Juridiska Institutionen GRUNDLÄGGANDE JURIDISK METOD STUDIEANVISNINGAR

Transkript

1 Juridiska Institutionen GRUNDLÄGGANDE JURIDISK METOD STUDIEANVISNINGAR 2013

2 Välkommen! Vi som skriver dessa rader heter Torbjörn Odlöw och Mats Persson. Vi är kursansvariga och examinator för Grundläggande juridisk metod. Dessa studieanvisningar är tänkta att ge dig en god bild av kursen. Det dyker dock alltid upp frågeställningar under resans gång. Då är du alltid välkommen till kursansvarig eller amanuenserna. Vi vill, tillsammans med övriga lärare och personal, hälsa dig varmt välkommen till utbildningen. Kursbeskrivning Juridik kan något förenklat sägas vara en uppsättning regler och en metod att använda dem. Du kommer under ditt yrkesverksamma liv och redan under din utbildning att lära dig att det är något mer komplicerat än så, men det är ändå en ganska bra startpunkt. Syftet med kursen är att du skall lära dig grunderna för den metod som kommer att vara ditt viktigaste arbetsverktyg under utbildningen och i ditt framtida yrkesliv. De första två veckorna ägnar vi åt att bekanta oss med reglerna och metoden, det som brukar kallas rättsteknik. Parallellt med detta börjar undervisningen i de juridiska ämnen vi skall arbeta med. Syftet är inte att du skall tillägna dig någon djupare kunskap om de ämnen vi tar upp, utan att du skall ha tillräckliga kunskaper för att kunna öva metodik. Denna svävar ju inte fritt utan måste tillämpas på ämneskunskaper. Perioden avslutas med en skriftlig tentamen. På denna får du ett antal problem på vilka du skall föreslå en lösning. Det centrala är dock inte lösningen i sig utan att du tillämpar den juridiska metoden korrekt och framför goda argument. Du kommer inte att få några särskilda frågor på rättsteknikdelen, men du måste ha tillägnat dig denna kunskap för att förstå hur du skall svara på frågorna. Därefter följer två grupparbeten. Du och din grupp skall skriva ett PM och delta i ett förhandlingsspel, båda inom ämnesområdet arbetsrätt. Grupparbetena är en fortsättning på den metodologiska kunskap du lärt dig under den första delen. Syftet med PM- skrivandet är att ni skall använda fler rättskällor än lagen och att ni skall öva er i den viktiga förmågan att presentera i skrift. När ni förbereder förhandlingsspelet måste ni också använda alla tillgängliga rättskällor, men här skall ni även öva på att använda det tolkningsutrymme som nästan alltid uppstår eftersom verkligheten är mer komplex än vad som kan inrymmas i lagarna. Ni skall också öva på att presentera er sak muntligt. 2

3 Praktisk information Gruppindelning för grupparbeten och Praktikerbesök Ni kommer ingå i olika gruppindelningar när ni gör era grupparbeten och praktikerbesök. Syftet bakom gruppindelningssystemet är att ni ska få lära känna och lära er samarbeta med så många studenter som möjligt samtidigt som vi vill undvika att ni hamnar på samma arbetsplats flera gånger på era praktikerbesök. Därför kommer ni att göra samtliga praktikerbesök i en och samma grupp, medan vilken grupp ni gör själva grupparbetet i kommer att variera. För grupparbeten gäller att ni kommer delas in i - grupp, PM- grupp och Förhandlingsgrupp (FH- grupp). - Arbete PM- Arbete Förhandlingsspel - Grupp PM- grupp FH- grupp Praktikerbesök 1 "PB1" Praktikerbesök 2 "PB2" Praktikerbesök 3 "PB3" - Grupp - grupp - grupp Under en och samma vecka där ni ska göra både ett praktikerbesök och en uppgift kommer ni alltså att ingå i olika gruppindelningar på de olika momenten. När ni ska skriva uppgiften kommer därför gruppens medlemmar varit på olika arbetsplatser och förhoppningsvis kunna bidra med olika lärdomar till uppgiftens genomförande. Tema Moment Gruppindelning, vecka 36 Praktikerbesök 1 - Grupp - Uppgift - Grupp Diskriminering, v. 43/44 Praktikerbesök 2 - Grupp PM PM- grupp Förhandling, v. 43/44 Praktikerbesök 3 - Grupp Förhandlingsspel FH- Grupp 3

4 Läsanvisningar Veckorna 36-37: Rättsteknik Under veckorna ägnar vi oss åt det som brukar kallas rättsteknik. Perioden består bland annat av en föreläsningsserie på temat: Vad är juridik? Svaret på den frågan kan göras mycket komplext, men det kan också göras enkelt. Man kan säga att det är en uppsättning regler och en metod för hur man använder dessa regler. Vi börjar den 2 september med introduktion, först för alla i Malmstenssalen och sedan för de fyra fraktionerna i mindre salar. Studenterna delas in i fyra fraktioner och varje fraktion består av tolv mindre grupper. Helgen innan kursstart kommer information om vilken fraktion du tillhör att läggas upp på GUL. Kolla upp det så du vet vilken sal du skall gå till. Vi kommer också att informera om fraktionsindelningen i samband med introduktionen i Malmstenssalen. Gruppindelningen i de mindre grupperna sker vid fraktionsintroduktionen. Du får inte byta grupp. Efter introduktionen bör ni avsätta lite tid för att diskutera ihop er i gruppen. Vid fraktionsintroduktionen får ni er första gruppuppgift, som heter Rättskällematerial eller helt enkelt. Denna skall ni göra på tisdag eftermiddag. Under måndagen skall du också se filmen Rättssökning som du hittar på GUL. På tisdagen får ni en kortare presentation av biblioteket samt en föreläsning om Rättskällorna. Med detta som grund skall ni ägna eftermiddagen åt att lösa gruppuppgiften. Den går ut på att hitta så mycket rättsligt material som möjligt till en viss paragraf. På onsdagen får ni er första ämnesföreläsning: avtalsrätt. Eftermiddagen ägnas åt att redovisa gruppuppgiften. Detta sker i fraktionerna. Grupperna går fram och beskriver hur de gått till väga för att lösa uppgiften och vilka rättskällor de använt. Vi börjar allt mer gå över till att använda digitala informationskällor, men en jurist som utbildas idag måste än så länge vara bekant med lagboken. Torsdagen den 5 september undervisar Jeffrey Johns i rättssökning på de vanligaste juristdatabaserna samt visar hur lagböckerna är uppbyggda och hur man använder dem. Samma dag skall du också gå på din andra föreläsning i rättsteknik. Denna gång handlar det om juridisk metod. Här får du lära dig metoden. Den är i grund och botten mycket enkel, men kan ibland vara lite knepig att förstå i början. Du avslutar veckan med att göra ditt första praktikerbesök. Dessa besök har huvudsakligen två syften, dels att du skall få besöka juristarbetsplatser så att du får möta denna verklighet som de flesta som börjar läsa juridik inte känner till och dels att ni under besöket skall behandla ett särskilt tema. Denna gång skall ni diskutera hur den jurist ni träffar arbetar, hur hon arbetar med rättskällorna och vilka medier hon använder för att nå dem. Ni har också lite tid för att förbereda er redovisning av besöket innan ni skall vara tillbaka på skolan för föreläsningen i allmän förmögenhetsrätt och personrätt. Under denna föreläsning kommer vi att presentera den övningstenta ni skall göra i grupp nästa vecka. 4

5 Under vecka 37 fortsätter du med avtalsrätt; ytterligare en föreläsning samt dina första övningar. Vi vill redan nu poängtera att det är mycket viktigt att du har försökt lösa övningarna till övningspassen. Gör det gärna såväl själv som i grupp. Du kommer också ha föreläsning i arbetsrätt. Mer om avtalsrätt och arbetsrätt nedan. På måndag redovisar ni praktikerbesöket. Ni berättar lite kort om stället och hur de arbetade med rättskällorna. På tisdag håller vi den avslutande föreläsningen på temat Vad är juridik. Vi kallar den Det komplexa och det enkla. Tanken är att du skall få en inblick i att det kan vara mycket komplext med juridik, men du kan aldrig nå dit om du inte först förstår det enkla; vilket är det vi skall ägna oss åt under denna kurs. Nu kanske vi inte skall överdriva enkelheten, för så enkelt är det inte, men poängen är att du skall försöka hålla det enkelt och göra det du lär dig utan att krångla till det. Under torsdagen har studierektorn Ylva Benson och Torbjörn seminarium om hur man studerar juridik. På fredagseftermiddagen skall ni göra en övningstenta i grupp. Tanken är att ni först skall försöka göra en lösning var och en för sig själv. Sedan skall ni tala ihop er i gruppen och skriva ett gemensamt svar. Detta skall ni lämna in på fredag eftermiddag. Instruktioner kommer att finnas på GUL. När ni får tillbaka övningstentan med våra kommentarer, är det mycket viktigt att du och gärna ni i grupp, analyserar svaret för att se vad ni gjorde rätt och vad ni gjorde fel och hur ni skulle ha gjort istället. Grupptentan följs upp med en individuell övningstenta som kommer att äga rum i tentasalen där den riktiga tentan skall vara. Ingen av dessa kommer att vara underlag för betygsättning utan är endast ett pedagogiskt medel för att ni skall lära er den juridiska metoden och kanske framför allt få upp ögonen för att ni inte kan den i det fall det är så. Det är nämligen inte ovanligt att studenter tror att de har förstått och att de sedan blir mycket överraskade vid tentan, när det visar sig att de inte hade förstått. Dessa två övningstentor är därför mycket viktiga hjälpmedel för ditt lärande. Till rättstekniken skall du läsa boken Juridiken och dess arbetssätt av Stefan Zetterström. Den täcker det som behandlas på föreläsningarna. Du bör också passa på att läsa boken Att skriva juridik. Den blir särskilt viktig då du skriver pm. LÄSANVISNINGAR FÖR RESPEKTIVE ÄMNE Vi går nu över till kommentarer och läsanvisningar för respektive ämne. Notera återigen att det är viktigt att du har förberett övningarna när dessa skall behandlas vid undervisningen. Under vissa av övningspassen skall du skicka in dina svar skriftligt via GUL. Syftet är att du får öva på att skriva. Litteraturen Civilrätt av Malmström m.fl. är huvudbok och kompletteras av Process- och straffrätt för juridiska översiktskurser. Hänvisningarna sker till Civilrätt och Heuman. Det finns en annan bok som heter Juridik. Civilrätt. Straffrätt. Processrätt. av Konrad Lundberg m.fl. Du kan läsa denna istället för Civilrätt och Heumans bok. 5

6 De har ungefär samma innehåll och den eventuella skillnaden saknar betydelse för kursen. Bortsett från vilket val du gör ovan, skall du också använda boken Studiematerial för juridisk grundkurs av Folke Grauers och Claes Martinson. I denna finns korta och mycket informativa textavsnitt. Dessa skall du läsa för varje ämnesområde. I denna bok finns också de övningar du skall göra. I nedanstående hänvisningar betecknas litteraturen Civilrätt, Heuman, Lundberg och till Studiematerial hänvisas med initialerna på författarnas efternamn G/M. Allmän förmögenhetsrätt och personrätt Föreläsningen behandlar objekten och subjekten för rätten. Vi fokuserar på begreppen egendom, äganderätt och besittning samt begreppet person. Litteratur: Du kan förbereda dig genom att läsa Civilrätt kapitel 3-4 och 9.1 samt textavsnitten i G/M kapitel 4. Om du använder Lundbergs bok läser du kap , 9.2, och Lagtext: Under föreläsningen behandlar vi jordabalkens 1-2 kap, samäganderättslagen, föräldrabalkens 9 kap och godtrosförvärvslagen. Avtalsrätt Karin går igenom avtalsrättens mest centrala delar; avtals ingående, fullmakt och ogiltighet. Litteratur: Du kan förbereda dig genom att läsa Civilrätt kap 5 och textavsnitten i G/M kap 5. I Lundberg finns motsvarande innehåll i kap 9-10 samt kap 14 om tjänster. Övning: För att få ut något av övningspassen bör du ha gjort dessa övningar i förväg på egen hand eller i grupp. Arbeta metodiskt och skriv ned dina svar utifrån juridisk metod. I mån av tid går vi igenom övningarna 5.1.2: nr 2, 3 och : 1 och : 1 och 5 Arbetsrätt Karin går igenom några av arbetsrättens områden. Fokus ligger på bestämmelserna i anställningsskyddslagen om anställningsformer och anställningens upphörande. Litteratur: Du kan förbereda dig genom att läsa Civilrätt kapitel 13 och textavsnitten i G/M kap 18. I Lundberg behandlas arbetsrätten i kap 16. Övningar: 18.2: 3 a, b och c, 10, 13 och 14. 6

7 Familjerätt Vi går igenom grunderna i familjerätten: samlevnadsreglerna, föräldrarätten samt hur kvarlåtenskapen efter en avliden skall fördelas. Litteratur: Du kan förbereda dig genom att läsa Civilrätt kap 16-20, varav kap 20 läses översiktligt. I G/M kan du läsa textavsnitten i avsnitt 20-24, varav kap 24 läses översiktligt. För dig som väljer Lundberg gäller kap 4-8. Lagtext: Under föreläsningen kommer vi att behandla regler i äktenskapsbalken, föräldrabalken och ärvdabalken, du bör därför ha tillgång till dessa lagar under föreläsningen. Övningar: , , och Straffrätt Fokus ligger huvudsakligen på brottsbalkens allmänna regler såsom brottets objektiva och subjektiva sida, medverkan, försök, nödvärn m.m. Men vi behandlar också några av brottstadgandena, till exempel 3 kapitlet. Litteratur: Du kan förbereda dig genom att läsa Heumans bok Process- och straffrätt kap och 4.6 samt textavsnitten i G/M kap 25 och 26. I Lundberg finns motsvarande i kap och 31. Lagtext: Under avsnittet om straffrätten behandlar vi följande kapitel i brottsbalken: 1, 23 och 24 om de allmänna reglerna. Kapitel 3, 8, 9 och 10 om brotten samt kanske något i kap 11. Dessutom skall vi bekanta oss något med påföljdssystemet. Det är mycket omfattande och det blir endast några valda paragrafer som vi återkommer till i samband med undervisningen. Kap 29 och 30 är det centrala. Övningar: Återkommer med övningar i samband med undervisningen. Skadestånd, fordringar, associationer och sakrätt Claes och Jens har här ett lite längre avsnitt som presenterar upplägget på deras undervisning. Lektionerna om GJM i Skadeståndsrätten, GJM i fordringsrätten, GJM i associationsrätten och GJM i sakrätten, syftar i första hand till att träna studenterna i att hantera juridiska grundproblem inom fyra typer av relationer. Det handlar om utomobligatoriska relationer, inomobligatoriska relationer, relationer i sammanslutningar och tredjemansrelationer. Träningen går för det första ut på att i ett antal exempel identifiera vilka relationer som är involverade i ett beskrivet skeende. Detta utgör en första del av det första ledet i den grundläggande juridiska metoden. För varje relation gäller det sedan också att reda ut på vilket sätt det finns en intressemotsättning och om den är juridiskt relevant, eller m a o om det finns juridiska medel för att hantera intressemotsättningen. 7

8 Nästa led i den grundläggande juridiska metoden är att hitta rätt rättsregel. Det handlar alltså om att associera intressemotsättningen i relationen med en eller flera regler som kan vara relevant för att hantera intressemotsättningen med juridiska medel. För att inte tappa fokus på metodträningen arbetar vi med ett relativt litet urval av regler från skadeståndsrätten, fordringsrätten, associationsrätten och sakrätten. En viktig del av träningen rör det tredje ledet i den grundläggande juridiska metoden. När relationen, intressemotsättningen och rättsregeln är identifierad, skall rättsregeln tillämpas. Tillämpningsmomentet kräver ganska mycket träning. Det handlar om att följa en bunden logik, att vara konsekvent och att ha precision i val och bedömningar. För att klara av att göra detta i skriftlig form under tidspress krävs förhållandevis mycket övning. Lektionerna ger en del av denna övning men med denna som grund skall kursdeltagarna på egen hand genomföra ytterligare träning i sådan omfattning att de når de färdigheter som krävs. Träningen kommer inte i särskilt hög grad att omfatta det fjärde ledet av den grundläggande juridiska metoden, som är att dra en slutsats av den analys som gjorts i de tre första leden. I detta ingår att klart ange rättsföljderna och rikta en order till i första hand de inblandade, och i andra hand kronofogdemyndigheten. Denna del är den enklaste och minst krävande, men likafullt en viktig del. Lektionerna kommer att handla om hur grundläggande juridisk metod ter sig vid tillämpning inom de aktuella rättsområdena. Samtidigt innebär detta att vi illustrerar typiska rättsliga frågor inom områdena. Likaså visar vi hur man placerar såväl dessa rättsfrågor som rättsområdena på en rättslig karta över mellanmänskliga relationer. Undervisningen är upplagd i två lektioner per tema. Lektionerna benämns exempelvis GJM i skadeståndsrätten 1 respektive GJM i skadeståndsrätten 2. Vid den första lektionen för respektive tema kommer vi att arbeta med övningsexempel som skall illustrera de typiska relationerna, de mest centrala reglerna och hur man kan arbeta strukturerat med regleringen för att åstadkomma ett svar med grundläggande juridisk metod. Vid den andra lektionen för respektive tema kommer vi att följa upp de lösningar som kursdeltagarna åstadkommit till detta tillfälle. Vi kommer också att teckna en rättslig karta över regler och innehållet i regler på de behandlade rättsområdena. Det kan gälla såväl regler som behandlats i undervisningen som andra regler. Inför dessa pass är det särskilt viktigt att studenterna skaffat sig en god inblick i de relevanta delarna av kurslitteraturen. Tanken är att studenterna skall ha gjort vissa förberedelser inför lektionerna. Till varje tillfälle skall studenterna ha gjort skriftliga lösningsförslag till ett eller flera exempel. Utifrån exemplen och studenternas lösningar kommer varje lektion att illustrera hur den grundläggande juridiska metoden kan användas. Härvid skall studenten tillägna sig denna metod och komma till insikt om dess fördelar och begränsningar. 8

9 Notera att det är en mycket stark rekommendation att kursdeltagarna arbetar med att skriva lösningar. Kursen examineras till avgörande del på grundval av en skriftlig tentamensprestation. För att klara av att skriftligt presentera en lösning är det nödvändigt att öva. Utnyttja de möjligheter till träning som lektionerna ger! Det kommer högst sannolikt att vara avgörande för era möjligheter att klara tentamen. GJM i skadeståndsrätten 1: Inför denna lektion bör kursdeltagarna läsa G/M (Grauers/Martinson Studiematerial för juridisk grundkurs) Introduktion, i början av boken, och kap 19. Kursdeltagarna bör också på egen hand ha skrivit ett lösningsförslag till uppgift 19.2:1. (Dvs avsnitt 19.2 exempel 1.) Detta för att kunna diskutera sin lösning på lektionen. Efter lektionen bör kursdeltagarna läsa Malmström mfl Civilrätt kap 14 om Skadeståndsrätt kap 15 om Försäkringsrätt. Alternativt Lundberg mfl Juridik kap 22 Skadeståndsrätt, 23 Försäkringsrätt. GJM i skadeståndsrätten 2: Kursdeltagarna bör till detta tillfälle ha skrivit ett lösningsförslag till uppgifterna 19.2:3, 19.2:10 och 19.2:13, som de laddar upp på GUL senast kl dagen innan lektionen. Kursdeltagarna bör efter lektionen läsa G/M kap 2 och 4. GJM i fordringsrätten 1: Inför denna lektion bör kursdeltagarna läsa G/M kap 10. Kursdeltagarna bör också ha skrivit lösningsförslag till exempel 10.2:3, :4, :9. Efter lektionen bör kursdeltagarna läsa Malmström mfl Civilrätt kap 6 Särskilda avtalstyper översiktligt och mer ingående avsn 6.7, kap 7 Fordringar. Alternativt Lundberg mfl Juridik kap 19 Fordringsrätt, kap 11 Köprätt översiktligt. GJM i fordringsrätten 2: Kursdeltagarna bör till detta tillfälle ha skrivit ett lösningsförslag till uppgift 10.2:4, 10.2:12, :6, :9 som de laddar upp på GUL senast kl dagen innan lektionen. GJM i associationsrätten 1: Inför denna lektion bör kursdeltagarna läsa G/M kap 15. Kursdeltagarna bör dessutom ha skrivit lösningsförslag till exempel 15.3:4, 15.3:5, 15.3:22. Efter lektionen bör kursdeltagarna läsa Malmström mfl Civilrätt kap 12 Associationer. Alternativt Lundberg mfl Juridik kap 15 Associationsrätt G/M kap 15 och avsn 5.2. Efter lektionen bör kursdeltagarna i jämförande syfte också ta del av kap 14 och kap 20. GJM i associationsrätten 2: Kursdeltagarna bör till detta tillfälle ha skrivit ett lösningsförslag till uppgift 15.3:5, 15.3:6, 15.3:24 som de laddar upp på GUL senast kl dagen innan lektionen. GJM i sakrätten 1: Inför denna lektion bör kursdeltagarna läsa G/M avsn 6.7-8, kap 12, kap 13, avsn 8.3, avsn 9.3, avsn Kursdeltagarna bör också ha skrivit lösningsförslag till exempel 6.8.2:1, 6.8.2:2, 6.8.2:3, 6.8.2:4. Efter lektionen bör deltagarna läsa Malmström mfl Civilrätt avsn om köp, om kommission, gåva och hyra, 6.8 om säkerhet, 7.5 om betalning och exekutiva åtgärder, avsn 9.1-2, 10, 11 om fastighetsrätt. Alternativt Lundberg mfl Juridik 9

10 avsn 11.3 Köp av fast egendom, 12 Andra äganderättsförvärv, 13 Nyttjanderätt, 20 säkerhetsrätt, 21 Insolvensrätt. GJM i sakrätten 2: Kursdeltagarna bör till detta tillfälle ha skrivit ett lösningsförslag till uppgift 6.8.2:5, 8.4:6, 9.4:2, :7, :5 som de laddar upp på GUL senast kl dagen innan lektionen. Inför denna lektion bör kursdeltagarna också läsa G/M kap 28. Översikt och sammanfattning Mats och Torbjörn gör en översiktlig sammanfattning av kursen så här långt. Vi går också igenom sådant som studenterna brukar tycka är särskilda svårigheter. Ni får gärna komma med önskemål om det är något särskilt ni vill att vi skall ta upp. Processrätt Här går vi översiktligt igenom processen. Tanken är att du skall få se hur den juridiska metoden går igen i processen. Vi går igenom hur domstolssystemet är uppbyggt och följer de olika momenten i ett fiktivt mål. Litteratur: Heuman kap 1, Lundberg kap (31 översiktligt) samt G/M textavsnitten i kap 26 och 27 (26 översiktligt). Inga övningar. Immaterialrätt Litteratur: Du kan förbereda dig genom att läsa Civilrätt kap 8 samt textavsnitten i G/M kap 16 och 17. Lundberg kap Övningar: kap 16: 15 och 17 samt i kap 17: 2, 3, 5 och 6 Övningar inför tentan Måndag och tisdag i tentaveckan har vi lagt in några repetitionspass. Vi lämnar öppet för vad vi skall ägna dessa tillfällen åt. Det brukar visa sig att det kan finnas olika behov vid olika kurstillfällen och vi håller därför öppet för hur utvecklingen går under kursens gång. Vi återkommer därför med material inför dessa övningar. Veckan avslutas med tentamen på fredagen den 18 oktober. Grupparbeten - vecka 43 och 44 Dessa veckor ägnas åt grupparbeten. Du skall vara med i två olika grupper. Tanken med att vi byter grupper är att du skall få möjlighet att lära känna fler studenter. Tanken bakom grupparbetena presenteras under Kursidéen ovan. Du får mer information om uppgifterna när du skall göra dem. I båda ingår praktikerbesök. 10

11 Vi får också besök av Jennie från Akademihälsan som håller föreläsningar i halvklass om stresshantering. De flesta av oss blir stressade lite då och då i livet och om du aldrig känt dig stressad hittills så kommer ditt yrkesval att leda dig till situationer och perioder i livet som är stressande. Det är sannolikt inget som går att undvika men däremot kan man lära sig förhållningssätt och tekniker att bemöta stressen. Jennie hjälper oss med detta. Hon öppnar också vägen in till Akademihälsan för den som vill utforska mer. 11

12 Examinationen Kursen har fyra obligatoriska moment och tre examinationsmoment. För att få betyg skall du ha deltagit i de obligatoriska momenten och blivit godkänd i examinationsmomenten. Obligatorier De obligatoriska momenten är de tre praktikerbesöken och den första uppgiften om rättskällematerial ( ). Genom praktikerbesöken kan ni få erfarenheter som vi inte har möjlighet att ge er på annat sätt och det är viktig för er förståelse av yrket att ni går på dessa. Därför är de obligatoriska. Det är viktigt att ni så snabbt som möjligt bekantar er med det juridiska arbetsmaterialet och sökvägarna till det. Dessa utgör de mest grundläggande verktygen i er verktygslåda. Därför är uppgiften Rättskällematerial obligatorisk. Om du missar obligatoriska moment får du göra en extra uppgift. Om du på grund av sjukdom eller liknande händelse missar något enstaka obligatoriskt moment finns dock möjlighet att få dispens. Kontakta i så fall den som är ansvarig för momentet. Examinationsmoment De tre examinationsmomenten är tentamen samt grupparbetena PM- skrivning diskriminering och Förhandlingsspel arbetsrätt. Grupparbetena betygssätts med underkänt eller godkänt och tentamen med hela betygsskalan; U B Ba AB. Om du blir underkänd på tentamen får du göra om den. Tentamen ges två gånger till under samma läsår; i november/december och i augusti. Om du inte deltar eller blir underkänd på grupparbetena får du göra en kompletteringsuppgift. Om tentamen Tentamen består av ett antal frågor av liknande karaktär som de vi gör under kursens gång. Tentafrågorna är vanligtvis lite mer omfattande och innehåller ofta flera rättsfrågor. För varje rättsfråga i frågan skall du redogöra så som du lärt dig under kursen. Tentalokalen ligger på Viktoriagatan 30. Du går från korsningen Viktoriagatan Vasagatan upp på Viktoriagatan. Tentalokalen ligger vid vändplatsen. På väggen i foajén finns en tavla med färgmarkeringar. Där ser du vilken färg vår tenta har. Platserna är märkta med en papperslapp med motsvarande färg. Sätt dig på en av dessa platser. Alla som har anmält sig i förväg är garanterade en plats. Det gäller dock inte de som har missat att anmäla sig. Var därför noga med att läsa instruktionerna på GUL om hur och när du anmäler dig till tentan. Möjligheten att anmäla sig stänger tio dagar före tentan. Vid tentamens start klockan nio får du tentamen, svarsark och kladdpapper. Ibland drar det ut något på tiden men vi har tagit till extra tid för tentamen så det skall finnas gott om tid ändå. Tentan består i normalfallet av fyra frågor. Du kan se på de äldre tentorna hur frågorna brukar se ut. De är ofta lite mer komplexa än de vi har gått igenom under övningstillfällena. Det gäller att kunna reda ut vilka rättsfrågor som döljer 12

13 sig i texten. Att sedan reda ut var och en av dessa frågor går till på samma sätt som vi gjort under övningstillfällena. Det är inte ovanligt att studenter missar poäng på att de inte läst frågorna korrekt. Börja därför med att läsa igenom hela tentan och gör minnesanteckningar i tentan eller på kladdpapper. Vi besöker tentan och stannar i ungefär en timma. Det är därför viktigt att du läser igenom hela tentan så att du kan fråga oss om eventuella oklarheter. Vi besöker endast den första tentan. På omtentorna finns kursansvarig tillgänglig via telefon. Vi tycker att det är lämpligt att tänka igenom svaret i sin helhet och göra minnesanteckningar innan man börjar skriva. Försök tänka i analysdel och presentationsdel. Under analysdelen funderar du igenom frågan och svaret och gör minnesanteckningar. När du sedan skriver ditt svar försöker du tänka på att formulera dig så att du kan övertyga läsaren om att din analys är rätt. Det gör man inte nödvändigtvis genom slagkraftiga och övertygande formuleringar utan genom att framhäva tydlighet i analysen. Man kan mycket väl vara tydlig i dessa sammanhang genom att visa att det finns oklarheter. Vi tycker överhuvudtaget att det är bra att du så tidigt som möjligt vänjer dig vid att tänka i analys och presentation. Det hjälper inte att du kan något om du inte kan förmedla det till din läsare eller lyssnare. Juridik handlar i hög grad om att kunna förmedla budskap. Tentan pågår under fem timmar. Försök komma utvilad och ha med dig något att äta och dricka. Det finns inte längre möjlighet att röka under tentamenstiden och under första och sista timmen finns det inte möjlighet att gå på toaletten. Du skall ha med dig lagtext, penna, sudd och legitimation. Ibland förekommer frågor där man skall göra enklare uträkningar. Du får ha med dig miniräknare om du vill. Utöver nu uppräknade föremål samt tentamen och kladdpapper och eventuell mat och dryck, får inget ligga på bordet i tentamenssalen. Du får välja om du vill skriva med blyerts eller kulspetspenna. Lagtexten skall vara okommenterad, det vill säga du får inte skriva något i den och den får inte heller innehålla lagkommentarer (som Karnov). Det finns några få undantag från denna mycket starka huvudregel. Du får göra följande anteckningar i lagtexten: Överstrykning av ett eller flera ord med överstrykningspenna eller motsvarande understrykningar. Du får använda olika färger, men endast markera hela ord. Stickord i kanten. Istället för att stryka över eller under ett ord kan du skriva ordet i marginalen. Det brukar inte vara så användbart eftersom det är så små marginaler i lagböckerna. Paragrafhänvisning. I marginalen vid en paragraf får du skriva en annan paragraf så att du minns att det finns ett samband mellan dessa. Du får också hänvisa till en hel lag. Du kan till exempel skriva se 12 eller se AvtL (förkortning för avtalslagen) När du har lämnat in tentan finns det inte längre någon möjlighet att göra ändringar. Om du inte vill att vi skall bedöma din tenta, så kan du lämna in den blankt. Då skriver du blank på den. Om man blir underkänd så får man göra om tentan. Den som har blivit godkänd får inte göra en omtenta. 13

14 Du får en kod som står på omslaget till den skrivning som skrivningsvakterna delar ut. Glöm inte att skriva din kod på alla blad du lämnar in. Resultatet anslås inom tre veckor. Även det anslås med din kod och inte med varken namn eller personnummer. Skriv därför ner koden! (Ett bra ställe att skriva den på är i pärmen av din lagbok.) Bedömningen går till på följande sätt. Tentan delas och var och en av lärarna bedömer sin fråga. Därefter får vi in alla frågor och för de studenter som bedöms som gränsfall går vi igenom hela tentan och avgör vilket betyg studenten skall ha. På denna kurs förmedlas den bedömande lärarens omdöme med ett bokstavsbetyg för respektive fråga (U B Ba AB). Examinatorerna gör sedan en sammanvägning av dessa bedömningar till ett totalbetyg för tentan och kursen. Vi har valt att gå ifrån poängsättning som metod för att förmedla motivering av betyg. Man måste ha klart för sig att examinationen inte är fråga om någon sifferexercis. Det är här lärarna och i slutändan examinatorerna avgör om du är redo att gå vidare i den långa kedja av steg som du skall klara av för att kunna hjälpa människor i deras livs svåraste stunder. Rättelse och omprövning Ett betygsbeslut behöver inte motiveras och det kan inte överklagas. Du har dock möjlighet att begära rättelse om läraren gjort något räknefel, skrivfel eller liknande. Det finns dessutom möjlighet att begära omprövning av betygsbeslutet. Det innebär att examinatorn kan ändra betygsbeslutet om det är uppenbart oriktigt och det kan rättas snabbt och enkelt. 14

15 Kursutvärdering Efter avslutad kurs läggs det ut en kursvärdering på kursens hemsida. Kursombuden föredrar sedan en sammanställning av den inför Utbildningsnämnden. Den utgör en viktig del i det fortlöpande kvalitetsarbetet. Om du har några frågor under kursens gång eller åsikter du vill få framförda kan du göra det via kursombuden. Du är också alltid välkommen att kontakta amanuenserna. Vi brukar alltid redogöra för huvudpunkterna i förra årets kursvärdering. Kursen har genomgått en relativt stor förändring sedan förra året och den utvärderingen är därför av mindre intresse. I den mån det har framförts kritik så har vi beaktat den när vi gjort om kursen. Det bör dock noteras att studenterna i huvudsak är mycket nöjda med sin utbildning och att den kritik som framförs i normalfallet handlar om enstaka problem. Vi kommer att beröra tidigare studenters erfarenheter löpande under kursens gång. Information och kontakter Vi sköter informationen till studenterna via GUL och i samband med undervisningen. Du är alltid välkommen om du har frågor. Det kan ibland vara lite svårt att veta vem man skall vända sig till med sina frågor. Här följer därför en liten handledning om vem som gör vad. Du kan alltid börja med att fråga amanuenserna, antingen på deras besökstider eller via e- post, eller en lärare i samband med undervisningen. Övrig personal kan du besöka när de har besökstider. Juridiska institutionen finns i C- huset på femte våningen. Amanuenserna, den administrativa personalen och kursansvariga sitter på femte våningen. GUL GUL står för Göteborgs Universitets Läroplattform och kan enklast beskrivas som en slags hemsida där varje kurs på Göteborgs Universitet har sitt eget utrymme. All information du behöver i egenskap av student finns på GUL. Där finner du allt från schema (Time- edit), inlämningsuppgifter, gruppindelningar, power- point- presentationer från föreläsningar etc. Under hela juristutbildningen kommer GUL att vara den kanal som lärare, kursansvariga och administrativ personal använder för att kommunicera information till studenterna. Varje kurs har sin egen sida på GUL. Den består dels av information som är öppen för vem som helst att ta del av och dels information som kräver att du är inloggad för att kunna se. Någon vecka efter att du registrerar dig kommer inloggningsuppgifter att skickas till dig med posten till den adress du uppgav när du sökte utbildningen. Det är av yttersta vikt att du kort efter det bekantar dig med GUL då vi från den tidpunkten kommer utgå från att du läser informationen som löpande anslås där och inte kommer att använda oss av några andra kanaler. 15

16 Personal Studievägledning Studievägledningen finns på Vasagatan 1, C- huset, plan 5 och har drop- in mottagning TISDAGAR & TORSDAGAR kl Kontakt via eller telefon går också bra. Studievägledningen kan bland annat hjälpa till med rådgivning, information om fördjupningskurser och examensarbetet, tillgodoräknanden, studieuppehåll, utlandsstudier mm. Vänd dig till studievägledningen med alla slags frågor som rör studierna. För kursspecifika frågor vänder du dig till amanuensen på respektive kurs. Studievägledare har tystnadsplikt. Studievägledare Studierektor/ Utbildningssamordnare Lena Björk Ylva Benson Vänd dig till Lena för hjälp med: Studievägledning Intyg Utlandsstudier Registreringar Antagning till fördjupningskurser Antagning till examensarbeten lena.bjork@law.gu.se Vänd dig till Ylva för hjälp med: Utbildningsfrågor Tillgodoräknande Studieuppehåll Dispenser ylva.benson@law.gu.se 16

17 Administrativ personal Expedition Elisabeth Kask är kurssekreterare men förestår också institutionens studerandeexpedition. Expeditionen finner du i C- huset på våningsplan 5. Öppettider: Må - to och ti - to Telefontid: Må - to 9-10 och må Tel: Fredagar är expeditionen stängd. Kursamanuenserna Kursamanuensen är en student från en högre årskurs som sköter en del av kursens administration och bistår kursansvarig lärare samt svarar på studenternas frågor. I amanuensernas arbetsuppgifter ingår bland annat att boka in praktikerbesöken, göra gruppindelningar och administrera GUL. De svarar även på en stor del av studenternas praktiska frågor och kan ge värdefulla tips och råd i studierna. Se dem som en chans att få snabb hjälp och stöd av någon insatt. Amanuenserna arbetar deltid men svarar oftast på mail inom någon dag. Amanuenserna har mottagningstid en gång i veckan uppe på institutionen på vån 5. De nås med fördel även på e- post: matilda.linden@law.gu.se sandra.wetzer@law.gu.se Frågor Frågor som rör metodik och det ämne du för tillfället studerar ställs i första hand till undervisande lärare i samband med undervisningen. Frågor om kursens administration (gruppindelningar, schemafrågor, tentamens- anmälning etc.) ställs i första hand till kursens amanuenser. Frågor som rör studierna i allmänhet och som inte är direkt kopplade till kursen kan du ställa till studievägledaren Lena Björk eller studierektorn Ylva Benson. 17

18 STUDIEANVISNINGAR 2013 Kursansvar Kursansvariga och examinatorer för terminen är Torbjörn Odlöw och Mats Persson. De träffas säkrast i samband med undervisningen. Du är också välkommen att besöka deras kontorsrum på femte våningen i C- huset. Om de inte är där kan du lämna ett meddelande i deras fack. Torbjörn Odlöw Mats Persson Övriga lärare Karin Hervéus Claes Martinsson Jens Andreasson Jeanette Andersson Moa Bladini Kristoffer Schollin 18