Främlingsfientlighet och främlingsfientliga ideologier
|
|
- Anton Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 9 Främlingsfientlighet och främlingsfientliga ideologier Främlingsfientlighet Främlingsfientlighet (xenofobi) definieras i SAOL som rädsla för främlingar och i Nationalencyklopedin som avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar, främst grundat på kulturella skäl. Själva ordet Xenofobi är en sammanslagning av de grekiska orden Xenos, som betyder "främling/utlänning" och Phobos, som betyder "rädsla". Begreppet främlingsfientlighet innebär en stark rädsla, misstro och fientlighet mot främlingar eller det som är främmande och konstigt. Till skillnad från rasism grundas främlingsfientlighet inte på en föreställning om olika mänskliga biologiska raser, utan om olika kulturer som inte borde samexistera. Hatet eller rädslan riktas däremot ofta mot invandrare eller etniska och kulturella minoriteter. Idag talar men ofta om främlingsfientlighet och rasism som synonymer, eftersom den rasbiologiska rasismen alltmer tar sitt uttryck i avstånd från kulturer som uppfattas som mindre värda, eller oförenliga med den egna kulturen. Attityder till invandring Det är framförallt ekonomisk oro, identitetaspekter, tillhörighet i förening med uttalad uppfattning samt grad av tillit i samhället som påverkar människors inställning till immigration. I en studie från 2005 undersökte och jämförde forskare attityder till invandring i ett stort antal europeiska länder genom att analysera data från European Social Survey. Skillnaderna i attityder mellan olika länder var markanta, där Sverige var det minst negativt inställda landet till invandring medan Ungern var mest negativt inställda. Forskarna kunde inte finna bevis på att varken andel invandrare av befolkningen, ekonomisk tillväxt eller arbetslöshetsnivå påverkade huruvida ett lands befolkning var negativt inställd till invandring. Denna slutsats bekräftas av andra forskare som analyserade data från European Social Survey Länder med stor andel invandrare, som Sverige och Tyskland, var inte mer negativt inställda till invandring. Polen och Spanien, båda med sämre ekonomiska förhållanden, uppvisade inte starkare motstånd mot invandring. På individnivå visar undersökningarna att det främst är information om invandring, kulturella och nationella identiteter, ekonomisk oro, medlemskap i en förening med en viss inställning till invandring och en generell benägenhet att lita på människor, som spelar in i formandet av
2 Sida 2 av 9 attityder till invandring. Ofta bottnar en negativ inställning i att den nationella identiteten upplevs som hotad. Denna slutsats bestyrks av fler studier. I Nederländerna visar en studie till exempel att människor, som normalt sett inte bryr sig märkbart om sin nationella identitet, blir mer negativt inställda till invandring när identiteten framställs som hotad. Det tenderar även allmänt sett finnas en benägenhet att överskatta hur många invandrare som faktiskt finns i landet. Sedan 1986 har forskare vid SOM-institutet undersökt svenskars inställning till invandrare och flyktingar. Från mätningarnas början fram till år 1992 ökade motståndet mot att emot fler flyktingar tyckte 65 procent att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Därefter har motståndet avtagit och de senaste åren har det varit i princip oförändrat ansåg 46 procent att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Minst negativa till flyktinginvandring är kvinnor, högutbildade i akademikerhem och storstadsbor, det saknas dock fortfarande forskning om hur dessa variabler samverkar med varandra. Generellt är äldre personer mer negativa än yngre till att ta emot flyktingar. Undantaget är åringar som är mer negativa än genomsnittet. Den 6 maj år 2011 tillsattes en utredning kring främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Utredningen leddes av Svenska Röda korsets tidigare ordförande Bengt Westerberg. Utredningen skulle bland annat samla ihop den existerande kunskapen kring främlingsfientliga och intoleranta attityder som finns, undersöka varför dessa attityder existerar samt hur man borde agera för att motverka dem. Utredningen heter Främlingsfienden inom oss och går att hämta hem från Främlingsfientliga partier Främlingsfientlighet handlar ofta om att människor är rädda för att invandring ska skada exempelvis landets nationella identitet eller dess ekonomi. Den ekomomiska krisen som drabbat många länder i Europa kan ha varit en bidragande faktor till att flera främlingsfientliga partier lyckats etablera sig i såväl nationella parlament som i Europaparlamentet. Även i många europeiska länder har främlingsfientliga partier fått ökad politiskt inflytande. Att förtroendet för de politiska institutioner minskat och att nya frågor, som invandring, fått ökad politisk betydelse är några omständigheter som kan förklara denna trend. Det finns olika benämningar på dessa partier, men de åsyftar ändå samma partifamilj. Ibland kallas de högerextrema, populistiska eller invandringsfientliga. Det gemensamma är att de använder sig av en populistisk och nationalistisk retorik och har motstånd mot invandring som en av sina huvudfrågor. Framväxten av främlingsfientliga partier kan gynnas av flera samverkande faktorer. Några av dessa är:
3 Sida 3 av 9 Avindustrialisering. I och med globaliseringen har länder som tidigare var industriländer utvecklats till att istället bli tjänsteekonomier. Det innebär att de flesta nya jobb skapas inom tjänstesektorn. Vissa grupper har haft svårare än andra med denna omställning därför att deras kunskaper och kompetenser inte passat in i det nya ekonomiska systemet. Dessa brukar ibland beskrivas som moderniseringens eller globaliseringens förlorare. Populistiska, främlingsfientliga partier kan utnyttja den bild av vinnare och förlorare för att attrahera väljare. Minskad legitimitet för politiska institutioner. Misstron för politiska institutioner kan göra att väljare söker sig till populistiska partier därför att dessa framstår som utanför etablissemanget. När medborgare i en demokrati känner att de inte kan lita på eller påverka genom de vanliga institutionerna uppstår en frustration som främlingsfientliga och populistiska partier kan använda sig av om de lyckas framställa sig som anti-etablissemanget. Detta gör att till exempel stora blocköverskridande överenskommelser för att frysa ut främlingsfientliga partier kan få effekten att de förstärker bilden av att det främlingsfientliga partiet är det enda som står utanför etablissemanget. I undersökningar av svenskars förtroende för olika samhällsinstitutioner kan man se att Sverigedemokraternas väljare har lägre förtroende än genomsnittet för samtliga samhällets institutioner, undantaget försvaret och kungahuset. Konvergens i den politiska rymden. Allt fler partier har gått emot mitten, vilket gör att väljarna får svårare att se tydliga alternativ i politiken. Detta ökar dels misstroendet mot det politiska systemet och gynnar partier som vill framställa sig som anti-etablissemanget. Dels skapar de minskade ideologiska skillnaderna möjligheter för andra skiljelinjer att få ökad betydelse. Socioekonomiska konfliktdimensioner har varit dominerande i svensk politik, det vill säga att det har varit klasskillnader och höger-vänster skalan som präglat politiken. Om dessa konfliktdimensioner får minskad betydelse till förmån för en sociokulturell konfliktdimension, kan det gynna partier som ställer invandrare mot svenskar i sin retorik och politik. Ökad politisering av nya sakfrågor. Invandring- och flyktingfrågan kommer i regel långt ner på listan över frågor som väljarna prioriterar. Detta gäller i synnerhet för Sverige där vård, skola, omsorg och jobben dominerar den politiska agendan. Främlingsfientliga partier vinner röster på att deras huvudfrågor, ofta motstånd mot invandring, blir viktiga i valrörelser. Detta gäller dock bara om frågan lyckas beröra väljarna, om den diskuteras i samhället och om det främlingsfientliga partiets inställning uppfattas som trovärdig. När övriga partier närmar sig populistiska partier, till exempel frågor som rör flyktingar, för att på så sätt vinna röster, kan det få effekten att man istället legitimerar den världsbild som det främlingsfientliga partiet målar upp. Det vinner det främlingsfientliga partiet på, eftersom deras
4 Sida 4 av 9 problembeskrivning av samhället framstår som riktig och således även deras lösningar. Rasism Rasism bygger på den ovetenskapliga föreställningen att människosläktet är indelat i tydliga raser som är olika mycket värda. Den biologiska rasismens ideologi innebär en tro att medlemmar i en ras delar en uppsättning av karakteristiska egenskaper, förmågor, eller färdigheter och att drag av personlighet, intellekt, moral och kulturella beteenden ärvs. Det här arvet innebär i sin tur att raser kan rankas som medfött överlägsna eller underlägsna andra. Med denna tro som utgångspunkt kan skillnaderna mellan de mänskliga "raserna" användas som utgångpunkt för att berättiga diskriminering. Det finns flera olika definitioner på vad rasism är. En definition från Svenska akademiens ordbok är: (politisk, social) åskådning som (i enlighet med vissa utrerade ras teorier) kraftigt betonar rasens betydelse för samhället; strävan att hålla den egna rasen fri från främmande raselement. Diskrimineringsombudsmannen väljer ett beskriva begreppet rasism så här: Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. FN:s konvention om att eliminera alla former av rasdiskriminering definierar rasdiskriminering som:...varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. Forum för levande historia använder följande definition: Rasism kan kortfattat sägas vara teorier som utgår från att mänskligheten kan delas in i olika raser, att dessa raser har olika egenskaper och begåvningar, att det finns underlägsna och överlägsna raser och att människor därmed kan behandlas på olika sätt med hänvisning till ras. Som synes finns det flera olika definitioner på begreppet rasism, men gemensamt för de ovanstående är att det verkar finnas bakomliggande föreställningar om inneboende skillnader hos människor, vilka grundas i idén om raser och om att grupper har olika egenskaper som kan kategoriseras och värderas olika. I slutändan handlar det ändå om att peka ut ett "vi" och ställa det mot ett "dom" för att kunna hävda att alla grupper inte
5 Sida 5 av 9 ska ha samma rättigheter. Ordet har även fått en vidare betydelse; ofta avses det som kanske snarare skulle kunna kallas främlingsfientlighet, där idén om att vi har olika värde snarare baseras på föreställningen om kulturella eller religiösa olikheter. I modern politik talar man ibland om kulturrasism, vilket innebär fördomar om eller hat gentemot hela kulturer. Kulturrasister söker tillskriva en annan kultur vissa (negativa) värden. Dessa ställs ibland även mot den egna kulturen, som sägs sakna dessa värden. Kulturrasism är nära besläktad med främlingsfientlighet, islamofobi, antisemitism och homofobi. Rasism kan sammanfattas som: En ideologi som rättfärdigar och försvarar att människor kan behandlas olika. Rasen definieras utifrån påstådda biologiska och medfödda skillnader. Det hävdas att vissa biologiska särdrag går att koppla till en hel grupp. De yttre skillnaderna som hudfärg och kroppsliga olikheter spelar stor roll. De yttre skillnaderna påstås avspegla inre skillnader som olika intelligens, beteende och karaktär. Vissa raser anses ofta högre stående och mer värda. Rasism idag Föreställningen om raser och den vita rasens överlägsenhet rensades successivt bort i alla demokratiska länder efter andra världskrigets slut. Det betydde däremot inte att föreställningarna försvann bland människor i allmänhet. Att förändra människors sätt att tänka tar lång tid och rasistiska föreställningar lever fortfarande kvar, inte bara bland de som sympatiserar med rasistiska organisationer. Det finns fortfarande partier och organisationer som talar om genetiska skillnader och försvarar en slags rasbiologi, det vill säga samma tänkande som låg till grund för nazismen. Men de flesta använder idag andra begrepp för att beskriva sin ideologi. De flesta partier och organisationer som anser att människor av olika ursprung inte har rätt till lika behandling hänvisar idag till kultur och religion, de kan således snarare beskrivas som främlingsfientliga. Det behöver inte betyda någon stor skillnad i praktiken och är förmodligen delvis ett taktiskt val. Det är betydligt fler som kan tänka sig att rösta på ett parti som vill minska invandringen än ett som vill diskutera rasfrågor. Men förändringen avspeglar också att partierna bytt fokus och faktiskt åtminstone delvis bytt inriktning.
6 Sida 6 av 9 Några grupper som förföljs av rasistiska skäl: Romer är fortfarande diskriminerade över hela Europa, i vissa länder förekommer även grova förföljelser och politiska partier som går till val på program som riktar sig både mot nationens romer och mot judar (det tydligaste exemplet är Ungern). Judar är fortfarande förföljda, ibland angrips de med kritik av staten Israels agerande som täckmantel. Muslimer. Terrordåd och förekomst av fundamentalistiska muslimska rörelser har präglat människors bild av islam och underblåst så väl hatet mot som angreppen på vanliga muslimer i Europa. Utomeuropeiska invandrare, främst de från Mellanöstern och Afrika. Homo-, bi- och transfobi Homofobi innebär fientlighet och negativa attityder gentemot homosexualitet, HBTQ-kultur och personer som antas vara homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Vanliga uttryck är antipati, förakt, fördomar, aversion och hat. Känslorna kan vara baserade på irrationell rädsla, politisk övertygelse eller religiös tro. Homofobi återfinns i allvarliga och fientliga beteenden som diskriminering och våld mot HBT-personer, som sker på grund av en icke-heterosexuell läggning. Genom historien har homosexuella, bisexuella och transpersoner utsatts för omfattande diskriminering och förföljelse. Under andra världskriget fängslades tiotusentals homosexuella i nazisternas koncentrationsläger. I dag kallas negativa attityder mot homo- och bisexuella för homofobi, ett begrepp som började användas på 1970-talet när kampen för lika rättigheter tog fart. Motsvarande attityder mot transpersoner går under benämningen transfobi. Transfobin och homofobin har flera överlappande karaktärsdrag. I dag ökar antalet hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner i Europa och gärningsmännen har ofta har kopplingar till rasistiska organisationer. I ytterst få länder har HBT-personer samma fri- och rättigheter som befolkningen i stort. Islamofobi Med islamofobi avser omotiverad intolerans och motvilja mot islam, muslimer och muslimska kulturyttringar, eller attacker mot och diskriminering av muslimer. Exempel på uppfattningar som brukar betecknas som islamofobiska är att islamsk kultur skulle vara fundamentalt annorlunda, underlägsen och mer våldsinriktad än västerländsk och kristen
7 Sida 7 av 9 kultur, samt att ökningen av antalet muslimer skulle innebära ett hot mot den västerländska kulturen. Begreppet islamofobi används ofta som kritik i samband med generaliseringar av kulturella särdrag hos muslimer, där muslimer betraktas som ett kollektiv istället för som individer från en rad skilda kulturer. Eftersom islamofobi innebär rädsla, hat eller fördomar gentemot muslimer och islam ligger det ofta till grund för hatbrott, religiös förföljelse och diskriminering som drabbar muslimer. Regeringskansliet definierar islamofobi på följande sätt: Termen islamofobi anspelar på en rädsla för islam och muslimer. Termen inbegriper dock inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna religion. Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en antiislamisk reaktion riktad mot muslimer. Brottsförebyggande rådet beskriver i sin tur islamofobiska hatbrott så här: I denna statistik definieras islamfobiska hatbrott som brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som aktiverar en antiislamisk reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter för muslimer. Såväl personer som är praktiserande muslimer och som uppfattas vara muslimer drabbas vid islamofobiska hatbrott. Forum för levande historia har följande definition av islamofobi: Definitionen av islamofobi är beroende av hur och i vilket sammanhang man använder ordet. Det kan vara ett uttryck för rädsla för gruppen muslimer, men också för religionen islam. Begreppet omfattar ibland också en rasistisk reaktion eller en strukturell diskriminering som drabbar muslimer. Islamofobi är ett samlande begrepp för fördomar om och fientlighet mot islam och muslimer. Termen har bara använts i ett tiotal år men negativa attityder till islam har gamla rötter. Redan på 600-talet sågs muslimska dynastier som ett hot mot Europa. Senare kom muslimer att betraktas som underlägsna och annorlunda. I dagens Europa betraktas muslimer ofta som en homogen grupp oavsett sin individuella syn på kultur och religion. Många och allt mer spridda negativa idéer om hur muslimer tänker och uppför sig leder till diskriminering och trakasserier.
8 Sida 8 av 9 Antiziganism Antiziganism, det vill säga rasism mot romer, har funnits i Europa lika länge som romerna själva. Få andra grupper har genom historien blivit så systematiskt förföljda, diskriminerade och trakasserade som romerna. De har utsatts för tvångssteriliseringar, omhändertaganden av barn och påtvingad assimilation. Resandefolk har sällan varit välkomna på de platser där de försökt bygga upp en framtid. På 1500-talet var det belagt med dödsstraff för manliga romer att uppehålla sig i Sverige. Långt in på 1950-talet saknade romer rätten att delta i allmänna svenska val och bosätta sig var de ville. Och så sent som på 60-talet tvingades många romer bo i tält eller i zigenarläger. Nazisternas terror under andra världskriget utgjorde en kulmen för förtrycket och kostade ett okänt antal, men sannolikt hundratusentals romer livet. Tillsammans med judar samt människor med funktionsnedsättningar, hbt-personer, politiska och religiösa minoriteter var romer en grupp som drabbades allra hårdast av övergreppen. Forskaruppgifter talar om att ungefär hälften av Europas romska befolkning dödades av nazisterna och deras medlöpare. Trots en historia fylld av diskriminering och trakasserier betraktas antiziganism fortfarande som rumsren i många samhällen. Runt om Europa förvägras resandefolk rättigheter som är självklara för majoritetssamhället. Det handlar om rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård. Men också rätten till att bli betraktade som fullvärdiga medborgare i omvärldens ögon. Även i Sverige avslöjas i våra dagar registrering av romer som för tankarna till rasbiologi och folkmord. Antisemitism Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, med månghundraåriga rötter i Europa. Redan under medeltiden attackerades judar av kristna kyrkan. Förintelsen, folkmordet på över sex miljoner judar under andra världskriget, är det mest extrema uttrycket för antisemitism. Nazisterna såg judarna som ett hot mot den ariska rasens överlevnad. I dag har antalet attacker mot judiska institutioner ökat i Europa, och antijudiska slagord har använts vid demonstrationer. Antisemitismen kan motiveras genom fientlighet mot verkliga eller inbillade drag hos den judiska religionen eller kulturen eller föreställda rasmässiga egenskaper. Termen myntades av den antisemitiske journalisten Wilhelm Marr år 1879 för att ge det då oftast teologiskt motiverade judehatet ett sken av vetenskaplighet. Antisemitismens teman har varierat genom historien. De flesta kristna kyrkor brukade förr framställa judarna som Jesu mördare, genom dåtidens idéer om kollektivt och historiskt fortplantad skuld; men vare sig dessa idéer eller idén om det ursprungliga gudsmordet har numera
9 Sida 9 av 9 stöd i någon viktigare gren av kristen teologi. I modern tid har dock syftet ofta varit att belägga judar med medfödda föraktliga karaktärsegenskaper. I högerextrema sammanhang anses att de söker krossa den västerländska civilisationen och den vita rasen. Antisemitism kan uppträda i olika politiska och religiösa miljöer. I samband med OSCE/ODIHR senaste konferens 2011 i Prag, gjordes en åtskillnad mellan moderna och traditionella former av antisemitism. Till de moderna eller samtida formerna av antisemitism räknas antijudiska uppfattningar som kommer till uttryck i kontexter som rör staten Israel och den israeliskpalestinska konflikten och konspirationsteorier om judar som upphov till terrorattentatet mot WTC den 11 september 2001 och krigen i Irak och Afghanistan. Det kan konstateras att olika former av antisemitism lever parallellt och att dagens antisemitism uppträder i en rad olika sammanhang. Flera forskare pekar på att den kan relateras till händelseutvecklingen i Mellanöstern, där framförallt Israel-Palestinakonflikten tenderar att aktivera befintliga negativa föreställningar mot judar. Denna form av antisemitism uttrycks i såväl fysiska handlingar; hot, trakasserier, skadegörelse, våld men också genom förstärkning av antijudiska och antisemitiska diskurser i offentlig debatt, i medier och via internet. Den definition av antisemitism som på senare år fått stor spridning i väst är framtagen gemensamt av EU och OSCE/ODIHR (EUMC 2003) och lyder i svensk översättning: Antisemitism är en viss uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för riktas mot judar och icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa byggnader och platser. I Sverige använde Statens offentliga utredningar (SOU 1999:20) en definition av antisemitism som har likheter med den ovan: en samling attityder och diskurser om judar som bland annat handlar om negativa differenser och uteslutning, om förträngningar, projektioner och fantasier. Vad som skiljer antisemitismen från andra liknande rasistiska och främlingsfientliga diskurser är dess långa historiska roll i den västerländska civilisationen och speciellt de starka inslagen av tro på judarnas makt, moraliska mindervärdighet och ondska. Antisemitism kan inte tolkas eller förstås utan att det sätts in i ett historiskt sammanhang.
*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.
Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla
Läs merAntisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring
Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige Henrik Bachner och Jonas Ring 1. SAMMANFATTNING Föreliggande undersökning, som utförts på uppdrag av Forum för levande historia och Brottsför e by
Läs merFör ett inkluderande Sverige och ett fullvä
För ett inkluderande Sverige och ett fullvä värdigt medborgarskap SIOS medlemsförbunds handlingsplan mot rasism och andra former av intolerans Obs! förslag som går till remiss till medlemsförbunden 1 Innehållsförteckning
Läs merVad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
Läs merEXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09
EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur
Läs merTID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014
TID FÖR TOLERANS EN STUDIE OM VAD SKOLELEVER I SVERIGE TYCKER OM VARANDRA OCH SAMHÄLLET I STORT RAPPORTSERIE 1:2014 Lättläst sammanfattning Tid för tolerans Den här rapporten har fått namnet Tid för tolerans.
Läs merMinoriteter del 2. Vad pratade vi om förra gången?
Minoriteter del 2 Vad pratade vi om förra gången? Romerna De första romerna kom till Sverige under 1500-talet. De har genom historien utsatts för våld och diskriminering. Hat och fördomar mot romerna kallas
Läs merNoom i Riede l LÄRARHANDLEDNING VI OCH DOM EN LÄRARHANDLEDNING OM HATBROTT OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE
Noom i Riede l LÄRARHANDLEDNING VI OCH DOM EN LÄRARHANDLEDNING OM HATBROTT OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE VI OCH DOM EN LÄRARHANDLEDNING OM HATBROTT OCH ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE Den här handledningen
Läs merIntolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst
Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.
Läs merLikabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merHatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars
Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars www.delmi.se @Delmigram Ny kunskapsöversikt Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi
Läs merPlan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merLättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI
Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar
Läs merLärarhandledning till Antisemitism då och nu
Lärarhandledning till Antisemitism då och nu Syftet med detta undervisningsmaterial är att ge elever, lärare och andra intresserade grundläggande kunskaper om antisemitism både historiskt och idag. Antisemitism
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merFörstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Förord Att värna demokratin och att arbeta för att medborgarna ska känna sig delaktiga är två av de viktigaste uppdragen som samhället har.
Läs merKS 10 22 MAJ 2013. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1.
KS 10 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2013-0476 Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsdepartementet: Betänkande av utredningen om ett effektivare
Läs merMinnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017
2017-09-29 Ku2017/01663/DISK Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017 Mötet inleddes med att statssekreterare Karin Strandås välkomnade
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs mer2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:190 av Linda Snecker m.fl. (V) Hatbrott riktade mot hbtq-personer 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merKommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014
Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.
Skrivning på delkurs 1 den 24 oktober 2007 Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15. 1. Vad innebär det som Said kallar orientalism?
Läs merMångfald är det som gör oss unika
Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...
Läs merOm svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Läs merKommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt
Läs merJudehat i debatten om Gazakrisen
Publicerad på SKMA:s blogg 16/7 2014 skma.se/blogg Judehat i debatten om Gazakrisen En dokumentation av antisemitiska kommentarer på Stefan Löfvens Facebooksida Stefan Löfvens uttalande om Israel-Palestinakonflikten
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merSammanfattning. Undersökningens uppläggning
Sammanfattning Den mångtydiga intoleransen Forum för levande historia arbetar med att motverka intolerans i samhället inom spänningsfältet dåtid nutid. Ett led i detta arbete är att återkommande kartlägga
Läs merTill Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism
Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Kulturdepartementet har gett möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism. Kommunstyrelsens
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola
Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele
Läs merLikabehandlingsplan för Broslättsskolan
Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier
Läs merBilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Upprättad 2018-04-18 gällande verksamhetsår 2017/2018 Bakgrund Vi är skyldiga att följa: FNs Barnkonvention (http://www.scribd.com/doc/34000103/barnkonventionen-i-sin-
Läs merTextning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016
2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande
Läs merFör ett inkluderande Sverige och ett fullvärdigt medborgarskap. SIOS medlemsförbunds handlingsplan mot rasism och liknande former av intolerans
För ett inkluderande Sverige och ett fullvärdigt medborgarskap SIOS medlemsförbunds handlingsplan mot rasism och liknande former av intolerans Innehåll Förord 3 Bakgrund 5 Vad är rasism? 5 SIOS medlemsförbunds
Läs merLikabehandlingsplan Borås folkhögskola
Likabehandlingsplan Borås folkhögskola Likabehandlingsplan och handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolans mål Alla ska känna sig trygga på Borås folkhögskola; ingen skall
Läs merNU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!
Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.
Läs merBetänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-10 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Betänkande
Läs merHandlingsplan mot våldsbejakande extremism
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018-2020 Fastställd av KS 2018-06-13, 133 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Våldsbejakande extremistiska miljöer... 4 Autonoma miljön... 4 Vit makt-miljön...
Läs merJudar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund
Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö 7 Judar och muslimer bygger tro och tillit i Malmö Det finns mycket som förenar judar och muslimer, såväl religiöst som kulturellt. År 2017 bildades den
Läs merLikabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117
Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merDiskriminering Medium/Large
Diskriminering Medium/Large 1) Vad heter ombudsmannen för etnisk diskriminering? Rätt svar: Katri Linna 2) Hur många hatbrott anmäldes år 2006? Rätt svar: 3300, varav 67% var av främlingsfientlig natur
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merProgram för HBT-frågor
Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2018 årgång 22 Bokförlaget thales recension david andersson: Med skuldkänslan som drivkraft: Om svenska Israel vänner och västfiender, Stockholm: Timbro, 2017. skuld
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merElevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP)
Utlåtande 2011: RIV (Dnr 335-2241/2010) Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merBjörkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2011-12 Vi vill genom denna plan förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Planen innehåller en översikt över
Läs merSälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling
Sälungens förskola I Ur och Skur Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling Vår vision Vår vision är att alla barn och vuxna skall känna sig omtyckta, trygga och sedda på Sälungens förskola
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN SUNDSTAGYMNASIET LÄSÅRET 2017/2018 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Planen gäller ett år i taget och uppdateras under september månad varje år. Ansvarig för planen: rektor
Läs merJudendom - lektionsuppgift
GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.
Läs merJan Hjärpe. Demokrati eller etnokrati?
Demokrati eller etnokrati? Jan Hjärpe All offentlig makt ska utgå från folket. Det är något som slås fast i vår grundlag. Men det finns ett problem här. Ordet folk har inte en bestämd innebörd. Det är
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011
LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merJämlikhetsutskottet. Situation. Konsekvenser
Jämlikhetsutskottet Motion: Rasism, ett abstrakt och krångligt begrepp som har vridit och vänds på flera gånger under historien. För att kunna förstå rasism så måste man förstå innebörden såväl som definitionen
Läs merArbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet
Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet
Läs merVarbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008
1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,
Läs merGemensam Motion Socialutskottet Rasism
Gemensam Motion Socialutskottet Rasism Hur ska Stockholm kommun arbeta för att motverka rasism? Situationsbeskrivning Rasism grundas i tankar att människor med viss etnicitet, hudfärg, kultur eller religion
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merDenna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17
Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De
Läs mer(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
Läs merÖvriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015
Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.
Läs merEn undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare
En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merLikabehandlingsplan för Skeppets förskola
Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,
Läs merSatsningen för tillit och demokrati:
Satsningen för tillit och demokrati: Frågan är komplex och mycket svårhanterad för kyrkan och för andra. Satsningen Tillit och Demokrati vill därför: Påbörja och stärka ett samtal kring proaktiva strategier
Läs merHbt-policy för Stockholms läns landsting.
Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18
Läs merAntisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandringsfientliga tendenser bland unga
ntoerans Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandringsfientliga tendenser bland unga Intolerans Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga 1 Rapporten
Läs merStandard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen
Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merMÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva
Läs merHandelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Yrkeshögskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Yrkeshögskola
Läs merLars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?
Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,
Läs mer2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se
www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du
Läs merPolitisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017
PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs merAlla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan
Likabehandlingsplan Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga i skolan Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förstärker och förtydligar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HYLTEBYGDENS LÄRCENTRUM LÄSÅRET 2016/2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HYLTEBYGDENS LÄRCENTRUM LÄSÅRET 2016/2017 Planen utgår från lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling, enligt 6 kap. skollag 2010:800 samt kommunens
Läs mermot rasism lärarmaterial
mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...
Läs merFörskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad
Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling Senast reviderad 190213 Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen
Läs mer