Utredning för Lovisa och Lappträsk om mottagning av kvotflyktingar och personer som fått uppehållstillstånd

Transkript

1 Utredning för Lovisa och Lappträsk om mottagning av kvotflyktingar och personer som fått uppehållstillstånd Ytterligare information:

2 Saana Hansen, flyktingkoordinator tfn ), till Ansvarig för socialarbete, (tfn ), fr.o.m

3 Innehåll 1 Inledning 1 2 Ankomst till Finland och kommunen genom asylprocess eller genom val av kvotflyktingar 3 3 Tjänster som stöder flyktingarnas integration Vägledning i det inledande skedet Inledande kartläggning Integrationsplan Hälso- och sjukvård Småbarnsfostran Undervisning och utbildning Integrationsutbildning för personer över 16 år Tredje sektorn som stöd för integration Bostäder Tolkningstjänster Utbildning av personalen i mångkulturella ärenden 16 4 Kostnader för mottagning av flyktingar samt statliga ersättningar Exempel på kostnader för integrationstjänster för flyktingar och på statliga ersättningar 20 5 Olika aspekter för stadens/kommunens flyktingkvot 24 6 Slutledningar och åtgärdsförslag 25 Källor 27 Bilagor: 4 st.

4 1 Inledning Antalet invandrare till Finland har fördubblats på 2000-talet och uppgick i slutet av 2012 till , d.v.s. cirka 4,9 % av hela befolkningen. Enligt prognosen kommer antalet invandrare att fördubblas och koncentreras kraftigt till huvudstadsregionen före De huvudsakliga orsakerna till att flytta till Finland är familj, studier och arbete. Till Finland anländer dessutom årligen asylsökande, som begär skydd och uppehållsrätt av myndigheterna i Finland, och kvotflyktingar, som kommer till kommuner i Finland direkt från FN:s flyktingorganisation UNHCR:s flyktingläger. År 2012 anlände till Finland asylsökande och (42 %) av dessa fick ett positivt beslut. Vad beträffar kvotflyktingar är det riksdagen som årligen fastställer antalet som ska tas emot. Detta antal har undantagsvis höjts från 750 till år 2014 för att underlätta lösningen av den syriska flyktingkrisen. Antalet invandrare i Lovisa och Lappträsk har också ökat betydligt. Vid utgången av 2012 var antalet invånare i Lovisa , och av dessa var 478 (2,8 %) personer med ett främmande språk, d.v.s. personer med annat modersmål än finska, svenska och samiska. I Lappträsk var invånarantalet 2 829, och antalet personer med ett främmande språk 94 (3,3 %). Även om antalet personer med ett främmande språk är tämligen lågt i nationell jämförelse, har det ökat kraftigt i bägge kommuner. Av den bifogade tabellen framgår att antalet personer med ett främmande språk har ökat i Lovisa med över 2,5 gånger under 2000-talet och i Lappträsk med nästan 3,5 gånger. Samtidigt har invånarantalet i övrigt sjunkit i båda kommunerna. År Antalet invånare med ett Antalet invånare med ett främmande språk i Lovisa främmande språk i Lappträsk Tabell 1: Antalet invånare med ett främmande språk i Lovisa och Lappträsk (Finlands officiella statistik) Största delen av invånarna med ett främmande språk i Lovisa och Lappträsk har flyttat till kommunen av familje-, arbets- eller studieorsaker. Några av dem som bor i kommunen harflyktingstatus. Lovisa tog emot en grupp vietnamesiska flyktingar i början av 1990-talet. Därefter har inga flyktingar mottagits, men stadsfullmäktige i Lovisa fick en fullmäktigemotion om att ta emot flyktingar från Syrien. I Lappträsk har det också i december 2013 lämnats en fullmäktigemotion om att ta emot flyktingar. I Lappträsk fanns det på 1990-talet en mottagningscentral, där först en grupp asylsökande från Somalia placerades och senare en grupp kosovoalbaner. Senare beviljade Lappträsk vissa somaliska och albanska familjer kommunplats. Till mottagningen av kvotflyktingar hör att kommunen ingår ett avtal om anvisning till kommun och främjande av integration med närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i enlighet 4

5 med den nya integrationslagen som trädde i kraft För att en kommun ska få de ersättningar som staten betalar för flyktingar förutsätts utöver detta avtal att kommunen har ett integrationsfrämjande program som är i kraft (lagen om främjande av integration, 1386/2010). Stadsfullmäktige i Lovisa och kommunfullmäktige i Lappträsk godkände sitt gemensamma program för främjande av integration i slutet av Avtalsstommen finns som bilaga 1 till denna utredning. I avtalet antecknas kommunens flyktingkvot. I flyktingkvoten kan ingå både kvotflyktingar som anvisats kommunen och asylsökande som fått positivt beslut om uppehållstillstånd, eller bara ena av dessa grupper. I avtalet ska fastslås hur många flyktingar kommunen tar emot årligen eller med regelbundna mellanrum. Kommunen ska ordna lagenliga integrationsfrämjande tjänster i den omfattning som motsvarar behovet, men staten beviljar ersättning för kvotflyktingar och för personer som fått asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt eller humanitärt skydd, såvida kommunen har ett ikraftvarande avtal om mottagning av flyktingar och ett integrationsfrämjande program i enlighet med den nya lagen. Med beaktande av utvecklingen av kommunens befolkningsstruktur kommer behovet av att ordna integrationstjänster att öka i framtiden oberoende av om kommunerna tar emot flyktingar. Tidigare inlämnade fullmäktigemotioner om mottagning av flyktingar har inte godkänts i Lovisa med anledning av att staden saknat ett lagstadgat program för integrationsfrämjande och att bostadsläget ställt utmaningar. Genom beslut av stadens ledningsgrupp visstidsanställde staden en flyktingkoordinator för tiden för att till underlag för beslutsfattande göra en utredning om stadens förutsättningar att ta emot flyktingar. Eftersom en fullmäktigemotion också lämnats i Lappträsk, beslutades det att situationen i Lappträsk behandlas i samma utredning. Till stöd för utredningsarbetet grundades en sektorsövergripande styrgrupp, där grundtrygghetsdirektören i Lappträsk samt representanter för olika sektorer i Lovisa stad och tredje sektorn deltog. Avsikten med denna utredning är att stöda beslutsfattande i anknytning till mottagning av flyktingar och att utreda ankomsten till Finland och kommunen via val av kvotflyktingar och asylprocess sammanfatta de integrationsfrämjande tjänsterna för flyktingar och åtgärderna i det inledande skedet av mottagningen av flyktingar utreda de ersättningar som betalas för personer som ingår i flyktingkvoten och de kostnader kommunen orsakas framföra olika synvinklar för att fastställa kommunens flyktingkvot ställa till förfogande anvisningar för att starta det eventuella arbetet med att motta flyktingar. I utredningen har utnyttjats nationella anvisningar som gäller mottagningen av kvotflyktingar och asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, lagen om främjande av integration (1386/2010), den sektorsövergripande styrgruppens och därtill Lovisa stads ledningsgrupps tankar, synpunkter från anställda inom grannstädernas och grannkommunernas invandrartjänster samt anvisningar från 5

6 närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Dessutom har det utförts en bedömning av konsekvenser för människan, IVA (bilaga 2). 2 Ankomst till Finland och kommunen genom asylprocess eller genom val av kvotflyktingar Vid mottagningen av flyktingar kan kommunen bestämma huruvida den grupp som tas emot kommer via asylprocessen eller kvoten. Dessutom fastställer kommunen storleken av den grupp som tas emot och den kan också förhandla om ursprungslandet. Åtminstone i inledningsskedet av mottagningen rekommenderas att grupperna kommer från samma land. År 2012 anlände asylsökande till Finland. Migrationsverket (Migri) fattade 2012 sammanlagt asylbeslut, av vilka (42 %) var positiva. Av dem som fick positivt beslut fick 553 asyl och flyktingstatus, de övriga uppehållstillstånd på någon annan i utlänningslagen föreskriven grund. Under den tid ansökan om asyl behandlas bor de asylsökande på mottagningscentraler eller ordnar sitt boende själva. År 2012 var den genomsnittliga behandlingstiden av asylansökningar på Migri ca 330 dygn vid så kallad normal handläggning. PROCESSEN VID ANSÖKAN OM ASYL 1. Den asylsökande lämnar in ansökan om asyl vid inresan till landet vid gränsen eller på en polisinrättning. 2. Den mottagande myndigheten utreder sökandens identitet, inresa och resrutt. Sökanden inkvarteras under handläggningstiden på en mottagningscentral eller skaffar själv en bostad. 3. Migrationsverket Migri undersöker om sökanden har ansökt om asyl i ett land som tillämpar Dublin II-förordningen, om en familjemedlem till personen är flykting i landet i fråga, om han/hon har visum eller uppehållstillstånd som beviljats av länderna i fråga eller om han/hon har kommit olagligt till Finland via något av länderna i fråga. 4a Om villkoren i Dublinförordningen uppfylls, undersöks ansökan hos Migri Positivt beslut: Migri beviljar sökanden antingen asyl eller uppehållstillstånd på basis av alternativt skydd eller humanitärt skydd. Polisen meddelar sökanden om beslutet. Den som beviljats asyl får resedokument för flykting och uppehållstillståndskort. Den som får uppehållstillstånd på grund av behov av alternativt skydd har rätt att få främlingspass. Sökanden får stanna i Finland. On han/hon har beviljats asyl på basis av alternativt skydd eller humanitärt skydd, är han/hon berättigad till en kommunplats. När det blir klart vilken kommun som tar emot, kan han/hon flytta från mottagningscentralen till en hyresbostad i den nya hemkommunen. 4b Om villkoren i Dublinförordningen inte uppfylls är den andra staten ansvarig för handläggningen av ansökan. Negativt beslut: Migri beviljar inte sökanden asyl eller uppehållstillstånd och fattar beslut om avvisning av sökanden. Polisen meddelar sökanden om beslutet och svarar för verkställigheten av avvisningen. Sökanden kan söka ändring i beslutet genom att överklaga beslutet hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Ändring kan vidare sökas hos högsta förvaltningsdomstolen (HFD) om HFD beviljar besvärstillstånd. Också den som fått uppehållstillstånd på basis av alternativt skydd eller humanitärt skydd kan anföra besvär över att ansökan avslagits. Tablå 1: Beskrivning av processen för asylsökning (Källa: Träskända stad 2013) 6

7 Finland har förbundit sig att årligen ge internationellt skydd också åt 750 personer som väntar på omflyttning på FN:s flyktingorganisation UNHCR:s flyktingläger, vilka har konstaterats ha anledning till välgrundad fruktan i sitt hemland för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politiska åskådning. Kvoten för år 2014 har höjts med 300 för att underlätta lösningen av flyktingkrisen i Syrien och av kvoten för 2014 (1 050) har 500 platser reserverats för syrier. Det har varit utmanande för Finland att hitta kommunplatser för flyktingarna och exempelvis i december 2013 väntade 398 personer på flyktinglägren på kommunplats i Finland. På detta inverkar antalet asylsökande som anländer till Finland och som när de fått tillstånd självständigt flyttar till kommunerna. Antalet är dock litet i internationell skala. Till exempel ansökte enligt uppskattning ca personer om asyl i Sverige år 2013 medan antalet inlämnade ansökningar om asyl i Finland under motsvarande tid var (Migrationsverket 2014). VAL AV KVOTFLYKTINGAR TILL FINLAND Den migrationspolitiska ministergruppen beslutar om antalet kvotflyktingar för följande år samt fördelningen av kvoten. Saken avgörs slutgiltigt när riksdagen fastställer statsbudgeten. Migrationsverket (Migri) planerar och genomför uttagningsresorna. Kommunen och/eller närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) utvärderar förutsättningarna för mottagning och integration ur kommunens synvinkel. Skyddspolisen bedömer beviljandet av tillstånd utgående från den allmänna ordningen och nationella säkerheten. Migri utvärderar de allmänna grunderna för beviljande av uppehållstillstånd. Migri fattar kvotvalsbeslut och sänder uppgifterna om de valda flyktingarna via NTM-centralerna till kommunerna. EXEMPEL PÅ KOMMUNPLACERING AV KVOTFLYKTINGAR Kommun X har med NTM-centralen ingått avtal om mottagning av X antal flyktingar årligen/vartannat/vart tredje år. Kommunen besvarar NTM-centralens förfrågning och meddelar att den tar emot antalet X syriska flyktingar i november. NTM-centralen informerar Migri om saken. Migri sänder via NTM-centralen för vidareförmedling till kommunen förslag om en syrisk grupp på X personer. Förslaget innefattar bakgrundsuppgifter om flyktingarna (ålder, kön, utbildningsoch arbetserfarenhet, hälsotillstånd) familjevis. Kommunen underrättar NTM-centralen att kommunen godkänner förslaget. Migri sänder NTM-centralen noggrannare, med bild försedda bakgrundsdokument över flyktingarna (RRF= Refugee Registration Form) NTM-centralen fattar kommunplatsbesluten och sänder flyktingarnas bakgrundsdokument till kommunen. Kyrkans Utlandshjälp genomför researrangemang för flyktingarna med beaktande av kommunens tidtabellsönskemål. Internationella migrationsorganisationen IOM sörjer för att flyktingarna ges kulturorientering i 7

8 det utsändande landet. Finlands Röda Kors försäkrar sig hos kommunen om flyktingarnas ankomsttidpunkt och tar emot flyktingarna tillsammans med kommunen på flygplatsen. Tablå 2: Beskrivning av processen för val av kvotflyktingar och placering i kommunen. Bearbetad utgående från Träskända stads utredning (2013). 3 Tjänster som stöder flyktingarnas integration När flyktingarna flyttar till kommunen är de berättigade till alla tjänster på samma sätt som övriga kommuninvånare. Utöver dessa förutsätter lagen om främjande av integration att ordna de integrationsfrämjande tjänsterna såsom behovet förutsätter. Lagen om främjande av integration (1386/2010), som trädde i kraft 2011, strävar efter att främja integrationen av personer som av olika orsaker flyttat till Finland. Fokus sätts på en vittomfattande och dubbelriktad integration och åtgärderna i det inledande skedet. Enligt lag är kommunen allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå. De tjänster som tillhandahålls i enlighet med integrationslagen finns sammanställda i Lovisa och Lappträsks program för integrationsfrämjande. Vid mottagning av flyktingar framhävs en del av dessa tjänster, och i detta kapitel behandlas de mest centrala ärendena som ska beaktas när flyktingar tas emot. Det ska dock beaktas att med undantag av några åtgärder (inledande hälsoundersökningar vid ankomsten och anskaffning av bostäder) ska kommunen tillhandahålla invånare med ett främmande språk dessa tjänster i vilket fall som helst. 3.1 Vägledning i det inledande skedet Integrationslagen förutsätter att kommunen och arbets- och näringsbyrån och andra myndigheter ska ge invandrare vägledning och rådgivning om integrationsfrämjande åtgärder och tjänster samt om arbetslivet. Tjänsterna gäller alla invandrare som av olika orsaker bor i kommunen. I mottagningen av kvotflyktingar ingår särskild handledning såsom att vägleda flyktingen i det nya landets tillvägagångssätt och tjänster samt att göra en inledande kartläggning och göra upp en integrationsplan. Utöver handledningen av klienter ingår det i mottagningsarbetet också att bl.a. reservera bostäder och inreda dem, samarbeta med andra myndigheter och fylla i de nya kommuninvånarnas papper. De centrala åtgärderna i mottagningsarbetets inledande skede har sammanställts i en checklista över praktiska arrangemang vid mottagningen av flyktingar (bilaga 3). 8

9 Det integrationsfrämjande arbetet sker som ett multiprofessionellt samarbete, men när kommunen tar emot kvotflyktingar ska det reserveras personalresurser för ordnandet av integrationen i det inledande skedet. Det är rekommendabelt att Lovisa anställer en invandrarkoordinator och en flyktinghandledare, i vilkas arbetsuppgifter också ingår handledning av övriga invandrare som bor i kommunen. De anställdas ansvarsområden specificeras i bilaga 2. Dessutom ska det beaktas att behandlingen av de statliga ersättningar som kommunen får för mottagningen av flyktingar kommer att öka mängden kansliarbete och man bör utse en person som ansvarar för ärenden som gäller ersättningarna Inledande kartläggning Statsrådet har utfärdat en förordning om inledande kartläggning i anslutning till främjande av integration. Syftet med kartläggningen är att bedöma klientens sysselsättnings- och studieförutsättningar samt övriga integrationsförutsättningar så uttömmande som möjligt. Dessa är till exempel läs- och skrivfärdigheter, kunskaper i finska och svenska, studiefärdigheter och studieförutsättningar, tidigare utbildning och arbetserfarenhet, kompetens som hänför sig till speciella färdigheter, egna önskemål om sysselsättning och utbildning, livssituationen och det behov av tjänster som denna medför. Utifrån den inledande kartläggningen kan klienten hänvisas till arbetsmarknaden samt anvisas utbildning som svarar mot hans eller hennes behov eller andra integrationsfrämjande åtgärder eller tjänster. Samtidigt bedöms klientens behov av en särskild integrationsplan. Den inledande kartläggningen utförs antingen av arbets- och näringsbyrån, då invandraren har registrerats som arbetslös arbetssökande, eller av kommunen, då klienten får annat än tillfälligt utkomststöd. Kommunen påbörjar den inledande kartläggningen inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades. Som hjälp vid den inledande kartläggningen kan användas arbets- och näringsministeriets finskspråkiga publikation med exempel på god praxis för inledande kartläggning: Alkukartoituksen avuksi: Esimerkkejä kotoutumislain mukaisen alkukartoituksen hyvistä käytännöistä ( och de modeller för inledande kartläggning som finns i den. Institutet för hälsa och välfärd har också på sin webbplats en länk till klientdokument för socialservice som gäller integration (på finska, Kommunen meddelar årligen närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) antalet genomförda kartläggningar samt när de påbörjats och avslutats. Kommunen får en ersättning på 700 euro för varje slutförd kartläggning Integrationsplan 9

10 Integrationslagen förutsätter att kommunen och arbets- och näringsbyrån vid behov eller på begäran av invandrarklienten tillsammans med denna gör upp en personlig integrationsplan. En integrationsplan görs alltid upp för en person som kommer som kvotflykting till kommunen eller för en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Integrationsplanen utarbetas utifrån den inledande kartläggningen och den ska göras upp inom två veckor från upprättandet av kartläggningen. I annat fall ska den första integrationsplanen göras upp senast inom tre år från det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades och den uppgörs enligt behov för högst ett år. Under den tid invandraren deltar i åtgärder i enlighet med integrationsplanen beviljas invandraren integrationsstöd i form av arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Staten ersätter kommunen för stödet i tre års tid. Integrationsplanen är en personlig plan som invandraren gör upp tillsammans med kommunen eller arbets- och näringsbyrån, och den innehåller åtgärder och tjänster vars syfte är att stöda invandrarens möjligheter att inhämta kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och att främja invandrarens möjligheter att deltaga som en likvärdig medlem i samhällsverksamheten. För integrationsplanen för personer i arbetsför ålder svarar arbets- och näringsbyrån. För integrationsplanen för barn, unga och övriga personer som står utanför arbetslivet svarar kommunen. Det rekommenderas att det dras upp riktlinjer för vilka aktörer i kommunen som utöver klienten ska delta i att göra upp planen. Det skulle vara naturligt att flyktinghandledaren och/eller invandringskoordinatorn som eventuellt anställs deltar, utöver eventuella andra aktörer, såsom representanter för småbarnsomsorgen, skolan och hälsovården samt tolk. I planen ska ingå åtminstone studier i finska eller svenska och vid behov andra individuella åtgärder som främjar integration, såsom undervisning i invandrarens eget modersmål i synnerhet vad beträffar minderåriga invandrare, samhällsorienterad undervisning, läs- och skrivundervisning samt undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen, sådana åtgärder och tjänster som minderåriga invandrares särskilda behov kräver, integrationsutbildning eller andra individuella åtgärder som främjar integration. Integrationsplanen kan göras upp som en personlig plan eller som en plan för familjen. När integrationsplanen görs upp kan arbets- och näringsministeriets blankett TEM584 utnyttjas. Blanketten finns på webbplatsen Institutet för hälsa och välfärd tillhandahåller också en blankett, och den nås via länken (på finska). 3.2 Hälso- och sjukvård Enligt folkhälsolagen (66/1972) och lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) ska kommunen ordna hälso- och sjukvårdstjänster i enlighet med lagen om hälso- och sjukvård. Kommunen ska alltså tillhandahålla flyktingar samma lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänster som övriga kommuninvånare och detta inkluderar rådgivnings-, skolhälsovårds-, studerandehälsovårds- och 10

11 sjukvårdstjänster. Dessutom ska kommunerna ordna en omfattande första intervju och inledande hälsoundersökning vid ankomsten av varje flykting inom två veckor från inresan till landet. Social- och hälsovårdsministeriet har skapat omfattande anvisningar om förebyggandet av infektionsproblem hos flyktingar och asylsökanden (social- och hälsovårdsministeriet 2009). I den omfattande första intervjun och undersökningen, s.k. inledande hälsoundersökningen vid ankomsten, gör hälsovårdaren en preliminär bedömning av behovet av särskilt stöd. Lovisa hälsooch sjukvårds interna anvisning om den inledande hälsoundersökningen vid ankomsten av invandrare håller på att färdigställas. Denna anvisning, Hälsoundersökningar för invandrare, som grundar sig på social- och hälsovårdsministeriets anvisningar, ger noggranna instruktioner för den inledande hälsoundersökningen vid ankomsten. Under det första mottagningsbesöket programmerar en hälsovårdare eller en läkare sållningsprov av blodet, avförings- och urinprov samt thorax-röntgen. Hälsovårdaren bokar tid till laboratoriet och röntgen och kontaktar vid behov en person som kan biträda flyktingen, till exempel en handledare eller en tolk. När provresultaten blivit klara ordnas det en lång så kallad första undersökning på cirka 1,5 timmar och i den deltar en hälsovårdare, en läkare och en tolk. I undersökningen ingår en lång hälsointervju, där man går igenom alla centrala ärenden som hör ihop med välfärd och hälsa. Uppgifterna om vaccinationer antecknas i patientuppgifterna och det läggs upp ett vaccinationsprogram. I detta skede underrättas närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) om de personer som är i behov av särskilt stöd och vars social- och hälsovårdskostnader NTM-centralen ersätter till deras fulla belopp i tio års tid. Man ber flyktingklienterna om lov att få överlåta hälsouppgifterna till t.ex. socialväsendet. Personalen som deltog i den första undersökningen lämnar barns hälsouppgifter till rådgivningsbyrån och skolhälsovårdarna. Rådgivningsbyrån och skolhälsovården bokar behövliga tider för sina klienter. Dagvård, skolgång eller språkkurser kan inte inledas förrän hälsoundersökningen är gjord. För invandrarklienter reserveras längre tid än vanligt eftersom anlitandet av tolk gör undersökningen långsammare. Inom tre veckor från ankomsten till Finland ska det också ordnas ett tandläkarbesök. I det välfärds- och hälsofrämjande arbetet med flyktingar är multiprofessionellt samarbete viktigt. I samband med hälsoundersökningarna ska det vara möjligt att konsultera en psykolog och att stå i nära kontakt med enheten för smittosamma sjukdomar, fysioterapi och tandvård. I kommunen är det motiverat att i det första skedet hänvisa hälso- och sjukvårdens klienter med invandrarbakgrund till sådana anställda på hälsovårdscentralen som är insatta i omständigheterna och som utsetts för detta arbete. Tolkningstjänster används alltid när det finns behov. Lovisa stad ordnar själv sin primärvårdsservice. Tjänster inom den specialiserade sjukvården köps av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och av Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen, Carea. Lappträsk kommun köper alla sina social- och hälsovårdstjänster av Lovisa. 11

12 Vid behov kan rehabiliteringscentralen för tortyroffer KITU, som verkar i samband med diakonissanstalten i Helsingfors, anlitas. KITU är en poliklinik på specialiserad sjukvårds nivå. Centralen bedömer, vårdar och rehabiliterar i Finland boende tortyrtraumatiserade flyktingar och asylsökande och deras familjemedlemmar. Till flyktingarnas förfogande står på samma sätt som för övriga kommuninvånare psykologtjänster och psykiatriska sjukskötares tjänster. Övriga tjänster köps av de tidigare nämnda aktörerna. Projektet Sylvia, som inleds 2014 och som koordineras av arbets- och näringsministeriet och finansieras av Europeiska flyktingfonden, stöder för sin del arbetet med mottagningen av flyktingar genom att ordna utbildning för kommunens anställda om till exempel krigstrauma. 3.3 Småbarnsfostran I riktlinjerna för småbarnsfostran i Lappträsk och Lovisa beaktas stöd för mångkulturalitet och barnets helhetsmässiga växande, vilket stöder en positiv jagbild samt stärker barnets egen språkliga och kulturella identitet. Integrationen av barnfamiljer och barn under skolåldern grundar sig på ett långsiktigt samarbete mellan invandringskoordinatorn och flyktinghandledaren (om sådana anställs), familjearbetet och småbarnsfostran. I synnerhet i anpassningen av dagvården för barn i familjer med flyktingstatus är samarbetet mellan de ambulerande barnträdgårdslärarna, ledningen för daghemmen, invandringskoordinatorn/flyktinghandledaren och familjen viktigt. För att fostringsgemenskapen ska lyckas anlitar men en tolk för viktiga möten, och de mest centrala blanketterna, såsom dagvårdsansökan och planen för småbarnsfostran, översätts till ett språk som klientfamiljen förstår. Medan föräldrarna väntar på att språkutbildning och annan integrationsutbildning ska börja är det ofta rådligt att först hänvisa familjen till det öppna daghemmet Treffis. Treffis verksamhet är avsett för barn under skolåldern, som får vård i hemmet, och deras föräldrar. I Treffis kan föräldrarna stifta bekantskap med andra föräldrar och barnen med nya lekkamrater. Treffis ordnar verksamhet på olika håll i Lovisa stad. När föräldrarnas integrationsutbildning börjar kan barnen erbjudas dagvård på halv- eller heltid enligt behov i ett daghem. I dagvården för barn med flyktingbakgrund tillämpas såväl i Lovisa som i Lappträsk en förankrad praxis att för varje barn som är över tre år och som har ett främmande språk vid behov beräkna platser för två barn för en tid av 12 månader. Det rekommenderas att barn med flyktingbakgrund samlas till ett och samma daghem i grupper som motsvarar deras ålder. För under tre år gamla barns språkinlärning behövs det sannolikt inte extra personal, men i gruppen för 3 5 år gamla barn rekommenderas att det, beroende på antalet barn, eventuellt anställs en assistent för halva dagen. I de pedagogiska lösningarna i småbarnsomsorgen och i planeringen och genomförandet av verksamheten beaktas barnets individuella behov samt språkliga och kulturella bakgrund. Barnet är möjligen också i behov av stöd för att kunna uppnå likvärdiga inlärningsförutsättningar. I planen för småbarnsfostran för barn med invandrarbakgrund görs det tillsammans med 12

13 föräldrarna upp en plan om hur barnet ska lära sig finska eller svenska. Planen följs regelbundet upp och man strävar efter att ställa så realistiska mål som möjligt i planen. I praktiken sammanknyts språkundervisningen för barn med ett främmande språk i huvudsak till den planerade vardagen inom småbarnsfostran och till användningen av funktionella undervisningsmetoder i smågrupper samt till naturlig växelverkan såsom i leksituationer. Småbarnsfostrarna ska ha en respektfull och positiv attityd mot andra kulturer, så att barnet får uppfattningen att uppväxtmiljön värdesätter bikulturalitet. Cheferna och ledningen ska sörja för att de anställda erbjuds behövlig utbildning. Att anställa fostrare som också har invandrarbakgrund, gärna av samma kulturella bakgrund, skulle också kunna vara en form av naturlig hjälp för mångkulturellt växande. Det lönar sig att utnyttja arbets- och näringsbyråns arrangemang med lönesubvention och andra dylika arrangemang vid behov. Ordnandet av förskoleundervisning behandlas i programmet för integrationsfrämjande i kapitel 4.2. (s. 8). Åtgärderna som presenteras där gäller barn med flyktingbakgrund på samma sätt som övriga barn med invandrarbakgrund. 3.4 Undervisning och utbildning Antalet invandrarelever ökar såväl i Lovisa som i Lappträsk. I båda kommunerna har det planerats och genomförts särskilda åtgärder för att stöda inlärningen för barn under 18 år med ett främmande språk och som omfattas av lagen om grundläggande utbildning och läroplikt. Om invandrareleven inte har tillräckliga språkkunskaper, inkluderas integrationsstödande arrangemang i elevens individuella plan för lärande. De vanligaste är förberedande undervisning, finska eller svenska som andraspråk samt undervisning i det egna modersmålet och den egna religionen. För barn med flyktingbakgrund ordnas samma specialarrangemang som för andra barn med ett främmande språk och med beaktande av barnets individuella behov. Integrationsplanen för barnet görs upp i samarbete med skolan och till den bifogas en individuell plan för lärandet. För invandrarbarn i läropliktsåldern och förskoleåldern kan ges undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen i enlighet med lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Förberedande undervisning kan också ges ungdomar och vuxna med invandrarbakgrund. Den förberedande undervisningen är avsedd för alla vars färdigheter i finska eller svenska inte är tillräckliga för att följa undervisningen i olika läroämnen i grupperna inom den grundläggande utbildningen. Tyngdpunkten i den föreberedande undervisningen ligger på undervisning av finska eller svenska som andraspråk. Av olika orsaker kan också elevens studieförutsättningar behöva uppövning. Till exempel erbjuds elever som saknar läs- och skrivfärdigheter undervisning som motsvarar färdighets- och åldersnivån (Utbildningsstyrelsen 2012). Den förberedande undervisningen tar i allmänhet ett år, men det är bra att inleda barnets integration i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen genast när barnet når den färdighetsnivå som behövs. I den förberedande undervisningen kan personer med invandrarbakgrund som antingen nyss har flyttat till landet eller som är födda i Finland delta. Att 13

14 ordna förberedande undervisning är alltid möjligt om det finns invandrarelever som har rätt till undervisning i kommunen. Den förberedande undervisningen finansieras med elevvisa statsandelar. Till utbildningsanordnaren betalas grunddelen av hemkommunersättningen för grundläggande undervisning multiplicerad med talet 2,39 utan kommunens finansieringsandel. (Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, 1705/2009, 12.) Enligt uppskattning täcks kostnaderna för smågruppsundervisning med statsersättningar, när det finns minst tre elever i gruppen. I Lovisa ordnas det tillsvidare inte förberedande smågruppsundervisning, men det har tillsatts en arbetsgrupp som ska planera förberedande undervisning och avsikten är att inleda undervisningen hösten I Lappträsk finns det sedan hösten 2013 en smågrupp med förberedande undervisning för grundläggande utbildning. Lappträsks riktlinje är att kommunen ordnar smågruppsundervisning om det finns minst tre barn i gruppen. Liknande praxis tas troligen i bruk även i Lovisa. I fortsättningen är det bra om den förberedande undervisningen för elever i årskurs 1 6 ges lokalt i kommunerna. Om antalet elever i grupperna underskrider tre elever är det bra att koncentrera undervisningen till Lovisa. Den förberedande undervisningen i årskurserna 7 9 ordnas i den stad/kommun där undervisning i dessa årskurser också ges i övrigt. Lappträsk kommer våren 2014 att fatta beslut om ordnandet av undervisningen i årskurserna 7 9. Lovisa ordnar själv den förberedande undervisningen i årskurserna 7 9. Om antalet elever i grupperna underskrider tre, ordnas den förberedande undervisningen genom differentiering från den normala undervisningen och genom andra stödåtgärder. När invandrareleverna flyttat över till den grundläggande utbildningen studerar de finska eller svenska i enlighet med lärokurserna i finska eller svenska som andraspråk. Målen i dessa avviker från målen i lärokurserna för elever som studerar finska eller svenska som modersmål. Det är inte fråga om sådan undervisning som avses i 12 i lagen om grundläggande utbildning, utan det betalas statsunderstöd för undervisning i finska eller svenska som andra språk för elever med ett främmande språk som modersmål och för stödjande av annan undervisning för dem på deras eget modersmål för tre undervisningstimmar per vecka per kalkylerad grupp på fyra elever. Undervisning kan ges i särskilda grupper eller differentierat på lektioner i modersmål eller litteratur. Om det i skolan finns minst fyra elever som studerar lärokursen finska/svenska som andraspråk ges undervisningen i en separat grupp. S2/R2-undervisningen ska ingå i elevernas fastställda antal veckotimmar. I Lappträsk ges S2-undervisning i form av smågruppsundervisning av en lärare i S2. I Lovisa ges undervisningen av en resurslärare. Hittills har det inte funnits behov av att ordna smågrupper med undervisning i svenska som andraspråk. Om Lovisa tar emot flyktingar, kan barnen integreras i dessa grupper och nya grupper grundas vid behov. Av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet som anknyter till lagen om grundläggande utbildning (628/1998) framgår behörighetskraven för lärare i S2. Storleken på en undervisningsgrupp i S2 ska enligt Utbildningsstyrelsens rekommendation uppgå till högst 10 elever. 14

15 Grunden för att lära sig främmande språk ligger i att man behärskar sitt eget modersmål. Tillsammans med undervisningen i det egna modersmålet förstärker undervisningen i finska som andraspråk elevens multikulturella identitet och lägger grunden för tvåspråkighet. Undervisningen av invandrare i modersmålet är undervisning som kompletterar den grundläggande utbildningen och för denna får kommunen särskilt statsunderstöd för 2 undervisningstimmar i veckan per kalkylerad grupp med fyra elever (Utbildningsstyrelsen förordning 2009/1777). Undervisning i det egna modersmålet ska tillhandahållas om antalet personer som kommer att delta i språkgruppen är minst fyra. För närvarande ordnas det i Lovisa smågruppsundervisning i ryska, men om det anländer flera barn som hör till samma språkgrupp, bör det grundas en smågrupp till stöd för undervisningen i deras modersmål, eftersom kommunen ska ordna undervisningen av minoriteter i enlighet med lagen om likabehandling. Om kommunen tillhandahåller undervisning i det egna modersmålet för en språkgrupp, ska det också enligt samma kriterier erbjudas övriga språkgrupper. En elev har rätt till undervisning enligt sin trosuppfattning om det finns minst tre elever som hör till samma trossamfund och om föräldrarna anhåller om undervisningen. I Lovisa och Lappträsk ges det i enlighet med majoriteten undervisning i den evangelisk lutherska tron och dessutom i den ortodoxa tron. Undervisningen i religion ingår liksom S2-undervisningen i antalet veckotimmar. Såsom undervisningen i det egna modersmålet ordnas undervisningen i den egna religionen med stöd av särskilt statsstöd. Utöver den förberedande undervisningen för grundläggande utbildning kan det erbjudas förberedande utbildning för yrkes- och gymnasiestudier, varefter eleven söker till antingen yrkesutbildning eller gymnasiestudier via endera antagning enligt prövning eller normal gemensam ansökan. I Lovisa finns det både ett finskt och ett svenskt gymnasium. Dessutom har yrkesinstitutet Porvoon ammattiopisto Amisto i Lovisa ett verksamhetsställe, där det erbjuds undervisning på grundexamensnivå inom bil- och säkerhetsbranschen samt social- och hälsovårdsbranschen. 3.5 Integrationsutbildning för personer över 16 år Arbets- och näringsbyrån i Nyland skaffar tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralen utbildning som främjar integrationen av invandrare i arbetsför ålder. I det integrationsfrämjande programmet för Lovisa stad och Lappträsk kommun (2013, s. 16) redogörs det närmare för integrationsutbildningen och läroanstalterna. Kommunen kan också ordna integrationsutbildning eller hänvisa klienterna till någon annan aktör för frivilliga studier. Frivilliga studier kan antecknas i integrationsplanen, varvid det kan betalas arbetsmarknadsstöd för utbildningstiden. För integrationsutbildningen för personer över 16 år svarar i allmänhet arbets- och näringsbyrån, som också står för kostnaderna. Om staden/kommunen ordnar utbildningen, hänvisas klienterna till den utbildning som 15

16 samkommunen Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä erbjuder, eftersom Lovisa och Lappträsk är delägarkommuner. I det integrationsfrämjande programmet framförs det att åtgärder som kan jämställas med integrationsåtgärder bör ökas och utvecklas. I synnerhet då arbets- och näringstjänsterna finns i en annan stad bör kommunen till exempel närma sig lokala arbetsgivare (inklusive kommunen själv) för att finna olika lönesubventions- och arbetsprövningsplatser inom olika branscher för invandrarna. Att till exempel erbjuda språkkurser i medborgarinstituten och att utveckla mångkulturell verksamhet inom tredje sektorn skulle också kunna vara viktig integrationsservice som går parallellt med de arbetskraftspolitiska åtgärderna och stöder dem. Närings-, trafik- och miljöcentralerna uppmuntrar i synnerhet mindre kommuner att samarbeta kring ordnandet av tjänsterna, och om de så önskar kan kommunerna också köpa tjänster av varandra. 3.6 Tredje sektorn som stöd för integration Stadens kulturtjänster innehar en viktig roll i det integrationsfrämjande arbetet, och dessa behandlas i programmet för integrationsfrämjande för Lovisa och Lappträsk (2013, s. 26). Även olika organisationers och församlingarnas betydelse för den dubbelriktade integrationen är betydande särskilt vad beträffar att erbjuda kultur- och fritidstjänster. I statsrådets invandringsstrategi och i integrationslagen poängteras också tredje sektorns betydelse för främjandet av den vardagliga dialogen mellan olika befolkningsgrupper. Finlands Röda Kors, som har verksamhet i Lovisa, arrangerar utbildning av stödpersoner och vänstugeverksamhet. Om Lovisa beslutar ta emot flyktingar kan FRK ordna utbildning i vänfamiljsverksamhet och mångkulturell verksamhet i vänstugan, i vars övriga verksamhet invandrarna också är välkomna. Dessutom kan FRK ordna till exempel insamling av vinterkläder och hemmets förnödenheter. I Lovisa verkar också kompanjonskapsprojektet Gemensamma Segel med stöd av Penningautomatföreningen RAY. I projektet deltar även Fredrikshamn och Kotka. Projektet har som mål att öka välfärden och förbättra livskvaliteten för invånare i olika åldersgrupper och olika målgrupper genom deltagande och aktivering. En av målgrupperna är invandrare. Projektet håller på att grunda ett kompanjonskapshus, som föreningarna kan använda som samlingslokal. I fortsättningen kan huset användas som till exempel en mångkulturell mötesplats, i så fall att någon förening påtar sig ansvaret för koordinering av verksamheten. Föreningen för arbetssökande invandrare, Loviisan Seudun Maahanmuuttajat työnhakijat ry, planerar mångkulturellt arbete i Lovisaregionen. Alla invandrare är välkomna att delta i verksamheten. Föreningsmedlemmarna kan också vara stödpersoner för flyktingar som flyttar till staden. 16

17 Framöver bör även andra idrotts- och hobbyföreningar som verkar i staden sporras att stöda det integrationsfrämjande arbetet. Även regionala aktörers möjligheter och projektfinansieringskanaler kan utnyttjas. 3.7 Bostäder Avtalet som ingås med närings-, trafik- och miljöcentralen förpliktar kommunen att ordna en första bostad för personer som fått en kommunplats och som anländer genom flyktingkvoten. Om möjligt ska hela gruppen inte placeras i en och samma byggnad, utan i hyresbostäder som motsvarar storleken på familjerna i gruppen som tas emot. Som instruktioner för sammanjämkningen av storleken på bostäderna, hyran och antalet boende kan socialväsendets och Folkpensionsanstaltens anvisningar användas. Med tanke på flyktingarnas integration och samhörighet är det bra om bostäderna ligger nära varandra och på gångavstånd från service. Med tanke på ordnandet av särskilda integrationstjänster, till exempel smågruppsundervisning i det egna modersmålet och religionen, vore det mest ändamålsenligt om bostäderna låg nära dessa tjänster och att barn i skolåldern placerades i samma skola och daghem. I ett längre tidsperspektiv och när antalet flyktingar ökar ska bostädernas placering på ett mera utspritt sätt övervägas, om vissa förorter riskerar att bli stämplade, d.v.s. att bli getton. Staden kan endast inverka på valet av kvotflyktingens första bostad. I Lovisa och Lappträsk förekommer det självständig invandring och på eget initiativ, och även kvotflyktingar kan i likhet med övriga kommuninvånare flytta såväl inom kommunen som från en kommun till en annan. Ofta känner inte ens de finska myndigheterna till kvotflyktingarnas exakta ankomstdag till Finland. Detta ställer samordningen av bostadsärendena i kommunen inför utmaningar. I allmänhet ingår kommunen först hyres- och elavtal för bostäderna i eget namn, och överför dem senare i de egentliga innehavarnas namn. Av arbets- och näringsministeriets anvisning om kommunersättningar i enlighet med integrationslagen framkommer det att staten betalar kommunen för nödvändiga kostnader, till exempel hyror eller elräkningar eller nödvändiga möbleringskostnader, under väntetiden för bostäder som reserverats för personer som åtnjuter internationellt skydd, då man inte kunnat undvika att reservera en bostad innan personer/familjen anländer till Finland eller flyttar till kommunen i fråga (TEM, 2013a, s. 15, se också TEM, 2013b, s. 31). Bostadssituationen i Lappträsk och Lovisa är utmanande. I synnerhet är det svårt att finna en bostad åt stora familjer, eftersom det inte riktigt finns tillgång till behövliga familjebostäder. Personerna som anvisas kommunen väljs i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralen, och storleken på bostäderna ska beaktas när man väljer gruppen som ska tas emot. Enligt uppskattning blir antalet tvårummare som behövs för en grupp på personer i Lovisa lediga inom sex månader och i enlighet med Lovisa stads bostadspolitiska program ska stadens hyresbostadsbestånd tillta kraftigt de kommande åren. Om kommunen tar emot flyktingar och kommunen inte kan erbjuda ändamålsenliga bostäder, kan kommunen hyra bostäderna av privata aktörer. Om boendet inte kan koncentreras till centrumområdet, kan en utspridning övervägas. 17

18 I Lappträsk finns det knappt några lediga bostäder just nu och i samband med beslutsfattandet vore det bra om kommunen skulle kunna fatta beslut om att reservera behövligt antal bostäder från bostadsbeståndet i fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Labyrintti som kommunen äger. 3.8 Tolkningstjänster Om en invandrare inte behärskar det språk, finska eller svenska, som myndigheten använder ska myndigheten sörja för att ärendet tolkas eller översätts i enlighet med språklagen (423/2003), lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), förvaltningslagen (434/2003) eller lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Ärendet tolkas eller översätts till ett språk som invandraren med beaktande av ärendets omständigheter förstår tillräckligt väl. Målet är att invandraren och den anställda ska förstå varandra genom tolken eller översättningen. Enligt 48 i lagen om främjande av integration (1386/2010) ersätter staten kommunen för kostnaderna för tolkningstjänster som ordnas för en person som anlänt som kvotflykting eller genom asylansökningsprocess till kommunen när de tolkningstjänster som anlitas hänför sig till social- och hälsovårdstjänster, till uppgörande av en integrationsplan eller en inledande kartläggning, till anlitande av integrationsfrämjande tjänster i det inledande skedet av ankomsten till landet och till introduktion i kommunen (att handla i butiken, sköta ärenden på posten och hos myndigheter, använda kollektivtrafik o.s.v.) Dessutom ersätts sådana kostnader för tolkning och översättning som uppkommit i samarbetet mellan skola och hem eller hem och daghem till sitt fulla belopp och utan tidsfrist. Förutsättningen för att ersättning betalas är ett ikraftvarande avtal om mottagning av kvotflyktingar. När personen beviljats finskt medborgarskap ersätts dessa kostnader inte längre. Ersättningarna som gäller personer som omfattas av dessa söks retroaktivt hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Noggrannare anvisningar om ansökning av ersättningarna finns i arbets- och näringsministeriets anvisning om ersättning till kommunerna för kostnader som uppstår vid tillämpning av lagen om främjande av integration. För att få ersättningarna förutsätts det att såväl kommunens program för integrationsfrämjande som avtalet med NTM-centralen om placering av flyktingar i kommunen är i kraft. Utöver tolkning rekommenderas att centrala broschyrer och meddelanden översätts till flyktingarnas modersmål. Tolkcentralerna erbjuder också dessa tjänster. Tolk- och översättningstjänster i Nyland erbjuds av bl.a. följande aktörer: Global Service Finland Oy ( tfn eller ) Helsingin seudun asioimistulkkikeskus ( tfn ) 18

19 Kotkan tulkkikeskus ( tfn , Semantix ( tfn ) Även tolkning per telefon är möjligt och det används också flitigt i många kommuner. Många tolkcentraler erbjuder också utbildning i anknytning till anlitande av tolk. 3.9 Utbildning av personalen i mångkulturella ärenden Enligt integrationslagen ska kommunen se till att den egna personalens kompetens i fråga om integration utvecklas. Målet är att stadens personal har kompetens i mångkulturella ärenden och att den kan identifiera etnisk diskriminering eller diskriminerande praxis, och att personalen känner till hur man ska gå tillväga sådant förekommer och kan handleda klienterna. Genom personalutbildning insätts personalen i mångkulturellt klientarbete, utmanande klientsituationer samt i förebyggande av rasism och etnisk diskriminering. Kompetensen för kommunens personal utvecklas bland annat genom allmän personalutbildning och utbildning bransch- och avdelningsvis. Utbildning i mångkulturalitet erbjuds av många aktörer. Vissa utbildningar är avgiftsbelagda, men det ordnas också avgiftsfri utbildning av många olika aktörer. Till exempel arbets- och näringsministeriets kompetenscentrum för integration, vars verksamhet inleds i början av 2014, erbjuder avgiftsfri utbildning i mångkulturella frågor och invandrarärenden. Det går också att be experter från NTM-centralen, FRK och Migrationsverket (Migri) att komma och berätta för kommunens aktörer om situationen i flyktingarnas utreseland. Utbildning i anlitande av tolk skräddarsys av olika tolkcentraler, vars kontaktuppgifter finns i punkt 3.8. Även andra kommuners sakkunniga i invandrarärenden kan inbjudas att berätta om sina erfarenheter av mottagning av flyktingar. Om Lovisa tar emot flyktingar kan medborgarinstituten i Lovisa ordna utbildning i mångkulturalitet för kommunens anställda på såväl finska som svenska. Utbildning i mångkulturalitet beaktas årligen när stadens utbildningsplan läggs upp. Det är ledningens uppgift att hänvisa personalen till dessa utbildningar. Bl.a. följande aktörer erbjuder utbildning i mångkulturalitet i huvudstadsregionen: Väestöliittos mångkulturella kompetenscentrum Kotipuu (Hemträdet) ( tfn ) Axxell Utbildning Ab ( p ) 19

20 Landsbygdens bildnings- och kulturförbund Maaseudun sivistysliitto ( tfn ) Finlands Flyktinghjälp rf ( tfn /Pia Lindfors) Projektet Kunnig i östra Nyland ( Utbildningsstyrelsen Institutet för hälsa och välfärd THL) ( Arbets- och näringsministeriets projekt SYLVIA ( 20

21 4 Kostnader för mottagning av flyktingar samt statliga ersättningar Personer med flyktingstatus behöver i stor utsträckning samma tjänster och åtgärder som de invandrare som anländer till kommunen i allmänhet. Det har gjorts en omfattande redogörelse för dessa tjänster i Lappträsk och Lovisas gemensamma program för integrationsfrämjande och i föregående kapitel. Efter ankomsten till kommunen omfattas kvotflyktingarna i fyra år av de så kallade integrationstjänsterna, och de asylsökande som fått uppehållstillstånd i Finland i tre år. Dessutom krävs det särskilda åtgärder för att de flyktingar som tas emot ska kunna bosätta sig i kommunen, såsom reservering och utrustning av bostäder, övergripande hälsokontroller o.s.v. (dessa åtgärder har presenterats tidigare i denna utredning). En undersökning av OECD (2013), där nettokostnaderna och -intäkterna av invandringen uppskattades, ger vid handen att invandrarna ger den offentliga hushållningen mer intäkter än vad de får tillbaka i form av olika slags tjänster och inkomstöverföringar. Undersökningar utvisar dock också att befolkningen med flyktingbakgrund använder vissa tjänster i synnerhet i det inledande skedet av integrationen mer än den ursprungliga befolkningen. Det finns skillnader beroende på vilka tjänster det är fråga om, och till exempel inom social- och hälsovården uppstår det ofrånkomliga extra tjänster och specialtjänster på grund av till exempel handledningen i det inledande skedet och hälsoundersökningar (Gissler m.fl. 2006; Arbetsministeriet 2006). Av Polichtchouks (2012) socioekonomiska analys av placering av flyktingar i kommuner framgår det att flyktingarna som klienter förbrukar kommunernas resurser mer än de övriga invandrargrupperna och den ursprungliga befolkningen. När kvotantalet ökar balanserar dock på längre sikt de ersättningar som kommunen får kommunens interna finansiering i relation till utgifterna. Integrationslagen (1386/2010) strävar efter att grundligt täcka de kostnader kommunerna orsakas av flyktingar. Dessutom har en ministerarbetsgrupp beslutat höja ersättningarna 2014 ansenligt för att underlätta lösningen av flyktingsituationen. En samfälld åsikt bland de sakkunniga som intervjuats för denna utredning är att de kommunersättningar som betalas för regelbunden mottagning av flyktingar i regel täcker de kostnader flyktingarna åsamkar kommunen eller att de kostnader som kommunen åsamkas är små. De framhäver också att de kalkylerade ersättningarna bör öronmärkas att användas för kostnaderna för de integrationsfrämjande tjänsterna, i synnerhet handledningstjänsterna och koordineringen av dem. 21