Tematräff Våld i nära relationer och våld mot husdjur. Lene Laursen, veterinär Länsstyrelsen Västra Götaland (placerad Uddevalla)

Transkript

1 Minnesanteckningar Tematräff Våld i nära relationer och våld mot husdjur Datum: Deltagare: Ulrika beroendestödsteamet Trollhättan stad Camilla beroendestödsteamet Trollhättan stad Lena Olsson Kvinnojouren Trollhättan stad Lene Laursen, veterinär Länsstyrelsen Västra Götaland (placerad Uddevalla) Karin Lundborg, länsveterinär Länsstyrelsen Västra Götaland (placerad Skara) Anna sandberg samordnare våld i nära relationer Orust/Tjörn, Erold Coleman, polis/utredare samordningsenheten, specialstraffrätt (placerad Vänersborg), Soile Axén, polis/ samordnare våld i nära relationer Fyrbodal (placerad Trollhättan), Mery Gadd handlägger djurskydd på polisen Uddevalla, Mikaela Nordgaard Djurskyddet Bohuslän, (utgår från Uddevalla) Disa Hansson, utvecklingsledare Våld i nära relationer, Fyrbodals kommunalförbund (utgår från Uddevalla) Kicki Olsson, utvecklar skyddat boende för kvinnor med djur Jeanette Rahbe, utvecklar skyddat boende för kvinnor med djur 1. Mötet öppnades Disa Hansson hälsade alla välkomna och bjöd på förmiddagsfika. Disa berättade även om bakgrunden till mötet. 2. Presentation av deltagarna Deltagarna presenterade sig och vad de kom från. Se ovan på deltagare. 3. Presentation Länsstyrelsen Västra Götaland 1 januari 2009 lades ansvaret över från kommuner till länsstyrelsen i hela Sverige, när det gäller djurskyddskontroll. I Västra Götaland finns fyra kontor; Uddevalla, Skara, Göteborg och Borås. Fördelat mellan kontoren finns 22, 2 årsarbetskrafter för djurskyddskontroll, detta kommer öka under året till 28. Det kan nämnas att när ansvaret låg på kommunerna var antalet 32 årsarbetskrafter.

2 2050 anmälningar om djur som for illa inkom till Länsstyrelsen Västra Götaland Merparten gäller sällskapsdjur (uppskattningsvis 75%). Stor andel är inte befogade (kanske 50%) 2080 kontroller, gjordes Djurskyddskontrollanter arbetar med att utreda och skriva förelägganden till djurägare. Under 2010 skedde ca 190 omedelbara omhändertagande av djur. I 75% av fallen, uppskattningsvis, gällde det sällskapsdjur. Länsstyrelsen är en kontrollmyndighet, när det kommer till djurskydd. De har skyldighet att anmäla brott. Länsstyrelsen anmäler det som är klara fall (brott) till polisen. Länsstyrelsen utdelar inte straff (det gör polis eller domstol). Länsstyrelsen kan besluta om djurförbud och om att polisen skall komma och ta om hand om djuren (handräckning). Hur ofta följs ett djurförbud upp? Tidigare skulle det göras varje år, numer skall det göras en riskbedömning och följas upp så ofta man anser de nödvändigt. När Länsstyrelsen i Halland gick igenom samtliga med djurförbud fann de att 75% hade djur vid uppföljningstillfället. Det är vanligt att personer med djurförbud skaffar nya djur. Djurförbud kan dock gälla vissa djur, vilket betyder att man exempelvis kan ha rätt att ha katt även om det finns ett djurförbud mot hund. När det inkommer en anmälan om djur som far illa skall Länsstyrelsen åtgärda det inom 3 dagar, om det anses akut (djur inlåsta i lägenhet eller hund sitter bunden tex). Länsstyrelsen kan träffa på ärenden där de anar att det förekommer våld. Dock görs bedömningen utifrån huruvida personerna är kapabel att ta hand om djur. Det finns medvetenhet om att djuret kan vara viktigt för individen, men djuren har rättigheter i sig vilka de är utsedda att bevaka. Exempel på fall som Länsstyrelsen Västra Götaland har stött på: - Ett par hade katter, kaniner, och hund. Hunden var i akut behov av veterinärvård, det fanns inga pengar. Länsstyrelsen omhändertog djuret och det var så illa ställt att det avlivades. Paret meddelades inte djurförbud den gången. Vid ett senare till fällen hade en häst införskaffats. Hästen sköttes inte. Kvinnan var ägare och gick inte att få tag på. Sambon hade inte kontakt med henne, utan sa sig var rädd för henne. Hästen och hundar omhändertogs. När det efter mångt och mycket fick tag på kvinnan visade det sig att hon var på jourboende och hade fått fly från mannen. Hon meddelades djurförbud, främst pga inte har ekonomiska medel. Att de tar beslut på detta sätt hänger ihop med bristen på insikt om att det kostar att ha häst. Uppföljning visar på att hon åter har djur. - Kvinna hade häst inhyrd, stallägaren hör av sig till Länsstyrelsen, för att få hästen omhändertagen. Kvinnans berättelse var att hon fått fly från sambon. Kvinnan bodde på ett skyddat boende. Hon meddelades djurförbud. Hon ansågs ha kunnat överlåta ansvaret för hästen på sin son. - Det inkom en anmälan till Länsstyrelsen om att katter var ensamma i lägenhet under en längre tid. Det visade sig svårt att få tag på ägaren. Det fanns dock vittnen om att mannen dödat djur tidigare inför hans dåvarande sambo. Hon hade flyttat från honom på nyår. Då hade han stryp deras hundvalp och dumpat den i skogen. Mannens fd sambo vågade inte anmäla själv. Kvinnan berättade för en annan som gjorde den formella anmälan. Katterna omhändertogs. Kontrollanterna vet att det hänt mycket, men det har varit svårt att driva ärendet vidare.

3 4. Andra organisationers verksamhet/erfarenhet av ämnet Trollhättan stad Har verksamhet för kvinnor som utsätts för våld. Finns även idag ett jourboende för kvinnor med missbruk. På det boendet är djur inte tillåtna. De försöker hjälpa att hitta lösningar för djuren. Beroendestödsteamet är hemma hos många personer med missbruk och psykisk ohälsa och ser ofta djur som far illa, eller där det finns oro för att djur far illa. Efterlyser information om hur de bör agera i de situationerna. Kvinnojour med boende för djur Kvinnojour är på gång att startas upp som skall kunna ta hand om djur och placera djuren också. Kvinnor lämnar inte männen för att det finns djur som riskerar att bli kvar hos den våldsutövande mannen. Djurskyddsföreningen Har idag tillstånd att ta emot herrelösa katter. När det inte finns en ägare till katten går det att placera den i ett jourhem. Det är viktigt att veta när det finns en ägare till djuret eller inte, eftersom det påverkar tillvägagångssättet. Det går inte att placera ut djuren när det finns en ägare. Djurskyddsföreningen kan ansöka centralt om tillstånd att jourplacera fler djur. Blir ofta kontaktad rörande djur som far illa. De hänvisar då vidare till Länsstyrelsen. Dessutom har man en del frågor kring hur ett utvecklat samarbete/arbete på detta område skulle kunna finansieras, vilken ökad kunskap som behövs till. Frågorna konstateras viktiga att ta med i arbetet, men svåra att svara konkret på i dagsläget. Polisen Polisen arbetar på olika sätt, beroende på vad som skall göras. I det akuta läget kan det vara en ordningspatrull som kommer ut till platsen där anmälan är gjord om djur som far illa. Rör det sig om ett omhändertagande av djur är det civila spanare eller ordningspatrull som är behjälpliga. Vid utredning är de utredare, civila eller poliser som gör utredningen. För att kunna göra en så bra utredning som möjligt är det viktigt att Länsstyrelsens djurskyddskontrollanter varit ute. Därför ser man helst att anmälningen går via deras anmälningstelefon, om läget inte är akut. Vid grova brott är det åklagare som leder polisens arbete. Polisen och åklagare lämnar bara vidare fall till domstol som är klara, dvs där de är säkra på en fällande dom. Annars har de inte rätt att besvära domstolen med ärenden. Det är ändå svårt att få fällande domar. Det är viktigt med vittnen och finns behov av mer civilkurage hos de som anmäler, att de är beredda att löpa linan ut, för att det skall till fällande domar. Polisen kan i akuta lägen ta beslut om avlivning på plats i vissa lägen eller beslut om akut omhändertagande om djuren. Här är det viktigt att även ta reda på vem som är ägare till djuren. Polisen skall verkställa de djurförbud som Länsstyrelsen beslutar om. Polisen blir då ansvarig för att placera djuret. De har avtal med exempelvis hundpensionat. Detta kostar mycket pengar för polisen. Som djurägare har man ansvar för djuren och polisen kan kräva pengar från ägaren sen.

4 Socialtjänsten Kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistats i kommunerna. Under de senaste åren har allt fler kommuner nationellt och lokalt arbetat aktivt för att utveckla sitt arbete för att bemöta och stötta/hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Om en kvinna är i behov av stöd för att lämna en man, kan man alltid kontakta socialtjänsten för råd och stöd. Det finns även ett nationellt nummer, som går till kvinnofridslinjen, där finns visitkort att beställa gratis med deras nummer och stöd att få för den som ringer, på ett 10-tal språk. Anmälning av djur som far illa Anmälningsplikt för djur som far illa omfattar juridiskt sätt tillsynsmyndigheter. Polis och Länsstyrelse uppmanar samtliga att alltid kontakta länsstyrelsen i icke akuta situationer och polisen i akuta situationer, när djur far illa. Använd först och främst Länsstyrelsen i Västra Götalands djurskyddstelefon. Se länk nedan på vilken du kan läsa mer om djurskydd och djurhållning samt anmälningar: Anmälningstelefon Vardagar 9-12 och Övrig tid, ring polisen Vid akut läge - pågående brott ring 112. djurskydd.vastragotaland@lansstyrelsen.se Ange adress eller noggrann vägbeskrivning. Tänk på att du inte kan vara anonym när du anmäler via e-post! Länsstyrelsen har även tagit fram en broschyr, vilken bifogas anteckningarna och går att beställa från Länsstyrelsen. 5. Viktiga delar som framkom under diskussionen Både kvinnojourer och kommuner har erfarenhet av att kvinnor kan stanna kvar i en våldrelation för svårighet med att placera husdjur. En viktig aspekt som lyftes är hur man kan arbeta mer förebyggande. Eftersom när ärendena kommer till Länsstyrelsen mår kvinnan ofta så dåligt (är i kris) att hon inte kan sköta djuren tillfredsställande och hon meddelas djurförbud och djur hinner lida längs vägen. Kvinnojourer kommer ofta i kontakt med kvinnor i tidigare skede. Hur kan man arbeta här för att förbättra arbetet? Ibland svårt att få information från socialtjänstpersonal rörande djurens mående. Vilka vägar kan utvecklas för att ta reda på hur djuren sköts? I november kommer ny utredning kring sekretess och djur och samverkan och utredningen med Länsstyrelsen. Andra frågor som kom upp Vilket ansvar har socialtjänstens för våldsutsatta djur?

5 Hur skall man rent praktiskt få in djurperspektivet i verksamheterna? Hur ser våldsutsatta som målgrupp ut? Hur länge bor man på jour? Ringer många kvinnor till jourer som har djur, ang djur? Vad är ett gott mående för ett djur? Så länge du bor på jouren gäller detta för djuret? Hur kan länsstyrelsen, kommuner och frivilliga samverka för att verka för att djuren far mindre illa? Sammanfattande/avslutande runda: - Bra att få en inblick i hur man arbetar hur man tänker, - Skapa plattform och se vad de skall stå på och hur de vill gå vidare - Få igång ett samarbete, öppen dialog med andra myndigheter eller föreningar för att kunna arbeta vidare med frågan. - Ta del av utbildning, vilken forskning finns på området? Skulle gärna se utbildning på ämnet på flera sätt. - Se hur andra kommuner jobbar. - Djuren betyder mycket för kvinnorna. De väljer att inte komma för att de inte kan ta med djuren. Länsstyrelsen ser behov av att kunna erbjuda att de kan placera djuren, eller bo med djuren och ta ytterligare beslut - Detta nytt och viktigt - Praktiskt vad gör man, vad får man göra. Så man kan känna sig trygg i det när man möter det. - Polisen, samlar in bevis, ta med i dokumentationen om djuret har farit illa. - Behjärtans värd sak att driva. Går det att söka pengar för att starta upp något? Ta reda på det? Finns det ett genuint intresse för att lösa djurintresset? - Länsstyrelsens samarbete med LRF - Behov av nätverk? Svårt med regelbundna träffar. - Behov av att få tillstånd en ideell verksamhet. Ser gärna från polisen att det skulle finnas verksamhet. Fyrbodal som yta, lämpligt. Det är inte bara att ta omhand om djur. Det är strikt ägaransvar för djurs beteende. - Se till att göra det man skall göra på rätt sätt! - Gärna fler träffar. Väcka tankar kring djuren 6. Beslut Att gruppen ses som ett nätverk för våld i nära relationer och våld mot djur. Att det genomförs ett möte i början av oktober Nästa träff 11 oktober kl 9-13 inkl lunch Riverside (Uddevalla) Temat för nästa möte vad vi behöver bygga upp, vad vill vi bygga upp? Förslag på inslag till nästa träff: vilken kunskap finns? Vad säger forskningen? Möjlighet att få någon från VooV-projektet att delta? 7. Mötet avslutades med gemensam lunch Vid pennan Disa Hansson

6 Kontaktlista Anna sandberg Samordnare våld i nära relationer Orust/Tjörn Anna.sandberg@orust.se Jeanette Holmén Ordförande Djurskyddet Bohuslän jeanette@djurskyddetbohuslan.se (tel.svar) Camilla Beroendestödsteamet Trollhättan stad Christina Silverstolpe Biståndshandläggare Trollhättan stad Christina.Silfverstolpe@trollhattan.se Disa Hansson Utvecklingsledare Våld i nära relationer, Fyrbodals kommunalförbund (utgår från Uddevalla) Disa.hansson@fyrbodal.se Jeanette Rahbe Uppbyggnad av kvinnojour med boende för djur info@jamstalldhetskonsult.net Kicki Olsson Uppbyggnad av kvinnojour med boende för djur Nås via Jeanette Rahbe Lena Olsson Kvinnojouren Vilsam Trollhättan stad Lena.asf.Olsson@trollhattan.se Erold Coleman Polis/utredare samordningsenheten, specialstraffrätt (placerad Vänersborg) Erold.coleman@polisen.se Nås via Karin Lundborg Länsveterinär Länsstyrelsen Västra Götaland (placerad Skövde) karin.lundborg@lansstyrelsen.se

7 Lene Laursen Veterinär/djurskyddskontrollant Länsstyrelsen Västra Götaland (placerad Uddevalla) Mikaela Nordgaard Sekreterare Djurskyddet Bohuslän, (utgår från Uddevalla) Mary Gadd handlägger djurskydd på polisen Uddevalla eller Soile Axén Polis/ samordnare våld i nära relationer Fyrbodal (placerad Trollhättan) Soile.axen@polisen.se Ulrika beroendestödsteamet Trollhättan stad