To go beyond I dag talar man inte om det revolu4onära. Idag talar man om det innova4va. Roland Gustavsson

Transkript

1 Naturforvaltning i byerne Samarbejde mellem kommuner og forskare; erfaringer fra forskellige lande eller erfaringar vid en jämförelse mellan skandinavisk landskapsarkitektur och kon;nental To go beyond I dag talar man inte om det revolu4onära. Idag talar man om det innova4va. Roland Gustavsson Professor, ins;tu;onen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 12 september 2013

2 Nature as culture: a new trend in urbanism of today. - Naturen som gåva; naturen som levande kultur. Men knappast något a= ta för givet eller bli övermodig av.

3 Der Braak. Park, Amstelveen 2005

4 Villa Annexet med sitt blåbärshav. Karön 2010: Brunnskulturen. Sven Ingvar Andersson: att mejsla fram

5

6 Grannskapsideal som växer: Vildmarkseste,ken; vurmandet för det vilda och det sublima. Behöver vi inte landskapet längre för produkeon: Varför inte lämna över Ell naturen själv?

7 Schöneberger Sudgelände, Berlin

8

9 Trädet emer stormen Gudrun Vald Ell årets bild, Växjö. Och emer Gudrun kom barkborren, och emer barkborren kom översvämningarna. Skogsbruksmetoder och va=enkvalitéer.

10 Epidemiska sjukdomar på träd som vi,digare betraktat som nyckelarter i e@ långsik,gt hållbart perspek,v Alm Ulmus Bok (USA) Fagus Ek Quercus Poppel Populus Hästkastanj Aesculus Ask Fraxinus Al Alnus Fågelbär Prunus avium Lind Tilia cordata Gran Picea abies Nya fenomen som ger incitament ;ll en helt ny syn på urban dendrologi och landskapsarkitektur: - geometriskt strikta former som alléer? - trädslagsval; inhemskt & exo;skt

11 Staden som biologiska system med naturliga processer. Restaurering av flod- dalslandskap

12 Landskapsurbanism Charles Waldheim, editor James Corner, editor

13 The French Urban Woodland. Citroen park, Paris

14 The French national library and its yard; a mountain pine forest

15

16

17 Open woodland types; An interest in both trees, and perennials. Note: the many multi-stemmed trees

18

19 Samarbetsprojekt och partnerskapsprojekt mellan SLU-Alnarp och praktiken! Partnerskapsprojekt är i det här fallet en serie fristående treårsprojekt, med finansiering 50% - 50%. Projekt som ändå skulle genomförts med kommunal budget genomförs nu med extramedel från universitetet och ofta även med stöd från forskningsråd och doktorander. Science village Scandinavia, Lund Filborna i östra Helsingborg Linnéarboretet i Växjö Grönadalområdet natur-grönstråk i anslutning till bostadsområden och gymnasiumskola i Värnamo

20 SCIENCE VILLAGE SCANDINAVIA AB A joint venture with the purpose to develop and coordinate the Science Village property of m² SHAREHOLDERS Lund University, Municipality of Lund and Region Skåne

21 SCIENCE VILLAGE SCANDINAVIA AB

22 FIRST PHASE OF EXPANSION, THE HEART Science Centre and Business Centre Research faciliees, Premises for laboratories, administraeon and service Premises for meeengs, seminars, conferences, incubators and start- up aceviees Research resideneal, hotels, restaurants, cafes, shops, gyms COBE

23 ECOLOGICAL AND CLIMATE- FRIENDLY A semulaeng green urban environment Ecological and climate- friendly Focus on renewable energy A semulaeng area for meeengs and recreaeon COBE

24 FUTURE STEPS 2012 Plan Structure by COBE/Rambøll 2014 Implement first local plan for Science Village Scandinavia ESS start of construceon 2015 InauguraEon the MAX IV Laboratory 2019 InauguraEon ESS COBE

25 Grundkarta, klimatplantering, etapp 1.

26 Oplanterade ytor som öppna grönytor Gräsmatta / odling Äng Dagvattendamm meter

27 Cykelstråk Centralt gångstråk Naturpräglat gångstråk Informellt rörelsestråk över gräs och äng meter Informellt gångstråk under krontak. Pelarsal eller hassel-lund-stråk

28 B1. Bokskog B2. Linddominerad låg skog B3. Linnebjärblandningen. Ek-hassel-dominerad artrik skog. B4. Artrik skogsbryn, buskage B5. Rönn-oxel-bryn. Halvöppet bryn eller stråk B6. Tall-björk-dominerat bryn eller stråk B7. Halvöppet stråk med olika fruktträd. P1. Gles, glasbjörk P2. Normaltätt björkbestånd P3. Tät glasbjörkdunge P4. Gles talldunge P5. Gles lärkdunge P6. Björk-gran med vildmarkskaraktär P7. Asp-bok med vildmarkskaraktär P8. Tall-hassel-bok med vildmarkskaraktär P9. Artrik magnolialund P10. Gles björkgrupp med asiatisk björk P11. Magnoliaglänta P12. Ädelgrandunge BB1. Homogen glasbjörk-päron som stomme BB2. Homogen Metasequoiaplantering BB3. Homogen lärkplantering BB4. Smal, artrik ridå mot byggnaders fasader mm meter

29 Planteringsytor, klimatplantering. Etapp 1 P5 P4 B7 B5 P7 P8 P6 B2 B2 B5 P11 P7 P10 P8 P9 P6 B5 P8 B5 B7 B4 B1 BB4 BB3 P1, P2, P3 BB1 BB4 BB2 BB4 B1 B7 B4 P12 P11 P10 P11 P10 P9 BB3 B2 P9, P9, P9 B7 B1 B4 B5 P1, P2, P3 B6 B6 B1. Bokskog B2. Linddominerad låg skog B3. Linnebjärblandningen. Ek-hassel-dominerad artrik skog. B4. Artrik skogsbryn, buskage B5. Halvöppet rönn-oxel-bryn eller stråk B6. Tall-björk-dominerat bryn eller stråk B7. Halvöppet stråk med olika fruktträd. P1. Gles, glasbjörk P2. Normaltätt björkbestånd P3. Tät glasbjörkdunge P4. Gles talldunge P5. Gles lärkdunge P6. Björk-gran med vildmarkskaraktär P7. Asp-bok med vildmarkskaraktär P8. Tall-hassel-bok med vildmarkskaraktär P9. Artrik magnolialund P10. Gles björkgrupp med asiatisk björk P11. Magnoliaglänta P12. Ädelgrandunge BB1. Homogen glasbjörk-päron som stomme BB2. Homogen Metasequoiaplantering BB3. Homogen lärkplantering BB4. Smal, artrik ridå mot byggnaders fasader mm B1 P meter

30 Natur eller park? Grönområde i Brunnshög, Lund med en analys på stadsdelsnivå om karaktärsskillnader mellan vildmark, pietetsfull natur och platser med trädgårds- eller prydnadsparkkaraktär Robust vardagsnatur (vitt) Vildmarkspräglad miljö Natur med speciella platskvalitéer. Pietetsfull, variationsrik Miljö med park- eller trädgårdslik karaktär Gräsmatta / odling Äng Dagvattendamm

31

32

33

34 Skötsel och underhåll av bestånd och buskage Buskageskötsel; ned- tagning av störande träd i Ed, backning av front där det är ont om utrymme. I andra fall: gynna expansion. Friväxande; endast bor=agande av träd eller träddelar som kan utgöra stor fara. Talldungar. Understrykande av tallkaraktären. Skiktad ädellövträdsbestånd. Gynna underväxten, utvecklingen av grova träd och en naturkaraktär. Pelarsalsskog. Åtgärder för a= understryka den öppna rumsligheten i interiören och stamrummet. Bestånd utan underväxt. Underröjning årligen, sparande av enskilda solitärer i underbeståndet. Hassellund o dyl. Gynnande av mångstammiga buskträd och knippen av träd. Stubbsko=sbruk.

35 Tre typer av pedagogiska planormer: Å=akantad byggnad med tak Ring med hästkastanj, utomhussal Ring med grästorvmur; utomhusforum Ny= gångstråk som del av längre gångstråk & kontakt mot simhall Asfalterad cykelväg; för det bekväma, belyst Grusad, bred cykel- och promenadväg, belyst Grusad, smal cykel- och promenadväg, belyst Grusad smal promenadväg, förb. för belysning Flisat gång- och moeonsspår, förb. för belysning Informellt gångstråk med naturkaraktär; underhåll Informellt gångstråk med stark naturkaraktär Barbeque, grillplats, si=plats Äventyrslek, barnens skog InformaEon om området & akeviteter

36 Anlagd grusväg Icke anlagd grusväg ännu. Smalare tecken visar smalare typ vid anläggningen Stängseldragningen Tidigare stängseldrag- ning som justerats. Trollhasselpromenaden Magnolialunden Lökbågen Sockelkärr, Inhemska växter Sockelkärr, ExoEska växter Betesområde med damm för djuren a= dricka. Björklunden Utmejsling av trädgårdslika platser och stråk

37 Magnoliaskogen, Filborna. Underplantering av magnolia och öar med kraftigväxande Perenner och ormbunkar

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 1 2a 2b 1a a a 12b c 12d e Huvudentré, anlagd karaktär Lokal entré, anlagd karaktär Mindre entré, naturkaraktär Central målpunkt, samlingsplats Mindre samlingsplats Teleborgsskogen med 33 entréer, 6 mål- och samlingspunkter, 23 skogskaraktärer i olika delar samt lägena 16 för de 30 identifierade skötselområdena För skötselområdena: se vidare i bifogat register om huvudmål, specifika värden och andra anvisningar för skötseln 20a 20b

50 c b a 20b 17a a 57 16b b 7a c 63 Planterat våren När planteringen ägde rum mer exakt, se vidare detaljerat fältmaterial. Yta 1 Acer circinatum Picea sitchensis - blå Pseudotsuga menziesii - röd Tsuga heterophylla - grön Rhododendron vaseyi - orange Yta 2 Alnus rubra - röd Thuja plicata Atrovirens - grön Yta 3 Acer pensylvanicum - röd Halesia carolina - orange Juglans cinerea - blå Pinus strobus - grön Quercus rubra - brun Quercus palustris - svart Yta 4 Juglans nigra - blå Pinus strobus - grön Quercus rubra - röd Tilia americana - orange Yta 5 Crataegus prunifolia - brun GlediEa tricanthos - blå Pinus strobus - grön Quercus coccinea - röd

51 Yta 49 Prunus cerasifera - röd c b a 20b 17a a 57 16b b 7a c 63 Yta Fagus silvaeca Pendula - grön Taxus baccata - röd Yta 52 Taxus baccata - röd Yta 53 Taxus baccata - röd Yta 54 Planterad fågelbär- ask Yta 55 Planterad avenbok och hybridlärk Yta 56 Planterad skogslönn Yta 57 Planterad rödek Yta 58 Äldre granbestånd med flera ljusluckor med stark spontan föryngring. Nollyta. Yta 59 Yngre medelålders bokblandbestånd med planterad bok från början. Yta 60 Quercus veluena Yta 61 Quercus macrocarpa Yta 62 Quercus macrocarpa Yta 63 Betula papyrifera Yta 64 Rönndominerat blandbestånd; flerskiktade och tvåskiktade var. Yta 65 Rönndominerat blandbestånd. Yngre, lågbeståndtyp.

52 Figuren visar e= strukturellt angrepps- sä= som binder ihop landskaps- arkitektur med en rumslig ekologi. Här visas e= schema med olika typer av högskog, lågskog, där många av dessa utgör stommen i Teleborgs- skogen. Granens betydelse för lek- miljöer kan studeras I Teleborgs- skogen. Här finns också mer ovanliga typer, bland annat med bok och rönn inblandat. Med exoterna som planterats fylls de udda och spännande typerna på. Frågor öppnar sig kring hur exoter utvecklas i ungdom- en och långsikegt samt Ellsammans Med det svenska som mycket utgör ramen.

53 Björk Bok Vildapel Al Rönn Ek Brakved Gran Stubbe Roland Gustavsson. InsEtuEonen för landskapsutveckling, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

54 En vikeg men ingen lä= uppgim är a= förstå skogsdynamiken och hur man kan integrera och berika i olika system och åldersfaser. Det här exemplet bör i hög grad motsvara Teleborgsskogens förhållanden. Det är 12 år mellan registreringarna. Från referensområde i Bäckasjögärde i mellersta Blekinge i sydöstra Sverige. Metoden möjliggör studier på träd- men också grennivå. Punkterad linje visar på död gren. Exemplet visar bland annat hur ungdomsfasen kan bli e= nålsöga för alla lövträd och hur stark granen kan vara i en naturlig konkurrens.

55 Vegetationsstrukturer i Teleborgsskogen Våren 2012 A. Gammelskog med äldre vindfällen i ett lågparti B. Stort vindfälle nära hundrastgården där flera överståndare finns och de unga plantorna av olika exotiska arter nu börjar sin integrering

56 Profildiagram 2, i slu=ningen öster om hundrastplatsen. Tät, slyig ungskog med överståndare: Avsni= A2, parallellt med A1 i huvudsekeonen. Plantering av: Pinus strobus Quercus rubra Juglans nigra Tilia americana HuvudsekEonen med avsni= A1 och B HuvudsekEonen med avsni= C med över- Ståndare av gran och björk. Planteringsläge i SekEonen HögörtsvegetaEon med mjölkört, örnbräken, björnbär och kruståtel

57 Asfalterad cykelväg för snabb Promenad- och motionsspår, välanlagt Naturstigkaraktär, anlagt alt. Förbättrat Informell naturstig; spontan,väl underhållen Spontan, starkt terränganpassad naturstig Typsnitt, som avser illustrera ett tvärsnitt; se blå pilar nedan. De röda strecken ovan anger var barnen håller till mest med byggande av kojor, samlingsplatser och utför en mängd andra aktiviteter. Andra zoner har kompletterande egenskaper, som att säkra för vindfällen, skapa rumsavgränsningar och ge möjligheter att vara nära de andra men för sig själv. Ungskog efter vindfälle, hygge eller stark gallring. Viss rumsavgränsning, spec. innan uttunning. Ger gott om klenmaterial för barn Medelålders, äldre eller olikåldrig, skiktad skog med begränsad framkomlighet. Ger god rumsbildning. Ljus pelarsalsskog med två undertyper. En bergsbunden, mer naturlig och en gräsrik typ (gul). Ljusträd av tall, asp, björk mm. Mörk pelarsalsskog med gran som skugggivande trädslag och bar jord. Granen dominerar beståndet eller underbeståndet. Ger Stark rumskänsla som äldre och med litet grenbeskärningar även yngre, individrika. Mörk granskog som inte fått utpräglad pelarsal meter Innan man söker finna ut vilka typer som förekommer och dominerar i området så är det värt att notera att hela området är en mosaik med enheter som är små snarare än stora; kanske passande barns storlekar. Jämför gärna med måtten för en fotbollsplan med internationella mått för att hela Mosaiken ska rymmas. Barnen rår på enheter i denna storlek och har lättare att integrera sig här än i en storskog. Notera att den riktigt vägnära delen inte används annat än för entréer och som buffert, att skilja och separera det närvarande platsgivna från det rationella förbipasserande Mörk granskog av pelarsalstyp med mosstäcke som bottenskikt, ofta av litet äldre typ. Sumpskog med god genomsikt och bottenskikt som är vatten- eller mycket fuktighetspräglad. Öppen mark, med berg i dagen eller grunt jordtäcke. Öppen gräsmark av ängstyp.

58 Sammanfa=ande. Bilder, Värnamo Naturexploatering Omföring av natur vid bostadsbyggande Roland Gustavsson 2013

59

60

61

62

63

64

65

66 Långsamhetens gångstråk genom ett skogsbälte på 10 x 100 meter i Värnamo. Tre punkthus ligger idag till höger i bilden.

67 Sammanfattning: Genom att arbeta med speciella projekt så bör man kunna stärka en relevant kunskap till gagn för både praktik och universitet. Ska vi kunna nå det innovativa eller revolutionära måste vi bland annat: Kunna arbeta med en design som kommer in flera gånger istället för vid byggandet som ensamt tillfälle Planteringar blir mer upplevelse- och ståndortsinriktade. Man planterar inte mekaniskt fält eller biotoper som ytor. Näravstånd mellan plantor bör omprioriteras. Interaktion och formutveckling i samverkan mellan grannar och generationer blir viktigt att veta mer om. Vi har utvecklat tre metoder vid det praktiska genomförandet som paket : Design på platsen och i dialog - plantor i skafferi - bambukäppmetoden; i site really matters.