Kommunstyrelsens arbetsutskott (20) Roland Åkesson (C), ordförande. Ann Petersson. Lars Hollner. Ann Petersson och Lars Hollner

Transkript

1 Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (20) Plats och tid Kommunhuset den 30 september 2014 kl ande Övriga närvarande Utses att justera Roland Åkesson (C), ordförande Ann Petersson (C) Curt-Rune Roos (M) Robert Rapakko (S) Lars Hollner (S) Fredrik Johansson, ekonomichef, , 345 Thomas Nilsson, teknisk chef, , Anders Andersson, plan- och byggchef, 341, , Börje Jonsson, IT-utvecklingschef, 345 Åsa Hällerståhl, ekonom, Mats Johansson, kommunchef Birgitha Freij, kommunsekreterare Ann Petersson och Lars Hollner Justering Torsdagen den 2 oktober 2014 Under- Paragraf Skrift Sekreterare... Birgitha Freij Ordförande... Roland Åkesson Justerande Ann Petersson Lars Hollner ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens officiella anslagstavla i kommunhuset. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Underskrift... Birgitha Freij

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/148 SVAR PÅ REMISS: LÄRLINGSUTBILDNING OCH ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE INOM GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN Handling Remisshandlingar från Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Stockholm. Förslagen i korthet: Lärlingsutbildning i gymnasieskolan ska kunna påbörjas bara under det första läsåret eller höstterminen det andra läsåret, och i gymnasiesärskolan under första eller andra läsåret eller höstterminen det tredje läsåret. Elever som påbörjar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan under höstterminen det första läsåret ska ha minst 55 veckor APL (ArbetsPlatsförlagt Lärande), minst 45 veckor om eleven börjar vårterminen det första läsåret, och minst 35 veckor om eleven börjar höstterminen det andra läsåret. Elever som påbörjar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasiesärskolan under höstterminen det första läsåret ska ha minst 70 veckor APL, minst 60 veckor om eleven börjar vårterminen det första läsåret, minst 55 veckor om eleven börjar höstterminen det andra läsåret, minst 45 veckor om eleven börjar vårterminen det andra läsåret och minst 35 veckor om eleven börjar höstterminen det tredje läsåret. Den ansvariga läraren och handledaren ska tillsammans planera APL. Hur många veckor av utbildningen som bedrivits på en eller flera arbetsplatser ska framgå av elevens examensbevis. I utbildningskontraktet ska framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen, hur många veckor som ska genomföras där och när. Kravet på APL i programmet för estetisk verksamheter och i programmet samhälle, natur och språk i gymnasiesärskolan bör ändras till minst 12 veckor. Lärlingsutbildning ska kunna ges i alla program i gymnasiesärskolan utom i programmet för estetiska verksamheter och i programmet för samhälle, natur och språk. Utbildningskontrakt ska vara ett krav för lärlingsutbildning inom gymnasiesärskolan på samma sätt som i gymnasieskolan. Yttrande Yttrande från barn- och utbildningsnämnden föreligger. Bilaga. Kommunstyrelsen föreslås anta förslaget till yttrande såsom sitt eget att överlämna till Utbildningsdepartementet.

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/147 SVAR PÅ REMISS: FÖRSLAG TILL REVIDERING AV FLERA AV EU:S AVFALLSDIREKTIV Handling Remisshandlingar från Miljödepartementet, Regeringskansliet, Stockholm. Förslag till Europarlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven om avfall, förpackningar och förpackningsavfall, deponering av avfall, uttjänta fordon, batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer, samt om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. Endast cirka 40 procent av de kommunala avfallet i unionen återvinns, vilket innebär att unionen går miste om avsevärda möjligheter till effektiv resursanvändning och en cirkulär ekonomi som leder till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Förslagets viktigaste ändringar: Harmoniering av definitioner och borttagande av föråldrade rättsliga krav. Förenkling och rationalisering av rapporteringsskyldigheter. Införande av ett system för tidig varning för att övervaka hur materialåtervinningsmålen följs. Införande av minimikrav för utökat producentansvar. Höjning av målet för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall med 70 procent fram till Höjning av målen för återanvändning och materialåtervinning av förpackningsavfall. Begränsning av deponering av kommunalt avfall som inte utgörs av restavfall senast Anpassning av artiklarna 290 och 291 om delegerade akter och genomförandeakter. Avsikten med förslagen är att ge medlemsstaterna en rättslig ram för framtagning av politik och lagstiftning inom förebyggande och återvinning av avfall. Yttrande Yttrande från tekniska kontoret föreligger: Revideringen av ramdirektivet 2008/98/EG om avfall är ett mycket viktigt led i att uppnå målet om ett resurseffektivt EU. Revideringen innebär också en möjlighet att säkerställa att definitioner och andra parametrar, vilka utgör ramen för avfallslagstiftningen, blir desamma i alla avfallsdirektiv vilket

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott möjliggör bättre implementering nationellt. Det är viktigt med ett ökat fokus på i första hand förebyggande av avfall och därefter återvinning i olika former. För det avfall som inte har kunnat förebyggas, förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas i tidigare led är energiåtervinning den bästa behandlingsmetoden eftersom den samtidigt medger uppfyllelse av mål för minskad deponering. Ramdirektivet om avfall bör åtföljas av reviderad produktlagstiftning, såsom direktiv om eko-design och miljömärkning inklusive mål för återvinningsbara produkter liksom andelen återvunnet material i nya produkter. Detta möjliggör att tydligare krav kan ställas på producenter för deras produkter när de en dag blir avfall. Metoden för att samla in hushållsavfall ska beslutas på den lokala nivån, i syfte att den tjänst som tillhandahålls möter behoven hos medborgarna. Kommunerna ska ges stor flexibilitet, när det gäller metoder för hantering av hushållsavfall inom sina områden. Kommunerna måste ha mandat att besluta om den bästa formen för avfallshantering på basis av de lokala behoven liksom när det gäller att efterleva de miljömål som har satts upp på EU-nivå. Att kommissionen uttryckligen preciserar vad som avses med utökat producentansvar är ett mycket viktigt förtydligande. Särskilt viktigt är att producenterna ska täcka hela kostnaden för avfallshantering, inklusive separat insamling och behandling, information till avfallsinnehavare, datainsamling och rapportering. Detta borde vara en självklarhet, men som vi har sett i Sverige alltsedan producentansvaret för förpackningar och returpapper infördes år 1994 har kommunerna inte fått full kostnadstäckning när det gäller bland annat insamling, upplåtelse och skötsel av mark för återvinningsstationer. Mönsterås kommun ser positivt på de skärpta återvinningsmålen, i syfte att verka för att avfall behandlas så högt upp i avfallshierarkin som möjligt för att uppnå högsta möjliga miljönytta när det gäller avfallshanteringen. Utmaningen för Sverige ligger i att öka andelen materialåtervinning/återanvändning, från dagens 33 procent till EU-målet 70 procent år Detta måste tas från de 50 procent som idag går till energiåtervinning. Att målen skärps stegvis fram till år 2030 är också bra, men i vissa fall bör målen höjas, inte minst för plaståtervinningen, där 60 procent till år 2025 är för lågt satt. Det är också av stor vikt att det fastställs en gemensam beräkningsmetod för efterlevnad av återvinningsmålen, för att kunna göra korrekta jämförelser mellan medlemsstaterna. Förslagen om spårning och övervakning av farligt avfall är absolut nödvändigt. Det är också viktigt att understryka att förebyggande av avfall i första hand är en konsumtionsfråga och inte någon avfallshanteringsfråga. Mönsterås kommun förordar att EU:s mål höjs till att omfatta minst alternativ 3.4, vilket innebär en stor minskning av koldioxidutsläpp, samtidigt som det

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att leda till en ytterligare minskning av det marina avfallet med 7 procent till år 2020 och 23 procent till år Kommunstyrelsen föreslås anta förslaget till yttrande såsom sitt eget att överlämna till Miljödepartementet.

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/163 SVAR PÅ REMISS: VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL TILLSTYRKAN VID TILLSTÅNDSPRÖVNING AV VINDKRAFT Handling Remiss angående vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk enligt 16 kap 4 miljöbalken, från Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna. Dnr Energimyndigheten har i samråd med Naturvårdsverket tagit fram en vägledning för kommunal tillstyrkan enligt 16 kap 4 miljöbalken vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Syftet med vägledningen är att ge rekommendationer för tillämpning av bestämmelsen om kommunal tillstyrkan. Målet är att vägledningen ska underlätta och effektivisera planerings- och tillståndsprocessen vid etablering av vindkraftsanläggningar. Yttrande Yttrande från plan- och byggchefen och miljöchefen föreligger. Bilaga. Kommunstyrelsen föreslås anta förslaget till yttrande såsom sitt eget att överlämna till Energimyndigheten.

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/166 SVAR PÅ REMISS: TYNGRE FORDON PÅ DET ALL- MÄNNA VÄGNÄTET Handling Yttrande Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet, från Näringsdepartementet, Box Stockholm. Förslag till yttrande från tekniska kontoret: Mönsterås kommun har varit aktiv vid framtagande av synpunkter på den Nationella transportplanen för åren och i processen att ta fram en Regional transportplan för Kalmar län för samma period, i samråd med Regionförbund, Trafikverket och länets kommuner. Detta innebär att kommunen har bra kunskap om hur planering, beslut, finansiering med mera avseende väg- och järnvägsprojekt fungerar eller inte fungerar i Sverige. I grunden är Mönsterås kommun positiv till att tillåta tyngre transporter på väg och järnväg. Längre fordon har testats bland annat till och från Scanias anläggning i Oskarshamn. Det är därför förvånande att inte väg E22, mellan Trelleborg och Norrköping, är med som ett utpekat stråk för denna typ av transporter (Fig 4, sid 43). Utmed väg E22 finns dessutom tre centrala hamnar av betydelse för godstransporter i Sverige; Karlshamn, Karlskrona och Oskarshamn. Ytterligare en hamn, som hanterar lika mycket gods som Oskarshamn, finns utmed sträckan- Södra Cell AB:s hamn i Mönsterås kommun. I rapporten kan också utläsas att skogsindustrin står för en betydande del av alla fordonskilometer i Sverige. I Mönsterås kommun finns Södra Cell AB:s största anläggning i Sverige och en av de största i Europa. Inom en femårsperiod planeras för ytterligare produktion vid anläggningen. Det finns även andra transportintensiva företag i länet, så som Scania i Oskarshamn och Xylem i Emmaboda. Med ovan nämnda kommentarer så anser Mönsterås kommun att även väg E22, inklusive tvärförbindelserna riksväg 25 Kalmar-Växjö och riksvägarna 37/23 Oskarshamn-Jönköping bör ingå i denna rapport, annars riskerar Kalmar län att åter en gång stå utanför infrastrukturella satsningar som kan stärka den regionala utvecklingen. Delar som Mönsterås kommun saknar i rapporten är hur befintlig fordonsflotta utnyttjas. Med mer samordnad planering borde antalet transportkilometer redan idag kunna minskas. Även godsets hela resa bör analyseras; hur mycket gods hanteras enbart inom Sveriges gränser och hur mycket gods kommer från eller går vidare till andra länder?

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott Det bör också redovisas hur det utpekade vägnätet ska förbättras för att klara dessa tunga transporter, redan idag finns stora spårsättningar även på väg E4. Även påverkan på last- och lossningsplatser måste utredas, eftersom dessa på många platser finns inne i tätorterna, vilket kommer att ställa nya krav på tillgänglighet. Ett alternativ/komplement till detta är samlastningsplatser i anslutning till tätorter med mycket godshantering, för att minimera trafiken inne i tätorterna. Järnvägen behandlas sparsamt i rapporten, vilket är olyckligt då det finns en uttalad vilja från många företag att öka mängden gods på järnväg. Idag finns många kombiterminaler etablerade, med varierande utfall. Samordningen mellan de olika trafikslagen väg-järnväg-sjöfart bör ytterligare utredas för att få en så effektiv transportsektor som möjligt. Om BK 74 införs i Sverige, så anser Mönsterås kommun att staten ska kunna ställa krav på Euro VI-motorer, som har klart mycket lägre avgasvärden för kväveoxider och partikelmassa än tidigare motorgenerationer. Kommunstyrelsen föreslås anta förslaget till yttrande såsom sitt eget att överlämna till Näringsdepartementet.

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2013/155 SVAR PÅ REMISS: ÖVERSYN AV DET UTVIDGADE STRANDSKYDDET I KALMAR LÄN Bakgrund KS 8 okt 2013 AU 10 jun 2014 AU 24 jun 2014 AU 2 sep 2014 Handling Yttrande Det generella strandskyddet kommer att bli 100 meter om länsstyrelsen inte föreslår några förändringar. Länsstyrelsen i Kalmar län har på uppdrag av regeringen påbörjat en översyn av strandskyddet i länet. Strandskydd om 100 m gäller vid kusten samt alla insjöar och vattendrag. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet utöka strandskyddet till högst 300 m från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften som är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Kommunstyrelsen beslutade om yttrande över det första samrådet i ärendet. Yttrandet innebär synpunkter som i princip utgår från strandskydd om 100 meter. Landshövding Stefan Carlsson och medarbetarna Eva Brynolf, Kerstin Lind Andréasson, Margareta Gustafsson och Lars Ljungström, Länsstyrelsen i Kalmar län, informerade om översynen av strandskyddet och den kommande remisshandlingen. Plan- och byggchef Anders Andersson visade förslag till områden som kommunen kan föreslå undantas från ett utökat strandskydd i enlighet med den antagna översiktsplanen. Plan- och byggchefen fick i uppdrag att framföra samrådssynpunkterna till länsstyrelsen. Plan- och byggchefen får i uppdrag att ta fram ett förslag till remissyttrande. Remiss angående översyn av det utvidgade strandskyddet för Mönsterås kommun, från Länsstyrelsen i Kalmar län, Samhällsbyggnadsenheten, Kalmar. Dnr Förslag till yttrande från plan- och byggchef Anders Andersson. Bilaga. Kommunstyrelsen föreslås anta förslaget till yttrande såsom sitt eget att överlämna till Länsstyrelsen i Kalmar län.

10 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/150 KRÅKERUM 1:49 ÖVERPRÖVNING AV BESLUT AU 12 aug 2014 Motivering Aktuellt Yttrande Arbetsutskottet beslutade att medge en dispens från strandskyddet för att uppföra ett så kallat attefallshus på fastigheten Kråkerum 1:49 (Laxholmen) från Birgitta Norin, Vallongatan 27, Fagersta. Den nya byggnaden kommer att uppföras i anslutning till det befintliga bostadshuset. Särskilt skäl för undantag från förbud enligt 7 kap 18c miljöbalken föreligger då den tilltänkta byggnationen blir belägen på en för bostadsändamål redan ianspråktagen tomtplats som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Allmänhetens möjlighet att nyttja strandskyddsområdet för friluftsliv kommer inte att påverkas ytterligare då allemansrätten redan anses utsläckt inom aktuellt område. Förutsättningarna för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet bedöms inte ytterligare påverkas i någon betydande omfattning av åtgärden. Planerad byggnad bedöms inte strida mot de särskilda hushållningsbestämmelserna i miljöbalken och medför ingen påtaglig skada för riksintressena. Länsstyrelsen i Kalmar län har enligt beslut som inkom den 15 september 2014 beslutat pröva beslutet om strandskyddsdispens på Kråkerum 1:49. Länsstyrelsen har också enligt kallelse som inkom den 23 september 2014 beslutat att besöka fastigheten den 6 oktober Förslag till yttrande från plan- och byggchef Anders Andersson. Arbetsutskottet beslutar att lämna följande yttrande till länsstyrelsen: Fastigheten Kråkerum 1:49 består av ett flertal öar samt mark på fastlandet. Den del av fastigheten som ska bebyggas ligger på en ö, Laxholmen, som är utarrenderad till Birgitta Norin. Ön är sedan tidigare bebyggd och attefallshuset kommer att placeras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Enligt kommunens bedömning utgör hela ön Laxholmen tomtplats. Tomtplatsen är avgränsad av vatten och allmänintresset är därför lågt. Det enskilda intresset samt ägarens rätt till hemfrid och ostört privatliv väger tyngre än allmänintresset. Mönsterås kommun vidhåller beslutet att bevilja dispens för att uppföra ett attefallshus på Kråkerum 1:49, Laxholmen.

11 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2012/042 FIBEROPTISKT NÄT OCH ELEKTRONISK KOM- MUNIKATION INOM MÖNSTERÅS KOMMUN Föredragning IT-utvecklingschef Börje Jonsson redogör områdesvis för bredbandsutbyggnaden i kommunen. Nu är sammanlagt är hushåll och 42 företag i kommunen anslutna till bredband. Diskussion Arbetsutskottet diskuterar utbyggnaden av bredband och konstaterar bl.a. att tidsplanerna måste vara realistiska och tydliga eftersom fördröjningar orsakar besvikelser hos invånarna. IT-avdelningen har inte tillgång till systemet GIS trots att det finns i kommunhuset. Kommunchefen får i uppdrag att omgående lösa det problemet. Informationen läggs till handlingarna. Arbetsutskottet poängterar att utbyggnadstakten måste hållas och att informationen till invånare och företag är viktig. IT-avdelningen får i uppgift att beakta vad som framkommit under diskussionen.

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/178 MOTION: SAMORDNADE TRANSPORTER Handling Motionens syfte Motion inlämnad av Jens Robertsson (C) och Olle Larsson (C). Motionärerna vill att Mönsterås kommun utreder fråga om och inleder en process med samordnade transporter av varor till förskolor, skolor, äldreboenden med flera, gärna i samarbete med en eller flera andra kommuner. Motionen överlämnas för yttrande till kommunledningskontoret, som också inhämtar synpunkter från tekniska kontoret och Inköpscentralen i Västervik. Yttrandet ska ha inkommit till kommunkansliet senast den 5 december 2014.

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/169 MEDBORGARFÖRSLAG: BUSSKORT TILL SKOL- BARN BOENDE I MÖNSTERÅS KOMMUN Handling Medborgarförslag inlämnat av Hanna och Peter Roswall, Landgången 5, Timmernabben. Förslagets syfte Förslagsställarna vill att elever bosatta i Mönsterås kommun ska får busskort för resor till och från grundskola i grannkommunen. Motionen överlämnas för yttrande till kommunledningskontoret, som också inhämtar synpunkter från barn- och utbildningschefen.

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/179 MEDBORGARFÖRSLAG: FLAGGNING Handling Medborgarförslag inlämnat av Roland Flemk, Hamngatan 29, Mönsterås. Förslagets syfte Förslagsställaren vill att den svenska flaggan hissas på någon av Mönsterås hamnområdes flaggstänger i stället för som idag två kommunflaggor. Motionen överlämnas för yttrande till kommunledningskontoret.

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/190 OKNÖ 1:489 - KÖPEKONTRAKT Handling Förslag till köpekontrakt mellan säljaren Mönsterås kommun och köparen Anita Sandström, Gondolgatan 2 lgh 1104, Skarpnäck, om köp av fastigheten Oknö 1:489 till ett pris av kronor. Villkor framgår av kontraktet. Köpekontraktet godkännes. Villkor framgår av avtalet.

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/191 OKNÖ 1:1, 1:467 - FASTIGHETSREGLERING Handling Förslag till överenskommelse och ansökan om fastighetsreglering mellan Mönsterås kommun, ägare till Oknö 1:1, och Peter Aronsson och Pernilla Pernius, Stenskärsvägen 1, Mönsterås, ägare till Oknö 1:467. Villkor framgår av avtalet. Avtalet godkännes.

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/029 DETALJPLAN FÖR OKNÖ 1:394, MÖNSTERÅS - ANTAGANDE Bakgrund AU 15 apr 2014 Kommunstyrelsen beslutade enligt 39/2014 att förvärva fastigheten Oknö 1:394. Gällande detaljplan anger område för samlingslokal. Detaljplanen ska ge möjlighet till förskola och bostäder. För att möjliggöra planerade förändringar behöver en ny detaljplan tas fram. Byggnadsnämnden fick i uppdrag att påbörja en detaljplan för fastigheten Oknö 1:394. Oknö har de senaste åren förändrats från ett rekreationsområde med stor andel fritidshus till att allt fler permanent boende. Detta ökar efterfrågan på bl.a. service i området. Syftet med planförslaget är att öka möjligheten till service; planförslaget tillåter centrumändamål och skolverksamhet. Även bostadsändamål medges. Det finns idag planer på att starta förskoleverksamhet inom planområdet. Handling Byggnadsnämndens beslut enligt 191/2014 där kommunfullmäktige föreslås anta detaljplanen. Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige att godkänna granskningsutlåtandet, och anta den upprättade och reviderade detaljplanen. Upphävande av strandskydd ingår.

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/189 DELÅRSBOKSLUT JAN AUG 2014 MED UPPFÖLJNING AV TILLVÄXTSTRATEGI FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Handlingar Delårsbokslut, januari augusti 2014, Mönsterås kommun. Tillväxtstrategi Mönsterås kommun , Uppföljningsbilaga. Mönsterås kommun har klarat balanskravet under hela 2000-talet och prognosen för 2014 visar att så är fallet även för innevarande år. Resultatet (för helår) uppgår efter åtta månader till ett positivt resultat med 2,6 mnkr. Överskottet förklaras främst av realiserade vinster som uppkommit vid värdering av aktier via KLP (Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB) och markförsäljning, samt högre skatteintäkter än beräknat. Nämnderna /förvaltningarna gör ett underskott med 22,2 mnkr, vilket främst beror på socialnämndens ökade kostnader för fler omsorgstimmar och placeringar, samt barn- och utbildningsnämndens kostnader för ökat antal elever. Kommunstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige att godkänna delårsbokslutet och uppföljningen av tillväxtstrategin, att de nämnder/ förvaltningar som redovisar underskott ska fortsätta vidta åtgärder för att minska eller eliminera dessa, samt att särskilda uppföljningar ska göras av kommunstyrelsens arbetsutskott med de nämnder/förvaltningar som har underskott.

19 Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2014/067 BUDGET 2015, EKONOMISK FLERÅRSPLAN BUDGETRAPPORT Bakgrund Handlingar Kommunfullmäktige beslutade enligt 68/2014 att anta ramarna för budgeten för 2015 med flerårsplan Nämnder och styrelser har nu att återrapportera respektive detaljbudget. Detaljbudget för kommunledningskontoret, samt för tekniska förvaltningen diskuteras. Informationen läggs till handlingarna. Ärendet återupptas.

20 Kommunstyrelsens arbetsutskott DIALOGMÖTE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Kommunstyrelsens presidium Roland Åkesson, Robert Rapakko och Ann Petersson träffar företrädarna Pierre Edström, ordförande, och Hans Eriksson, förbundschef, för Samordningsförbundet i Kalmar län. Samordningsförbundet bildades 2005, och två år senare var länets alla tolv kommuner medlemmar. De andra medlemmarna i förbundet är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i Kalmar län. Avsikten med förbundet är att utveckla den finansiella och politiska samordningen inom rehabiliteringsområdet. Förbundet har två huvuduppdrag: att rehabilitera individer och att förbättra samverkan mellan olika huvudmän. Dialogen idag handlar om hur samordningsförbundet ska utvecklas i framtiden, d.v.s. vad ägarna vill med förbundet. En central fråga som ställs är om förbundet ska arbeta utifrån att man har en kassa gemensam för alla kommuner eller om det respektive kommun betalar in ska reserveras för den kommunen. På den frågan enas presidiet om att man är öppen för att kassan används gemensamt under förutsättning att varje kommun över två-tre år får tillbaka insatser motsvarande vad man betalat och sin del av de statliga medlen. Mötet avslutas med att Mönsterås kommun tar med sig frågorna till diskussion på kommunledningsnivå, och samordningsförbundet meddelar att man avser att samla alla förbundsägarna till ett gemensamt ägarmöte efter det att man träffat alla kommuner enskilt. Mönsterås kommun framhåller också att projekt för personer som står långt från arbetsmarknaden bör genomföras i den egna kommunen. Dialogen läggs till handlingarna.