TISDAG NOVEMBER SVERKER LATHUND VALET I USA 2008

Transkript

1 TISDAG 4 NOVEMBER SVERKER LATHUND VALET I USA 2008

2 Valet USA väljer president vart fjärde år och valdagen infaller alltid tisdagen efter den första måndagen i november års presidentval hålls den 4 november. Det är det 56:e valet i USA. USAs statsskick USA är en demokratisk republik. Presidenten är folkvald och är både stats- och regeringschef. Presidenten har makten tillsammans med Kongressen och Högsta domstolen. Presidenten i USA kan bli omvald en gång (enligt konstitutionen) och sitter i 4 år, dvs mandatperioden är 4 år. Konstitutionen USAs konstitution (grundlag) består av lagar om : makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Konstitutionen ger folket rätt till: yttrandefrihet rätt att utan inskränkningar av den federala regeringen inneha vapen religionsfrihet rätt till rättegång med jury skydd mot grymma och okonventionella straff Kongressen, Presidenten och Högsta domstolen förvaltar och ser till att lagarna efterföljs. Dessa tre övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin. Kongressen I USA finns en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån. Den federala nivån är det som berör hela nationen. USA:s kongress är USA:s högsta federala lagstiftande församling. Kongressen består av två kammare: senaten och representanthuset. Kongressen väljs genom lokala majoritetsval av folket i USA. Representanthuset...har 435 röstberättigade ledamöter som var och en sitter två år. Varje stat/valkrets har representation i representanthuset. Antalet ledamöter är i förhållande till delstatens storlek/folkmängd. Den 7 november är det kongressval i USA I höstens val väljs ledamöter till en tredjedel av senaten och till hela representanthuset. Senaten har 100 ledamöter. I senaten väljs varje senator för sex år i taget. Vartannat år väljs en tredjedel av platserna. I senaten finns varje delstat representerad med två senatorer oavsett storlek/folkmängd. Både senatorerna och representanthusets ledamöter väljs genom direktval. Kongessen sammanträder i Washington D.C., USA:s huvudstad. Kongressens maktutövande fastställs i sektion 8 i konstitutionens första artikel. Exempel på vad kongressen får besluta om är: federala skatter tullar regleringen av inrikes- och utrikeshandeln underhållet av de väpnade styrkorna utfärdandet av patent och upphovsrätt upprättande av domstolar underställda Högsta domstolen krigsförklaring...samt stiftandet av lagar vilka är nödvändiga och lämpliga för verkställandet av de tidigare nämnda befogenheterna. En annan av kongressens viktigaste uppgifter är att kontrollera federala myndigheter och regerings övriga verkställande organ samt att utreda eventuella oegentligheter inom dessa. Detta arbete sker oftast genom kommittéer och kongressförhör. Exempel på angelägenheter som tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering av byggmarknaden och industrin, företagande och kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor. Straffrätten regleras framför allt av delstaterna, men vissa brott bland annat de som riktar sig mot federala tjänstemän och tillgångar regleras av det federala rättsväsendet. Vita huset...är den byggnad där USAs president har sitt officiella residens och sin huvudsakliga arbetsplats. Adressen till Vita huset är; 1600 Pennsylvania Avenue NW i Washington D.C. I USA används termen Vita huset ofta som symbolisk representation av den presidentiella administrationen/regeringen.

3 Presidenten Kraven på presidenten anges i paragraf fem i första kapitlet i andra artikeln i USA:s konstitution. En presidentkandidat måste vara medborgare i Förenta staterna sedan födseln, däremot behöver kandidaten inte vara född i USA. Kandidaten skall vara minst 35 år gammal och haft sin hemvist i Förenta staterna sedan åtminstone 14 år föreslogs två tillägg till konstitutionen som skulle gör det möjligt för personer som varit medborgare under en lång period, men inte födda till amerikanska medborgare, att kunna bli president. Dessa tillägg antogs inte av kongressen. USAs president är chef för USA:s regering och dess ministrar. Nuvarande president är George W Bush. Den 4 november blir Barack Obama eller John McCain den nye presidenten. Vicepresidenten USA:s vicepresident är näst efter presidenten i successionsordningen. Vicepresidenten blir tilldelad presidentämbetet då den sittande presidenten dör, avgår eller på annat sätt fråntas sitt ämbete. USA:s konstitution tilldelar vicepresidenten ex officio posten som talman i USA:s senat och har där utslagsröst vid lika röstetal. Vicepresidenten måste vara född amerikansk medborgare, minst 35 år gammal och ha levt i USA de senaste 14 åren. Vicepresidenten måste, enligt konstitutionen, uppfylla samma behörighetskrav som presidenten och kan heller inte innehaft presidentämbetet över två mandatperioder på fyra respektive minst två år (varje tidsperiod på minst två år räknas som en mandatperiod). Kandidaterna till vice president spelar stor roll i valet. POTUS President of the United States. USA:s President VPOTUS Vice President of the United States. USA:s Vicepresident Regeringen Regeringen består av ministrar som utses av presidenten och som godkänns av senaten. Den verkställande makten Presidenten har den verkställande makten i USA. Verkställande, dvs exekutiv eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning. Den lagstiftande makten Den lagstiftande instansen är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar. I USA har kongressen den lagstiftande makten. Men presidenten kan inlägga veto mot beslut i kongressen. Ett veto kan sedan upphävas om kongressen bekräftar sitt tidigare beslut med 2/3-majoritet. Den dömande makten Högsta domstolen har den dömande makten i USA. H D har rätt att underkänna lagar som är i strid med konstitutionen. En jämförelse mellan USA och Sverige: USA USA är republik. Presidenten har makt överallt, men är inte ensam om makten. Makten ligger fördelad hos presidenten, kongressen och högsta domstolen. Folket väljer president och folket väljer även lagstiftande församling. En av presidentens många uppgifter är att utse och leda regeringen. Andra uppgifter som presidenten har är t ex rätten att lägga fram viktiga lagförslag i kongressen och han kan mobilisera en armé, men det är bara kongressen som kan förklara krig. Det är endast kongressen och högsta domstolen som kan hejda presidenten. Makten i USA är fördelad på ett sådant vis att man kan se det som i en triangel. Högst upp är presidenten som kan utse domare till högsta domstolen. I högsta domstolen kan man upphäva presidentens beslut och de kan även ogiltigförklara lagar som kongressen kommer med. Sverige Sverige har monarki. Kungen är vår statschef, men kungen har ingenting att säga till om. Makten finns i domstolen och hos politikerna (partierna). I Sverige väljer folket den lagstiftande församlingen/partierna och de i sin tur utser regeringen. Regeringen ansvarar för lagstiftande församlingen/partierna.

4 Valprocessen Kandidaterna i presidentvalet utses genom så kallade primärval. Primärvalen syftar till att genom ett röstningsförfarande nominera och ena partierna bakom en kandidat. Primärvalen hålls i delstaterna och börjar ungefär tio månader före presidentvalet. Enligt traditionen inleds primärvalen i New Hampshire. Delstaterna väljer genom primärvalen delegater till partikonventen, där presidentkandidaterna sedan utnämns. I praktiken kan det dock stå klart redan under primärvalen vilka de två kandidaterna blir. Normalt pågår primärvalen från januari till juni. I presidentvalet röstar väljarna på en av de möjliga tickets som finns och som består av en president- och en vicepresidentkandidat. I USA väljs inte presidenten direkt av folket. I det som brukar kallas presidentval väljer folket egentligen elektorer till ett elektorskollegium som i sin tur röstar fram presidenten. Varje delstat fungerar som en valkrets där vinnaren får alla elektorer. Hur många elektorer en stat har beror på folkmängden. Systemet gör att valets vinnare inte behöver vara den som totalt sett fått flest! röster av väljarna. Därför kan det hända, som år 2000, att en kandidat (Al Gore) visserligen får fler röster än sin motståndare (George W. Bush), men drar det kortaste strået vad gäller elektorsröster. Den presidentkandidat som vinner en majoritet bestående av minst 270 röster i elektorskollegiet, blir USAs president. Skulle ingen av kandidaterna få majoritet, väljer USAs representanthus vem som skall bli president. Under valet spelar TV-debatterna en mycket stor roll. Caucus Formellt innebär primärval och caucus att staterna väljer delegater till partikonventen. Caucus är en särskild process med flera lokala nomineringsmöten, som 9 av de 50 delstaterna använder sig av istället för primärval. Super Tuesday I USA röstar man av gammal tradition på tisdagar. Super Tuesday är den speciellt uppmärksammade dag under primärvalsprocessen då många stater håller sitt val inföll Super Tuesday den 5 februari, då inte mindre än 24 delstater höll sina primärval eller caucuses. På året Super Tuesday vann demokraternas Barack Obama över Hillary Clinton med 847 mot 834 delegat. På republikanernas sida utmärkte sig John McCain med 511 delegat, jämfört med Mitt Romneys 176, Mike Huckabees147 och Ron Pauls 10. Val i Sverige respektive val i Usa Det finns olika typer av valsystem. Valsystemet är av stor betydelse för resultatet av ett val. Sverige har något som kallas proportionella val. Valet ger resultat som tydligt återspeglar väljarnas verkliga åsikter. USA har något som kallas majoritetsval. Valet återspeglar då i mindre utsträckning väljarnas åsikter, men har däremot bättre förutsättningar att skapa starka regeringar. Sveriges nuvarande lösning för riksdagsvalen kallas jämkade uddatalsmetoden, som syftar till att så rättvist som möjligt fördela mandaten mellan partierna i förhållande till det antal röster de fått. I USA börjar valen med primärvalen. I de flesta stater måste väljarna först registrera sig för ett av partierna. Därefter röstar republikanerna på en republikansk delegat, och demokraterna på en demokratisk delegat. Delegaten åker sedan till partiets stora konvent och röstar i sin tur på sin kandidat. Efter konventen återstår en kandidat från varje parti. Då är det dags för det stora valet. Det amerikanska röstningssystemet är inte helt lätt att förstå och gör att många amerikaner väljer att inte rösta. proportionella val? majoritetsval? allmän rösträtt? en man en röst? röstkort? rättigheter? skyldigheter? privilegier? rättvisa?

5 Rösträtten Alla som är fyllda 18 år har rätt att ansöka om att registrera sig som röstande. Varje person måste registrera sig sex veckor före varje val. Om man inte kan bevisa att man har fast adress får man inte röstkort. Partierna i USA Valet i USA står mellan de två stora blocken Demokraterna och Republikanerna. När man skall registrera sig inför primärvalen måste man uppge vilket parti man skall rösta på. Dessa röstlängder är allmänna och kan ses av alla som vill se dem. Valhemligheten finns inte som i Sverige. I vissa delstater gäller registreringen ett valår också för valet fyra år senare. Men flyttar man inom dessa fyra år måste man registrera om sig igen. Poströstningen är svår i USA, även här måste man registrera sig och därefter uppsöka valmyndigheten för att personligen utkvittera valsedlarna. Därefter ifylls valsedlarna och postas. Röstmaskiner finns, med en mängd knappar för de olika valen man gör. Även det systemet kritiseras för att vara komplicerat. Valen sker alltid på vardagar, vilket innebär att många måste ta ledigt från jobbet och bege sig till vallokalerna. Processen tar tid. Detta avskräcker många med sämre ekonomi. I hela USA finns ett otal valmetoder som gör det svårt att både räkna rösterna och att genomföra ett jämlikt val över hela landet. I 48 av USA:s 50 delstater förlorar fångarna sin rösträtt så länge de sitter i fängelse. I 42 stater får de heller inte rösta om de är villkorligt frigivna. I 10 stater får den som en gång suttit i fängelse aldrig mer rösta under sin livstid. Valdeltagandet Valdeltagandet i USA är lågt jämfört med Sverige och andra europeiska länder. Valdeltagandet är mellan 50 och 55 procent i presidentvalen och mellan 30 och 35 procent i kongressvalen. En förklaring till det är att intresset att förändra ofta drivs i påtrycks- och gräsrotsgrupper i stället för i politiska partier. En annan förklaring är den ganska omständliga proceduren att registrera sig som väljare. Ytterligare en är att valet av hävd hålls på en vanlig arbetsdag. Därav försvåras möjlighet att rösta för fattiga människor, människor utan utbildning samt människor utan fast adress. Den sista gruppen får heller inte röstkort och är därmed redan en gång exkluderade. Intresset för att gå och rösta minskar också då systemet med majoritetsval gör att utgången många gånger är given på förhand. Valdeltagandet säger inte allt om det politiska intresset i USA. I samband med kongressvalet röstades det även på sheriffer, skolstyrelserepresentanter, domare och andra befattningshavare på det lokala planet. Alla kandidater driver personvalskampanjer och de blir därmed mer synliga för väljarna än vad exempelvis svenska politiker är. Elefanten är republikanernas symbol, åsnan är demokraternas. Det finns flera partier i USA, men demokraterna och republikanerna är de enda partier som i praktiken spelar någon roll. Partierna i USA fungerar inte på samma sätt som svenska politiska partier. I USA finns inte partiledare, enhetliga partiprogram och betalande medlemmar. Presidentkandidaternas personliga profiler och lokala förankring har lika stor betydelse som partitillhörigheten. Partierna fungerar främst som valorganisationer. Oberoende kandidater förekommer men de har alltid svårt att hävda sig. The aisle Gången som separerar åskådarsektionerna i kongressen. På den ena sidan sittar republikaner och på den andra sitter demokrater. Motsatta sidan kallas ofta för the other side of the aisle. Crossing the aisle gör man när man röstar för ett förslag som stöds av det andra partiet. Stödjer båda partier ett förslagär det both sides of the aisle.

6 Demokraternas kandidat Barack Hussein Obama Obama är 47år. Han är född på Hawaii med en kenyansk pappa och mamma från Kansas. Han är advokat och universitetslärare. Han är gift med Michelle som också är advokat och paret har två små döttrar. Obama valdes in till den amerikanska senaten 2004 och har gjort något av en kometkarriär. I början av december klev TV-drottningen Oprah Winfrey in och hjälpte honom vid en serie valtal. Tidigare hade han konkurrens i det egna blocket av kandidaten Hillary Clinton. Men hon drog sig ur valkampanjen. Obama är den tredje afroamerikanen genom tiderna som har blivit invald i senaten. På långt håll är Obama släkt med Bush. Obama har uttalat sig under kampanjens gång i rasfrågor vilket har ansetts varit modigt. Barack Obama anses som en man av folket och står på de svagas sida. Han har stor chans att bli USA:s första svarta president. Men då krävs det att låg- och medelklassens amerikaner röstar. Han har uttalat sig kritiskt om USA i krigssituationer bl a Irak och tolkas vara motståndare till vissa av landets agerande. Vicepresidentkanditad Joe Biden Joe Biden är senator från delstaten Delware. Han är 65 år och har suttit i senaten sedan Biden är ordförande i senatens utrikesutskott. Demokraternas politik Demokraternas politik kan beskrivas som en blandning av socialliberalism och centerpolitik.centerpolitik definierar sig inte som höger eller vänster utan anser sig stå i mitten av det politiska spektrumet. Socialliberalismen förespråkar en aktiv socialpolitik och en viss aktiv ekonomisk politik från statens sida. Alla ska ha lika rättigheter. Socialliberaler menar oftast att om marknaden inte fungerar skall staten se till att den gör det. Demokraternas Hjärtefrågor Obama anses stå för en förnyelse av Washington och USA. Han kritiserade mycket tidigt Irakkriget och var ute och talade emot invasionen flera månader innan USA gick in i landet. Han anser att USA mer borde inrikta sig på att hjälpa Afghanistan. Hälsofrågan är viktig för demokraterna, liksom frågorna om sysselsättning, arbeten och fattigdom. Demokraterna talar också relativt mycket om jämställdehet. Republikanernas kandidat John Sidney McCain McCain är 71 år. Han har varit stridsflygare och officer i den amerikanska flottan och han har bland annat stridit i Vietnamkriget, där han efter en kraschlandning blev tillfångatagen och satt i fängelset Hanoi Hilton. Tillsammans med hustrun Cindy har han sju barn. En av sönerna är soldat i Irak men det är den 24-åriga dottern Meghan som uppmärksammats mest i kampanjen. Hon har i år kommit ut med boken My dad, John McCain och nu driver hon en blogg om mode, musik och sin pappa. McCain har visat starka sympatier för krigsinsatserna i Irak och följer ungefär samma ekonomiska riktlinjer som George W Bush. Vissa republikaner anser att McCain inte är konservativ nog, men bland mittenväljarna har han stort stöd. Vicepresidentkanditad Sarah Palin. Palin är guvernör i delstaten Alaska, 44 år, fembarnsmamma och före detta skönhetsmiss. Palin betonar ofta att hon är en vanlig amerikansk mamma. Republikanernas politik Republikanernas politik anses vara en blandning av konservatism, ekonomisk liberalism och nykonservatism. De förespråkar låga skatter och vill inte ha alltför omfattande offentliga välfärdssystem. Istället vill de ha ett starkt militärt försvar. Republikanerna står för konservativa värderingar, främst baserat på ett traditionellt kristet perspektiv. Bland annat är partiernas representanter ofta restriktiva i synen på äktenskap för homosexuella och i frågan om abort. Dock finns det även grupper inom partiet som har en mer liberal syn i dessa frågor. Republikanerna står betydligt längre till höger än partierna på högerkanten i Europa och särskilt Sverige. Moderaterna och kristdemokraterna är annars de partier i Sveriges riksdag som ligger närmast det republikanska partiet. Republikanernas hjärtefrågor Republikanernas hjärtefrågor är sänkta skatter, färre statliga regleringar och fortsatt kamp mot terrornätverket al-qaida. DNC Democratic National Committee. Demokraternas nationella kommitté GOP Grand Old Party. Republikanernas parti RNC Republican National Committee. Republikanska partiets nationella kommitté. Crossover votes Väljare som röstar på en kandidat som inte tillhör det egna partiet.

7 De viktigaste frågorna för amerikanerna inför valet Irakkriget De demokratiska kandidaterna vill ha slut på kriget och att trupperna ska hem omedelbart. De flesta republikanerna säger att kriget till slut kommer att lyckas och vill inte ha någon tidsplan för hur trupperna ska dras tillbaka. Nationell säkerhet Alla kandidater har säkerheten på programmet efter terroristattacken den 11 september Hälsovård 47 miljoner amerikaner saknar sjukförsäkring. Det blir ekonomisk katastrof för dem om en familjemedlem får en allvarlig sjukdom. Ekonomi 13 miljoner amerikaner betraktas som fattiga. 35 procent av dem är barn. Många amerikaner drabbas av bolånekrisen, som tvingar en del att gå från sina hem. Många har inte råd att sätta sina barn i de skolor de skulle vilja. Många har för dåliga pensioner. Illegal invandring Det finns cirka tolv miljoner illegala invandrare i USA. Det är en inflammerad fråga. Klimatfrågor Ingen kommer länge undan klimatfrågorna. Den allmänna opinionen gör att den kommande presidenten måste ha en plan för hur han ska agera. En sammanfattning vad blocken/partierna vill i olika frågor (Även om republikanerna överlag är mer konservativa och demokraterna mer liberala, finns det stor ideologisk spännvidd inom bägge partierna.) Irak Obama: Var från början mot invasionen. Han var också mot att trupperna förstärktes. Lovar att han som president omedelbart ska börja dra tillbaka de amerikanska styrkorna. På 16 månader ska alla vara borta. McCain: Stödde invasionen starkt från början. Fast han kritiserade försvarsminister Rumsfeldts sätt att driva kriget. Ville förstärka de amerikanska styrkorna också innan president Bush gjorde det. Nej till tidtabell för när kriget ska avslutas. Nationell säkerhet Obama: Vill ha förstärkt nationell säkerhet, med satsning på områden som är mest i risk att attackeras. McCain: Vill förstärka och modernisera de väpnade styrkorna, bekämpa islamistisk extremism och terrorism. Han är ledande när det gäller att stoppa förhörsmetoder som han fördömer som tortyr, som waterboarding. I bakgrunden finns hans egen erfarenhet som krigsfånge i Vietnam. Utrikespolitik Obama: Säger att han är beredd att samtala inte bara med USA:s vänner utan också landets motståndare. Vill att USA ska vara ett ledande land utrikespolitiskt, men inte på det negativa sättet som det är nu. McCain: Säger att hans erfarenhet och resor i världen som gör honom till stark president när det gäller utrikespolitiska frågor. Vill kunna åta sig att stödja allierade miliärt, och vill därför stärka militären. Hälsovård Obama: Vill ge alla en hälsovård de har råd med. Men till att börja med obligatoriskt bara för barn, inte för vuxna. På sikt ska det dock gälla för alla. Försäkringsbolagen ska fås att sänka priserna. Ingen ska kunna nekas sjukförsäkring på grund av sitt hälsotillstånd. McCain: Vill stödja hälsovård för veteraner inom militären. Vill ge amerikanerna sjukvårdsförsäkring under marknadsmässiga former. Inte obligatoriskt. Skattelättnader ska ge priser som människor har råd med. Klimatfrågor Obama: Vill att USA:s utsläpp av växthusgaser ska skäras ner med 80 procent till Vill att USA ska leda den globala kampen mot miljöförändringar. Vill göra väldiga investeringar i grön energi. McCain: Säger att klimathotet är reellt och förödande farligt. USA ska vara berett att samarbeta med alla länder i världen för att skära ner växtgasutsläppen, men då måste också Kina och Indien vara med.

8 Könsneutrala äktenskap Obama: Motsätter sig äktenskap mellan människor av samma kön men stödjer registrerat partnerskap. Delstaterna ska avgöra homosexuellas rättigheter. McCain: Motsätter sig äktenskap mellan människor av samma kön. Delstaterna ska avgöra homosexuellas rättigheter. Ekonomi Obama: Vill upphäva Bushs skattesänkningar för rika. Säger att hans plan för skattelättnader för medelklass och arbetare ska hjälpa till att stabilisera ekonomin. Stora investeringar i vetenskap och forskning. Tveksam till frihandelsavtal som han befarar genererar arbetslöshet för amerikaner. McCain: Är positiv till Bushs skattesäkningar för rika. Vill ha lägre skatter för företag, men också för medelklassfamiljer. Vill samtidigt minska statens utgifter. Säger ja till frihandel. Abort Obama: Säger att kvinnor ska få fatta sina egna beslut i samverkan med sina läkare och familjer och präster. McCain: Vill upphäva lagen som legaliserar abort. Vill underlätta adoption. Demografi Republikanerna har starkt stöd i övre medelklassen, bland företagare och bland en del kristna samfund. Geografiskt sett har de starkast stöd i mellanvästern och västern samt på senare år även i södern. Demokraterna har starkast stöd på östkusten och i Kalifornien. En "swing state" är en delstat som inte lutar tydligt åt varken McCain eller Obama, utan där resultatet är öppet. I höstens val fokusar kandidaterna framför allt på följande swing states: Colorado (9 elektorsröster) Florida (27 elektorsröster) Michigan (17 elektorsröster) Nevada (5 elektorsröster) Ohio (20 elektorsröster) Pennsylvania (20 elektorsröster) Virginia (13 elektorsröster) Immigration Obama: Vill ha hårdare gränskontroll. Säger ja till stängslet vid mexikanska gränsen och straff för arbetsgivare som anställer illegala invandrare. Vill dock ha en väg för legalisering av illegala invandrare som lär sig engelska. McCain: Vill ha hårdare gränskontroll. Säger ja till stängslet vid mexikanska gränsen. Stödjer dock samtidigt en väg för legalisering av illegala invandrare i landet som innebär att de måste lära sig engelska och betala böter.