. Ungdomars engagemang ska uppmuntras och prioriteras och samverkan mellan olika lokala utbildningar som entreprenörs- och naturbruksgymnasium, Ung Företagsamhet ska eftersträvas. Fokusområdet Entreprenörskap/Innovation och de tänkta aktiviteterna kommer att beröra alla tre huvudmål i Landsbygdsprogrammet Natur/kultur/turism/upplevelser Grundförutsättningar Fokusområde Natur/kultur/turism/upplevelser är självklar utifrån de fantastiska förutsättningarna som finns inom området. Verksamheter inom natur och kultur har stora utvecklingsmöjligheter och kan bidra till god folkhälsa både för boende som besökare.

25 25 (42) Arbetet med att utveckla fokusområdet natur/kultur/turism/upplevelser harmonierar även med andra lokala, regionala och nationella program. Besöksnäringen och upplevelseindustrin är snabbt växande näringar runt om i världen. Människors ökande miljömedvetenhet gör områdets natur och kultur mer och mer attraktivt. Vår kultur och natur erbjuder stor potential för att nyttja och skapa affärsmannaskap. Områdets förutsättningar gör det möjligt att skapa produkter och tjänster som är attraktiva och efterfrågade. I området finns allt från det stora världsarvet Laponia, nationalparker, reservat, nationalälv och Natura 2000-områden till olika små biotopskyddade miljöer och många kulturmiljöer. Både skogssamisk och fjällsamisk kultur och renskötsel är levande inom området. Kulturen har en stark tradition i hela området med allt från teater, sångkörer, studiecirklar, gårds- och hembygdsmuseer, byagårdar till fornlämningar och idrottsverksamhet. De ideella föreningarna har ofta stor kunskap om sitt område och värdena som finns i det. Kyrkorna står för en viktig tradition med verksamhet och lokaler runt om i området. Insatsområden Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Ge möjlighet att utveckla naturturism där naturupplevelser av olika slag är en del Stimulera till nyttjandet av jakt och fiske som resurs i utvecklingen av turismen Uppmuntra utveckling av småskalig besöksnäring och upplevelseindustri riktad till både lokala och internationella marknader Resultat, erfarenheter och kunskaper från olika fiske- och vattenrestaureringsprojekt som t ex Vid Källan, Råne älvdalsprojektet och Kalixälvsprojektet bör tas till vara och byggas vidare på Eftersträva och uppmuntra lokal förvaltning av natur- och kulturområden Skapa förutsättningar för natur- och kulturbaserad turism med ett hållbart miljöperspektiv, t ex enligt Naturens Bästa, ett koncept som redan är etablerat i området Stimulera till att utveckla och skapa kommersiellt gångbara produkter med bas i vår/a kultur/er och hantverk Stödja utveckling av kulturturism i samverkan med lokala entreprenörer och ideella aktörer Stödja initiativ till att förena områdets traditionella hantverk med nya svenskars traditioner Insatser inom natur/ kultur/turism ska också ha som mål att främja entreprenörskap och företagsamhet och ökat antal företag som erbjuder tjänster eller produkter som vänder sig till turister och andra besökare på landsbygden. Metoder Arbetet ska ske genom utvecklings- och innovationsprojekt, förstudier, pilotprojekt, kompetensutveckling, nätverksbyggande, erfarenhetsutbyte och samverkan på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det är särskilt viktigt att Leader Polaris stimulerar till större och mindre projekt i trepartnerskap inom området.

26 26 (42) Leader Polaris ska själv kunna driva förstudier, pilotprojekt och kompetensutvecklingsprojekt inom fokusområdet. Den ideella sektorn ses som en stark och naturlig samverkanspart. Ungdomars engagemang ska uppmuntras och prioriteras. Fokusområdet Natur/kultur/turism/upplevelser och de tänkta aktiviteterna kommer att beröra axel 2 och axel 3 i Landsbygdsprogrammet Marknadsföring/synliggörande Grundförutsättningar Marknadsföringens övergripande mål är att öka attraktionskraften för att få en ökad befolkning, mer företagande och fler besökare. I en värld där informationsbruset ständigt ökar krävs det att man agerar allt mer idérikt och innovativt för att få genomslag för sitt budskap. Strategisk marknadsföring får en allt större betydelse. Det kan vara svårt för mikro- och småföretag inom branschen att på egen hand genomföra större satsningar inom t.ex. produktutveckling, marknadsföring och logistiklösningar. Utöver behovet av samordning mellan turistföretagen har Turistdelegationen även identifierat ett behov av ökad professionalism och kompetens inom näringen. Marknadsföring är en integrerad del av innovationsprocessen där nya varor och tjänster tas fram. Om inte produkterna hittar sin marknad kan företagen inte överleva. Att göra sig synlig och finna kunder för sin tjänst eller produkt utgör en nyckelfaktor och framgångskriterium. Internet som verktyg har medfört att varor och tjänster finner köpare och säljare oavsett gränser, och företagets storlek är inte längre avgörande för förmågan att nå ut. Inom Leader Polaris område är det påvisat att marknadsföring generellt sett utgör en av de svagaste punkterna. Marknadsföring är därför ett prioriterat fokusområde och skall utgöra en röd tråd som genomsyrar alla aktiviteter i verksamheten. Marknadsföring kan även ses som en lokal angelägenhet. Människorna måste själva känna delaktighet, stolthet och glädje över sin egen bygd och vad den kan erbjuda för att kunna förmedla detta till andra. Positiva attityder är viktiga för en positiv utveckling. Insatsområden Marknadsföring/synliggörande är avgörande för att området skall utvecklas. Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Stödja och utveckla attitydskapande aktiviteter t ex informations- och kompetenshöjande insatser för att öka kunskapen om den egna lokala miljön Stödja kompetenshöjande åtgärder i förhållande till marknadsföring i syfte att åstadkomma en kvalitetshöjning av den lokala marknadsföringen Stödja marknadsföring/synliggörande av området Stödja initiativ till gränsöverskridande marknadsföringsinsatser av nya produkter och tjänster både på sektors- och aktörsnivå Marknadsföra Leader-projekt både internt och externt

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

En faktor att räkna med. Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

En faktor att räkna med. Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix En faktor att räkna med Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix 2 (53) Förord... 4 1. Inledning... 5 2. Leader Polaris Avgränsning och beskrivning... 6 2.1 Kiruna... 7 2.2 Gällivare... 8 2.3 Överkalix...

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik

Leader Höga Kusten. Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Leader Höga Kusten Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Så är det i Höga Kusten 2013 - Leader Höga Kustens vision Höga Kusten präglas av en livskraftig landsbygd, där invånarna känner gemenskap och samarbetar

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund

Protokoll L02-2011. LAG Terra et Mare 30 maj 2011. Tid: 16.00-18.40. Stenungsögården, Stenungsund L02-2011 Protokoll LAG Terra et Mare 30 maj 2011 Tid: 16.00-18.40 Plats: Stenungsögården, Stenungsund Medverkande: Arne Lernhag (ordf.) Lars Strömberg Gösta Andersson Bert Olsson Tomas Börgesson Rolf Andersson

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Leader Södertälje landsbygd Stad och land i samverkan för en hållbar utveckling

Leader Södertälje landsbygd Stad och land i samverkan för en hållbar utveckling Leader Södertälje landsbygd Stad och land i samverkan för en hållbar utveckling Projekt Södertälje Närodlat mingel efter seminarium Projekt Emyhemmet då och nu, Enhörna Äpplets dag 1/6 Leader Södertälje

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd LAG 2011-10-26

Leader Södertälje Landsbygd LAG 2011-10-26 Datum: 2011-10-26 Mötesprotokoll Möte: LAG-möte Tid: 8.30-12 Plats: Stadshuset, sal Opus Beslutande: Tage Gripenstam Anna Nienhaüsen Lars-Gunnar Thor Anita Wennberg Henrik Åström Björn Jonsson Övriga deltagare:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export 2009-02-26 Bil. 1 Projektplan 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export Projekttid: 2009 02 12 tom 2011 12 31 Projektägare: Gotlands läns Hushållningssällskap, org.nr 262000-0089

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma 2014-03-13 Trekom Leader, ideell förening Föreningsstämma 2014-03-13 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Föreningens styrelse, som även är beslutsgrupp för leaderområdet Trekom Leader, har följande sammansättning: Roland

Läs mer

Vattenfall Inlandskraft AB

Vattenfall Inlandskraft AB Vattenfall Inlandskraft AB S-E Åkerlind 3 juni 2009 Bakgrund Vattenfall är beroende av fungerande samhällen i Norrlands inland och har arbetat med näringslivsutveckling i detta område under många år. För

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Förstudie för nationella och transnationella samarbeten

Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Förstudie för nationella och transnationella samarbeten Anitha Barrsäter och Mikaela Berghäll vid Leader Nedre Dalälvens besök i Pomoväst 2008. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare:

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009

Leader Timråbygd. Org nr 802441-9189. får härmed avge. Årsbokslut. för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Org nr 802441-9189 får härmed avge Årsbokslut för räkenskapsåret 1 januari 2009 31 december 2009 Innehåll: sida Verksamhetsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Underskrifter styrelse/lag 6

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Lokal Näringslivsstrategi

Lokal Näringslivsstrategi Lokal Näringslivsstrategi Hur vi tillsammans skapar ett bra företagsklimat i Surahammars År 2014-2020 Sabine Dahlstedt, Lena Oderstad-Andersson, Dan Andersson, Britt-Inger Fröberg Robert Umerkajeff, Anna

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer