Nätverksträff Våld i nära relation Kvinno- barn- och manssamordnare

Transkript

1 Nätverksträff Våld i nära relation Kvinno- barn- och manssamordnare Datum: 14 november 2011 Plats: Junogatan 2, 4:e våningen, Uddevalla Tid: 8:30-12:00 (morgonkaffe och visning av lokalerna 8:30-9:00) 1. Hälsa välkomna Margareta Kjällberg hälsar alla välkomna och presenterar upplägget för dagen. 2. Deltagarna presenterar sig Ida Addisall, Vänersborgs kommun Helene Trolled, Trollhättans kommun/kvinnojouren Uddevalla Katarina Eriksson, Vänersborg kommun Margareta Kjällberg, Uddevalla kommun Disa Hansson, Fyrbodals kommunalförbund Socionomstudent Lysekils kommun Line Legén, Lysekils kommun Zarah-Lena Jillerö, Fyrbodals kommunalförbund Lena Olsson, Trollhättans kommun Mats Johansson, Trollhättans kommun Lis Palm, Fyrbodals kommunalförbund Anna Bolis, Lysekils kommun Veronica Isacsson, Tanums kommun Elisabeth Högberg, Orust kommun Sara Myhrberg, Melleruds kommun 3. Arrangörerna för dagen berättar om sitt arbete ur fyra teman - Mötet med mammorna utifrån mötet på kvinnojouren Jouren är ideell i grunden och har ideella som arbetar tillsammans med en anställd kurator. Jouren är ej bemannad kvällar och helger. Boende på jouren måste därför klara sig utan personal dessa tider. När det kommer en ny kvinna tar de reda på om det finns gemensamvårdnad för baren vid inskrivning samt stämmer av kring ekonomi, nätverk och hennes och barnens situation i stort. Vilka kontakter behöver tas? Vikten av att bemöta den våldsutsatta mamman med ärlighet betonas. Detta görs genom att informera om att hon skall inte behöva utsättas för våld och att barnen påverkas av att leva i våld. Här lyfts även vilka symtom barnen får av att leva i våld och hur det påverkar barnen. Man är även tydligt med att berätta att mamman har ansvar för att skydda barnen.

2 Frågor: Om kvinnojour vet att mamman flyttar tillbaka till mannen som använder våld, anmäler det till socialtjänsten då? Ja, om de vet att hon flyttar till honom. Ofta säger hon att hon flyttar någon annanstans. Tydligt att barnen både kan fungera kvarhållande pga drömmen om kärnfamiljen och för att skydda barnen från att slippa vara ensam med pappan. - Hur fångar vi upp barnen? Genom samarbete med kvinnojouren kommer många av barnen till den kommunala verksamheten för samtal med barn som varit utsatta eller bevittnat våld. Verksamheten har funnits i 3,5 år och nu är den känd i Uddevalla kommun skolor och socialtjänst. Föräldrar hör även själva av sig till verksamheten, vilket är det vanligaste för verksamheten att få kontakt med barnen. Oftast är det mammor som hör av sig. När barnen börjat på trappan kontaktar samtalsledaren pappan och meddelar per telefon om verksamheten, efter att mamman är informerad. Detta är även ett sätt att försöka fånga upp våldsutövaren. Manssamordnaren bjuds även in till dessa samtal för att fånga upp papporna och erbjuder dem samtal. Fråga kom upp kring hur man förhåller sig till samtalen om en av vårdnadshavarna motsäger sig detta. Frågan är aktuell och det finns en lagrådsremiss på nationell nivå som beskriver detta. Se sist i dokumentet för en sammanfattning och se bilaga för hela lagrådsremissen. - Vad är trappanmodellen? Modellen är framtagen av Rädda Barnen. Syftet är att synliggöra barnen och ge dem möjlighet att bearbeta det de varit utsatta för. Man började med att kartlägga vilka symtom barnen hade och hur man bäst arbetar med dessa delar. Trappan är krissamtal inte terapisamtal. Det är första hjälpen och en mycket strukturerad arbetsmodell. En del är att stärka barnet och möta det utifrån deras sanning, även om det är syskon kan deras erfarenheter se mycket olika ut. Det är en strukturerad metod. I metoden utgår från en stark sekretess till barnen. Föräldrar får inte veta vad barnet har berättat för den som samtalar med barnen. Föräldrarna är ändå väl informerade om hur samtalen generellt går till. - Hur samtalar vi med barnen? Förutsättning för ett bra samtal är en god kontakt med förälder/vårdnadshavare. Typfall är att samtalsledaren börjar med att träffar mamman tre gånger på kaffe, samtalar kring vad har de varit utsatta för, vem barnet är osv. När det finns en god kontakt med föräldern och samarbetet fungerar bra, bjuds barnet in. Samtalsledaren ber föräldrarna legitimera inför barnen att de får prata om detta med samtalsledaren om våldet. I det bearbetande samtalet med barnet tar man ofta hjälp av teckningar, barnen får måla olika situationer. Utifrån detta samtalar de konkret med barnen om deras erfarenheter.

3 Symptomen hos barnen kan vara många. Ett mål med trappansamtal är att minska symptomen. Vanliga symptom är mardrömmar, ilska, sorg, utåtagerande, inåtvända, svårt att lämna sin mamma om ens för att hon skall på toa, slår sin mamma, ont i magen, distanslöshet, allt som går ut över det vanliga. Vanligt att barn som upplevat våld ges bokstavskombinationer, felaktigt. Symtomen skiljer sig mellan olika barn och även utifrån var de befinner sig i sin utveckling ålder. Vanligt att barnen förnekar det som hänt, dissociation är en försvarsmekanism som hjälper barnet att överleva. Samtalsledarna måste vara uppmärksamma på hur mycket barnet dissocierar. Här uppmärksammar man redan i de inledande samtalen hur våldet sett ut och vad gränsen går för att hjälpa barnen med trappan. Är barnet tex drabbat av PTSD gäller det att vidarebefordra kontakten så att barnet får hjälp utifrån sina behov tex till BUP. Trappan modellen är uppställd i tre steg, 1. Kontakten de inledande samtalen med mamman och att lära känna barnet, 2. Rekonstruktionen vad är det barnet varit med om 3. Kunskap vad är situationen nu, syftet är att barnet skall bli trygga, ger information till barnet på deras nivå. Viktigt att allt är föreutsägbart på varje möte. När mötet börjar, slutar och när det är fika. Men även vad som skall tas upp på varje möte. Metoden är väldigt strukturerad. Samtalen hanbygger på att prata med barnen utifrån hur många andra barn känner och normaliserar det enskilda barnets erfarenhet. Ett bra Trappansamtal; att barn och föräldrar är motiverade och att man byggt upp en tillit. 4. Workshop Deltagare fick möjlighet att diskutera dessa frågor i smågrupper. Hur möter ni våldsutsatta barn i er kommun? Olika beroende på små och stora kommuner. Barnen kan vara en viktig del för att nå männen. Vad är helhetsperspektiv för er i arbetet med familjer i er kommun? Helhet handlar om att nå barn, kvinnor och män. Det gäller att inte dela upp arbetet i våld mot kvinnor och våld mot barn eller förövare. Vikten av att ha samtal för män. Att de inkluderas i arbetet. Vikten av att även kunna fånga upp andra centrala anhöriga för barnen, tex mor- och farföräldrar. Att ha barnperspektiv även när man arbetar med våldsutsatta kvinnor med missbruk så att de har möjlighet att träffa sina barn. Ofta har dock kontakten brutits helt. Skapa helhetsbild tillsammans med ansvariga för barnen. Hur ser era drömmar/visioner ut för att kunna hjälpa Våldsutsatta barn på bästa sätt? Viktigt med barnperspektiv och att fokusera på det friska hos barnen, tex deras reaktioner. Viktigt för barnen men även viktigt för behandlarna att se dessa delar. Vision att även kunna ge stöd till anhöriga ur ett vidare perspektiv än kärnfamiljen. 5. Möjliga teman framöver Männen - Förövarna

4 Hur jobbar man med männen? Hur få in männen i arbetet med våld i nära relationer? Hur jobba med att få kontakt med våldsutövare? Var hänvisa män som utövat våld i de kommuner som inte har någon verksamhet? Närstående - anhörigstöd Inte bara kärnfamiljen drabbas av våld i nära relation. Andra centrala personer kan vara moroch farföräldrar. Skall man arbeta lyckosamt med barnen kanske även de behöver stöd. Hur kan vi jobba mer brett i fokus med familjen möjlig forsknings och utvecklingsfråga? Lokalt arbete Anna Sandberg samordnare för våld i nära relationer på Orust bjuda in för att berätta om hur de arbetar för att starta upp verksamhet för män som utövar våld. 6. Nästa träff 14 februari Tema: rutiner och handlingsplaner Tid 9-12 Ansvariga kommuner: Lysekil och Mellerud. Inbjudan kommer framöver. Lena Mossberg, från Fyrbodals kommunalförbund kommer att vara med på nästa nätverksträff, då temat faller inom ramen för hennes arbetsområde inom Forskning och utveckling. Lena.mossberg@fyrbodal.se, Telefon: Mobil: Information: Kommunalförbundet Fyrbodal: - Har en pågående forskningscirkel kring barn som lever i missbruksfamiljer. - Är ofta ute i olika sammanhang och har omvärldsspaning metoder och arbetssätt tex. stödmodell för föräldrar med kognitiva svårigheter. - Det kan även vara möjligt att skriva magisteruppsatser med stöd av forsknings och utvecklingsarbetet, där aktuella frågor för kommunerna kan bidra till underlag för utvecklingsarbete i kommunerna. - Det finns även möjlighet att bjuda in till att starta forskningscirklar och forsknings caféer, utifrån olika teman. - Lis tipsar om bra häfte o film om att prata med barn. Från Norska regeringen o barnevernet, hittas på: - Arbetet utgår från att utveckla en evidensbaserad socialtjänst. Detta utgår från att bygga en plattform, ansvarig för detta är Lena Mossberg, lena.mossberg@fyrbodal.se Kommande föreläsningar: - Hanna Harnesk 25 november män som slår - Arkan Asad, 25 november Tips: Alma är ett jourboende i Göteborg som kan ta emot kvinnor med missbruk. Det är i första hand till för kvinnor i Göteborg, men för någon natt kan det vara möjligt att använda sig av dem.

5 8. Mötesordning Disa informerade om mötesordningen som sammanfattats sen förra träffen. Nätverket antog dokumentet och beslutade att nätverket skulle vara öppet, så att fler kommuner skulle kunna delta på träffarna. Mötesordningen finns med nedan som bilaga. Disa informerade även om att kommunalförbundet Fyrbodal efterlyser formella kontaktpersoner från varje kommun. Dessa är tänkta att vara en länk mellan kommunalförbundet och kommunerna. Lagrådsremiss rörande barns rätt till stöd och hjälp, efter beslut från socialnämnden, när skilda uppfattningar råder mellan vårdnadshavarna: Sammanfattning En vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. När ett barn har två vårdnadshavare, ska dessa utöva sina rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet tillsammans. Det förekommer att barn i vissa fall inte får den hälso- och sjukvård och de sociala insatser som krävs eftersom vårdnadshavarna inte är överens. Problemet har påtalats av bland annat barnrättsorganisationer och vårdgivare. I lagrådsremissen föreslås det att, om den ena vårdnadshavaren inte samtycker till en åtgärd till stöd för barnet, socialnämnden ska få besluta att åtgärden ändå får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Möjligheten ska gälla för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, liksom för behandling i öppna former samt utseende av kontaktperson eller familj enligt socialtjänstlagen. Vidare ska den omfatta några åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Uppdraget att fatta beslut ska få delegeras till en särskild avdelning inom socialnämnden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april Taget från :