En faktor att räkna med (D.nr ) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

Transkript

1 En faktor att räkna med (D.nr ) Kiruna Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix

2 2 (42) Förord Leader Polaris presentation av området Avgränsning Befolkning Beskrivning Sammanbindande länkar Bildandet av Leader Polaris Från Fjäll till Kust - Förstudien SWOT-analys Leader Polaris styrkor Leader Polaris svagheter Leader Polaris möjligheter Leader Polaris hot Strategi Programförklaring och Vision Horisontella mål/omvärldsmål Jämställdhet Ungdom Integration Miljö och hållbarhet Fokusområden Infrastruktur/IT/kommunikation Entreprenörskap/innovation Natur/kultur/turism/upplevelser Marknadsföring/synliggörande Projektens genomförande/insatser Generellt projektstöd Paraplyprojekt Urvalskriterier och indikatorer Individuella stöd/insatser - nätverk Ide för organisation och genomförande av projekt Krav på projektägare Andra styrdokument Plan för uppföljning och utvärdering Samarbete Internationalisering LAG Organisation LAGs styrelse och arbetssätt Valberedning Revisorer Bildande av den ideella föreningen Leader Polaris Jäv Leaderkontoret Verksamhetsledares kompetens Sekretariatets kompetens Projektutvecklares kompetens Finansiering Bilaga 1 Sammanställning och resultat av enkäten... 38

3 3 (42) Förord Kunskap är erfarenhet allt annat är information. Det finns en ny sorts respekt för människor och en gryende insikt om att det är människorna inte institutioner som för utvecklingen framåt. Och respekt föder självrespekt. Dagens människor vill engagera sig, de vill vara med på riktigt. Detta kan vi inom arbetsgruppen för Leader Polaris konstatera efter drygt ett års arbete då vi i våra olika kommuner fört samtal och gjort intervjuer med en mängd olika intressenter ifrån såväl den ideella sektorn som den privata och offentliga sektorn. Vi har även erfarit att till framtiden förhåller vi oss på olika sätt. Vi har mött människor som i sin inställning och sitt uttryck agerat mycket defensivt. Tack och lov har vi mött betydligt fler människor som förmedlat ett fantastiskt offensivt och inriktat engagemang och sagt att framtiden beror på vad vi själva kan åstadkomma. Vi förstår också att viljan finns i de olika grupperingarna att drar vi åt samma håll så kan vi tillsammans åstadkomma en bättre vardag och därmed bättre hälsa och livsvillkor. Vi inser också att med rätt inställning och incitament så kan vi tillsammans skapa en miljö som möjliggör en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling över tid. I våra kontakter har vi mött människor med utgångspunkten att de själva vill välja sin framtid, arbete och boende och själva vill prioritera vad som är viktigt i deras liv och framtid. I samklang med detta så erfar vi att de är beredda att omsätta de olika viljorna i handling och anser att om vi vill och kan agera tillsammans så är framtiden inte så obegränsat komplicerad, snarare att framtiden är nu. I detta vill vi verka. Arbetsgruppen för Leader Polaris i september 2008 Inger Eriksson, Gällivare Ann-Mari Andersson, Kalix Christina Hjelm, Överkalix Miriam Vikman, Gällivare Britta Berglund, Kiruna Dan Lundström, Kiruna Merete Ödegaard, Gällivare Jan Nilsson, Kalix Gunnar Nilsson, Överkalix, Bernt Wennström, Gällivare Magdalena Fjellner, Jokkmokk Interimsstyrelsen Leader Polaris Birgitta Larsson, ordförande

4 4 (42) 1. Leader Polaris presentation av området 1.1 Avgränsning Leader Polaris upptagningsområde omfattar kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Överkalix samt delar av Kiruna och Kalix kommuner. Kiruna kommun är i Leadersammanhang uppdelat på två områden där Jukkasjärvi församling inkluderat Kiruna C ingår i Leader Polaris och övriga delar av kommunen, d v s Karesuando och Vittangi församlingar, ingår i Leader Tornedalen.

5 5 (42) Även Kalix kommun är delat i två Leaderområden, dels Leader Polaris dels Leader Mare Boreale. Uppdelningen är till största delen gjord efter byaskiftesgränser som följer E4an inom Töre och Nederkalix församlingar. Beskrivning av gränsdragning Leader Polaris/Leader Mare Boreale inom Kalix Kommungräns- korsning Siknäs/Töre E 4 Avgränsning Töre- Ökvattnet Från vägkorsning Siknäs/E4 rakt norrut efter gammal väg upp mot Idbäcksänget, följer sedan rågången för samfälligheten norrut till Törböle 6:28 viker av rakt österut över väg 696, över E10 och vidare mot Domänverkets skifte. Följer rågången ned mot E4 öster om Töre. Avgränsning kustbyarna (MB)och Månsbyn/Innanbäcken(LP) Avgränsningen fortsätter efter E4 österut till skogs/militärväg vid Raggdynan. Viker av söderut längs samfällighetsgränsen mellan Månsbyn/ Sören, Pålänge. Fortsätter längs rågången mellan samfälligheterna Innanbäcken och Pålänge/Ryssbält/ Ytterbyn-Nyborg och når Kalixälven mellan Sandviken (MB) och Vallen (LP). Avgränsning öster om Kalixälven Gränsen går mellan skiftesgränsen Risögrund(MB) och Bredviken (LP) upp till E4 och längs E4 mot Vånafjärden. Där ingår gårdarna n om E4 i Mare Boreale. Avgränsningen fortsätter längs E4 fram till väg 398 mot Övertorneå. Där följer gränsen väg 398 till n infarten mot Sangis och därifrån rakt sydost mot E4 och kommungränsen. Berörda orter Siknäs Töre Törböle Sören Törefors Ökvattnet Pålänge Ryssbält Ytterbyn Nyborg Storön Sandviken Risögrund Karlsborg Vånafjärden Båtskärsnäs Sandviken Lappbäcken Sangis Folkmängd Leader Polaris gränsar mot Leader Tornedalen i öster, i söder mot Mare Boreale i Kalix kommun, Leader Spira-Fyrkanten med Bodens kommun som gräns samt mot Leader Lappland med Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner som gräns. I väster sammanfaller Leader Polaris gräns med riksgränsen mot Norge. Områdets totala yta uppgår till ca km 2 och har en befolkning på ca personer.

6 6 (42) 1.2 Befolkning Tabell 1: Leader Polaris befolkning och areal Areal km 2 Invånare Invånare/km 2 Kiruna, Jukkasjärvi ,8 Gällivare ,2 Jokkmokk ,4 Överkalix ,4 Kalix, norr om E ,3 Totalt ,3 Av dessa dryga invånare bor 25% på landsbygden, alltså i byar, på orter och i samhällen med mindre än 200 invånare. 75% av befolkningen bor i tätorter men inga av tätorterna inom Leader Polaris överstiger invånare. Eftersom det inte finns några skarpa skiljelinjer mellan stad/tätort och landsbygd i Leader Polaris område varken ekonomiskt, socialt, kulturellt eller boendemässigt, har det bedömts att alla centralorter skall ingå i Leaderområdet. Tabell 2: Befolkningens fördelning på tätort och landsbygd Landsbygd Tätort Totalt Kiruna, Jukkasjärvi Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix, norr om E Totalt Åldersfördelningen inom området visar att 27% av befolkningen är under 25 år. I absoluta tal betyder det att ca personer finns i målgruppen ungdomar. (I detta tal ingår ej en uppskattning av antal ungdomar tillhörande Vittangi och Karesuando församlingar samt i Kalix kommun söder om E 4:an). Detta motiverar att en kraftig prioritering av medel och insatser riktas till denna målgrupp inom Leader Polaris. Tabell 3: Antal personer i varje åldersgrupp (hela kommuner) 0-24 år år år Kiruna (hela) Gällivare Jokkmokk Överkalix Kalix(hela) Totalt (källa: SCB)

7 7 (42) Diagram 1 Fördelning i åldersgrupper (hela kommuner) % 0-24 år 27% år 52% (källa: SCB) Antalet utrikes födda uppgick vid utgången av år 2007 till 5156 personer (räknat på hela kommuner) eller drygt 16 %. 1.3 Beskrivning Områdets areella näringar upptas i huvudsak av skogsbruk och rennäring. Jordbruket finns i alla kommuner men har störst betydelse inom Överkalix och Kalix kommuner. Området är rikt på sjöar och rinnande vatten och hela den västra delen utgörs av högfjällsområden. Näringslivet inom Leader Polaris är i hög grad inriktat mot att ta tillvara befintliga resurser, antingen det handlar om naturnära turism eller gruvindustri och servicefunktioner i förhållande till dessa. Investeringarna och högkonjunkturen inom basindustrin/gruvnäringen i Malmfälten ger även återverkningar i de andra kommunerna i området t ex i form av arbetstillfällen som underleverantörer. Transport/åkeribranschen upplever f n en renässans trots ökade energiskatter. Besöksnäringen får en ständigt större betydelse i området. Den ökande efterfrågan på naturnära och ekologiskt hållbara upplevelser gör att näringen är under uppbyggnad och utveckling. Det finns goda möjligheter till högre utbildning på distans genom lärcentra och genom de olika kommunalförbunden. Den relativa närheten till Luleå Tekniska Universitet öppnar för kontakter och samarbete inom forskning och utveckling. Flera samiska institutioner inom kultur, utbildning och samhällsliv har sitt säte i området. Avståndet från Riksgränsen i väst till Töre i sydost är, om man följer E 10:an, ungefär 50 mil. Fågelvägen från Riksgränsen till Jokkmokk kommuns sydgräns är ca 20 mil. Området innehåller en mängd olika naturtyper, t ex högfjällsområden med bl a Kebnekaise, Sarek och

8 8 (42) Padjelanta, älvar, sjöar, bäckar, myrar och skogar och bördiga jordbruksbygder i Kalixområdet. Befolkningstätheten i Polaris-området är 1,3 person/km 2 jämfört med 22 person/km 2 för hela Sverige. Inga av tätorterna inom Leader Polaris område har över invånare. Leader Polaris omfattar alltså ett mycket stort, mycket varierat och mycket glest befolkat område. Processen med att forma det område som har blivit Leader Polaris kan i viss mån jämföras med att lägga ett pussel där bitarna utgörs av kommuner och delar av kommuner. I takt med att bitar har tillkommit har bilden blivit tydligare medan andra bitar har visat sig höra till andra pussel. Var för sig är delarna olika i färg och form men tillsammans skapar de en självklar och tydlig bild. Området är trots sina iögonfallande yttre olikheter både historiskt sett och i dag mycket tätt sammanlänkat. Det genomkorsas av flera stora kommunikationsleder vilket har möjliggjort både ekonomiskt, socialt och kulturellt utbyte. Arbetsmarknaden är och har varit rörlig och gemensam. SWOT-analysen som är framtagen i möten och diskussioner med många olika intressenter i upptagningsområdet, visar även den att styrkor, svagheter, möjligheter och hot är gemensamma för hela området. Materialet har därefter utgjort arbetsgruppens instrument vid utformningen av strategi och insatsområden. (Se vidare kap 3) De yttre naturgivna olikheterna, de inre strukturella likheterna, den gemensamma historien, våra olika erfarenheter och vår kännedom om varandra skapar mervärde och möjligheter för dynamik och kraft, spännande möten och innovativa lösningar. 1.4 Sammanbindande länkar De sammanbindande länkarna, infrastrukturen, som även bildar både utgångspunkt och grundförutsättningar för den lokala utvecklingen inom Leader Polaris är: Kalix älv För den östra delen har Kalix älv fungerat som en utkomstmöjlighet liksom en transportled inte minst under flottningsepoken. Kalix älv är även nationalälv och en av fyra outbyggda älvar i Sverige. Kalix älv erbjuder unika miljöer och möjligheter för fiskereproduktion och rekreation i många former. Älven ger oanade möjligheter till utveckling av bl a det turistiska segmentet. E 10:an Europavägen E 10 är trots sin relativt korta historia, - sträckan Kiruna-Narvik byggdes i början av 1980-talet och fick status som europaväg för sträckan Töre-Narvik först en viktig pulsåder såväl för person- som yrkestrafik. E 10:an sammanbinder länderna Sverige och Norge och är även en förbindelselänk till Barentsregionen samt vidare österut mot Finland och Ryssland tillika söderut mot den europeiska kontinenten.

9 9 (42) Lule älv Vad Kalix älv är för den östra delen av området är Lule älv för den västra delen i avseende av kommunikationsled och sammanbindande länk. Lule älv har dock haft en annan historia och är idag en av Sveriges största kraftproducerande älvar. Detta ger det tänkta området ännu en dimension i Leaderarbetet. Malmbanan Malmbanan mellan Luleå och Narvik färdigställdes för drygt hundra år sedan. Denna infrastruktursatsnings betydelse för utvecklingen av Malmfälten och svensk tung industri kan inte överskattas. Malmbanans behov av kapacitetsökning är en strategisk utvecklingsfaktor för landsändan sett i ett totalt samhällsperspektiv. Idag spelar Malmbanan även en viktig roll för satsningarna på resande och turism i området, både för att transportera besökare hit och som skyltfönster för att visa fram natur och kultur. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har t ex valts till Sveriges vackraste järnvägssträcka. Norrbottens teknologiska megasystem Malmbanan ingår även i Norrbottens teknologiska megasystem som består av Malmfälten, malmbanan, malmhamnarna i Luleå och Narvik, Porjus kraftstation och Bodens fästning. De olika delarna skapades runt förra sekelskiftet i syfte att exploatera järnmalmen i Malmfälten. Porjus kraftstation i Luleälven byggdes för att försörja både gruvorna i Kiruna och Malmberget samt malmbanan med elektricitet. Detta var ett banbrytande projekt, både vad gäller elektrifiering av järnvägar i stor skala och kraftstationens kapacitet. Effekten blev att malmbanans transportkapacitet tredubblades och därmed att malmbrytningen kunde ökas. Bodens fästning anlades för att skydda både transportvägar, investeringar och naturresurser. Av dessa omfattande investeringar och nysatsningar som gjordes för drygt 100 år sedan är det bara Bodens fästning som inte längre är i bruk. Norrbottens teknologiska megasystem, varav merparten av systemet finns inom Leader Polaris upptagningsområde, binder samman stora delar av Norrbotten och utgör än i dag ett fundament för Sveriges basindustri tillika ekonomi.

10 10 (42) 2. Bildandet av Leader Polaris Arbetet med att forma ett Leaderområde och ta fram en strategiplan för detta har sedan starten på senhösten 2006 skett i en mycket öppen process. De första initiativen till sonderingsmöten i Kiruna, Gällivare och Pajala togs av representanter från ideell och privat sektor i Kiruna och Gällivare. Dessa kom även att utgöra en informell arbetsgrupp. I och med att området började närma sig en slutlig utformning våren 2007 då Överkalix och Kalix anslöt sig, utvidgades även arbetsgruppen med representanter från offentlig sektor, både politiskt utsedda och tjänstemän. Även Jokkmokk och Gällivare har haft representanter från offentlig sektor i arbetsgruppen. Den privata sektorn har varit både direkt och indirekt representerad i arbetsgruppen. Exempelvis har det ingått medlemmar som i detta arbete representerat andra sektorer men som i sitt vardagliga liv även driver eller har drivit eget företag. För de flesta egenföretagare begränsas dock möjligheterna att engagera sig ideellt av tidsmässiga och ekonomiska orsaker Näringslivet har dock varit företrädd i arbetet genom representanter för Företagarna i bl a Gällivare och Överkalix.

11 11 (42) Att delta i arbetsgruppens arbete har varit öppet för alla. Samtliga involverade och andra intresserade har därutöver kunnat ta del av alla minnesanteckningar som förts i arbetet med att utforma en Leaderstrategi. 2.1 Från Fjäll till Kust - Förstudien Sommaren 2007 startade arbetet med att genomföra en förstudie i syfte att inhämta underlag, analysera och utröna förutsättningar för att bilda ett Leaderområde. Syftet har även varit att förankra samt öka kunskapen om Leader som metod i den lokala miljön, tillika komma överens om tänkbart geografiskt område. Finansiärer i detta arbete har varit Länsstyrelsen, Kiruna, Gällivare, Överkalix och Kalix kommuner. Arbetsgruppens har under förstudien haft som uppgifter och mål: Att undersöka intresset att bilda ett Leaderområde och därigenom vilja till samarbete mellan företag, föreningar och offentlig sektor i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Överkalix och Kalix Att lägga grunden för inriktningen i utvecklingsstrategin genom att diskutera vilka olika temaområden som denna skulle fokusera på Att utforma en enkät i syfte att erhålla information om olika aktörers intresse för lokal utveckling i såväl det egna området som i ett vidare perspektiv Att genomföra en SWOT-analys Att med stöd av detta definiera gemensamma fokusområden för den kommande utvecklingsstrategin Att hålla ytterligare informationsmöten i syfte att öka kunskapen om Leader som metod och möjligheter Att informera intressenter om Leaderarbetet via befintliga hemsidor Att studera nationella, regionala och lokala handlingsprogram samt identifiera vilka andra program som kan komplettera och/eller ingå i samverkan med Landsbygdsprogrammet Att utröna vilken kompetens som är erforderlig för att bilda en LAG-grupp Att utarbeta en gemensam utvecklingsstrategi med beaktande av ovanstående och som sedan ligger till grund för en ansökan om att få bilda en LAG-grupp Att arbetsgruppen primärt skall utgöra interimsgrupp utifrån Jordbruksverkets kriterier för trepartnerskap i en LAG-grupp Att arbetsgruppen utgör valberedning med uppdrag att lägga fram ett förslag på interimsstyrelse För att få effektivitet och kvalitet i arbetet har medlemmarna av arbetsgruppen redan från starten haft det primära ansvaret för förankringsarbetet i sina egna kommuner. Arbetsgruppens medlemmar har även haft till uppgift att verka som talespersoner för inspel och synpunkter som framkommit i formella och informella möten på lokal nivå. De olika informationsinsatserna och de personliga mötena har väckt ett intresse hos en mängd intressenter som är villiga att delta i projekt och/eller utveckla egna projekt med Leader som utvecklingsmetod. Den genomförda enkäten syftade till att dels undersöka projektvana, projekterfarenheter och intresse för att ingå i nya projekt men även att fånga upp konkreta projektidéer redan på ett

12 12 (42) tidigt stadium. Enkäterna skickades ut till ca 1500 adresser; byautvecklingsgrupper, samebyar, föreningar och företag verksamma på landsbygden. För Överkalix och Jokkmokks del skickades enkäten till alla medlemmar av Företagarna i kommunen. Den har även varit tillgänglig på samt Svaren visade på behov av och önskemål om att få genomgå/medverka i olika former av utbildnings- och kompetenshöjande insatser. Av 71 inlämnade enkätsvar (vilka representerar sammantaget ca personer) uppger 40 att de redan har en eller flera projektidéer. Drygt 30 organisationer, företag och enskilda fördjupar och konkretiserar sina svar. Idéer som senare har arbetats in i fokusområdenas insatsområden. (För ytterligare sammanställning och resultat av enkäten se Bilaga 1) Från Fjäll till Kust till Leader Polaris Arbetsnamnet för området var under förstudietiden Från Fjäll till Kust. Under processens gång och i takt med att området blev mera väl definierat, både strategiskt och geografiskt, växte det nya namnet på den kommande organisationen fram. Namnet Leader Polaris anknyter självklart till områdets geografiska belägenhet, till stor del norr om Polcirkeln. Detta ger möjlighet för omedelbar identifikation och placering för människor över hela Europa. Vidare associerar namnet till Nordstjärnan Stella Polaris, som är och alltid har varit en ledstjärna för människor i rörelse. Arbetsgruppens medlemmar Från våren 2007 har följande personer ingått i arbetsgruppen: Kiruna: Britta Berglund och Dan Lundström, båda ideell sektor Gällivare: Inger Eriksson, privat sektor och Merete Ödegaard, ideell sektor Överkalix: Christina Hjelm och Gunnar Nilsson, båda politiker, offentlig sektor Kalix: Ann-Mari Andersson, tjänsteman, offentlig sektor Under hösten 2007 har gruppen utvidgats med Magdalena Fjellner, tjänsteman, offentlig sektor Jokkmokk, Bernt Wennström, tjänsteman, offentlig sektor Gällivare, Miriam Vikman tjänsteman, offentlig sektor Gällivare samt Jan Nilsson, ideell sektor Kalix. Skrivargruppens medlemmar Inger Eriksson representerande företag, Merete Ödegaard, ideell sektor samt Ann-Mari Andersson från offentlig sektor. De övriga ledamöterna i arbetsgruppen har utgjort primära återkopplare och bollplank.

13 13 (42) 3. SWOT-analys För Leader Polaris arbetsgrupp har arbetet med SWOT-analysen utgjort de bärande delarna i förankringsarbetet. Analysen har presenterats och diskuterats i många forum och konstellationer i 3-partnerskap under en relativt lång period över hela upptagningsområdet. Därefter har en fördjupad diskussion och sammanvägning gjorts av arbetsgruppen.

14 14 (42) 3.1 Leader Polaris styrkor God basutbyggnad av infrastrukturen (IT, vägar, järnvägar) Under mer än 100 år har man investerat i olika slags infrastrukturer i området. Malmbanans tillkomst var en förutsättning för gruvnäringens tillväxt och den norra stambanan och basindustrin möjliggjorde också att Sverige utvecklades till en världsledande industrination under 1900-talet. Idag har Malmbanan förutom sin varaktiga roll i malmtransporterna, även en viktig roll för satsningarna på resande och turism i området, både för att transportera besökare hit och som skyltfönster när det gäller områdets natur och kultur. Europaväg E 10 är en viktig pulsåder såväl för person- som yrkestrafik. E 10:an sammanbinder länderna Sverige och Norge och är även en förbindelselänk till Barentsregionen tillika söderut mot den europeiska kontinenten. I nord-sydlig riktning genomkorsas området av såväl E45/ Inlandsvägen och Inlandsbanan. Även om vägnätet är bra utbyggt ses den delvis mycket låga vägstandarden som ett hinder för utveckling av området. Bredbandsutbyggnaden i Norrbotten har resulterat i att nästan samtliga hushåll har möjlighet att ansluta sig till Internet och därmed också fått möjligheter att bedriva affärsmässiga verksamheter hemifrån. Inte minst innebär bredbandsutbyggnaden att service och information blivit enkelt och omedelbart tillgängliga för alla oavsett fysisk plats och miljö. Tradition av mångsyssleri De vidsträckta skogsområdena har genom historien erbjudit utkomst och levebröd för människorna i norr men även ställt stora krav på mångsidighet och anpassningsförmåga. Naturen och klimatet skapar särskilda livsvillkor som har gjort att man sällan har kunnat livnära sig på en enda sysselsättning. Småskaligt jordbruk och skogsbruk har historiskt sett kombinerats med jakt, fiske och samlande av vad naturen har att ge. Idag har fortfarande jakt, fiske och bärplockning en stor betydelse för hushållen men nu i kombination med lönearbete. Olika former av hantverk och hemslöjd har lång tradition och har varit nödvändiga att behärska, både för den egna överlevnaden och som möjlighet för hushållen att få en sidoinkomst. Värdefulla naturmiljöer Leader Polaris inrymmer världsarvet Laponia, bestående av fyra nationalparker och två naturreservat. Laponia är ett så kallat kombinationsarv, d v s det innehåller både höga naturvärden och kulturvärden i detta fall i form av en levande samekultur. Fjällturismen har lång tradition i området. Här finns bl a ingångsporten till Kebnekaisemassivet, Kungsleden som startar i Abisko och välkända stugor och serviceinrättningar för fjällturismen i Nikkaluokta, Tjuonajokk, Saltoluokta, Ritsem och Kvikkjokk.

15 15 (42) Leader Polaris område omfattar avrinningsområden för två av Sveriges största älvar. Nationalälven Kalix älv med ursprung i Kiruna och Gällivare erbjuder en mångfald av möjligheter för en hållbar utveckling inom många nischer inom upplevelse- och naturnära turism. Även Luleälvs-systemet inom Jokkmokks kommun erbjuder stora möjligheter till turismsatsningar. Värdefulla kulturmiljöer Renskötsel har bedrivits i området sedan urminnes tider och samekulturen tillsammans med nybyggarkulturen skapar ett unikt och mångfacetterat kulturlandskap. Naturresurser (malm, skog, vatten) Malmen, skogen och älvarna är grundförutsättningar för områdets befolkning och ekonomi. Flera samhällen byggdes upp permanent eller för en begränsad tid efter älvarna som ett resultat av vattenkraftsutbyggnaden. Gruvverksamheten gjorde att Kiruna och Malmberget anlades och utvecklades till större samhällen. Dessa fångade även upp järnvägs- och vattenrallarna efter det att anläggningarna längs älvdalarna blev färdigbyggda. Idag ger särskilt innovativt nyttjande av skogen och vattnet nya möjligheter. Sammanfattning styrkor Styrkorna bildar en solid bas att bygga lokal utveckling på. Småskaligheten inom de allra flesta områdena innebär att kreativitet och påhittighet har varit en nödvändighet i strävan efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för sig själva och sin familj. Turism och upplevelser baserat på natur och kultur i kombination med områdets tradition av mångsyssleri och entreprenörsanda ger stora möjligheter till tillväxt inom många olika näringar och nischer. 3.2 Leader Polaris svagheter Begränsad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i området har i hög grad präglats av basnäringarnas manliga dominans. Resultatet har då blivit att framförallt kvinnor och ungdomar flyttat från området för studier och arbete. Speciellt för ungdomarna behövs kraftfulla insatser för att skapa intresse för områdets olika näringar. Faktorer som försvårar/motverkar entreprenörskap Traditionellt sett har området i stor utsträckning varit råvaruleverantör, vidareförädling har skett utanför området. Därmed har heller inte kvalificerad arbetskraft efterfrågats. Detta har medfört att utbildningsnivån i området är låg jämfört med riket i stort, varvid lämplig arbetskraft kan vara svår att rekrytera. Fungerande kommunikationer som t ex flygförbindelser och övriga anslutningar är nödvändiga för utvecklingen av bl a turismen. Idag upplevs/är dessa förhindrande faktorer för entreprenörskap. De långa avstånden inom området gör även närmarknaden svårbearbetad. Dåligt utbyggda kommunikationer försvårar tillgängligheten till andra marknader och även till olika former av nätverk.

16 16 (42) Landsbygdsföretagen har svårt att hitta kapital för sina verksamheter. Fastighetsvärderingar, andra regelverk och övriga värderingsgrunder m m gör att s k riskbolag ej har intresse att investera i miljöer i utkanten. Begränsad tillgång till riskvilligt kapital riskerar därmed att hämma utvecklingen av företagsamheten i området. Delvis outvecklat samarbete inom turismen Människor idag vill själva paketera och forma sina upplevelser och semestrar. Att kunna möta kraven på ökat och bredare utbud utmanar turismföretagens förmåga och möjlighet till samverkan. Värderingsgrunder så som jantelag och attityder till samverkan, fordrar att nya förhållningssätt måste utvecklas. Detta gäller oavsett bransch och miljö. Brist på marknadsförings- och försäljningskunskaper,-kanaler Marknadsföring och försäljning är ofta inte de först prioriterade områdena i småföretagarens verksamhet beroende på brist på tid, medel, förtroende etc. Resultatet blir att man inte når ut till avsedd målgrupp med sina produkter och effekten av detta blir ofta en svagare utveckling av det egna företaget med dålig lönsamhet som följd. Attraherar inte ungdom Området attraherar inte ungdomar. Det beror till stor del på vuxenvärldens syn på området. Här måste ungdomar få möjligheter att vara med och ta del av historien och ges reella chanser att påverka sin omgivning och sin framtid. Sammanfattning svagheter SWOT-analysens identifierade svagheter är i stor utsträckning ett resultat av processer som har lett till en försvagning av hela Sveriges landsbygd. Effekterna ser man nu bland annat i form av en sned åldersstruktur på landsbygden och ett snett befolkningsmönster. Tätorts- och stadsnära byar ökar i befolkning medan de övriga områdena minskar. En begränsad och lite differentierad arbetsmarknad som erbjuder få arbetstillfällen framförallt för kvinnor och ungdomar får utflyttning som följd. Faktorer som brist på riskkapital, omständligt regelverk, alltför liten möjlighet att vara med i olika former av nätverk och brist på rätt arbetskraft gör det svårare att starta och driva företag på landsbygden. 3.3 Leader Polaris möjligheter Ökat nyföretagande och utveckling av den privata produkt- och tjänstesektorn Tradition och nytänkande i förening ger området stora möjligheter till tillväxt genom att skapa nya tjänster och produkter riktade till såväl lokal som internationell marknad. Här finns också spännande utvecklingar mot socialt företagande. Utveckla turismen och upplevelsesindustrin med natur och kultur som grund Vår natur och kultur har stor utvecklingspotential inom allt från traditionella besöksmål, nya produkter till lokal förvaltning.

17 17 (42) Öka tillgängligheten till kommersiell och offentlig service med ny teknik Den teknik som finns idag skapar förutsättningar för nya lösningar för både kommersiell och offentlig service. Detta är en stor möjlighet för områden med stora geografiska avstånd. Medverkan i nätverk; regionala, nationella, internationella, sektorsöverskridande Utbyten av kunskap och erfarenheter inom och utom traditionella nätverk har förutsättningar att medverka till positiv utveckling av området. Ökad delaktighet och demokrati Genom ökad delaktighet och demokrati ökar ansvaret och känslan för bygden och därmed förutsättningarna för utveckling med bred och lokal förankring. 3.4 Leader Polaris hot Vikande underlag för och därmed försämrad kommersiell och offentlig service Utvecklingen leder till att människor på landsbygden tvingas flytta p g a vikande arbetsmarknad, bostadsbrist och sämre service. Detta i kombination med att hushållen blir allt mindre och det föds allt färre barn medför ett vikande underlag för olika typer av service. T ex leder begränsat utbud i affärerna till mindre efterfrågan, dålig lönsamhet och företagsmässighet med nedläggning som följd. Den offentliga servicen reduceras till att endast omfatta lagstadgade verksamheter. Skadad och förändrad miljö Vårt område har hittills inte nåtts av så stora skador och förändringar. Trots det så ser vi skador på miljön och klimatförändringar som påverkar även vårt område. En stor del av attraktionskraften ligger just i områdets renhet och orördhet. Svårigheter för företag att komma in på marknader (ex offentlig upphandling) Med ökande internationell konkurrens och strukturrationaliseringar har det skapats mindre utrymme för de mindre lokala företagen. De lokala företagen har inte vana/kunskap/ekonomi för att vara med och konkurrera på en stor marknad. Traditionella tankesätt inom flera områden Vår vana och vilja att hålla fast vid traditionella tankesätt hindrar oss i utvecklingen. Det kan gälla samarbetsformer, marknader eller nätverk. Den pågående strukturomvandlingen Den pågående strukturomvandlingen i Malmfälten kommer att ändra förutsättningarna för hela Leader Polaris området. För att den pågående strukturomvandlingen ska gynna de berörda samhällena och deras närområden på bästa sätt måste samhället/medborgarna få möjligheter att medverka i processen så att de positiva effekterna blir kvar i det lokala samhället till gagn för befolkning och verksamheter.

18 18 (42) 4. Strategi Strategin ska fungera som ett samlat dokument för området Leader Polaris. Såväl i frågor om infrastruktur, entreprenörskap/innovation, marknadsföring, miljö och hälsa som för olika former av tillväxtfrågor som behandlas i strategin. Strategin bygger på nationella, regionala och lokala planer samt det lokala perspektivet och beskriver de utvecklingsinsatser Leader Polaris vill göra/prioritera för att uppnå sina visioner och mål. Möjligheterna som har framtagits genom arbetet med SWOT-analysen ger utgångspunkten för fokusområdena och identifierar behoven som finns för att området ska utvecklas. De bygger på områdets styrkor och leder vidare till en mer precis definiering av insatser och verktyg i strategins åtgärder. 4.1 Programförklaring och Vision Under det dryga år vi i arbetsgruppen har arbetat med dessa frågor tillsammans med en mängd övriga intressenter runt om i kommunerna har insikten, viljan och intresset ökat för att vi skall forma vår framtid tillsammans. Budskapet har helt enkelt blivit att detta är en överlevnadsfråga för befolkningen i området. Insikten om att vi tillsammans blir starkare och viljan att samverka för ett gemensamt bästa har vuxit sig starkare under tiden. Vi vill och gör det här tillsammans! Denna vilja bygger också på insikten att vi faktiskt har en lång historia tillsammans. En historia som berättar om täta kontakter, ekonomiskt och socialt utbyte oberoende av konjunktursvängningar, samhällsutveckling och samhällsomvandlingar.

19 19 (42) Leader Polaris bidrag att leda denna historia vidare in i framtiden bygger på tre grundstenar: Leader Polaris ska verka i en öppen och förtroendefull anda där det ömsesidiga partnerskapet mellan aktiva medborgare, företag, föreningar och det offentliga sätts i centrum. Resultatet blir ansvarsfulla verksamheter (och effekter) som utgår från nära och lokala behov. Leader Polaris ska ge alla lika möjligheter att kunna utveckla och förverkliga sina idéer oberoende av ålder, kön och etnicitet. Leader Polaris ska verka för nya och innovativa lösningar och vägar som är hållbara ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Leader Polaris har trenden vänt. Befolkningsminskningen har stannat av och det bor lika många i området som då Leader Polaris startade sin verksamhet. Ett trendbrott har skett vad gäller den yngre befolkningen, många unga stannar numera kvar och startar eget eller återvänder efter utbildning. Utveckling av nya kommunikations- och servicelösningar har gjort landsbygden till en attraktiv boendemiljö och det har blivit lika lätt att bedriva affärer med bas på landsbygden som i staden. Nya företag har startat och befintliga företag har stärkts, många på grund av en målmedveten satsning på utveckling och marknadsföring av nya produkter med lokal särprägel. Marknadsföring och fokus på kvalitetsprodukter lockar besökare från hela världen som vill ta del av våra natur- och kulturvärden. I alla större byar finns det grupper/organisationer som fångar upp idéer och hjälper till att utveckla dem. Hela området präglas av framåtanda, kreativitet och optimism inför framtiden. 4.2 Horisontella mål/omvärldsmål Jämställdhet Leader Polaris ska aktivt verka för generell jämställdhet och bidra till att vidga synsätten oavsett om det är könsbundna, geografiska, tätort - landsbygd, samhällsbundna eller andra ojämnställda mönster. Leader Polaris uppgift blir här att agera könsneutralt, i betydelsen av att jämställdhet inte enbart utgår ifrån ett kvinnoperspektiv utan fokuserar på behov som det underrepresenterade könet har inom de olika insatsområdena. Detta förhållningssätt innebär också att ny dynamik uppstår med sannolikt nya lösningar som följd Ungdom Generationsväxlingarna är den kritiska punkten i landsbygdens fortlevnad. Om hela eller stora delar av årskullar går förlorade bryts kontinuitet och sammanhang och de luckor som uppstår gör det svårt att få gemenskapen att fungera. För att motverka den sneda

20 20 (42) befolkningsutvecklingen är det väsentligt att ungdomar ser och ges möjligheter till att skapa sig en framtid på landsbygden. Detta är i största grad en fråga om att återvända. De positiva effekterna av detta kan visa sig t ex genom att Utbildnings- och kunskapsnivåerna bland befolkningen höjs Nya idéer skapar nya lösningar, arbetstillfällen och tillväxt De unga skall fungera som motorer i utvecklingen lyckas en kommer flera efter Gruppen ungdom utgörs av åldersgruppen år och där åldersgruppen år benämns ungdom samt unga vuxna. Att ta tillvara de idéer och initiativ som finns hos områdets yngre befolkning är en grundförutsättning för att uppnå Leader Polaris mål, både på kort och på lång sikt. Leader Polaris har ett särskilt åliggande att se till att ungdomar engageras och aktivt deltar i Leaderarbetet. Informationsinsatser om Leader som arbetssätt och dess möjligheter till utvecklingsinsatser måste därför ske i samverkan med skolledning och lärare såväl i grundsom i gymnasieskolorna. Leader Polaris inkluderar tätortsverksamheter i samtliga ungdomsprojekt och paraplyprojekt eftersom gränsen mellan tätort och landsbygd egentligen inte finns i detta sammanhang. Ungdomarna skall utse egna representanter i LAG. Ett breddande av LAG både vad gäller ålder och kön gör det möjligt att skapa nya lösningar med större legitimitet och också vitalisera såväl metod som förhållningssätt i utvecklingsarbetet. Ungas deltagande i Leader utgår från samarbete i stället för konkurrens och också från eget ansvar för processen initiativ genomförande återkoppling. Transnationella utbyten och samarbeten skall särskilt uppmuntras. För att påvisa betydelsen av att ungdomar utgör en viktig och bärande resurs skall även en del av LAGs budget avsättas för ungdomsprojekt Integration Nya svenskar utgör en stor resurs för området. Internationellt synsätt och förenande av kunskaper och traditioner möjliggör såväl vitalisering som att nya produkter och tjänster kan utvecklas och hitta nya marknader. Här ser Leader Polaris en utmaning i att öka såväl integration som mångfald. Leader Polaris mål är att verka för allas lika rättigheter, respekt för individen, att samhället präglas av gemenskap och samhörighet och att ingen grupp (kön, ålder, etnicitet) ställs åt sidan eller diskrimineras.

21 21 (42) Miljö och hållbarhet Några av Leader Polaris största tillgångar är vår natur och miljö. Genom att nyttja och använda dessa på ett ekologiskt hållbart sätt kan nya produkter och tjänster skapas. Området hör till Europas bäst bevarade naturmiljöer och skall även fortsättningsvis förvaltas och nyttjas av människorna på ett ekologiskt hållbart sätt. Leader Polaris verkar för den lokala utvecklingen och kan inte ensamt agera för att generella omvärldsmål, t ex på överstatlig nivå uppnås. Däremot skall Leader Polaris verka för att de projekt som genomförs inom de olika fokusområdena agerar i samklang med dessa. De aktiviteter som genomförs ska genomgående beakta klimatmålen för att göra minsta möjliga påverkan på miljön. Aktiviteter som tydligt syftar till att förbättra den lokala miljön skall stimuleras. 4.3 Fokusområden Strategins fokusområden skall bidra till att uppfylla minst ett av tre huvudmål (axlar) i Landsbygdsprogrammet: Förbättra jord- och skogbrukets konkurrenskraft (axel 1) Här finns utmaningar för den traditionella jord-, skogs- och rennäringen att utveckla nya nischer i sitt brukande i samverkan med andra sektorer. Det kan röra sig om gamla eller innovativa tematiska områden eller branscher, samverkansprojekt inom vidareförädling av befintliga produkter/tjänster, utveckling av nya produkter/tjänster, marknadsföring eller komplettering av befintlig verksamhet. Det finns stora förutsättningar att producera miljövänliga produkter, både i större och mindre skala. Förbättra miljön och landsbygden(axel 2) Vår miljö och vårt landskap är en av områdets största naturtillgångar med stor utvecklingspotential. Här finns möjlighet inom Leader Polaris att t ex skapa lokal förvaltning och utveckla ett hållbart ekologiskt nyttjande. Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin (axel 3) Här ryms den traditionella landsbygdsutvecklingen med insatser för att öka servicenivå, delaktighet, trivsel och attraktionskraft. Här finns också förutsättningar för samverkan och utveckling av såväl traditionella skogs-, och jordbruksföretag som andra mikroföretag med verksamhet på landsbygden Infrastruktur/IT/kommunikation Grundförutsättningar Infrastruktur/IT/kommunikation utgör en grundförutsättning för att uppnå målen i de övriga fokusområdena och är viktiga för att öka attraktionskraften för området.

22 22 (42) I Norrbotten har ungefär 98 % procent av hushållen i kommunerna tillgång till bredband i form av fiber, ADSL eller trådlös kommunikation. Bredbandsutbyggnaden och grundstrukturen ägs gemensamt av Norrbottens läns landsting och de 14 ingående kommunerna genom bolaget IT Norrbotten. Nätet ger möjligheter att utveckla den elektroniska marknaden, s k e-handel. Den lokala landsbygdsmarknaden har nu blivit en del av en nationell och global marknad av service och tjänster. Infrastrukturen är i huvudsak ett ansvar utanför Leader Polaris men är avgörande för på vilket sätt övriga fokusområden kan utvecklas. Inte minst har infrastrukturen betydelse för hur affärsmannaskap kan utvecklas och hur människor kan verka och bo i upptagningsområdet. Infrastrukturen i detta sammanhang rör transporter och framkomlighet via vägar och leder, ITlösningar, energilösningar och tillgång till offentlig och kommersiell service. Vandrings-, cykel- och skoterleder tillhör den lokala infrastrukturen och spelar en viktig roll i utvecklandet av den naturnära turismen. Insatsområden Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Nyttja kraften av kommunernas bredbandsnät vad det gäller kommunikation och marknadsföring Ge utrymme för utveckling av ideer och användningsområden kring den nya tidens teknik och möjligheter till gagn för lokala entreprenörer Koordinera utveckling av innovationer för bredbandsrelaterat nyttjande av nätet t ex med IT Norrbotten och företagen i de olika kommunerna Initiera och söka nya lösningar för framför allt småskalig infrastruktur och transportlösningar i det lokala området Öppna nya möjligheter för samarbete och nätverksbyggande i området genom att virtuella mötesplatser skapas Verka för nytt entreprenörskap som kompletterar behovet av tjänster och produkter till både den privata och offentliga sektorn Utveckla småskalig infrastruktur som t ex leder för skoter, cykel och vandrare Metoder Leader Polaris ska prioritera och stimulera till utvecklings- och innovationsprojekt i trepartnerskap som kan leda till förbättringar och ökad lönsamhet. Leader Polaris ska själv kunna driva förstudier, pilotprojekt och kompetensutvecklingsprojekt inom fokusområdet. Ungdomarna blir i detta sammanhang en ovärderlig och självständig tillgång för att tillföra innovativa lösningar samt för användning av ny teknik. Fokusområdet Infrastruktur/IT/Kommunikation och de tänkta aktiviteterna kommer att beröra axel 3 i Landsbygdsprogrammet.

23 23 (42) Entreprenörskap/innovation Grundförutsättningar Det minskade behovet av arbetskraft inom de traditionella sysselsättningarna har gjort att det för den som vill bo, verka och leva på landsbygden ofta är nödvändigt att skapa sitt eget arbete och levebröd. I detta ligger också möjligheten för landsbygdens tillväxt och utveckling. Entreprenörskap på landsbygden handlar dels om att utveckla helt nya tjänster, produkter och nischer, men även i lika hög grad, att vidareutveckla de som redan finns och se nya kombinationsmöjligheter mellan dem. Alla har tillgång till råvarorna recepten avgör hur framgångsrik man blir. Landsbygden ger möjligheter för att individuellt anpassa sin arbetssituation. Exempelvis i form av att Skapa arbete och fritid utifrån lokala förutsättningar Kombinera arbete och familj med individuella lösningar Entreprenörskap ger möjlighet att behålla självständiga ideal och idén om det goda livet samtidigt som den traditionella försörjningsbasen får ändrade inriktningar Det moderna och det traditionella ges tillfälle att kombineras och leva sida vid sida t ex genom turism Entreprenörskap utifrån ett innovativt förhållningssätt uppstår oftast från en tyst kunskap som i sin tur kräver samspel och samverkan med andra för att kunna utvecklas och nyttjas. För detta krävs att såväl informella som formella kanaler skapas och att innovationen inte fastnar i vare sig psykologiska eller strukturella hinder. Leader Polaris skall i alla avseenden verka för att uppmuntra ett klimat som tillåter nya idéer att utvecklas och växa. Resurser såsom Paraflax-projektet utgör i detta sammanhang exempel på ett effektivt verktyg. Vår tradition med stora statliga arbetsgivare i området har till en del verkat hämmande för det entreprenöriella tänkandet. Förändrat syn- och förhållningssätt till entreprenörskap möjliggör att nya tjänster och produkter kan nå nya marknader. Områdets naturresurser i form av skog, malm, vatten och exklusiva råvaror erbjuder goda förutsättningar för ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt som gör det möjligt för nya nischer, som till exempel utveckling av hälsoturism att uppstå.

24 24 (42) Insatsområden Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Ge möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster med områdets basnäringar jord, skog, vatten och malm som grund Stödja breddande av företagande knutet till renskötseln med kulturaktiviteter, turism, hantverk och produktutveckling av livsmedel Uppmuntra mångsyssleri för att utveckla nya produkter och tjänster utifrån äldre tiders traditioner Främja nya produkter som komplement till jordbruk och skogsbruk t ex framställning av alternativa djurfoder och skogs- och trävaror i förädlad form Stödja hållbara energilösningar för att spara miljön t ex genom metoder för framtagning och användning av skogsbiomassa och andra förnybara energiformer Stimulera utvecklingspotentialen i småskalig livsmedelsproduktion med våra högkvalitativa råvaror som bas Skapa förutsättningar för framställning av naturvänliga produkter som ekologiska, kravodlade och slow food - produkter Stimulera till utveckling av mat och måltid som en del av upplevelsesegmentet Ge/erbjuda kunskap om entreprenörskap genom stöd till nya företag, nätverk osv Metoder Leader Polaris ska prioritera och stimulera större och mindre utvecklings- och innovationsprojekt i trepartnerskap inom fokusområdet. Projekten kan utformas som förstudier, pilotprojekt, kompetensutvecklingsprojekt, nätverk- och/eller erfarenhetsutbytesprojekt. Samverkan ska ske lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att bidra till en dynamisk utveckling. Leader Polaris ska själv kunna driva förstudier, pilotprojekt och kompetensutvecklingsprojekt inom fokusområdet. Ungdomars engagemang ska uppmuntras och prioriteras och samverkan mellan olika lokala utbildningar som entreprenörs- och naturbruksgymnasium, Ung Företagsamhet ska eftersträvas. Fokusområdet Entreprenörskap/Innovation och de tänkta aktiviteterna kommer att beröra alla tre huvudmål i Landsbygdsprogrammet Natur/kultur/turism/upplevelser Grundförutsättningar Fokusområde Natur/kultur/turism/upplevelser är självklar utifrån de fantastiska förutsättningarna som finns inom området. Verksamheter inom natur och kultur har stora utvecklingsmöjligheter och kan bidra till god folkhälsa både för boende som besökare.

25 25 (42) Arbetet med att utveckla fokusområdet natur/kultur/turism/upplevelser harmonierar även med andra lokala, regionala och nationella program. Besöksnäringen och upplevelseindustrin är snabbt växande näringar runt om i världen. Människors ökande miljömedvetenhet gör områdets natur och kultur mer och mer attraktivt. Vår kultur och natur erbjuder stor potential för att nyttja och skapa affärsmannaskap. Områdets förutsättningar gör det möjligt att skapa produkter och tjänster som är attraktiva och efterfrågade. I området finns allt från det stora världsarvet Laponia, nationalparker, reservat, nationalälv och Natura 2000-områden till olika små biotopskyddade miljöer och många kulturmiljöer. Både skogssamisk och fjällsamisk kultur och renskötsel är levande inom området. Kulturen har en stark tradition i hela området med allt från teater, sångkörer, studiecirklar, gårds- och hembygdsmuseer, byagårdar till fornlämningar och idrottsverksamhet. De ideella föreningarna har ofta stor kunskap om sitt område och värdena som finns i det. Kyrkorna står för en viktig tradition med verksamhet och lokaler runt om i området. Insatsområden Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Ge möjlighet att utveckla naturturism där naturupplevelser av olika slag är en del Stimulera till nyttjandet av jakt och fiske som resurs i utvecklingen av turismen Uppmuntra utveckling av småskalig besöksnäring och upplevelseindustri riktad till både lokala och internationella marknader Resultat, erfarenheter och kunskaper från olika fiske- och vattenrestaureringsprojekt som t ex Vid Källan, Råne älvdalsprojektet och Kalixälvsprojektet bör tas till vara och byggas vidare på Eftersträva och uppmuntra lokal förvaltning av natur- och kulturområden Skapa förutsättningar för natur- och kulturbaserad turism med ett hållbart miljöperspektiv, t ex enligt Naturens Bästa, ett koncept som redan är etablerat i området Stimulera till att utveckla och skapa kommersiellt gångbara produkter med bas i vår/a kultur/er och hantverk Stödja utveckling av kulturturism i samverkan med lokala entreprenörer och ideella aktörer Stödja initiativ till att förena områdets traditionella hantverk med nya svenskars traditioner Insatser inom natur/ kultur/turism ska också ha som mål att främja entreprenörskap och företagsamhet och ökat antal företag som erbjuder tjänster eller produkter som vänder sig till turister och andra besökare på landsbygden. Metoder Arbetet ska ske genom utvecklings- och innovationsprojekt, förstudier, pilotprojekt, kompetensutveckling, nätverksbyggande, erfarenhetsutbyte och samverkan på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det är särskilt viktigt att Leader Polaris stimulerar till större och mindre projekt i trepartnerskap inom området.

26 26 (42) Leader Polaris ska själv kunna driva förstudier, pilotprojekt och kompetensutvecklingsprojekt inom fokusområdet. Den ideella sektorn ses som en stark och naturlig samverkanspart. Ungdomars engagemang ska uppmuntras och prioriteras. Fokusområdet Natur/kultur/turism/upplevelser och de tänkta aktiviteterna kommer att beröra axel 2 och axel 3 i Landsbygdsprogrammet Marknadsföring/synliggörande Grundförutsättningar Marknadsföringens övergripande mål är att öka attraktionskraften för att få en ökad befolkning, mer företagande och fler besökare. I en värld där informationsbruset ständigt ökar krävs det att man agerar allt mer idérikt och innovativt för att få genomslag för sitt budskap. Strategisk marknadsföring får en allt större betydelse. Det kan vara svårt för mikro- och småföretag inom branschen att på egen hand genomföra större satsningar inom t.ex. produktutveckling, marknadsföring och logistiklösningar. Utöver behovet av samordning mellan turistföretagen har Turistdelegationen även identifierat ett behov av ökad professionalism och kompetens inom näringen. Marknadsföring är en integrerad del av innovationsprocessen där nya varor och tjänster tas fram. Om inte produkterna hittar sin marknad kan företagen inte överleva. Att göra sig synlig och finna kunder för sin tjänst eller produkt utgör en nyckelfaktor och framgångskriterium. Internet som verktyg har medfört att varor och tjänster finner köpare och säljare oavsett gränser, och företagets storlek är inte längre avgörande för förmågan att nå ut. Inom Leader Polaris område är det påvisat att marknadsföring generellt sett utgör en av de svagaste punkterna. Marknadsföring är därför ett prioriterat fokusområde och skall utgöra en röd tråd som genomsyrar alla aktiviteter i verksamheten. Marknadsföring kan även ses som en lokal angelägenhet. Människorna måste själva känna delaktighet, stolthet och glädje över sin egen bygd och vad den kan erbjuda för att kunna förmedla detta till andra. Positiva attityder är viktiga för en positiv utveckling. Insatsområden Marknadsföring/synliggörande är avgörande för att området skall utvecklas. Inom ramarna för Leader Polaris kan projektens inriktning t ex kunna vara att Stödja och utveckla attitydskapande aktiviteter t ex informations- och kompetenshöjande insatser för att öka kunskapen om den egna lokala miljön Stödja kompetenshöjande åtgärder i förhållande till marknadsföring i syfte att åstadkomma en kvalitetshöjning av den lokala marknadsföringen Stödja marknadsföring/synliggörande av området Stödja initiativ till gränsöverskridande marknadsföringsinsatser av nya produkter och tjänster både på sektors- och aktörsnivå Marknadsföra Leader-projekt både internt och externt