Konferensensprogram MVTe 2015

Transkript

1 Konferensensprogram MVTe 2015 Keynote konferensens öppnande och inledande Äldreomsorg 2.0 Så kan vi tillsammans göra den demografiska utvecklingen till en möjlighet Vi som vet mår bättre! Chatta med socialrådgivningen Socialtjänsten mer tillgänglig för medborgarna Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa Trygg, aktiv och social Leva ett gott liv hela livet En bättre vardag med bra kommunikation Hur blir dagens idéer morgondagens förskrivningsbara hjälpmedel? E-tjänster kan det vara något? Så kan nya e-tjänster underlätta för både personal och klienter Talare: Mats Rundkvist Projektledare Västerås stad, Maria Gill Projektledare, Västerås stad, Anders Ekholm vice VD, Institutet för Framtidsstudier, Bengt Andersson Konsult, Helseplan Consulting AB, Eva Sahlén Direktör för Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad Talare: Patrik Sundström Programansvarig för ehälsa, Center för esamhället, SKL, Anders Ekholm vice VD, Institutet för Framtidstudier, Malin Ekman Aldén Talare: Sara Wickman Konsult, Mälardalens Rehabilitering och Innovationsteknik, Sara Riggare Doktorand, Karolinska institutet Talare: Alexandra Göransson Avdelningschef, Socialförvaltningens socialtjänstavdelning i Stockholms stad, Karin Bengtsson estrateg, Kommunförbundet Stockholms Län IT-forum Talare: Sigrid Stjernswärd Biträdande lektor, Lunds universitet, Helena Westerlund Utvecklare, Västerås stad Talare: Kristin Hagström Metodutvecklare i projektet esenior, Göteborgs Stad, Elisabeth Helgöstam Leg. Sjukgymnast, Järfälla kommun Talare: Annelie Wijk Enhetschef, Botkyrka kommun, Evin Kvale Anhörig till brukare, Heléne Karlsson Strateg, Sociala nämndernas förvaltning, Västerås Stad Talare: Bengt Andersson Konsult, Helseplan Consulting AB, Sara Wickman Konsult, Mälardalens Rehabilitering och Innovationsteknik Talare: Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman, Föreningen Sambruk, Bengt Svenson Programansvarig avdelningen för digitalisering, Sveriges Kommuner och Landsting Anders Ekholm berättar om möjligheterna med den demografiska utvecklingen. Patrik Sundström ger en bild av SKLs arbete idag och framåt hur arbetar SKL för att ge kommunerna ett stöd för att möjliggöra arbetet med välfärdsteknologi och e-hälsa. Sara Riggare berättar om hur hon använder välfärdsteknologi för att underlätta sin vardag med Parkinson. Alexandra Göransson berättar om arbetet med att utveckla socialtjänstens arbete för att öka tillgängligheten för medborgarna. Stockholms stad har arbetat med metod- och kompetensutveckling för att digitalisera socialtjänstens arbete, vilket de sätt många fördelar med. Sigrid Stjernswärd berättar om hur ett webbaserat stöd kan underlätta bördan och öka möjligheterna att orka med sin situation som närstående. Genom exempel från forskningen berättar hon om närståendes situation, e-hälsa och olika lösningar som man testar eller forskar kring. Järfälla Hemstöd och projektet esenior från Göteborgs stad har arbetat med välfärdsteknologi och e-tjänster i olika projekt. Järfälla Hemstöd har i många år arbetat med många olika välfärdsteknologi-lösningar med flera målgrupper i ordinärt boende: anhörigvårdare, ensamboende multisjuka, hemtjänstanvändare etc. Här får vi ta del av lärdomar kring såväl utmaningar som möjligheter. Göteborgs stad deltog tillsammans med tre norska kommuner i EU-projektet esenior. Projektets olika tekniklösningar riktades mot personer i ordinärt boende och stödjer seniorers självständighet, trygghet och bekvämlighet i det egna hemmet och underlättar kommunikationen med omvärlden. I projektet samverkade äldreomsorgen och de kommunala bostadsbolagen. Elisabeth Helgöstam, Järfälla hemstöd. Rubrik: Järfällas erfarenheter av välfärdsteknologi och e-hemtjänst. I presentationen kommer Elisabeth Helgöstam att berätta vad kunderna, deras anhöriga och personal tycker om digital nattilsyn och bildtelefoni. På vilket sätt kan en dator vara ett hjälpmedel för personalen att ge god omsorg inom äldreomsorgen? Kristin Hagström Rubrik: Erfarenheter från arbetet med esenior i Göteborg. Annelie Wijk och Evin Kale berättar hur webbverktyget assistansboken underlättar informationsutbytet mellan assistenter, anhöriga och användare. Det är viktigt att ta tillvara på idéer för att lösa framtidens utmaningar inom Hälso- och sjukvård. Vi behöver ha ett nära samarbete mellan vården och de som arbetar med ny teknik. Ett nytt hjälpmedel kan för äldre och personer med funktionsnedsättningar göra stor skillnad. Claes-Olof Olsson, Bengt Svensson och Krisztina Buki Tornbjörk berättar om hur e-tjänster underlättar inlämning av ansökan, samt inhämtning och hantering av information från andra myndigheter i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Vidare presenteras exempel på hur det är möjligt att förenkla för både de sökande och handläggarna med stöd av webbaserade verktyg.

2 Glöm inte oss ökad självständighet, trygghet och delaktighet med teknik för personer med en demenssjukdom Fördjupning: IT Fördjupning: Juridik Fördjupning: Upphandling Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling E-hälsostöd involverar patienten Bättre liv för de sjuka äldre ett helt land gör skillnad Framtidens äldreboende Vill vi ha fastighetsstyrd verksamhet eller verksamhetsstyrd fastighet? Talare: Monica Rydén Utredare, Myndigheten för delaktighet, Nis Peter Nissen Direktør, Alzheimerforeningen, Maria Gill Projektledare, Västerås stad Talare: Claus Popp Larsen Group Manager, Acreo Swedish ICT, Peter Mannerhagen IT-arkitekt, Västerås stad, David Hjälmgården Affärsutvecklare, Stadsnät i Svealand AB, Per Fröling IT-strateg, Stadsledningskontoret, Västerås Stad Talare: Karin Hedberg Projektledare MISTEL, Västerås stad, Jeanna Thorslund Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges Kommuner och Landsting, Manólis Nymark Jurist, Lisa Eriksson Hovrättsassessor, Regeringskansliets utredningsavdelning, Erik Janzon Talare: Mats Rundkvist Projektledare, Västerås stad, Jonny Ivarsson Paulsson Handläggare innovationskraft i offentlig verksamhet och EUrelationer, VINNOVA, Niklas Tideklev Ansvarig handläggare, Enheten för upphandlingsstöd för innovationsupphandling, Konkurrensverket, Klas Danerlöv Samordnare för innovationsfrågor, Sveriges Kommuner och Landsting, Ronny Bjørnevåg Project manager, The municipality of Lyngdal, Lena Heldén Ansvarig innovationsfrågor, Teknikföretagen Talare: Niklas Sundler Head of Telia Healtchare, Telia, Ann-Christine Larsson Projektledare, Norrköpings kommun, Wictoria Hånell Magoch tarmföreningen Talare: Maj Rom Talare: Agneta Nilsson Byggprojektledare, Åsa Jernbom Umeå kommun Planeringssekreterare, Umeå kommun, Åsa Zackrisson Fastighetsförvaltare, Umeå kommun, Ulrika Stefansson Projektledare, Västerås Stad, Tomas Lagerwall Pensionär, konsult och ordförande, Föreningen för Rehabilitering och Utveckling (FRU), Kjell Thuné Tekniker/specialist, Östersunds Kommun Monika Rydén berättar om Myndigheten för Delaktighets uppdrag att lyfta fram möjligheterna med teknikstöd för personer med demenssjukdom. Nis Peter Nissen, ordförande i Danska Alzheimerföreningen diskuterar möjligheter och utmaningar med ökad teknikanvändning för medlemmarna och deras anhöriga. Nis Petter Nissen, Danska Alzheimerföreningen Rubrik: Se mennesket bag teknologienvelfærdsteknologi handler ikke om teknologi men om de mennesker, der bruger den. Udvikling af velfærdsteknologi til demenspatienter har især fokuseret på afhjælpning af funktionsstab. Men spørgsmål om identitet og social inklusion er afgørende for livet med demens. Monica Ryden, regeringsuppdrag, rubrik: Teknik - hinder och möjligheter. Att använda teknik och hjälpmedel som bidrar till ökad aktivitet och delaktighet. Kan teknikanvändning bidra till minskade begränsningsåtgärder och stödja möjligheten till kommunikation och att fatta egna beslut? Är kommunens IT rustade för att understödja välfärdsteknologins införande? IT kan stödja verksamheten på flera sätt. Om en satsning på välfärdsteknologi ska bli lyckad så krävs det att IT folket dels har gjort sin hemläxa väl men även att de lämnar sin komfortzon och blir delaktiga och berikade av verksamhetens vardag. Inom IT spåret kommer vi att belysa IT avdelningens roll och berätta om gjorda erfarenheter i samband med införande av välfärdsteknologi. En fördjupning inom juridik och välfärdsteknologi som berör personuppgifter och trygghetsteknik vilka regler påverkar, juridik för testbäddsverksamhet en översikt, införa e-hemtjänst biståndsbeslut, frågor om upphandling med mera, WS-övning att bygga in trygghetsteknik i ett äldreboende, vilka juridiska frågor aktualiseras, Västerås-modellen att använda trygghetsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga och en rapport från den pågående utredningen om beslutsoförmögnas ställning i vård, omsorg och forskning (S 2012:06). När kommuner börjar arbeta med innovationer i vård och omsorg kommer ofta frågor om upphandling på bordet. Produkter och tjänster som aldrig tidigare använts behöver upphandlas och arbetet med kravspecifikation och utvärderingskriterier kräver ett extra nära samarbete mellan verksamhet och upphandlare. Det här fördjupningspasset vänder sig till dig som arbetar med upphandling, vare sig du representerar upphandlingsenheten eller verksamheten. Vi får ta del av nationella aktörers stöd och råd, erfarenheter från kommuner som gjort upphandlingar av välfärdsteknologi och dessutom möjlighet till diskussion, utbyte och nätverkande. Den nya tekniken med sensorer, smarta armband i kombinationen med e-tjänster kommer innebära stora förändringar för vilket sätt medborgarna kan stödjas och verksamheterna effektiviseras. Vilka typer av tjänster uppskattas och vad krävs för att jag skall kunna ta till mig detta. Telia kommer ha en dialog med både Mag-tarm föreningen och en kommun som på ett lyckosamt sätt utbildat äldre med resultatet att e-tjänster kan användas med framgång både för äldre och kommunen. Kommuner och landsting i hela Sverige har jobbat hårt i fem år för att förbättra vård och omsorg till sjuka äldre. Men mycket finns kvar att göra innan sjuka äldre kan känna trygghet och leva ett självständigt liv utan onödiga sjukhusvistelser. Detta seminarium kommer att berätta om erfarenheter av att sprida kvalitetsregister i stor skala, om resultat som uppnåtts och om behovet av systemförändring där e-tjänster är en del av lösningen. Ulrika Stefansson, Åsa Jernbom, Agneta Nilsson och Åsa Zackrisson beskriver vilka metoder de använt för att främja användandet av välfärdsteknologi på särskilt boende. Seminariet är en workshop där du som deltagare bland annat får vara med och diskutera viktiga frågor i framtagandet av modeller, organisationsförändring och etiska överväganden.

3 Ökad trygghet med sjukvård på distans Rätt medicin på rätt tid med digitalt stöd Lust till teknik Att forma teknikstöd tillsammans med användarna Inspiration from our neighbouring countries Talare: Kurt Boman Kardiolog och invärtesmedicinare vid forskningsenheten, Skellefteå lasarett, Mona Olofsson Forskare, Skellefteå lasarett, Annika Friberg Tidigare Projektledare ViSam, Region Örebro län, Solveig Sundh E-hälsosamordnare, Region Örebro län, Cecilia Tollbom Lindh Utvecklare/beställare, Sociala nämndernas förvaltning i Västerås stad Talare: Johan Rindeborg Administrativ chef, Tre Stiftelser, Kajsa Johansson Omvårdnadsansvarig sjuksköterska, Tre Stiftelser, Sofia Jonsson Projektledare, Avdelningen för Vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, Magnus Ernrooth Chairman of the board, co-funder, Evondos, Josefin Engdahl sjuksköterska äldreomsorg Talare: Ann-Britt Olofsson samordnare för Forsknings- och utvecklingsarbete, Linköpings kommun Talare: Morten Hoff Chef ved Center For Velfærdsteknologi, Odense Kommune, Dennis C. Søndergård Projektleder på Velfærdsteknologiområdet, Nordens Velfærdscenter, Marie Dahl Project manager, National Welfare Program in Sarpsborg, Merja Tepponen Chief Development Officer, South Karelian Social and Health Care District, Bengt Andersson Konsult, Helseplan Consulting AB Telemedicin är ett verktyg och arbetssätt som förbättrar och förenklar behandlingen och uppföljning av patienten. Kurt Boman och Mona Olofsson presenterar inom detta område några studier de funnit betydande förbättringar i kontroll och uppföljning. Ett seminarium som visar på smarta lösningar som kan underlätta båda för sjukvården och patienten. Kurt Boman, Mona Olofsson, Rubrik: Ökad trygghet med sjukvård på distans. Telemedicin har blivit ett nytt verktyg och arbetssätt att förbättra och förenkla behandlingen och uppföljning av patienter med kroniska hjärt-kärlsjukdomar. Vi presenterar inom detta område några studier där vi funnit betydande förbättringar i kontroll och uppföljning av patienter med blodförtunnande behandling samt högt blodtryck. Avancerade användningsområden inom telemedicin kommer också att kort presenteras. Annika Friberg och Solveig Sundh: Beslutsstöd inom kommunal hälso- och sjukvård. Beslutsstödet är ett verktyg som används av sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård för att ge stöd vid bedömning av optimal vårdnivå när patientens allmäntillstånd försämras i hemmet. Stödet är utformat som en checklista och finns även tillgänglig som app till smartphones och surfplattor. Syftet med beslutsstödet är att skapa trygghet vid bedömning för både sjuksköterska och patient. Vården ska ges på rätt nivå utifrån behov och situation och informationsöverföringen säkras upp då vårdansvaret går från en huvudman till en annan. Beslutsstödet har tagits fram av projekt ViSam som var en av försöksverksamheterna i den nationella äldresatsningen mellan 2010 och Sofia Jonsson, Johan Rindeborg, Kajsa Jakobsson, Magnus Ehrnroot kommer att dela med sig erfarenheter av arbetet med teknologiska lösningar som kan ge ett stöd för att underlätta medicinhantering både för individ och personal, vilket ökar säkerheten och minskar felmedicinering. Sofia Jonsson, SKL: Säker läkemedelsbehandling genom e-learning från några till alla Att använda läkemedel är inte lätt. Omvårdnadspersonal i hemtjänst och särskilda boenden är särskilt viktiga för en bra och säker läkemedelsbehandling av äldre. På seminariet får du inspiration och erfarenheter från att ha byggt upp den nya webbaserade utbildningen Jobba säkert med läkemedel, en grundläggande nationell basutbildning om läkemedelsbehandling av äldre inför delegering i äldreomsorgen. Magnus Ehrnroot, Evondos Autodos: Evondos -tjänst är en automatisk läkemedelsdoseringstjänst som består av en läkemedelsautomat och ett distansvårdsystem. Med hjälp av Evondos AutoDos-tjänsten påminns en vårdtagare med långtidsmedicinering om tagandet av läkemedel och serveras rätt läkemedel från läkemedelsautomaten, i rätt tid och i rätta doser. Det är lättare för vårdtagaren att hantera sin egen medicinering och vårdföljsamheten förbättras. Tjänsten följer upp medicineringen automatiskt och vårdpersonalen får information om eventuella avvikelser omedelbart. Med hjälp av Evondos -tjänsten effektiveras organiseringen av hemvårdsbesöken och vårdarbetet, när den manuella distributionen av mediciner och övervakningen av medicinintaget ersätts med en automatiserad tjänst. Skötarnas tid frigörs från hantering av läkemedel till direkt vårdarbete och läkemedelsbehandlingen effektiveras som helhet. Tjänsteleverantörer får med hjälp av Evondos -tjänsten betydande direkta inbesparingar i kostnader och arbetstid. Lust till teknik utvecklar stöd och omsorg till personer med funktionsnedsättning med hjälp av tekniklösningar. Syftet är att nå en ökad självständighet och en högre livskvalitet för den enskilde. Teknikombud ute i verksamheterna utgör navet i arbetet. Under seminariet kommer erfarenheter från användning och spridning av teknik att presenteras. Morten Hoff, Merja Tepponen, Marie Dahl and Dennis C Søndergård will share their experiences regarding their work with welfare technologies in our Nordic neighbouring countries. The seminar ends with a common dialogue to illuminate our resemblances and differences. Morten Hoff: Mutual and yet tailored. To ensure the greatest possible value of welfare technology for citizens, employees and the local economy, we in Odense Municipality strive to implement technology that can be widely spread. This raises the question; is it possible to work with technology with a hope of one size fits all..? The presentation will deal with the organization of work with welfare technology and some of the challenges that must be handled will be discussed such as use of welfare technology, including matching the citizen and the technology, systematic efforts regarding implementation etc. Marie Dahl: The project has had a vision of a simpler and safer life in their own homes. Through the work it is been seen that it is not enough to focus on the user, but we must know what is the focus of the user. There are those who will live well in their own lives. Marie Dahl will share a little about our innovation journey and the road to welfare technology in Sarpsborg. An exciting journey to reach your goal!

4 Att klara sig själv ny teknik för självständighet ur ett användarperspektiv Sollentuna socialkontor har startat resan mot den mobila arbetsplatsen Keynote Ethical issues and welfare technology Att vända skutan och segla i medvind Så har vi jobbat med information, utbildning och attitydförändring Digital delaktighet, är det för alla? Från analogt till digitalt Inspiration och verkstad kring trygghetslarmens teknikskifte Talare: Lena Tinglöf Arbetsterapeut, Hjälpmedelskonsulent, Hjälpmedel Stockholm, Charlotte Magnusson Docent, Institutionen för Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Talare: Helena Elmquist Avdelningschef Avdelningen för stöd och utveckling Socialkontoret, Sollentuna kommun, Karin Bengtsson estrateg, Kommunförbundet Stockholms Län IT-forum Talare: Päivi Topo Director, The Age Insititute, Bengt Andersson Konsult, Helseplan Consulting AB Talare: Åsa Löving Utvecklare inom välfärdsteknologi, Västerås Stad, Sandra Kleveland Utvecklare inom välfärdsteknologi, Västerås Stad, Elisabeth Helgöstam Leg. Sjukgymnast, Järfälla kommun, Ann- Britt Olofsson Samordnare för Forsknings- och utvecklingsarbete, Linköpings kommun, Hanne Jensen Sjukskö-terska och utvecklare, Hillerød kommun, Lotta Olofsson Leg arbetsterapeut, Demensförbundet & Södermalms stadsdel, Sofia Persson Planeringssekreterare, Malmö stads Talare: Ingrid Grange Planeringsledare och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, Härryda Kommun, Torgil Persson IT-coach, Härryda kommun, Pamela Davidsson Chef för Internetstatistik, Stiftelsen för internetinfrastruktur, Bengt Andersson Konsult, Helseplan Consulting AB Talare: Niclas Brissmalm Områdeschef, Karlskrona kommun, Pär Kindstrand Larmsamordnare, Växjö kommuns omsorgsförvaltning Charlotte Magnusson, Eva Lindberg och Lena Tinglöf berättar om vilken välfärdsteknologi som finns och hur den kan öka möjligheten till självständighet. Lena Tinglöf delar med sig av sin egen erfarenhet kring att använda Bestic. Seminariet blickar också in i framtiden och ger en bild av morgondagens teknik. Sollentuna socialkontor har bestämt sig för att vara en socialtjänst i framkant vilket också innebär att vara en mobil, flexibel och attraktiv arbetsplats. I linje med detta har man startat en förstudie som kallas den mobila arbetsplatsen. Förstudien ska undersöka hur man kan bli en än mer effektiv socialtjänst genom att erbjuda socialsekreterare möjlighet att arbeta i mer mobila lösningar. Den personal som i första hand är berörd av förstudien är socialsekreterare inom kontorets myndighetsutövande del. Welfare technology as a concept implicitly includes promise of improving user s wellbeing somehow. Thus, we can expect that ethical ground of welfare technology development, research, and use is solid. However, there are many issues that needs to be ethically considered. In this presentation the process of welfare technology development and use is discussed from the point of view of ethics. There are many similarities with other field of technology development and research but also specific issues that needs to be considered. Examples of technology development and use in supporting people with dementia and people with severe disabilities are presented to illustrate ethical challenges and ways of ensuring ethically sustainable ways of working. Ethical principles such as autonomy, feeling of competence, beneficence and benevolence will be discussed as well as safety and efficiency. Det här seminariet erbjuder inspiration och erfarenhetsutbyte kring arbetet med utbildning, information och attitydförändring för både personal och individerna. Åsa Löving, Sofia Persson, Lotta Olofsson, Hanne Jensen, Elisabeth Helgöstam och Ann-Britt Olofsson kommer att dela med sig av sitt arbete i korta presentationer där du som deltagare ges möjlighet till en nära dialog med varje föreläsare. Pamela Davidsson berättar om hur användning och tillgång av internet ser ut för våra målgrupper. Ingrid Grange och Torgil Persson delar med sig av sina erfarenheter av hur de utvecklat metoder för att bättre utnyttja modern teknik och internets möjligheter. Ingrid Grange, planeringsledare och Torgil Persson IT-coach, Härryda kommun Rubrik: Den elektroniska isoleringen överbryggas med rätt teknik i Härryda kommun För att kunna ta del av utbudet i samhället krävs idag kunskap och tillgång till teknik. I Härryda kommun erbjuds personer över 65 år förutsättningar för att lära sig mer om dagens teknik och it. Vi beskriver ett nytt arbetssätt som byggts upp och hur förutsättningar för ökad kunskap och motivation till teknik och IT skapats. Pär Kindstrand och Niclas Brissmalm berättar hur de arbetat med teknikskiftet anologt till digitalt. De delar med sig av sin erfarenheter kring utmaningar, problem och lösningar. Du ges också möjlighet att ta del av och diskutera viktiga frågeställningar som varje kommun behöver lyfta inför teknikskiftet. Pär Kindstrand, Växjö kommun. Rubrik: Trygghetslarm från analoga till digitala Växjö kommuns resa 2010-nu. Innehåll: Kommer att berätta om hur Växjö kommun gjort med trygghetslarmen från ca 2009 tills nu, problem, lösningar, tur och otur, utmaningar och hur utvecklingen gått framåt med digitala larm. Niclas Brissmalm, SKL. Rubrik: Teknikskiftet ställer höga krav på organisationen.

5 Välfärdens krav på den digitala infrastrukturen Ett livsavgörande seminarium? Att göra det omöjliga möjligt att påverka utvecklingen för att främja användandet av välfärdsteknologi Digitala tjänster och teknik inom socialtjänst och sjukvård Inspiration att arbeta med tjänstedesign för att skapa nytt inom socialtjänsten Välfärdsteknologi vilka är utmaningarna för professionerna? Talare: Mikael Von Otter, Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen, Hans Andersson anhörig, David Hjälmgården Affärsutvecklare, Stadsnät i Svealand AB, Sara Andersson Avdelningschef på Konsumentmarknadsavdelningen, Post- och telestyrelsen, Per Fröling IT-strateg, Stadsledningskontoret, Västerås Stad, Malin Frenning VD, Telia Sverige, Jörgen Sandström Sektionschef vid avdelningen för digitalisering, Sveriges Kommuner och Landstings Talare: Lennart Magnusson Verksamhetschef och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nis Peter Nissen Direktør, Alzheimerforeningen Talare: Oskar Jonsson Expertutredare Digitala tjänster, Myndigheten för delaktighet Talare: Jonas Gumbel Programansvarig Hälsa, SVID, Marie Pernebring Projektledare, Avdelningen för ekonomi och styrning, Sveriges Kommuner och Landsting, Monica Jonsson Vård och omsorgsstrateg, Regionförbundet Uppsala län, Ulrika Lundin Designer, SVID Talare: Lisbeth Löpare-Johansson Vårdstrategisk chef, Vårdförbundet, Ann Johansson Vice ordförande, Vårdförbundet, Emma Spak Ordförande, Läkarförbundets råd för Läkemedel, IT och medicinteknik, Anna-Greta Brodin ehälsastrateg, Sveriges Kommuner och Landsting För en fortsatt välfungerande välfärd, här i första hand vård och omsorg, kommer det att krävas alltmer nyttjande av digitala tjänster i hemmet. Dessa kan avse larm, sociala kontakter, övervakning, kommunikation med vårdcentraler eller specialister, telemedicin från hemmet mm. Dessa tjänster har varierande krav på infrastrukturens tillgänglighet i ordets alla bemärkelser: stabilitet, servicetider, felanmälan och åtgärder etc. Men gemensamt är att de faktiskt har krav på tillgång till infrastrukturen, i större eller mindre omfattning.vissa av dessa tjänster kan ha krav som är mer eller mindre livsavgörande, eller i vart fall ha påverkan på livskvaliteten. Det är därför viktigt att alla inblandade har en tydlig, kommunicerad och överenskommen uppfattning om vilka krav man ställer på den digitala infrastrukturens funktion. Men många av tjänsterna kanske inte är så 100 %-igt beroende, men ändå förutsätter tillgång till bredband, något som inte finns överallt av olika skäl. Man kan förmoda att äldre är överrepresenterade i bostäder som saknar fast bredband; på grund av att personen inte själv investerat eller för att bostaden ligger i glesbygd där infrastrukturen saknas. I samband med stormar och andra naturkatastrofer hör man om trygghetslarm som inte fungerar under många dagar. Om inte övervakningskameror fungerar så riskerar patienten att bli liggande utan att någon uppmärksammar det. Med tiden kommer mer avancerade tjänster att finnas i hemmen; tjänster som kan kräva mycket hög tillgänglighet, korta åtgärdstider och snabba svar. Vissa tjänster kan kräva mycket hög kapacitet såväl upp- som nedströms. Den digitala infrastrukturen blir en förutsättning för, och själv en del av, välfärden. Är leverantörerna beredda på de krav som kommer? Är staten och kommunerna medvetna om kraven på digital infrastruktur? I detta seminarium vill vi belysa behoven och diskutera de krav som välfärdsteknologin ställer på infrastrukturen, samt belysa hur ansvaret kan fördelas mellan individ, leverantör, vårdgivare och det offentliga. Att arbeta med välfärdsteknologi för socialtjänstens målgrupper är inte alltid självklart och den finns många krafter som motverkar. Lennart Magnusson och Nis Peter Nissen berättar hur de arbetat för att förändra utvecklingen och göra det möjligt för anhörigvårdare och personer med demenssjukdom att ta del av möjligheterna med välfärdsteknologi. Nis Peter Nissen: Tryghed for demente også når de går. I Danmark lykkedes det Alzheimerforeningen at få Folketinget til at ændre lovgivningen om brug af GPS til mennesker med en demenssygdom. Spørgsmålet er om det var en Pyrrhussejr? Lennart Magnusson: Arbete i partnerskap: nyckeln till framgångsrikt införande av välfärdsteknologi. Under seminariet kommer erfarenheter av vad som är de viktigaste framgångsfaktorerna att presenteras och diskuteras. Myndigheten för Delaktighet arbetar med välfärdsteknologi. I föredraget ges exempel på arbetet med olika typer av teknikstöd för olika användare (brukare) i ordinärt boende inom olika verksamheter och lagrum. Allt från tjänstedesign utefter användarnas behov och upphandling till avinstallation och borttagande av stödet gås igenom. Brukarperspektiv eller brukarens perspektiv? Inom socialtjänstens verksamheter finns höga ambitioner att ta tillvara brukarnas/klienternas erfarenhetskunskap. Den behövs för att öka träffsäkerheten i den individuella tjänsten och för att utveckla verksamheten. Inom tjänstedesignområdet är ledstjärnan att användare är bra på att veta vad användare behöver. Här finns metoder för att undersöka vad som är verkliga behov och för att tillsammans med dem verksamheten är till för hitta nya lösningar. I workshoppen kommer vi på kreativa sätt pröva metoder för att involvera brukare. Workshoppen vänder sig till dig som jobbar i socialtjänsten och som vill lära genom att pröva på. Ett samtal runt framtidens vård, välfärdsteknologi och hur vårdens professioner skall möta utmaningarna. Områden som kommer att behandlas är tekniken som ett redskap för personcentrerad vård, etiska aspekter, maktförskjutningen till vårdtagaren och den framtida vårdutbildningen. Samtalsledare är Vårdförbundets Vårdstrategiska chef Lisbeth Löpare Johansson. Medverkar gör bland andra Vårdförbundets vice ordförande Ann Johansson och representanter för andra vårdprofessioner.

6 Utveckling av vård & omsorg på distans I lagens namn Så harmoniserar vi juridikens krav med verksamhetens behov Frigör anhörigas kraft Arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare Mobil dokumentation Nya arbetssätt med många vinster Stöd på distans e-hemtjänst Talare: Mikael Johansson, Lars Törnblom Projektsamordnare, Sveriges Kommuner och Landsting Talare: Jeanna Thorslund Jurist, Avdelningen för Digitalisering, Sveriges Kommuner och Landsting Talare: Frida Andréasson Projektassistent, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Lennart Magnusson Verksamhetschef och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Elizabeth Hanson FoU-ledare och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Ulla Lantz Anhörig, studerande Talare: Elisabeth Lejroth Sjuksköterska och systemadministratör, Arvika kommun, Lennart Olausson Projektledare, Stockholms stad, Niklas Björkman IT-strateg, Stockholms stad, Per-Olof Axelsson Sjuksköterska, Arvika kommun Talare: Åsa Löving Utvecklare inom välfärdsteknologi, Västerås Stad, Sandra Kleveland Utvecklare inom välfärdsteknologi, Västerås Stad Hur samordnar vi initiativ kring utveckling av vård & omsorg på distans? Behövs gemensam infrastruktur? Idag finns ett stort antal initiativ kring att utveckla och underlätta vård och omsorg på distans. I landstingen arbetas det med att effektivisera och hitta nya arbetssätt, till exempel för vård av patienter med kroniska sjukdomar. Trygghetslarm och trygghetstjänster är en viktig del i kommunal omsorg. Effektiv och kvalitativ vård och omsorg på distans kräver nya arbetsmetoder och nya produkter. Invånarna vill också bli mera delaktiga i sin vård och omsorg. En för alla parter gemensam infrastruktur baserad på standards är en viktig förutsättning för att underlätta utvecklingen av nya tjänster och arbetssätt. I Danmark har man tagit fram en gemensam referensarkitektur och i Norge är inriktningen att anamma denna. Vad gör vi i Sverige? Intresset för att införa teknikstöd i olika former inom vård och omsorg är stort. Det är viktigt att redan i tidigt skede involvera juridisk kompetens för att inte gå vilse i införandet. Vi får höra om hur lagar och regelverk får betydelse för både kravställning när vi upphandlar lösningar, drift och förvaltning av systemen och utformningen av våra arbetsmetoder med tekniken. Frida Andreasson, Lennart Magnusson och Elisabeth Hanson har arbetat tillsammans med anhöriga för att ta var på deras kompetens och utveckla e-tjänster som verkligen berör och möjliggör för de anhöriga. Under seminariet får du ta del av, metoder, motgångar och goda exempel. Frida Andreasson berättar om NKA s arbete med anhörigstödsportal. Frida Andreasson: Webbaserat stöd för anhöriga - utveckling, utmaningar och möjligheter Nationellt kompetenscentrum anhöriga arbetar i ett EU-projekt som heter Innovage. Arbetet innebär att utveckla en gemensam webbplattform för anhöriga till äldre i Europa. På webbplattformen finns information samt olika interaktiva möjligheter såsom socialt forum, socialt nätverk, chat och videokonferens. Pilotstudier har genomförts i Sverige, Tyskland och Italien där anhöriga har fått använda webbplattformen under 3 månader. Under seminariet kommer vi att beskriva hur anhöriga har involverats i forskningen och i utvecklandet av Innovage- webbplattformen. Arvika kommun och Stockholm stad arbetar med mobila lösningar som inte bara förenklar personalens arbete det ökar även individens delaktighet. Ta del av deras erfarenheter, motgångar, vinster och hur de gjort för att förändra personalens arbetsätt. Elisabeth Lejroth och Per-Olof Axelsson, Arvika kommun, delar med sig av sina erfarenheter kring införande av mobila lösningar som gör det möjligt att dokumentera och inhämta uppgifter från patientjournal ute i verksamheten. De berättar om hur de arbetat tillsammans för att använda sig av mobila lösningar i Arvika. Niklas Björkman och Lennart Olausson Stockholms stad, berättar om hur de infört och arbetar med mobila lösningar i hemtjänsten. Stockholms stad delar med sig av sina erfarenheter från ett brett införande av mobila lösningar i äldreomsorgen. Lösningar som gör att personalen kan få tillgång till sitt aktuella schema, hitta vägen till brukaren, läsa genomförandeplanen, läsa social dokumentation och arbetsanteckningar samt göra sin dokumentation i direkt anslutning till besöket hos den äldre. Lösningen innebär också att den äldre och dess anhöriga via ett webbgränssnitt kan följa vem, när och vad som utförts. Informationen till och från mobilen sker i realtid och är integrerad med bakomliggande verksamhetssystem. Den mobila dokumentationen syftar till att säkerställa att den äldre får den hjälp som den har rätt till samt till att höja kvalitén och korrektheten på dokumentationen och underlag för ersättningar och avgifter. Alla drygt anställda hos stadens 200 utförare använder smarta mobiler för att dokumentera de drygt hemtjänstbesöken som utförs per dygn. Systemet har varit i drift sedan 1 januari Västerås Stad har sedan november 2013 drivit e-hemtjänst i ordinarie verksamhet inom ramen för biståndsbeslut. Med e-hemtjänst menas stöd och omsorg på distans med hjälp av olika kommunikationslösningar. Hur går man tillväga för att implementera ett helt nytt arbets- och förhållningssätt? Vad säger de som ska använda tekniken? Åsa Löving och Sandra Kleveland, Västerås stad. Rubrik: Hemtjänst på nytt sätt stöd på distans genom e-hemtjänst. Västerås Stad har sedan november 2013 drivit e-hemtjänst i ordinarie verksamhet inom ramen för biståndsbeslut. Med e-hemtjänst menas stöd och omsorg på distans med hjälp av olika kommunikationslösningar. Hur går man tillväga för att implementera ett helt nytt arbets- och förhållningssätt? Vad säger de som ska använda tekniken?

7 Våga prova innovationer i äldreomsorgen! Erfarenheter från kommunala testbäddar Välkommen hem till KOL-patienten Örjan år 2020 interaktivt rollspel som visar morgondagens vård och omsorg i hemmet Arbetsterapeuten och välfärdsteknologi gör skillnad i vardagen Hur många olika system måste vi ha? Kan vi använda digitaliseringen av trygghetslarm? Vad säger forskningen? Tillsyn med kamera En workshop för erfarenhetsutbyte Talare: Karin Hedberg Projektledare MISTEL, Västerås stad, Elisabeth Kjellin Projektledare MISTEL, Västerås stad, Ann-Christine Larsson Projektledare, Norrköpings kommun, Isabella Scandurra Forskare, Örebro universitet Talare: Örjan Mattsson Senior Advisor, SwedishICT-Acreo, Per-Olof Sjöberg Affärs- och Innovationsområdeschef för ehälsa, Swedish ICT, Inger Ros Förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung, Claus Popp Larsen Group Manager, Acreo Swedish ICT Talare: Åsa Larsson Ranada Avdelningschef Avdelning HAV, Hälsa, Aktivitet och Vård, Linköpings universitet, Eva Lindqvist Forskare, Karolinska institutet, Bodil Evertsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering, Östersunds kommun, Lotta Olofsson Leg arbetsterapeut, Demensförbundet & Södermalms stadsdel Talare: Niklas Sundler Head of Telia Healtchare, Telia, Per-Olof Sjöberg Affärs- och Innovationsområdeschef för ehälsa, Swedish ICT, Marianne Larsson Business Advisor Director of Innovationphone, Teknopol/Mobile Heights Talare: Stefan Lundberg Teknologie doktor, Universitetslektor, KTH, Lennart Magnusson Verksamhetschef och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Elizabeth Hanson FoU-ledare och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Britt Östlund Professor, KTH, Raymond Dahlberg Utredare, Myndigheten för delaktighet Talare: Inga Reidel Projektledare, Vision Bo Äldre Göteborg Stads Inspirationsmiljö, Max Domaradzki Projektledare, Göteborgs Stad Inom kommunen finns en kompetens bland personal och de individer som har ett behov av stöd från socialtjänsten. Den kompetensen behöver förmedlas till innovatörer och de innovationer som riktar sig mot socialtjänstens alla målgrupper. Karin Hedberg, Elisabeth Kjellin, Ann-Christine Larsson och Isabella Scandurra berättar hur de arbetar med sina olika testbäddsverksamheter för att inspirera till möten mellan innovation/innovatörer med personal och våra målgrupper. Välkommen till hem till KOL-patienten Örjan år 2020, var med om en dag i Örjans liv som kronisk sjuk. Vi bjuder in dig till en interaktiv demonstration av framtidens vård på distans. Vi kommer att spela upp ett framtidsscenario och vill tillsammans med dig diskutera de utmaningar och möjligheter som finns med vård av kroniskt sjuka på distans och vilken framtid vi kan skapa tillsammans för den här gruppen av patienter. På plats kommer du att möta läkare från Karolinska, vårdoperatör/sjuksköterska, sjukgymnast och IKTexperter/forskare, samt en fiktiv KOL-patient och närstående. Riksförbundet HjärtLung kommer också att ge sin syn på frågeställningarna.vårt mål är att med hjälp av olika kommunikationslösningar kunna erbjuda kroniskt sjuka ökad livskvalitet tack vare välfungerande vård på distans. Vi har arbetat med frågan bla i ett projekt som fokuserar på KOL-sjuka. Projektet har skapat en integrerad lösning med en patient i hemmet som kan dela med sig av sina egna medicinska värden, en vårdoperatör som står för det dagliga stödet online och kliniken som har det medicinska ansvaret. Praktisk tillämpning och forskning inom välfärdsteknologi är viktigt och här har arbetsterapeuten en given roll och viktig uppgift. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) vill med detta seminarium öka kännedomen om området. Mängden sensorer och uppkopplade enheter ökar kraftigt. Fler och fler har en smartphone och vill ta del av olika tjänster men frågan är hur löser vi detta? Telia kommer tillsammans med Swedish ICT SICS titta på den agenda för e-hälsa i hemmet som skrivits, samt diskutera hur innovationskraften kan fås igång genom att samverka. I en diskussion mellan Telia och Teknopol/ Mobile Heights ser man på utveckling och möjligheter genom M-Health. Hur bidrar Telias Healthcare satsning till att driva innovation, genom Telia Home- Care, Digital vård och omsorg i hemmet? Britt Östlund, Stefan Lundberg, Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson kommer ur olika vetenskapliga perspektiv att berätta om den evidens som finns för arbetet med välfärdsteknologi. Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson: Välfärdsteknologi för äldre som bor i eget boende och deras anhöriga.forskning, utveckling och utvärdering av produkter och tjänster för och med välfärdteknologi förutsätter en tvärvetenskaplig utgångspunkt och ett multidisciplinärt samarbete som tar sin utgångspunkt i ett evidensbaserat arbetssätt. Under seminariet kommer argument för dessa påståenden att diskuteras. Relevant forskningsresultat och evidens kommer att presenteras och ligga till grund för förslag på framtida forskning och utveckling. Britt Östlund: Välfärdsteknologi som policy och som forskning strävar dem åt samma håll? Välfärdsteknologi har lanserat som en ny policy för att möta utmaningarna inom vården och omsorgen och samtidigt som en ny Nordisk affärsarena. Forskningen väcker liknande frågor. Varför är det viktigt att förstå skillnaden mellan begreppen och vad har de gemensamt? Moderator: Raymond Dahlberg. Tillsammans gör vi skillnad och skapar möjligheter och goda förutsättningar för framtidens välfärdsteknologi. Dela med dig av dina erfarenheter i ditt arbete med tillsyn via kamera eller ta del av andras erfarenheter. Deltagarna i det här seminariet erbjuds möjligheten att utbyta erfarenheter och framgångsfaktorer med varandra tillsammans med Inga Reidel och Max Domaradzki från Göteborgs Stad som leder dialogen.

8 För vems skull? De etiska frågornas kompass Nackas väg till e-hemtjänst kommun! Innovationsvänlig upphandling att beställa nya lösningar How technologies can be translated into the organization in a meaningful way Hur svårt kan det vara? Paneldebatt om utmaningar och hur vi kan hantera dem Hängslen och livrem Hur säkert kan det vara att arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa? Medskapande får alla att växa Bättre innovationer när användaren involveras Talare: Stefan Sävenstedt Professor, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, Per-Olof Hedvall Ämnesföreträdare på Certec, Institutionen för designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola, Bengt Andersson Konsult, Helseplan Consulting AB Talare: Anne-Lie Söderlund Enhetschef, Nacka kommun, Gabriella Nyhäll Planerare/utvecklare inom folkhälsa, Sociala kvalitetsenheten, Nacka kommun Talare: Niklas Tideklev Ansvarig handläggare, Enheten för upphandlingsstöd för innovationsupphandling, Konkurrensverket, Ronny Bjørnevåg Project manager, The municipality of Lyngdal Talare: Hanne Jensen Sjuksköterska och utvecklare, Hillerød kommun Talare: Patrik Sundström Programansvarig för ehälsa, Center för esamhället, SKL, Eva Nilsson Bågenholm Nationell äldresamordnare, Socialdepartementet, Mikael Von Otter Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen, Eva Sahlén Direktör för Sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Mikael Lagergren IT-direktör, Västerås stad, Gösta Bucht Professor emeritus i geriatrik, Umeå universitet, Niklas Sundler Head of Telia Healtchare, Telia, Lennart Jonasson Konsult och egenföretagare, Åke Wännman Socialchef, Motala kommun Talare: Thomas Nilsson IT security consultant and co-founder, Certezza, Tomas Rzepka, Joacim Häggmark Talare: Jonas Gumbel Programansvarig Hälsa, SVID, Elizabeth Hanson FoU-ledare och forskare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Britt Östlund Professor, KTH, Marie Pernebring Projektledare, Avdelningen för ekonomi och styrning, Sveriges Kommuner och Landsting Stefan Sävenstedt diskuterar att e-hälsa ofta har beskrivits som ett viktigt verktyg i utmaningen att möta de behov av omsorg och vård som en växande grupp av äldre har. Samtidigt har införandet av e-hälsotjänster varit långsam och mött mycket motstånd. Forskning har visat att vårdpersonal ofta har en kluven inställning där de både kan se potentiella fördelar men också en rädsla att en ökad användning av teknik medför en avhumaniserad vård. E-hälsa i omvårdnad av äldre är värdeladdad och vi måste lära oss att hantera användning av teknik i vården på ett sätt där vi kan använda dess fördelar och samtidigt förhålla oss till de risker som finns. I presentationen kommer Stefan att visa på vägar att hantera detta. Per-Olov Hedvall diskuterar tankar, teknik och design som är till för att stödja människor i att kunna göra det vi vill i livet. Hur kan teknik kröka sig efter människors vilja snarare än att tvinga dem att anpassa sig till tekniken? Vad spelar synsätt och värderingar för roll i samband med utveckling av ny teknik? Presentationen bygger på konkreta exempel och tankar om hur vi bygger in attityder, normer och förväntningar när vi skapar nytt i samhället. Nacka kommun har under 2,5 år deltagit i ett EU projekt med syfte att hitta innovativ teknik för en förbättrad livskvalitet, ökad trygghet och säkerhet för äldre som bor hemma. Anne-Lie delar med sig erfarenheter hur val av produkter, testning samt förändringsarbetet har genomförts. Samt erfarenhet av att vara med i ett EU projekt. Vi säger ofta att det är svårt att som kommun upphandla nya och innovativa lösningar, men är det LOU som är hindret eller vårt eget sätt att använda LOU? Vi får veta hur en innovationsvänlig upphandling kan genomföras och vilket stöd man kan få i arbetet med sådana. Experiences will be shared based on the implementation of the SMART floor in 104 flats in Skovhuset, Denmark. Skovhuset is a residential home for elderly people. It takes planning, open-mindedness, feed-back, changes of strategies and communication to walk the new paths when technologies assist the caregiving. Seminariet vill belysa hinder, utmaningar och möjligheter kring arbetet med välfärdsteknologi. En paneldebatt med olika aktörer. Ökad användning av teknik inom vård och omsorg om sjuka äldre och personer med funktionsnedsättning är ett viktigt bidrag för att klara av den demografiska utmaningen och för att ge fler människor möjlighet att bättre klara sig själva i vardagen och kunna leva sitt liv på det sätt man vill. Ett antal initiativ har tagits de senaste åren för att öka teknikanvändningen utan att något riktigt genombrott ägt rum. Seminariet vill belysa hinder, utmaningar och möjligheter kring arbetet med att införa nya arbetssätt och tillhandahålla nya tekniska lösningar som kan skapa trygghet och bidra till ett självständigt liv. Hur svårt kan det vara? Ta del av en paneldiskussion mellan Eva Nilsson Bågenholm f.d. nationell äldresamordnare, Eva Sahlén socialdirektör Västerås stad, Gösta Bucht talesperson vård- och omsorg SPF, Mikael Lagergren IT-direktör Västerås stad, Mikael von Otter näringspolitisk expert IT & Telekombolagen, Niklas Sundler Telia Sonera och Patrik Sundström programansvarig för ehälsa SKL. Välfärdsteknologi och e-hälsa innebär ofta innovativa individnära IT-lösningar av ett annat slag än de traditionella IT-systemen inom kommunerna. Trots det eller kanske just därför är det viktigt att ställa adekvata krav på IT-säkerhet. Något som blir viktigt både i kravställning på leverantörer och i det egna implementeringsarbetet. Vi får ta del av tre olika koncept för att involvera användaren i utvecklingen av innovationer och tjänster. Britt Östlund berättar om Userdriven innovation, Elizabeth Hanson om Partnerskapsmodellen och Jonas Gumbel om Tjänstedesign. Vi får möjlighet att se både likheter och skillnader samt få fördjupad insikt i möjligheter och utmaningar. Lennart Magnusson och Elizabeth Hanson: ACTION-design som en modell för medskapande. Under seminariet kommer olika metoder för att tillvarata äldre, anhöriga och vård- och omsorgspersonals kunskaper och erfarenheter att presenteras. En medverkan som är nödvändig för att kunna skapa användarvänliga välfärdstjänster med mervärde för de äldre och deras anhöriga.

9 Att driva utveckling utifrån egna behov Kan man verkligen räkna hem användningen av välfärdsteknologi? Nyckelfri vård och omsorg handlar inte bara om en säkrare nyckelhantering det frigör tid också! Nationell samverkan kring innovationer i vården och omsorgen. Att ta tryggheten med sig utanför hemmet mobila trygghetslarm med GPS VictoryaHome FoU-sörmland berättar om sina erfarenheter att koordinera ett EU-projekt Summering och avslutning Talare: Emanuel Nyberg Grundare, Assistansboken, Catharina Borgenstierna VD, Bestic AB, Sten Hemmingsson Grundare och styrelseordförande, Bestic AB, Anna Lampel Konsult inom välfärdsteknologi, hjälpmedel och ergonomi, Akajo AB Talare: Åke Dahlberg Konsult, Effektivitetsrevision, Raymond Dahlberg Utredare, Myndigheten för delaktighet Talare: Maria Jennische Processledare it, Kontoret för hälsa, vård och omsorg, Uppsala kommun, Åsa Trolle Enhetschef på Teknik och service, Östersunds kommun, Tommy Ceder IT-Samordnare/ Projektledare, Vård- & Omsorgsförvaltningen, Östersunds Kommun, Klas Nilsson Processledare IT, Kontoret för hälsa, vård och omsorg, Uppsala kommun, Elin Andersson Enhetschef, Förenade Care AB Talare: Adam Hagman Business developer Technologies for independent Life, Robotdalen Talare: Bodil Evertsson Medicinskt ansvarig för rehabilitering, Östersunds kommun, Barbro Rohlin Vonlontär Väntjänsten Pettersberg, Västerås, Anhörig till demensdrabbad, Maria Gill Projektledare, Västerås stad Talare: Carina Forsman Björkman Chef, FoU i Sörmland, Kjell Monéus Utvecklingsledare ehälsa, FoU i Sörmland, Per-Uno Nilsson Myndighetschef Vård- och omsorgskontoret, Trosa kommun Talare: Elisif Elvinsdotter Journalist, moderator, författare Sten Hemmingsson, Catharina Borgenstierna och Emanuel Nyberg berättar om hur de gjorde för att ta vara på de idéer som uppkom ur ett behov för att förenkla vardagen och öka självständigheten. Innovation och utveckling kan uppstå utifrån olika perspektiv; teknikdrivet eller användardrivet. Inte alltför sällan är det just den individuella drivkraften och det personliga motivet grunden till innovation. Möt två entreprenörer som har utvecklat en produkt och en tjänst utifrån sina egna behov. Hur har deras drivkrafter uppstått och vart har de fört dem? Vad kan man lära sig av behovs-driven innovation? Vilka fördelar har det och vilka är utmaningarna? Sten Hemmingsson och Catharina Borgenstierna: Äta själv en mänsklig rättighet? Emanuel Nyberg: Personlig assistans och IT - kommunikation, planering & uppföljning inom arbetsgrupperna. Åke Dahlberg kommer att berätta om principerna för samhällsekonomiska kalkyler. Dela med sig av exempel på kalkyler i Norden avseende bl a äldreomsorg, personer med funktionsnedsättning och hemsjukvård. Samt även lyfta hinder för genomslag av välfärdsteknologi. Uppsala och Östersunds kommun delar med sig av sina erfarenheter kring att införa digitala lås för brukare i ordinärt boende. Hur har man arbetat med rutiner, säkerhet, implementering och vilka vinster ser man? Maria Jennische och Klas Nilsson: Nyckelfri hemtjänst Om vi fick göra om från början. Nyckelfri hemtjänst fungerar ganska tillfredsställande i Uppsala kommun idag, men det skulle kunna fungera bättre. Införandet av nyckelfri hemtjänst hade pressat tidschema och fokus låg på tidsregistrering av hemvård och inte på nyckelhantering. Sex års erfarenheter har lett till många idéer om hur vi skulle gjort istället om vi skulle införa det idag. Maria Jennische och Klas Nilsson från Uppsala kommun berättar om hur införandet gjordes och hur de skulle gjort idag. Allt fler kommuner och landsting inser vikten av att implementera innovationer i sina verksamheter. Innovationer som hjälper individen bli mer självständig och mer delaktig i samhället, även på äldre dagar eller om man har ett funktionshinder. Innovationer är också viktiga för att på sikt kunna leverera den bästa vården och omsorgen på ett så effektivt och humant sätt som möjligt. Trots att vi kommer att ha en stor brist på vårdpersonal. Robotdalen har i samarbete med SKL och tillsammans med flertal svenska testbäddar, genomfört ett arbete för att identifiera barriärer och möjliga lösningar för att, på ett mer effektivt sätt, testa och implementera innovationer. I Sverige finns idag cirka användare med kommunalt trygghetslarm. Det erbjuder användarna trygghet så länge de befinner sig hemma, men fungerar inte när de lämnar hemmet. Det finns teknik på marknaden för larm som fungerar överallt där det finns mobiltäckning och som kan ge en positionsangivelse både vid larm och när man eftersöker någon. Vi får höra om erfarenheterna från Östersund som arbetar med den nya typen av larm samt vad Barbro Rohlin, anhörigvårdare i Västerås som provat larmet tillsammans med sin man, tycker om den nya tekniken. EU-projektet VictoryaHome genomförs i Sverige, Norge, Holland och Portugal. FoU i Sörmland koordinerar projektet i Sverige och det är Trosa och Torshälla, Eskilstuna kommun som deltar. Projektet startade 2013 och pågår till Projektet syftar till att ge ökad trygghet för äldre att bo hemma och där olika tekniska lösningar kopplar samman den äldre med anhöriga, vänner och personal. Vi kan presentera halvtidsresultat från projektet, lärdomar erfarenheter att delta i EU projekt både från FoUiS och från medverkade kommuner. Det är svårt att vara på många ställen samtidigt! Ringlastudion sammanfattar därför det viktigaste från de båda dagarna i den avslutande session den 22 januari. Vår redaktion med skribenter och filmteam - samlar intryck, heta frågor, tankar och visioner från MVT-dagarna och presenterar highlights i samtal, diskussioner, och färska filmklipp för att ge dig ytterligere inspirationen att komma vidare i ditt arbete med välfärdsteknologi och e-hälsa.