LÄTTKLINKER ANLÄGGNING

Transkript

1 PROJEKTERINGSANVISNING LÄTTKLINKER ANLÄGGNING Lättklinkerns egenskaper kan lösa många problem samtidigt och erbjuder lätta lösningar till en mängd geotekniska utmaningar. Leca Lättklinker är bränd expanderad lera, ett helt oorganiskt och naturligt material.

2 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING Innehåll 1. Inledning 3 2. Föreskrifter 4 3. Materialegenskaper 6 4. Användningsområden 8 5. Applikationer Installation Beskrivningstexter 30 Från vänster 2/6 mm, 8/14 mm och 12/20 mm. Leca lättklinker har en brun till rödbrun färg på skalet, medan den inre cellstrukturen är svart. 2

3 Leca Lättklinker är bränd expanderad lera, ett helt oorganiskt och naturligt material. INLEDNING Materialen avger inga hälsofarliga emissioner. Detta ger ett gott inomhusklimat inte minst för små barn och allergiker. Lätt expanderad lera, Leca Lättklinker, har använts som fyllnadsmaterial i geotekniska applikationer runt om i Europa så långt tillbaka som Leca Lättklinker är ett hårt granulärt keramiskt material med inre luftfyllda porer. Lera pelletiseras, torkas och expanderas i en roterande ugn vid temperaturer mellan 1100 C och 1200 C. Utfallet är Leca-kulor i storlekarna 0 32 mm som siktas upp i olika sorteringar. Lättklinkerns egenskaper kan lösa många problem samtidigt och erbjuder lätta lösningar till en mängd geotekniska utmaningar. Låg densitet och hög hållfasthet tillsammans med rationell hantering gör Leca Lättklinker till en konkurrenskraftig produkt. Jordtryck Tjälisolering Vatten Volymbyggnad Leca Lättklinker är också ett naturligt beständigt material. Bränd lera har använts i flera tusen år av människan inom olika områden. Den är motståndskraftig mot frost och kemikalier och hållbar över tid. Leca Lättklinker kan grävas upp och återanvändas fullt ut i nya geotekniska applikationer. Lättklinker används bland annat för att lösa problem med: Sättningar Stabilitet LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 3

4 2. Föreskrifter För beskrivningar och krav för användning av lättklinker i svenska förhållanden finns AMA Anläggning 13 samt kapitel 4 i BKR. För väg och järnvägsbyggnation finns anvisningar i trafikverkets TRVAMA Anläggning 10, TK Geo 13 och TR Geo. EN Light weight fill and thermal insulation products for civil engineering applications (CEA) Expanded clay lightweight aggregate products (LWA) är den standard som reglerar materialkraven för lättklinker som används inom geotekniska applikationer. Eurokod 7, Dimensionering av geokonstruktioner, SS EN1997-1, är den standard som reglerar hur man beräknar och dimensionerar med lättklinker. Karaktäristiska värden för dimensionering med Leca Lättklinker 8/20 & 12/20 Egenskap Värde Enhet Volymminskning vid packning % Tunghet (torr inkl. packning) 3,0 kn/m Dimensionerande tunghet: över grundvattenytan 4,5 knm 3 Tunghet, lång tid, permanent under vatten 2,5 kn/m 3 Initial lyftkraft 3,0 kn/m 3 Friktionsvinkel 39 Kohesion, C peak 0 kn/m 2 Design stress * 150 kpa Extern porositet % Tabell 2.1 * Material- och säkerhetsfaktorer för dimensionering är inte inkluderade. Belastningsnivå utan förväntade deformationer. 4 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

5 Egenskaper för Leca Lättklinker 8/20 & 12/20 i geotekniska applikationer Egenskap Provas enligt Deklarerat värde Enhet Torr skrymdensitet EN kg/m 3 Partikeldensitet EN kg/m 3 Kompaktdensitet 2500 kg/m 3 Kornstorlek EN /20 12/20 mm Underkorn/Överkorn EN / 10 % vikt Kornform Rundad Vattenabsorption: 24 timmar 30 dagar 300 dagar EN < 25 < 30 < 45 % vikt Krossmotstånd EN Annex A > 0,95 MPa Volymbeständighet EN , EN Beständigt enligt lång erfarenhet Frostbeständighet EN , EN Beständigt enligt lång erfarenhet Värmekonduktivitet EN , EN < 0,11 W/mK Vattenpermeabilitet > 10-3 m/s Brandegenskaper Klass A1 utan testning Kompressibilitet och Tryckhållfasthet: 10% deformation n CS (10) 2% deformation CS (2) EN Annex A > 650 > 300 Krypning (200 kpa 24 hours) EN Annex C < 0,5 % Cyklisk kompression (120 kpa) EN Annex B < 1,0 efter cykler % Tabell 2.2 kpa kpa LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 5

6 3. Materialegenskaper Leca Lättklinker för geotekniska applikationer har en torr skrymdensitet motsvarande 15-20% av vanliga friktionsmaterial. Material för geotekniska applikationer kan CEmärkas enligt EN (Light weight fill and thermal insulation products for civil engineering applications (CEA) Expanded clay lightweight aggregate products (LWA) och EN (Lightweight aggregates for bituminous mixture and surface treatments and for unbound and bound applications). Leca Lättklinker är lätt, starkt och isolerande. Så länge det är invallat har det egenskaper som i övrigt är mycket likt normala friktionsmaterial. Det är enkelt att hantera lättklinker på arbetsplatsen. 3.1 Densitet Leca Lättklinker 8/20 och 12/20 har initialt en torr skrymdensitet om ca 260 kg/m 3. Efter lossning och kompaktering har vikten för en kubikmeter stigit till ca 300 kg/m 3. För att veta vilken tunghet som en lättklinkfyllning får i praktiken behöver man också ta hänsyn till det vatten som absorberas av kulorna, vattnet på kornytorna och eventuellt fritt vatten mellan kulorna Leca Lättklinker 8/20 & 12/20 densitetsutveckling enligt vvbm 305 För en riktig bedömning behöver man veta följande egenskaper för lättklinkern: Torr skrymdensitet Vattenabsorption Extern porositet Medelkorndiameter Kompaktdensitet Korndensitet Hur högt grundvattenytan står i fyllningen och de allmänna vattenförhållandena i marken där lättklinker ligger är också viktigt att beakta. Trafikverket har en modell för att beräkna dimensionerande tunghet för lättklinker. Om man använder materialdata för Leca Lättklinker 8/20 och 12/20 och modellen i VVMB 305 får man en dimensionerande tunghet om 4,5 kn/m 3 under normala förhållanden. Materialdata för indata till VVMB 305, se tabell 2.2. Ytterligare information kan erhållas på förfrågan från Leca. Tryck (KPa) Lastbärighet EN Annex A 0 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Deformation (%) Figur 3.2 Förväntad deformation för olika sorteringar. Observera att 8/20 är sammansatt av 8/14 och 12/20. 2/6 mm 4/12 mm 8/14 mm 12/20 mm 0 Torr Skrymdensitet Densitet 30 dygn Densitet 300 dygn Densitet 40 år Densitet 100 år Figur LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

7 3.3 Termiska egenskaper Kapillär stighöjd Lättklinker används ibland där kapillärbrytande material är önskvärda t.ex i husgrunder. I dessa applikationer rekommenderas sortering 12/20 K som är lättklinker behandlad med en oorganisk kisellösning. Kravet i P-märket för kapillärbrytning hos Leca Lättklinker sortering 12/20 K är högst 75 mm stighöjd. 3.2 Mekaniska egenskaper De mekaniska egenskaperna varierar med storlek och expansionsgrad på kulorna. De mindre fraktionerna är starkare och de större svagare. Hänvisning till tabell för testmetoder etc. (Tabell 2.2 Egenskaper för Leca Lättklinker 8/20 & 12/20 i geotekniska applikationer) Tillåten belastning För en komprimerad bädd av sortering 12/20 mm respektive 8/20 mm är deformationen vid en statisk belastning, t.ex under en platta, på 200 kpa mindre än 1% av lagertjockleken Dynamisk lastkompression Vid cyklisk belastning på 120 kpa är deformationen mindre än 1% vid 2 miljoner lastväxlingar Friktionsvinkel För en komprimerad bädd av sortering 8/20 mm och 12/20 mm är friktionsvinkeln 39. Vid förfrågan kan vi tillhandahålla mer utförliga materialdata för beräkningar. Sorteringarna 8/20 och 12/20 är underkastade övervakande kontroll med klassvärdet λ kl = 0,11 W/m K. Sortering 12/20K används under golv på mark. Praktisk tillämpbar värmekonduktivitet enligt nedan kan då användas i U-värdesberäkningarna. Nedanstående tabell ger vägledning till beräkningar där materialet förväntas få högre fuktkvoter. Värmekonduktivitet vid olika fuktkvot hos sortering 12/20 mm. Fuktkvot Vikt % 44 0, , , ,13 5 0,12 1 0,12 Värmekonduktivitet enligt SP protokoll nr. 8111, 134 λ W/mK Verkan av eld Leca Lättklinker är ett obrännbart material. Sintring börjar vid 950 C. Smältning börjar vid 1150 C. 3.4 Kemiska egenskaper Leca Lättklinker i sig är en oorganisk keramisk produkt helt inert mot andra material. Materialet påverkas ej av på byggarbetsplatser förekommande kemikalier. Lösliga svavelföreningar är < 0,1%. Materialet har en svag basisk reaktion och dess buffringsförmåga är liten. Kemisk analys erhålls från Leca på begäran. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 7

8 4. Användningsområden Leca Lättklinker erbjuder lösningar på olika problem. Här följer olika exempel på hur Leca Lättklinker kan hjälpa till vid problem med sättningar, stabilitet eller jordtryck eller isolering. Det finns en checklista för varje problem med frågor att fundera över och enklare beräkningsexempel. Figur 4.1 Vägsektion, horisontell undergrund, uppskattad last och sättningskurva beräknad med och utan Leca Lättklinker. 4.1 Sättning Leca Lättklinker ger stora fördelar när problem med sättningar ska lösas. Effektiva lösningar med rationell och snabb produktion, till en låg kostnad. Leca Lättklinker för geotekniska tillämpningar har en dimensionerande volymvikt på endast 25% av traditionellt friktionsmaterial Grundläggande övervägningar Vid användning av Leca Lättklinker för minskade sättningar, ska följande parametrar beaktas: Figur 4.2 Vägsektion, sluttande undergrund, uppskattad last och sättningskurva beräknad med och utan Leca Lättklinker. Vilken last kan underlaget klara utan risk för sättningar? Hur stor total sättning kan accepteras? Hur stor differenssättning kan tolereras? För vilken tid ska sättningarna beräknas? Hur varierar grundvattennivån? Finns det risk för problem med upplyftning av Leca Lättklinker? Principlösningar Förmågan hos Leca Lättklinker att minska den sättningsdrivande lasten används ofta såsom framgår av exemplen till höger. Last med tunga massor Last med lättklinker Sättning med tunga massor Sättning med lättklinker Figur 4.3 Järnvägsbank sektion, horisontell undergrund, uppskattad last och sättningskurva beräknad med Leca Lättklinker och med LLP, se kapitel 5.2. Anm: Konstruktionen med LLP innebär en mindre mängd underballast och en lättare bankfyllning, se kapitel 5.2. Detta minskar behovet av bortforsling av underlagsjorden (mindre schaktning eller lätt ballastfyllning). 8 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

9 Exempel En byggnad ska uppföras som utgör en jämnt fördelad last på 10 kn/m² Marken i området är sättningsbenägen och förmågan att ta extra last svårbedömd, en fullständig lastkompensation önskas. Grundvattennivån ligger 1,5 m under marknivån. Hur mycket jord ska schaktas bort för att kompensera lasten med Leca Lättklinker Figur 4.4 Bankfyllningsprofiler med sättningsbenägen undergrund, i samband med en pålad konstruktion (bro). Figurerna visar en kurva på uppskattad sättning nedan, beräknad med och utan Leca Lättklinker/LLP, se kapitel 5.2. Anm: Upplägget med LLP gör det möjligt för konstruktören att beräkna/konstruera nära minimikraven på konstruktionen, med vetskap om att LLP hjälper till att kompensera skillnader i underlag eller utförande. Den beräknade tungheten för jorden är 17,50 kn/ m³ och 4,50 kn/m³ för lättklinkerfyllningen. För att kompensera 10 kn behövs: q 10 ρ jord ρ leca = 17,5 4,5 = 0,77 Genom att schakta bort 0,8 m av jorden och återfylla med Leca Lättklinker 8-20 erhålls full lastkompensation. Kontroll av upplyft: Om grundvattnet i exemplet ovan plötsligt stiger till överkant lättklinkerfyllningen. Hur mycket krossmaterial med densitet 20 kn/m 3 krävs över lättklinkerfyllning för att den inte ska flyta iväg innan huset är på plats? Figur 4.5 Kompensationsgrundläggning, exempel med byggnad, uppskattad last och sättningskurva beräknad med Leca Lättklinker. Anm: Observera att mindre sättningar ger lägre påfrestningar på konstruktionen. Detta kan tillåta besparingar på dimensioner och armering i tex en betongplatta. Andelen porer mellan kulorna är ca 40% vilket gör att mängden undanträngt vatten i lättklinkerfyllningen är: W = (1-n) 10 = (1-0,40) 10 = 6 kn/m³ Detta gör att lyftkraften för Leca Lättklinker är: W - ρ leca = 6-3 = 3 kn/m³ För att kompensera lyftkraften krävs: q 0,8 3 ρ jord ρ = leca 20 = 0,12 Genom att lägga 12 cm krossmaterial över lättfyllning riskerar man inte att fyllningen flyter upp. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 9

10 4.2 Stabilitet Leca Lättklinker lämpar sig utmärkt för lösning av stabilitetsproblem. Stabiliteten är ett problem som lätt uppkommer i områden med svåra grundförhållanden. Dessa problem kan lösas genom att använda Leca Lättklinker som fyllningsmaterial, dess lätta vikt minskar den extra belastningen på underlaget som därför kan upprätthålla tillräcklig stabilitet Grundläggande överväganden Vid användning av Leca Lättklinker för ökad stabilitet, ska följande parametrar beaktas: Vilken last kan underlaget klara utan risk för stabilitetsbrott? Vilken är nödvändig säkerhetsfaktor för konstruktionen? Vilken är belastningssituationen på konstruktionen? Finns det tidsrelaterade förändringar i förhållandena som påverkar konstruktionen? Hur varierar grundvattennivån? Finns det risk för problem med upplyftning av Leca Lättklinker? Principlösningar Extra spänningar i jorden minskar med djupet såsom framgår av figur 4.6. Den visar vidare att användandet av Leca Lättklinker minskar de extra spänningarna. Detta i sin tur ökar stabiliteten för konstruktionen. Spänningsökning med tunga massor Spänningsökning med lättklinker Brottyta Figur 4.6 Spänningsfördelningen i djupled. Figur 4.7 Skjuvspänningar längs brottytan. Figur 4.7 visar fyllning med och utan Leca Lättklinker. Kurvan visar skjuvspänningarna längs brottytan och det framgår tydligt att reduktionen av påförd belastning resulterar i en minskning av skjuvspänningar. Säkerhetsfaktorn mot brott definieras som max skjuvhållfasthet dividerad med den faktiska skjuvningsspänningen. Detta visar att en minskning av den faktiska skjuvningsspänningen resulterar i högre säkerhetsfaktor och högre stabilitet. F = τ max τ 10 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

11 4.2.3 Bank på svag undergrund Figur 4.8 visar en bank på svag undergrund. När denna bank konstrueras med Leca Lättklinker minskar de extra spänningarna (vertikala, horisontella spänningar samt skjuvspänningar), vilket i sin tur ger bättre stabilitet. En tillräcklig minskning av de extra spänningarna kan göra en motfyllning överflödig. Exempel på effektivspänningsändring En vägbank ska göras 2 meter hög. Ett alternativ är att ersätta 0,9 m av leran samt totalt 2 meter lättfyllning följt av 0,9 m överbyggnad. Grundvattenytan ligger 2 meter ner. Beräkna spänningsökningen 5 meter under marknivån. Spänningar utan bank σ5 = 5 18 = 90 kpa σ 5 = = 60 kpa Spänningar med tung bank σ5 = = 130 kpa σ 5 = = 100 kpa Spänningar med lätt bank σ5 = 4, ,9 20 = 100 kpa σ 5 = = 70 kpa Figur 4.8 Bank på lös undergrund. Det är möjligt att förbättra stabiliteten i en befintlig slänt genom att skifta ut tyngre massor mot Leca Lättklinker enligt figur 4.8. Spänningsökningen blir 40 kpa med tung bank och 10 kpa med lätt bank. Figur 4.9 Utskiftning av fyllningsmaterial i slänt. Kompensationsgrundläggning i slänt Figur 4.9 visar en byggnad i en sluttande terräng. En möjlig lösning för att upprätthålla stabiliteten i en slänt är att kompensera påförd last genom utskiftning. Med denna lösning kan även en motfyllning bli överflödig. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 11

12 4.3 Jordtryck Leca Lättklinker lämpar sig utmärkt för lösning av problem med jordtryck. Den låga vikten kan minska jordtrycket med upp till 80 % jämfört med fyllningar med konventionellt material, detta kan minska tvärsnitten av stödjande konstruktionselement och medföra stora kostnadsbesparingar. Jordtryck med tunga massor Jordtryck med lättklinker Grundläggande överväganden Vid användning av Leca Lättklinker för minskat jordtryck, bör följande parametrar beaktas: Vid utskiftning av material mot konstruktionen, är befintlig sluttning stabil? Kan vattentryck byggas upp mot konstruktionen? Vilken är belastningssituationen på motfyllningen? Är trycket i motfyllningen aktivt eller passivt? Hur påverkar grundvattennivån den långsiktiga densiteten hos lättklinker? Finns det risk för problem med upplyftning av Leca Lättklinker? Principlösningar Figurerna nedan visar principlösningar där Leca Lättklinker används för att minska det horisontella jordtrycket mot konstruktioner. Figur 4.10 Jordtryck mot vägg. Det är viktigt att understryka att lösningarna kräver att befintlig slänt bakom strukturen är stabil. Om befintlig slänt inte är stabil, eller om nödvändig schaktning resulterar i en ostabil slänt, är det möjligt att uppnå stabilitet med hjälp av konventionellt fyllningsmaterial (grus/ stenkross) i den nedre delen av fyllningen (se figur 4.11) Släntstabilitet mot stödmur Jordtryck mot vägg Figur 4.10 visar jordtrycket mot vägg med och utan Leca Lättklinker som motfyllning, den indikerar en betydande minskning av jordtrycket mot muren. Denna reduktion minskar risken för sprickor eller andra skador i konstruktionen. 12 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

13 4.3.4 Jordtryck mot stödmur Figur 4.11 visar jordtrycket mot en stödmur med och utan Leca Lättklinker som motfyllning. Den indikerade minskningen av jordtrycket är betydande jämfört med konventionellt fyllningsmaterial. Detta medger en tunnare konstruktion och gör den kostnadseffektiv. Figur 4.11 visar jordtrycket mot en segmenterad stödmur med samma motfyllningsförhållanden. Jordtrycket utvecklas som vid stödmuren, men den segmenterade muren reagerar annorlunda för de applicerade belastningarna. Den segmenterade muren kan ge vika i de nedre delarna på grund av segmentstrukturen. Kombinationen av Leca Lättklinker med jordförstärkning utgör en bra lösning på en lätt motfyllning. Detta medger högre strukturer utan att ge avkall på den nödvändiga säkerheten. Exempel Jordtryck En huskropp prefabricerade betongelement ska motfyllas till 5 m. Uppe på fyllningen finns ett 0,6 m lager med grus. På marken ska även 10 kn/m² last tas med i beräkningarna. Beräkning av jordtrycket på relevanta djup Djup 0 Vertikalt tryck: σ v = ρ grus H grus + q = = = 10 kn/m² u = 0 σ v = σ v = 10 kn/m² Horisontellt tryck: σ h = K 0 σ v = 0,5 10 = 5 kn/m² u = 0 σ h = σ h = 5 kn/m² Djup -0,6 m Vertikalt tryck: σ v = ρ grus H grus + q = 20 0, = = 22 kn/m² u = 0 σ v = σ v = 22 kn/m² Figur 4.11 Jordtryck mot stödmur Horisontellt tryck: σ h = K 0 σ v = 0,5 22 = 11 kn/m² u = 0 σ h = σ h = 11 kn/m² Grus Djup -5 m Vertikalt tryck: σ v = ρ grus H grus + q = = = 110 kn/m² u = 0 σ v = σ v = 110 kn/m² Horisontellt tryck: σ h = K 0 σ v = 0,5 110 = 55 kn/m² u = 0 σ h = σ h = 55 kn/m² Lättklinker Djup -5 m Vertikalt tryck: σ v = ρ grus H grus + ρ leca H leca + q = = 20 0, , = 40,4 kn/m² u = 0 σ v = σ v = 40,4 kn/m² Horisontellt tryck: σ h = K 0 σ v = 0,4 40,4 = = 16,2 kn/m² Figur 4.12 Jordtryck mot brofäste och pålar. Figur 4.12 visar jordtrycket mot en pålad brokonstruktion, för motfyllning med och utan Leca Lättklinker. Figuren indikerar att minskningen av jordtrycket minskar påverkan på pålarna. u = 0 σ h = σ h = 16,2 kn/m² Med Lättklinker minskas jordtrycket med ca 70% LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 13

14 4.4 Isolering Leca Lättklinker kan användas som kombinerat lätt dränerande fyllnadsmaterial och isolering Grundläggande överväganden Att tänka på vid användning av Leca Lättklinker som markisolering: I vilken klimatzon ska isoleringen utföras? Vilken köldmängd/tjäldjup gäller med rådande jordart och snödjup? Finns det krav på bärighet på överbyggnaden? Ska hänsyn tas till eventuell frosthalka? Finns det speciella förhållanden som påverkar utspetsning av tjälisoleringen? Principlösningar Figurerna till höger visar principlösningar där Leca Lättklinker som markisolering. Kring huskroppar där lätta massor används för att minska trycket vid motfyllning eller för kompensationsgrundläggning kan man ofta spara in på övrig isolering. I rörgravar kan detta reducera grundläggningsdjupet. Figur 4.13 Motfyllning mot huskropp Figur 4.14 Isolering av rörgrav 14 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

15 4.4.3 Frostsäkring i vägbank Tabell Erforderlig isolertjocklek (mm) med Leca Lättklinker 8-20 och räknat med lambda 0,18 W/mK enligt TK Geo 13 (klimatzon enligt AMA Anläggning CBB/1). Isolertjocklek (mm) Tjälfarlighetsklass 2 och 3 Klimatzon Referenshastighet VR < 50 km/h Referenshastighet VR < 80 km/h Tjälfarlighetsklass 4 Klimatzon Referenshastighet VR < 50 km/h Referenshastighet VR < 70 km/h Utspetsning DBG 111 i AMA Anläggning Tjälfarlighetsklass 2 Tjälfarlighetsklass 3 och 4 8 m 16 m Figur 4.15 CBB/1 i AMA Anläggning Klimatzon 5 Klimatzon 4 Klimatzon 3 Klimatzon 2 Klimatzon 1 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 15

16 5. Applikationer 5.1 Vägbank & Banvall Leca Lättklinker har använts för banvallar och vägbankar sedan sextiotalet med god erfarenhet. Idag finns anvisningar från Trafikverket i kapitlet för lättfyllning i TK Geo 13 och i AMA Anläggning 13. Egenskaper för väg och järnväg Egenskap Leca Lättklinker 8/20 & 12/20 Karakteristisk tunghet över g.v.y 450 kg/m 3 Karakteristisk tunghet under g.v.y 250 kg/m 3 Karakteristisk lyftkraft vid utläggning under g.v.y kg/m 3 Friktionsvinkel 39 Lambdavärde, torrt 0,11 W/mK Installerat lambdavärde, ofruset 0,18 W/mK Installerat lambdavärde, fruset 0,22 W/mK Släntlutning lättklinkerbank 1:1,5 Lutning stödfyllning bank 1:2 Överbyggnad väg minimum 0,5 m Min överbyggnad väg ÅDT>2000 0,7 m E-modul för överbyggnadstjocklek 40 MPa Underballast minimum järnväg 0,8 m Ballast minimum järnväg 0,5 m Dynamisk lastkompression, def. < 1% 120 kpa Tabell 5.1 För beräkning av lättklinkerns densitet över och under vatten ska VVMB 305 tillämpas enligt TK Geo Uppbyggnad av bankar Vägbankar och banvallar med lättklinker byggs upp i lager om ca 0,6 m. Stödfyllning ska vara uppförd och packad till nivå för fyllning med Leca Lättklinker. En rätt utförd och packad fyllning, inklusive överbyggnad, ger en tålig konstruktion med mycket små eller inga eftersättningar. Med geotextil runt om kan lättklinker i gamla fyllningar återanvändas vid restaurering eller nybyggnation. En bank med lättklinker fungerar också som vattenmagasin med en porositet på mellan 40-50% som kan tillfälligt överskott på vatten. De isolerande egenskaperna gör lättklinker lämplig också för tjälisolering. Deformationer eller eftersättningar i en lättklinkerbank är mycket små. Maximal förväntad egensättning är 2% enligt TK Geo LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

17 Krossmaterial Lättklinker Cementstabiliserad lättklinker Befintliga massor Betong 1:1,5 1:2 8 Vid räckesinfästningar kan foderrör slås tätare, för god belastningsupptagning. De kan också slås längre ner och vid lägre fyllningar ner till terrassen ,6 m Figur 5.1 Uppbyggnad av bank, schakt under befintlig markyta släntas normalt inåt Materialskiljande lager Vilken geotextil som används runt en lättklinkerfyllning dimensioneras med hänsyn till omgivande material (t.ex 0-90 eller 0-300). För att kunna utnyttja lättklinkerns porositet och genomsläpplighet kan man med fördel välja nålfiltade textilier. Vid större fundament som för kontaktledningar kan platsgjutna skivor användas. Armering kragas runt fundamentet och placeras på lättklinkerfyllningen. Därefter gjuts en betongskiva som hålls på plats av överbyggnad/underballast. Ytterligare exempel följer enligt TR Geo Beständighet Lättklinker är beständigt mot petroleum-produkter, vägsalt och andra kemiska ämnen som härrör från trafik. Lättklinker har god beständighet mot upprepade frysningar och tiningar. Lättklinker som ligger i väg- eller bankonstruktioner fryser inte sönder under normala förhållanden. Figur 5.2 Räckesinfästning Räckesinfästning och kontaktledningsfundament i sträckor med lättklinker Fundament inom sträckor med lättklinker ska utformas med hänsyn till uppkommande belastningar. Utformning av stolpfundament placerade i lättklinkerfyllning ska godkännas av Trafikverket. Figur 5.3 Kontaktledningsfundament (betongrör diameter 1200, Undergjutning med grovbetong armeras med diameter 8 s 200) LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 17

18 5.1.6 Redovisning i bygghandling På arbetsritning för väg- och bankonstruktion med lättklinker visas följande: Figur 5.4 Belysningsfundament i Leca Lättklinker. plan längdsektion normalsektion tvärsektioner i erforderlig omfattning utformning och utförande av underbyggnad, överbyggnad och släntskydd utformning av stolpfundament och andra konstruktioner dimensionerande materialegenskaper restriktioner för belastningar arbetsbeskrivning och kontrollplan. 5.2 Cementbunden lättklinker Figur 5.5 Rör i fyllning kan läggas ut antingen direkt i lättklinkern eller i stenkross på geotextil i lättklinkern Utförande och kontroll Utläggning och kontroll av lättklinker utförs enligt AMA Anläggning 14 CED.111 och mot byggnadsverk enligt AMA Anläggning 14 CED Utförande av överbyggnadsmaterial på lättklinker utförs enligt AMA Anläggning 13 DCB.2. Se även avsnitt installation, kvalitetskontroll och beskrivningstexter i denna skrift (kapitel 6-8). Normalt sett används lättklinker löst utfyllt i olika applikationer, men det finns många fall där materialet binds med cement. Det kan vara allt från att cementstabilisera en överyta med slurry till en blandad lättklinkerbetong. Lättklinker används också som lättballast i lättballastbetong för t.ex broar men det behandlas inte i detta avsnitt. När en yta eller fyllning ska stabiliseras utan krav på några större hållfastheter används en slamma/slurry som är ganska tunn. En tumregel är 10 liter slurry per kvadratmeter och centimeter som ska bindas. För bundna applikationer där materialet ska uppfylla hållfastheter och egenskaper som liknar annan cementbunden lättklinker t.ex block kan led recept erhållas på förfrågan. Normalt används cementhalter (cem II 42,5R) kring 150 kg per kubikmeter. Vid fyllningar som ska klara större laster och sättningar rekommenderas att utforma en Lätt Lastspridande Platta. 18 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

19 LLP är en dubbelarmerad platta av cementbunden lättklinker som i kombination med lättklinkerfyllning ger en lätt och relativt styv konstruktion som kan liknas vid en modern rustbädd. Denna lösning ger en reduktion av differenssättningar samt vid fordons- och tågpassager en reduktion av geodynamiska deformationer. Figur 5.6 Lätt lastspridande platta LLP Figur 5.7 Sektion LLP 500 mm 70 mm Lättklinkerbetong LAC 2 (f ck =2 MPa, ρ dim =700 kg/m 3 ) Armering Platthöjd Täckskikt Momentkapacitet Tvärkraftskapacitet f 8 s 150 Nps 500 enl. DIN 500 mm (+/- 30 mm) 70 mm (+/- 20 mm) ca 55 knm/m ca 35 kn/m Trafikverket ställer idag höga krav på vilka sättningar som kan tillåtas. Det är framförallt kraven på små sättningsdifferenser som kan vara svåra att uppfylla. I regel är det vid övergångarna mellan olika grundförstärkningsmetoder och oförstärkta delar som differenssättningarna kan bli av icke önskvärd storlek. Grundförstärkning med LLP och lättklinkerfyllning är tekniskt/ekonomiskt konkurrenskraftig, framförallt när de sättningsbenägna jordlagren har stor mäktighet. Variationer i jordlagerförhållandena samt övergångar mellan olika grundförstärkningsmetoder och konstruktioner är andra exempel på förhållanden där en LLP kan vara en lämplig lösning. LLP:n består av en armerad platta av lättklinkerbetong, i regel m tjock. Byggandet görs på plats genom skiktvis utläggning av cementbunden lättklinker och armering med en efterföljande packning. I regel utförs LLP:n med dubbel nätarmering för att kunna uppta påkänningar i flera riktningar. LLP:n omfördelar lasten på jorden så att en jämnare sättningsbild erhålls när belastning från bankfyllningen är ojämn/ofördelaktig och om jordens sättningsegenskaper varierar. De första konstruktionerna med LLP i vägbankar utfördes 1994 och den första konstruktionen med LLP i järnvägsbank öppnades för trafik i november En ny metod har utvecklats där cementbunden lättklinker kan sprutas direkt på angiven plats. Vid tidigare projekt med LLP har lättklinker och cement, blandats och distribuerats på olika sätt. Det vanligaste sättet har varit att använda konventionella roterbilar för fabriksbetong. Lättklinker och cement blandas på station och transporteras till arbetsplatsen. Mobila betongstationer med blandande roterbilar har också använts. Med en ny metod: LBF, Lätt bunden fyllning, kan cementblandad lättklinker levereras direkt på plats. Detta sker genom att två flöden, blåst lättklinker och pumpad slurry, möts i ett speciellt framtaget munstycke i hög hastighet. Fördelarna med att använda LBF metoden är att man får både ökad tillgänglighet och kapacitet till en bibehållen eller lägre kostnad. LBF har nu använts i ett antal projekt med gott resultat både i Sverige och Norge. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 19

20 5.3 Gröna tak och vattenhantering Leca Lättklinker används i gröna tak på grund av sin låga vikt, dränerande, isolerande och vattenhållande egenskaper. Lättklinker är också lätt att hantera på arbetsplatsen och kan blåsas upp direkt på plats på taken. Lättklinker används för olika applikationer i gröna tak. Dels som ett dränerande, isolerande vattenhållande skikt dels som växtmedie eller inblandning i växtmedie Dränerande skikt Lättklinker finns i sorteringar med kornstorlekar från 0 till 20 mm. Det finns sorteringar med både helt och krossat material. Beroende på val av sortering så varierar dränerande och vattenhållande förmåga. I gröna tak applikationer kan man använda lättklinker som dränerande skikt med ytterligare två fördelar; lättklinkern är isolerande och har en vattenhållande förmåga som fördröjer avrinningen. Vid kraftig nederbörd kommer belastningen på dagvattensystem på så sätt att planas ut på en längre tidsperiod. Den dränerande förmågan är mycket hög hos de flesta sorteringar med lättklinker, > 10-3 m/s. Skiktets vattenhållande och isolerande egenskaper ändrar sig i större utsträckning vid olika val av fraktioner och skikttjocklekar. För att välja rätt produkt och lagertjocklek kontakta Leca för produktinformation Växtmedium och lättjord Precis som i dränerande skikt kan lättklinker användas av olika anledning i jord och växtmedium. Lättklinker kan användas i lättjordar för att minska vikten. Det kan också användas för att skapa en lucker jord och för att suga upp överskott på vatten. Vilka jordblandningar och lagertjocklekar som passar bäst skiljer sig åt och bör konsulteras med till exempel en hortonom eller landskapsarkitekt. Figur 5.7 Lättklinker som dränerande skikt Vattenmagasin Lättklinkerfyllningar kan användas och utnyttjas som rena vattenmagasin. De flesta sorteringar har en hög extern porositet som ligger mellan 40 och 50%. Det betyder att en vägbank eller motfyllning förutom att vara en lättfyllning även kan buffra vid översvämningar och minska eventuella vattenskador och belastning på dagvattensystem. Beräkning av kornporositet Total avrinningsreduktion efter 1 h 25% 20% 15% 10% 5% 0% 100 mm 200 mm Lagertjocklek Leca 12/20 mm Leca 4/10 mm P kom = 1- ρ korn ρ kompakt = 100% volym Beräkning av extern porositet P ext = 1- ρ skrym ρ korn = 100% volym Figur 5.8 Avrinningsreduktion med lättklinker 20 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

21 5.4 Leca Ventilerat Golv Leca Ventilerat Golv (LVG) är ett undergolvskoncept från Weber där man uppfyller ett flertal olika funktion i ett koncept. Genom att kombinera Leca Lättklinkers låga egenvikt, enkla och rationella applicering med golvavjämningens stabilitet och plana och starka yta får man både en lätt, snabbapplicerad och flexibel undergolvskonstruktion. LVG är ett undergolvssystem för golvuppbyggnad med låg vikt i tjocka skikt Användningsområde Leca Ventilerat Golv är främst avsett för användning i bostäder, kontor och liknande utrymmen vid både nybyggnad och renovering där en höjning av befintlig golvnivå önskas från ca. 0,5 m önskas. LVG används exempelvis för att; ge plats åt installationer, möta upp golvnivå vid takterrasser, anpassa golvnivåer vid renovering. LVG är särskilt användbart vid ojämna underlag och där installationer ska läggas i golvet eftersom de lösa lättklinkerkulorna följer underlaget och omsluter rör och ledningar utan manuella tillpassningar. Tack vare rationell applicering kan stora ytor appliceras under kort tid Egenskaper Fördelar med Leca Ventilerat Golv Höja golvnivån. En lättviktskonstruktion. Enkelt att applicera på ojämna underlag. Ge plats åt installationer. Aktivt torka ut konstruktioner. Agera ljuddämpare Utförande Perforerade rör för uttorkning av bjälklaget installeras. Tänk på att sätta galler, nät eller liknande på alla röröppningar. Anslutningspunkten kan arrangeras i förråd eller annat biutrymme. Luftintagen placeras i periferin. Luftintagsspalterna placeras så att luften kan strömma under hela golvytan. Luftintagen utförs lämpligen av luftspaltsbildande plast, t.ex Platonmatta som skärs till i lämplig storlek. Glöm inte att täcka för luftintagen vid blåsning av lättklinker. Täckningen tas bort efter blåsning. Lämplig längd kan vara 0,4 m per 10 m 2 golvyta som delas upp i längder av 0,2 m. Det är viktigt att plastskivan går ner ca. 0,1 m i klinkerbädden och sticker upp ca. 50 mm ovan färdigt golvnivå. Leca Lättklinker appliceras på bjälklaget till avsedd nivå. Normalt är det rationellt att blåsa lättklinker direkt på plats, men för mindre konstruktioner kan säckat material användas. Vid utläggning av lättklinker används exempelvis nivålaser och asfaltraka. Använd specialskor för att lättare kunna gå på de lösa lättklinkerkulorna. Figur 5.8 Installerat perforerat rör. Figur 5.9 Schematisk skiss för luftflöde i LVG. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 21

22 Lättklinkern komprimeras ca. 5% när den belastats efter den blåsts ut på plats. Lägg därför ut den med överhöjd, ca. 0,1 0,2 m vid 0,3 m tjocklek. Är lättklinkerbädden över 0,4 m rekommenderas att den kompakteras med plattvibrator. Som materialskiljande lager mellan lättklinkern och avjämningsmassan används geotextil. Behövs extra stegljudsdämpande insatser läggs Floor 4955 ljudmatta eller stepisol uppe på lättklinkerbädden. Floor Stålarmeringsnät eller stålnät med 5 mm stångdiameter och 150 mm nätmaska. Armeringen läggs med minst en nätmaskas instick. Applicera golvavjämningen, exempelvis Floor 140 Nova, med minst 30 mm tjocklek. I praktiken får man räkna med en åtgång om ca. 40 mm i medeltal för att klara kravet på en minimitjocklek om 30 mm. Rekommendationerna för skikttjocklek gäller för normala bostads- och kontorsutrymmen. Rådgör med Leca vid andra förutsättningar Uttorkning/härdning Lättklinker innehåller vid leverans en viss mängd fukt som anges på leveranssedel vid bulktransport. I de fall produkten appliceras inomhus ska detta beaktas. Den tillförda fukten ska ventileras ut alternativt bedöms konstruktionen kunna torka ut själv utan att skada omgivande material. Observera! Tänk på att blåsbilsekipage för blåsning av lättklinker och FBG-ekipage pumpbil för golvavjämning kräver utrymme för uppställningsplats och tillgång till vatten. Rådgör med Leca för mer information om arbetsplatsförhållanden, lastkapaciteter och appliceringskapaciteter för det aktuella fallet Laster Färdigt golv med härdat och uttorkad avjämningsmassa kan belastas med 200 kpa med mindre än 1% deformation. Densiteten för kompakterad Leca Lättklinker 12/20 är ca 300 kg/m 3 och 1950 kg/m 3 för avjämningsmassan. Det betyder att ett LVG om 0,4 m väger ca 190 kg/m Installation 6.1 Förberedelser på arbetsplatsen Innan geotextil läggs ut på schaktbotten ska grenar, byggrester eller lösa föremål plockas bort. Om utläggning av Leca Lättklinker sker vintertid ska eventuell snö och is skottas bort. Stående vatten bör undvikas under utförande av fyllningar med Leca Lättklinker. Vid vattendjup som överstiger halva fyllnadshöjden riskerar lättklinker att flyta upp (med lagertjocklekar om 0,6 m innebär det ett vattendjup om ca 0,3 m). Detta kan leda till att packningsarbetet får göras om. I extrema fall med mycket höga vattendjup kan en lättklinkerfyllning, som kan verka stabil, sakna tillräcklig bärighet för att beträdas. Tillfartsvägar för lossning bör ha ett översta lager med finare material. Grova fraktioner av krossat berg kan skada däcken på transporter som är anpassade för trafik på normala vägar. 6.2 Tippning Leca Lättklinker levereras normalt med lastväxlare. Dessa har tre kassetter om vardera kring 40 m³ (en på dragbilen och två på släpet) vilket ger möjlighet till ca 120 m³ per leverans. Bilarna lossar med dragbilen genom tippning eller blåslossning. Lättklinker kan också transporteras med flisbil, tåg och båt. I stora projekt är det en fördel om lättklinkern kan tippas vid flera platser för att undvika onödig förflyttning och ytkrossning av materialet, som kan uppkomma med överdriven hantering med bandgående fordon. Lämplig plats för rangering och lossning planeras i förväg. 22 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

23 Bild 6.1 Bil med tre kassetter Bild 6.2 Tippning i vägschakt LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 23

24 6.3 Blåslossning Installation med blåslossning är mycket användbart vid svårtillgängliga fyllningar eller där det inte går att tippa. Leca Lättklinker lossas härmed direkt på t.ex bjälklag, i motfyllnad eller hålighet. Vid blåslossning erhålls en stor del av packningen direkt vid lossningen. Vid blåslossning är lastbilarna utrustade med en kompressorutrustning på dragbilen. Varje kassett är försedd med en cellmatare. En femtums materialtransportslang kopplas till cellmataren och kompressorn. Leca Lättklinker kan sen blåsas med ca 1 m 3 per minut. Blåsbilarna har normalt med sig 30 m slang. Denna kan förlängas med slang eller markrör för blåslängder upp till 100 m horisontellt eller 20 m vertikalt. Extra slang finns också att beställa ut till arbetsplatsen. Vid långa blåslängder ökar tiden för lossning betydligt. Lastbilsekipagen är totalt ca 24 m långa och behöver en hårdgjort yta för uppställning av släpet och rangering när de växlar mellan kassetterna. Mottagaren håller i slangen och justerar till rätt nivå vid utläggning. Att i förväg planera tänkta slangdragningar och lagom etapper för ca 40 m 3 gör blåslossning extra effektivt. Bild 6.3 Motfyllning med blåslossning Bild 6.4 Blåslossning på tak 6.4 Säckar Leca Lättklinker finns även i småsäck och storsäck. Småsäck levereras i 50-liters säckar (30 stycken per pall) och storsäck i säckar om 1750 liter. Bild 6.5 Blåslossning i tunnel 24 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

25 6.5 Hantering på arbetsplatsen Stödfyllning ska vara uppförd och packad innan fyllning med Leca Lättklinker. Fyllningen installeras i lager om ca 0,6 m. Figur Arbetsgång vid uppbyggnad av bank. Varje lager packas med plattvibrator eller bandburet fordon. För bästa resultat läggs lättklinkern ut på plats och därefter påbörjas packningsarbetet. På så sätt undviks oönskad nedkrossning genom att skjuva materialet långa sträckor med ett överdrivet antal överfarter. En bandburen grävmaskin med stor skopa och bandtryck upp till 50 kpa är lämpligt vid utläggning och packning av stora fyllningar. Vid mindre ytor och kring i anslutning till alla fasta konstruktioner rekommenderas packning med plattvibrator. Trafikverkets krav och anvisningar finns i TK Geo 11 och i AMA Anläggning 14. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 25

26 6.6 Vertikala schakter Genom att omsluta lättklinkern med geotextil kan vertikalt stående fyllningar utföras. Vid t.ex vägrestaurering kan man på så sätt åtgärda en väghalva i taget. Varje lager lättklinker omsluts med en geotextil som viks in ca 2,5 m före nästkommande lager påförs. Om fyllningen byggs upp med flera lager ökas inviket med 0,5 m för varje lager. 1 m Komprimering av Leca Lättklinker Lättklinker komprimeras med en vibratorplatta eller med ett bandburet fordon med bandtryck 50 kpa. Normalt vid större fyllningar används bandburna fordon. Vid fasta konstruktioner rekommenderas plattvibrator med breddad platta, typ Dynapac LF 140 och CM13, typ Dynapac LF140, Tremix MV135T/MV140DT, Swepac F140 eller liknande. Exempel Bandtryck = Vikt på maskinen Bandbredd Bandlängd 2 En maskin på 20 ton med en bandbredd på 0,5 m och längd 4 m har ett bandtryck på: Bandtryck = 20 0,5 4 2 = 5 ton/m 2 Ta detta gånger 10 så erhålls trycket i kpa 5 10 = 50 kpa Figur 6.12 Omslag med geotextil möjliggör vertikalt stående schakt Ytans sjunkning i % Antal överfarter 1000 mm 600 mm 300 mm Figur 6.13 Ytans sjunkning vid packning av sortering 12/20 mm med Dynapac CM 13. Andra plattvibratorer av t.ex fabrikat Dynapac med breddade plattor kan med fördel användas. Vi rekommenderar fyra överfarter. Packningsrekommendationer för Leca Lättklinker Packningsredskap Lagertjocklek Antal överfarter Max. bandtryck Kommentar Bandburet fordon 0,6 1 m 6 50 kpa Rekommenderat antal överfarter 6-10 Plattvibrator 0,6 m 4 Nödvändigt i anslutning till fasta konstruktioner Tabell LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

27 6.7 Packning av obundna lager på lättklinker Generellt sett gäller att där lättklinker används så utgör undergrunden ett mycket dåligt packningsunderlag. En stor packningsenergi som riktas mot en sådan undergrund riskerar att deformera och bearbeta den eller lättklinkern så att det resulterar i avsevärt lägre bärighet än vid anpassat utförande. Vår erfarenhet visar att val av utrustning och metodik är avgörande för att nå optimal packning av de obundna lagren uppe på lättklinkern. Effekterna av ytuppluckring vid vibrerande packning är stor och fullgod packning nås endast i de nedre delarna av nedträngningsdjupet från packningsredskapet. Kompaktering av obundna lager på lättklinker bör ske efter principen att packa nerifrån och upp med gradvis minskande packningsenergi. För att kunna åstadkomma detta krävs antingen olika vältar eller en vält med möjlighet att ställa in rätt packningsenergi Val av vält Vi rekommenderar en vält med justerbar frekvens eller en vält med möjlighet till både vibrerande och oscillerande packning. Med justerbar frekvens avses en mer eller mindre steglöst förändring av frekvensen och inte hög/låg läge. Packning ska utföras med en vält med statisk linjelast kn/m eller med motsvarande packningseffekt Före packning Överbyggnadsmaterial ska inte tippas direkt på utan bredvid lättklinkerytan. Ett minst 0,4 m tjock lager breds ut på lättklinkern. För hjulburna fordon under 2 ton krävs förstärkningslager om minst 0,3 m och för fordon över 2 ton 0,6 m innan de ska trafikera ytan. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 27

28 Figur 6.14 Arbetsgång vid packning av obundna lager Packning med vibrerande vält Steg 1 Förstärkningslager läggs ut och packas därefter med 6 vibrerande överfarter eller tills packningstillväxten avstannat, med hög amplitud och hög frekvens. Steg 2 Bärlager läggs ut och överbyggnaden packas med 4 överfarter eller tills packningstillväxten avstannat, med låg amplitud och hög frekvens. Steg 3 Två överfarter eller tills packningstillväxten avstannat, med låg amplitud och låg frekvens, därefter 2 överfarter med slätvältning Packning med vibrerande/ oscillerande vält Steg 1 Förstärkningslager läggs ut och packas därefter med 6 vibrerande överfarter eller tills packningstillväxten avstannat, med hög amplitud och hög frekvens. Steg 2 Bärlager läggs ut och överbyggnaden packas med 6 oscillerande överfarter eller tills packningstillväxten avstannat. Steg 3 Två överfarter med slätvältning. 28 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

29 6.8 Kvalitetskontroll Leca Lättklinker är ett ensgraderat granulärt material. Under förutsättning att packningsstöd finns på plats är lättklinker lättstört och fullgod kompaktering lätt att åstadkomma. Om det av någon anledning anses önskvärt att i efterhand kontrollera packningsgrad av lättklinker i en befintlig eller utförd fyllning kan någon av nedanstående metoder användas Nivåkontroll Med kunskap om en fyllningsvolym efter avvägning kan den teoretiska mängden jämföras med ifylld mängd. Detta är ett enkelt och snabbt sätt att kontrollera att förväntad packningsgrad är uppnådd. Metoden förutsätter att volymminskning i någon större utsträckning beroende på något annat än packning kan uteslutas (t.ex genom att jämföra siktkurva före och efter packning). finns stödfyllning eller annan tyngd som motverkar skjuvning i materialet LEHA-metoden Detta är en fältmetod för kontrollerade provuttag i en lättklinkerfyllning. En cylinder med känd volym förs ned i fyllningen (maximalt ca 0,75 m) och ett prov kan tas ut. Egenskaper som kornkurva, densitet och packningsgrad i fält kan sedan kontrolleras Statisk plattbelastning Denna metod, med mätning på de obundna lagren uppe på lättklinkern, kan med fördel användas då det även ger svar på packningen av de obundna lagren. Normalt används en platta med diametern 300 mm. Våra erfarenheter visar att plattbelastning direkt på lättklinker bör undvikas. Vid sådan provning är det viktigt att det runt mätplattan Bild LEHA-metoden LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 29

30 7. Beskrivningstexter Beskrivningstext Väg/Plan kategori B och C enligt CED.111, AMA Anläggning 13 Lättklinker ska fyllas ut i högst 1,0 m tjocka lager. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst tre överfarter med bandtraktor eller vibroplatta. Vid packning ska stödfyllning vara utförd till i nivå med lättklinkerns överyta. Beskrivningstext Väg/Plan/Järnväg, kategori A enligt CED.111, AMA Anläggning 13 Lättklinker får inte läggas ut på tjälat underlag. Lättklinkerbank ska utföras enligt CED.111/1. Stödfyllningen ska vara packad innan lättklinkern påförs. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst sex överfarter med vibroplatta med vikt ca 140 kg och area 0,28 m 2. Vid användning av stora mängder lättklinker får packning med bandtraktor utföras efter överenskommelse med beställaren. Lagertjockleken får då vara högst 0,5 m före packning. Bandtraktorn ska köras jämnt över lättklinkern med 6-8 överfarter med bandtryck högst 50kPa. Beskrivningstext fyllning mot Byggnad/Bro/Mur enligt CED.112, AMA Anläggning 13 Lättklinker ska ha friktionsvinkel lägst 35. Lättklinker ska fyllas ut i högst 0,6 m tjocka lager. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst tre överfarter med vibroplatta. Beskrivningstext fyllning mot Byggnad/Bro/Mur enligt CED.1122, AMA Anläggning 13 Lättklinker ska fyllas ut i högst 0,4 m tjocka lager. Efter avjämning ska varje lager packas genom minst sex överfarter med vibroplatta med vikt ca 140 kg och 0,28 m 2. Beskrivningstext Provning enligt CED.111/ CED.1122, AMA Anläggning 13 Icke certifierad produkt. Provning på levererat material ska utföras enligt SS-EN och omfatta nedanstående tre delprover per objekt eller ett provuttag per 2000 m 3. Skrymdensitet på lättklinker ska testas enligt SS-EN Godtagbara värden på skrymdensiteten är högst 0,9 gånger deklarerad torrdensitet enligt intyg från leverantörens typprovning. Tryckhållfastheten ska provas enligt SS-EN annex A och får inte understiga 0,9 gånger deklarerat värde enligt intyg från leverantörens typprovning. Kornfördelning ska kontrolleras enligt SS-EN på högsta och lägsta angivna värde på fraktionsgräns och får högst avvika +- 5% från deklarerat värde angivet på intyg från leverantörens typprovning. 30 LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING

31 Certifierad produkt För lättklinker som är certifierad enligt nivå 1 enligt YE ska produkten verifieras vid leverans till arbetsplatsen genom kontroll av följesedel. Beskrivningstext Förstärkningslager Väg/Plan enligt DCB, AMA Anläggning 13 Material ska tippas bredvid lager av lättklinker och utbredas i ett minst 0,3 m tjockt lager. Packning ska utföras med vibrerande vält med statisk linjelast av kn/m eller motsvarande packningseffekt. Minst 0,3 m förstärkningslagermaterial ska läggas ut på lättklinkern innan lättare hjulfordon än 2 ton får trafikera ytan. För trafik med tyngre fordon än 2 ton ska minst 0,6 m material läggas ut på lättklinkern. LECA LÄTTKLINKER ANLÄGGNING PROJEKTERINGSANVISNING 31

32 A Saint-Gobain brand JAN.2017 Saint-Gobain Sweden AB, Leca Box 415, Norra Malmvägen Sollentuna