Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN

Transkript

1 MAT OCH BARN 1. Barnets mat 2. Smakprover (smakportioner) 3. Bra livsmedel att börja med 4. Hur ger jag barnet smakprover? 5. Att laga barnmat själv 6. Små barn behöver extra fett i maten 7. Gröt och välling 8. Livsmedel att undvika det första levnadsåret 9. Socker 10. Mjölk- och mjölkprodukter 11. Dryck 12. Fiber 13. Måltidsordningen 14. Tallriksmodellen 15. Matcirkeln 16. Byggstenar för frukost och mellanmål 17. Matglädje 18. Smaksinnet 19. Barnansvar och vuxenansvar 20. Allergi 21. När och hur bör gluten introduceras? 22. Måltidsförslag (4)-6 mån 23. Extra bilder Kan användas vid behov 24. Proteiner 25. Introduktion av olika livsmedel 26. Måltidsförslag 27. Måltidsklockan 28. Frukostförslag 29. Mjölkfria grötar och vällingar 30. Vegetarisk mat Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09

2 Barnets mat Presentationsrunda. Idag ska vi prata om barnets mat under det första levnadsåret/åren. Vi kommer bl a prata om när och hur olika livsmedel kan/ska introduceras, vad som ska undvikas/begränsas under första året, hur en bra måltisordning ser ut. Vi ska även prata om matglädje och smaksinnet. Avbryt gärna och ställ frågor och dela gärna med er av era egna erfarenheter. Matvanor grundläggs tidigt och det är därför viktigt att försöka etablera goda vanor redan från start. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 2

3 Smakprover (smakportioner) Fram till 6 mån ålder klarar sig barnet enbart på bröstmjölk/modersmjölksersättning, men därefter behöver de tillägg av vanlig mat för att täcka sitt näringsbehovet (bl a järn). När ditt barn är ca sex månader, tidigast vid 4 månader är det därför dags att börja med smakprover (smakportioner). Det är en första introduktion av vanlig mat. Barn behöver lära sig och det tar tid att vänja sig vid nya smaker och konsistenser. Barnet har hittills enbart levt på bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning. En del barn accepterar den nya maten med en gång och äter glatt, andra är mer försiktiga. Låt barnet få den tid det behöver, stressa inte. Hjälp barnet på traven genom att själv ha en positiv attityd till den nya maten. Modersmjölk/modersmjölksersättning är fortfarande den huvudsakliga maten för barnet. Att maten kommer ut igen beror inte på att barnet inte tycker om den utan att det inte riktigt vet vad det ska göra med den. Maten har ju en konsistens som barnet inte är van vid. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 3

4 Bra livsmedel att börja med Potatis, palsternacka, morot, majs, broccoli, blomkål är ex. på lämpliga baslivsmedel i den svenska kosten som passar bra att börja ge som smakprov. Även gröt fungerar bra. Börja gärna med potatis och/eller palsternacka som har en neutral smak. Introducera ett livsmedel i taget och bygg på portionerna efter hand. Blanda gärna i lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning i maten. Det ger en mjukare konsistens och barnet känner igen smaken. Det gör det lättare för barnet att acceptera ett nytt livsmedel. Tillsätt extra fett i hemlagad mat, ca 1 tesked matfett/portion när barnet äter en lite större portion. Potatis samt 1-2 grönsakspuréer är en bra första måltid. När potatis, grönsaker och rotsaker har introducerats kan frukt/fruktpuré introduceras. Färsk frukt kan t ex skrapas med sked, mosas eller rivas på rivjärn och är en bra efterrätt eller mellanmål. Kom ihåg att inte salta maten/kokvattnet eller använda livsmedel med salt i. Om potatisen har gröna fläckar eller fält ska den slängas. Då kan det ha bildats ett giftigt ämne (Solanin) som kan ge magont och yrsel. Om barn/föräldrar med utländsk härkomst ingår i gruppen fråga gärna vilka livsmedel som brukar introduceras som smakprover (smakportioner) i deras hemland. Gröt kokt på rismjölk, som är vanligt i andra kulturer, är också bra att starta med. Från ca 6 mån ålder kan/ska kött introduceras. Kött bidrar med viktigt järn. Även kyckling, fisk, ägg och baljväxter går bra att introduceras från ca 6 mån ålder. Om du märker att barnet inte tycker om smakprover, gör ett uppehåll och testa samma smak någon vecka senare. Tvinga/truga aldrig barnet att äta och låt barnet bestämma när det är mätt. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 4

5 Hur ger jag barnet smakprover? Börja med att låta barnet smaka fast föda i form av mos eller puré. Ge gärna smakprov av mat efter att barnet har ammats eller fått modersmjölksersättning. Barnet är då oftast utvilat och inte alltför hungrigt. Det är bra att servera smakprov vid samma tidpunkt varje dag t e x vid lunchtid. Det är bra att vänja sig vid att äta vid samma tid eftersom detta lägger grunden till regelbundna måltider. Starta med ½- 1 tesked av den nya maten, t ex puré av potatis eller palsternacka, fortsätt med samma livsmedel 4-5 dagar. Om barnet tycker att smakportionen smakar gott kan portionen ökas successivt så att portionen blir ca ½ dl. Kontrollera att moset inte är för varmt och mata barnet med en liten sked. De flesta barn har svårt för att få in maten ordentligt i munnen och svälja den. Att maten kommer ut igen beror alltså inte på att barnet inte tycker om den, utan på att det inte vet hur det ska göra och är ovan vid konsistensen. Det är bara att försiktigt stoppa in skeden igen. Om barnet visar ovilja mot maten är det bättre att vänta någon vecka och prova igen när barnet på nytt visar att det är nyfiket på mat. Om du inte är alltför flitig med att torka bort matresterna runt munnen under matningen tränas barnet i att använda sin tunga och sina läppar. Huden runt munnen blir då heller inte så irriterad. Hjälp barnet på traven genom att själv ha en positiv attityd till den nya maten. Smaka gärna själv på maten och visa barnet att du tycker om den. Låt barnet hålla i en egen sked när de visar intresse för det, två skedar mättar bättre än en. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 5

6 Att laga barnmat själv Att laga barnmat själv är både enkelt och billigt. Näringsmässigt är det ingen skillnad mellan burkmaten och den mat man lagar själv. Eftersom så små mängder krävs för varje portion är det enklast att laga många portioner åt gången som man sedan kan frysa in. Man kan använda sig av en stavmixer eller trådsil som ger ett mycket finfördelat mos. Vitlökspress och rivjärn ger ett grövre mos. En gaffel räcker för att mosa potatis. Eftersom barnet behöver extra energi behöver man tillsätta extra fett t.ex. 1 tsk olja eller flytande margarin i varje portion. Det här kan man antingen göra innan man fryser in maten eller vid servering. Om maten ska frysas är det bra att kyla ner den så snabbt som möjligt. Det går bra att frysa in purén i en iskubslåda eller styckfrysa genom att klicka ut den på plåt. Sedan kan man förvara de frysta bitarna i plastpåse eller i en burk. Det går också bra att frysa in färdigköpt barnmat på samma sätt. Börja med kokt mat eller grytor av olika slag. När barnet är lite äldre, i regel cirka månader, kan du börja ge lättstekta rätter. Efter hand får barnet också tänder och börjar tugga. Maten behöver då bara grovhackas med en kniv eller rivas med hjälp av ett rivjärn eller matberedare. Barn tycker ofta om sås till maten. Det smakar bra och ger maten en fin konsistens. Krydda gärna maten, men undvik salt och kryddor med salt i. Industritillagad barnmat kan användas som alternativ och komplement till hemlagad. Det kan vara praktiskt till exempel när man åker bort eller har väldigt ont om tid. Många småbarnsföräldrar brukar använda en kombination av hemlagat och burkmat. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 6

7 Små barn behöver extra fett i maten Små barn (0-2 års ålder) behöver större andel fett i maten p g a högt energibehov. De kan inte äta så stora portioner, utan behöver äta mindre men oftare. Extra fett i maten innebär att maten får ett ökat energiinnehåll. Portionerna kan då vara mindre men ändå ge tillräckligt med energi. Tillsätt ca 1tsk extra fett per portion hemlagad mat. Välja ett matfett med minst 80 % fetthalt. Fett ger ca dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein per gram. Fett tillför fettlösliga vitaminer, livsnödvändiga fettsyror samt kalorier (energi) till maten. Fett är nödvändigt för barns utveckling av hjärna och nervsystem. Fett hjälper till att framhålla smakämnen i maten och ger en mjukare konsistens. Lämpligt fett är rapsolja, majsolja, solrosolja, olivolja, matolja och flytande margarin. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 7

8 Gröt och välling Gröt och välling har liknande näringsinnehåll. De passar bra som frukost, eftermiddagsmål eller kvällsmål. Hemlagad gröt ger för lite järn i förhållande till barnets behov och det är därför bättre att använda den gröt som finns i affären som är berikad med järn. Det är bra att servera gröten utan mjölk till en början. I din matbutik finns ett stort urval av olika barngrötar som är avsedda för olika åldrar, de som visas på bilden är bara några exempel. För att barnet ska vänja sig vid olika smaker och konsistenser kan det ändå vara bra att ibland servera hemlagad gröt. Variera gärna mellan olika grynsorter. En barnportion gjort på ½ dl flingor brukar vara lagom. Tillsätt också 1 tsk fett per portion. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 8

9 Livsmedel att undvika under det första levnadsåret. Undvik SALT under barnets första år. Detta för att barnets njurar inte är färdigutvecklade och därför inte kan ta hand om för mycket salt. Därefter kan det ges i små mängder, fortsätta dock att begränsa saltintaget för att inte vänja barnet vid salt mat. Barn kan däremot äta örtkryddor (men inte örtsalt), peppar och rena, oblandade kryddor. En del blandade kryddor innehåller mycket salt, t ex grillkrydda. Barn kan äta vanligt margarin, men undvik extrasaltat. Ge ditt barn mat som är avsedd för dess ålder. HONUNG bör undvikas eftersom det kan innehålla sporer som kan utvecklas till bakterier som kan producera gift. SPENAT, RÖDBETOR, MANGOLD, RÖDBETOR, NÄSSLOR, BLADSELLERI bör undvikas pga. det höga nitratinnehållet som kan omvandlas till nitrit och försvåra syreupptagningen hos små barn. Andra livsmedel som inte är speciellt vanliga men också är olämpliga att ge små barn är opastöriserad mjölk/ost och rått kött. Undvik att ge livsmedel som lätt kan fastna i halsen, t ex jordnötter och nötter hela vindruvor oliver, även urkärnade popcorn hårda/sega karameller Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 9

10 Socker Godis, saft och andra söta livsmedel bör generellt också undvikas första året. Livsmedel med mycket socker innehåller oftast väldigt lite näring. Barn behöver mycket näring för att utvecklas. Söta livsmedel ökar dessutom risken för karies och genom att tidigt äta mycket söta livsmedel kan barnet vänja sig vid att allt ska smaka sött och får svårare att senare under uppväxten begränsa intaget av t.ex. godis, glass och söta drycker. Mycket söta livsmedel ökar även risken för övervikt/fetma. När barnet blivit äldre är det bra att försöka begränsa godis (och/eller andra söta livsmedel) till en ggn/vecka, lördagsgodis är en bra variant. Undvik/begränsa: Söta drycker (läsk, saft, juice, o boy) Söta mejeriprodukter (fruktyoghurt, smaksatt mjölk) Söta frukostflingor (t ex frostis, kalaspuffar osv.) Godis Söta krämer och fruktsoppor Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 10

11 Mjölk- och mjölkprodukter Mjölk och mejeriprodukter innehåller viktiga näringsämnen. Bland annat kalcium som är en viktig beståndsdel i skelett och tänder. Under barnets andra halvår är det lagom att introducera mjölk och naturell fil/yoghurt som smakprov/smakportion. Små mängder mjölk i matlagning och till gröt är lagom till cirka ett års ålder. Därefter kan man börja ge mjölk som dryck. Man rekommenderar mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt från ca mån ålder, inte tidigare, på grund av att dessa livsmedel i stora mängder mättar och kan konkurrera ut mer järnrika livsmedel. Det är viktigt för barn att få i sig tillräckligt med järn eftersom bröstmjölken inte täcker barnets behov efter 6 månader. Därför behöver barnet få i sig järn genom vanlig mat. Till barn över ca 1 år rekommenderas 5 dl mjölkprodukt/dag (mjölk, fil, yoghurt inklusive välling). Välj gärna mejeriprodukter som är nyckelhålsmärkta, dvs. lättmjölk, lättfil och lättyoghurt. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett ålder och kroppsvikt och syftar inte i första hand till att minska intaget av energi, utan att minska intaget av mättat fett Välj naturella produkter smaksättning kan göras på egen hand med frukt/bär. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 11

12 Dryck Barn som ammas eller får modersmjölksersättning behöver i princip inte några andra drycker. Från ca halvåret kan man ge vatten om barnet verkar törstigt. Vatten är den bästa törstsläckaren och från mån ålder är även mjölk en bra måltidsdryck. Sötade drycker, som saft och läsk, har ingen plats i spädbarnets kost och är även bra att undvika/begränsa även för äldre barn. Lightdrycker rekommenderas inte heller till små barn. Te och kaffe ger ingen näring, hämmar järnupptaget och bör inte ges till små barn. Om du har egen brunn är det viktigt att kontrollera vattnets kvalité. Kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun så görs en kontroll av vattnet. Använd aldrig varmt/ljummet vatten direkt från kranen till mat och dryck. Det kan innehålla skadliga ämnen och bakterier. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 12

13 Fiber Barnens mage och tarm är lite känsligare för fibrer än vuxnas och därför kan de inte alltid klara av fiberrik mat lika bra som vi. Symtom på för mycket fibrer i kosten kan vara både förstoppning och diarré samt dålig viktuppgång. Alla barn är olika och det är viktigt att prova sig fram och att inte utesluta saker och ting i onödan. Det är viktigt att barnen får möjlighet och chans att tycka om även fiberrika produkter. Så länge barnets mage fungerar bra så är det bara bra att inkludera fiberrika livsmedel i kosten. Tänk på att tillföra tillräckligt med vätska. Små barn blir lätt lösa i magen om de får för mycket fibrer i maten. När du introducerar bröd, börja därför med det ljusa. När barnet blir lite större är det bra om det får prova på olika brödsorter. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 13

14 Måltidsordningen Barnet har betydligt mindre magsäck jämfört med vuxna. När barnet är nyfött rymmer den inte mer än två msk och vid en månad lite mer än en halv dl. Det är därför barn behöver äta så ofta. Barn har också en snabbare ämnesomsättning jämfört med vuxna, vilket gör att det reagerar tidigare på blodsockersvängningar barnet blir hungrigt och gnälligt. En bra rytm med fasta tider främjar aptiten, ger tryggare-, mättare- och gladare barn. Detta är viktigt att tänka på även när barnet börjar äta vanlig mat. 5-6 måltider/dag, med 2-3 timmar intervall är lagom för det lilla barnet. Det är önskvärt att barnet äter tillsammans med övriga familjen. Exempel på måltidsordning Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Ev. något nattmål (behövs inte efter 6 mån ålder) En regelbunden måltidsordning bidrar till att barnet lättare får i sig den näring de behöver. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 14

15 Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar rätt proportioner av maten i huvudmåltiderna (lunch och middag eller middag och kvällsmat, vilket man väljer att kalla måltiderna). En del med potatis, pasta, ris och/eller bröd ger bra bränsle och energi. Grönsaker, rotfrukter, frukt eller bär tillför bland annat vitaminer och fibrer. Kött, fisk eller ägg är den minsta delen på tallriken. Den delen kan också bara mjölkprodukter som keso eller ost, eller proteinrika vegetabilier som torkade ärtor, bönor och linser. Den här maten ger protein av hög kvalitet och innehåller viktiga mineraler. För de minsta barnen i 1-2 års ålder är proportionerna lite annorlunda och tallriken delas i tre lika stora delar. Proteindelen blir då större och täcker en tredjedel av tallriken. För att täcka behovet av energi och näring underlättar det om barnet så småningom får två lagade huvudmål om dagen (från ca 8 mån ålder) komponerade enligt tallriksmodellen. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 15

16 Matcirkeln Matcirkeln hjälper till att få en variationsrik kost. Varje grupp i matcirkeln innehåller olika typer av livsmedel och näringsämnen. Bra är att försöka äta något från matcirkelns alla delar varje dag. Matcirkeln ger massor med möjligheter att skapa nya rätter och variera matlagningen. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 16

17 Byggstenar för frukost och mellanmål Försök komponera frukost och mellanmål med de tre byggstenarna. Vid mindre mellanmål kan enbart frukt räcka. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 17

18 Matglädje Det är viktigt att skapa en positiv stämning kring maten. Från ca 2 års ålder kan barnen vara med i köket, med matlagning och dukning. Mat som man själv har lagat smakar bättre. Trevlig stund i köket och runt matbordet ökar chansen till att barnen äter bra. Tjat och tvång medför att barnen äter mindre. Barn vill gärna äta själva (så fort de lärt sig gripa). Sitt tillsammans med barnet och låt dem "kladda" och njuta av maten och gemenskapen kring måltiden. Barn som får äta med fingrarna lär sig fortare äta med bestick. Använde ej mat som tröst, belöning, bestraffning. Mat blir lätt ett maktmedel. APTIT Alla människor föds med en inbyggd aptitreglering. Om man försöker styra hur mycket barnet ska äta kan man störa den naturliga hunger- och mättnadsregleringen. Det är föräldrarnas ansvar att erbjuda näringsrik och varierad mat men låt barnet avgöra hur mycket som ska ätas upp. Hur mycket barnet äter kan variera då barnet har olika tillväxtperioder under uppväxten och då anpassar mängden mat automatiskt. Aptitretare Prova att ge barnet en liten smakbit av t ex frukt, grönsak eller bröd ca min innan måltid. Då stimuleras ofta aptiten och barnet äter bättre av den lagade maten. Det är viktigt att det inte blir för stor portion så att barnet blir mätt och inte äter av maten. Regelbundna måltider stimulerar aptiten. Lek och fysisk aktivitet ökar kroppens behov av energi och främjar aptiten. En lagom stor portion mat, fint upplagd gör det lättare att äta. Aptiten kan variera dag för dag. Aptiten avgör mängden mat. Tvinga aldrig barnet att "äta upp". En det saker sänker aptiten: Infektioner, täppt näsa och sår i munnen. Trötthet och kraftig hunger om det går för lång tid mellan barnets måltider. Mellanmål eller söt dryck nära huvudmål. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 18

19 Smaksinnet Medfödda preferenser Får barnet välja fritt väljs mat med mycket fett och socker. Det finns ett överlevnadsvärde i att tycka om söt smak och fett för mer långsiktig överlevnad. Söta saker i naturen är också oftast ätliga och ofarligare, medan surt, beskt och bittert kan vara giftigt och farligt. Efter 4 månader ändras smaken och barnet blir mer nyfiken på andra smaker. Barnet kan fortfarande i perioder var mycket skeptisk mot nya saker. Också detta har ett överlevnadsvärde, att barnet inte stoppar allt som ser intressant och gott ut i munnen, då små barn har svårt att skilja på vad som är mat. Knep för att lära barn att äta bra och hälsosam mat I och med den inbyggda skepticismen/misstänksamheten för nya saker kan det krävas många försök och presentationer innan barnet tillslut accepterar en ny smak och konsistens. Efter många försök lär sig barnet att det inte var något giftigt och har hunnit vänja sig vid smaken. Ser små barn att vuxna äter kan det underlätta barnet att våga prova. Även att se andra barn på t.ex. dagis som äter av maten kan ha positiva effekter. Barn har lätt för att förstå vad vi vuxna tycker om maten. Om barnet förstår att mamma inte gillar maten är det svårt att få barnet att äta. Tänk därför på hur du presenterar det för barnet, om det ser roligt och aptitligt ut och att du själv visar att du tycker att det smakar bra. Lättare att accepterar saker om man är hungrig: grönsaker utmärkt som förrätt/knapra på i väntan på maten Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 19

20 Barnansvar och vuxenansvar Det kan vara bra att tänka på att vi vuxna har ett stort ansvar kring barnets mat. Barnets ansvar är att bestämma vad och hur mycket det ska äta av den mat som serveras. Låt barnets signaler styra när de är mätta. (Äldre barn med överviktiga barn kan dock behöva hjälp att begränsa portionsstorlekarna). Den vuxnes ansvar är att servera (erbjuda) bra mat på regelbundna tider, skapa en trevlig måltidsmiljö, äta tillsammans med barnet samt ge barnet hälsosamma matvanor. Matvanor grundläggs tidigt. Tänk på att barn gör som vi gör och inte som vi säger. Var en förebild. Och våga sätt gränser när det behövs. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 20

21 Allergi När någon i familjen har svår allergi: Man rekommenderar att barn med ärftlig benägenhet för allergi ammas 4-6 månader. Det är en fördel om man börjar ge annan mat samtidigt som man ammar. Introducera ett livsmedel i taget, i små mängder och i långsam takt. Tarmen hos spädbarnet mognar successivt och blir med tiden mindre känslig för ämnen som kan ge allergi. Tidigare trodde man att allergi kunde förebyggas genom att undvika att ge barnet vissa livsmedel men enligt allergiforskarnas senaste röd är det bästa rådet att leva som vanligt. De livsmedel som oftast ger allergiska reaktioner är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter som jordnötter och soja, nötter och fröer av olika slag samt spannmål. Gluten Se nästa bild. Komjölk Det är inte ovanligt att barn reagerar på komjölksprotein. Dessa barn kan reagerar med kräkningar, diarre, kolik och/eller hudutslag när man övergår från bröstmjölk till modermjölksersättning eller andra produkter som är baserade på komjölksprotein. Allergin växa ofta bort när barnet blir äldre. Ägg och fisk Tidigare uppmanades föräldrar till barn i högriskfamiljer, det vill säga familjer där föräldrar och/eller syskon i många år har eller har haft en svår allergisk sjukdom som kräver behandling, att vänta med att ge barnen ägg och fisk tills de har fyllt ett år. Denna rekommendation har ändrats och idag kan dessa introduceras som vanligt om inte läkare rekommenderat annat Nötter och jordnötter Nötter och jordnötter innehåller mycket starka allergen och en sådan allergi kan orsaka mycket svåra symtom. Eftersom jordnötter och nötter även lätt kan hamna i luftvägarna hos små barn bör helst inga småbarn äta det. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 21

22 När och hur bör gluten introduceras? Intoducera gluteninehållande mat när smakprover (smakportioner) börjar ges Introducera i små mängder (t ex i form av gröt, smörgåsrån, bröd eller pasta) Intoducera gärna under skydd av amning (Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete i någon form. Det finns också lite gluten i korn, råg och havre. I havre rör det sig dock om minimala mängder. Därför är det viktigt att barnet även får prova vete, korn eller råg i till exempel gröt, bröd eller pasta ). Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 22

23 MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning (4) - 6 månader FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning LUNCH Börja med smakportion av mosad potatis, palsternacka, morot eller majs. Börja med 1 tsk och öka sedan till successivt till ca 1/2 dl. Bröstmjölk eller ersättning EFTERMIDDAG Smakportion av gröt, servera gärna med lite fruktpuré som t ex banan, päron, blåbär, aprikos, äpple alt. ge lite gluteninnehållande mat t ex smörgåsrån eller smulad och uppblöt skorpa/brödbit Bröstmjölk eller modersmjölksersättning MIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller modersmjölksersättning Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 23

24 EXTRA BILDER Kan användas vid behov Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 24

25 Proteiner Vid ca 6 mån ålder är det bra att lägga till mer proteinrika livsmedel såsom kött/fisk/kyckling/ägg till måltiderna. Baljväxter (ärter, bönor, linser) är en bra vegetarisk proteinkälla. Proteiner är kroppens byggnadsmaterial, och kött bidrar med viktigt järn. Från ca 6 mån ålder ska måltiderna börja likna tallriksmodellen. Fisk Fisk är nyttig mat - rik på vitaminer och mineraler. Fet fisk som sill, strömming, lax och makrill innehåller långkedjiga omega 3-fettsyror som de flesta behöver äta mer av. Därför är det bra om barn äter fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fisk är även rikt på D-vitamin. På grund av att det kan finnas miljöföroreningar i vissa fisksorter är många onödigt försiktiga med fisk. De flesta fiskar kan man äta så mycket man vill av, till exempel odlad lax, fiskbullar, fiskpinnar, sillkonserver och konserverad tonfisk. Det är bara vissa insjöfiskar och fet Östersjöfisk, till exempel strömming, som man inte ska äta för ofta. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 25

26 Introduktion av olika livsmedel Mag-tarmkanalen utvecklas successivt och näringsfysiologiskt sett finns det egentligen inga magiska tidpunkter för när kan introducera olika livsmedel. I följande tabell redovisas en sammanställning över när man kan börja ge olika livsmedel, Uppgifterna utgår från vedertagen praxis i Sverige. Andra kulturer kan ha andra tillvänjningsmönster som fungerar lika bra. Stjärnorna innebär att dessa livsmedel kan introduceras i mindre mängd än övriga livsmedel. Korven bör man vänta med pga. det höga saltinnehållet och det låga innehållet av järn jämfört med rent kött. Från 4 mån ålder kan man börja med gröt och från 6 mån ålder välling. Börja med kokt mat och grytor. Vid månaders ålder kan du börja med lättstekta rätter. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 26

27 MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning LUNCH Börja med smakportion av mosad potatis, palsternacka, morot eller majs. Börja med 1 tsk och öka sedan till successivt till ca 1/2 dl. Bröstmjölk/ersättning EFTERMIDDAG Smakportion av gröt, servera gärna med lite fruktpuré som t ex banan, päron, blåbär, aprikos, äpple alt. ge lite gluteninnehållande mat t ex smörgåsrån eller smulad och uppblöt skorpa/brödbit Bröstmjölk eller modersmjölksersättning MIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning Måltidsförslag under barnets första år (4) - 6 månader 6-8 månader 8-10 månader månader MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning LUNCH Hel komplett måltid av mos/puré: ½-1 dl potatispuré + 1/2 dl grönsakspuré + tillägg av kött/fågel/fisk/ägg Börja med 1 tsk öka sedan successivt till ca 2 msk Avsluta måltiden med frukt- /bärpuré ca 1/2 dl Dryck: vatten Ev bröstmjölk/ersättning EFTERMIDDAG Bröstmjölk/ersättning eller gröt + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré MIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller modersmjölksersättning Ursprungsidé: Anna Klebom, leg. dietist, Alingsås barnmottagning. MORGON Bröstmjölk/välling /gröt + frukt-/bärpuré + 1/2 dl mjölk FÖRMIDDAG Ev mosad eller finriven frukt eller bär LUNCH Finfördelad kokt mat; 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 2 msk kött/fisk/ägg/fågel Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Frukt/bär MIDDAG Smakportion av familjen mat + ev gröt + 1/2 dl mjölk + frukt- /bärpuré Dryck: vatten KVÄLL Bröstmjölk eller välling/gröt MORGON Bröstmjölk/välling / gröt* + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré + ev 1 ljus smörgås med margarin och leverpastej/mjukost FÖRMIDDAG Frukt/smörgås LUNCH Finfördelad kokt mat; 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 3 msk kött/fisk/ägg/fågel Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Mjölkprodukt, smörgås och frukt MIDDAG Se lunchen ovan. KVÄLL Bröstmjölk/välling/gröt * Prova även mer fiberrika grötar som rågflinge-/råggröt eller grahamsgröt Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 27

28 Måltidsklockan Så här kan en bra dag se ut. Frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål är en bra måltidsordning. Måltiderna behöver inte intas extakt på dessa tidpunkter, utan kan anpassas efter era tider. 2,5-3 timmar mellan målen är en bra rytm. Försök gärna att äta på ungefär samma tider varje dag. Frukost och mellanmål komponeras bra med de tre byggstenarna (som tidigare bild visat) och till mindre mellanmål räcker enbart t ex frukt. Lunch och middag komponeras bra med hjälp av tallriksmodellen. Serveras gärna en brödbit till maten och frukt till efterrätt Bra måltidsdryck är vatten eller mjölk. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 1

29 Frukostförslag Frukost 1 Välling är tack vare berikning en bra källa till vitaminer och mineraler. Men bara en mugg (eller flaska) välling ger inte mer än ungefär en tiondel av den energi barnet behöver per dag. Lägger man till en skinksmörgås blir frukosten utmärkt (+ frukt). Frukost 2 En annan bra frukost är en tallrik fil och cornflakes med en halv banan, en korvsmörgås och ett litet glas juice. Frukost 3 En portion havregrynsgröt med mjölk och äppelmos blir tillsammans med en ostsmörgås en mättande och näringsrik frukost. Apelsinjuice bidrar med C-vitamin. (Självklar är det nog så bra med vanlig apelsin, då man även får med de nyttiga fibrerna) Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 2

30 Mjölkfria grötar och vällingar Sinlac specialgröt, EnaGo s gröt och välling, Sempers mjölkfria gröt samt Nestlés ris- och havregröt är mjölkfria alternativ och finns att köpa i vanlig matbutik. Dessa produkter är komjölksproteinfria och kan vara ett komplement till komjölksproteinfria modersmjölkserättningar som t ex Nutramigen eller Profylac. Det går självklart bra att göra gröt eller välling på komjölksproteinfri modersmjölkserättning som t ex Nutramigen. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 3

31 Vegetarisk mat Det går att servera spädbarn lakto-ovo-vegetarisk mat. Maten innehåller då förutom livsmedel från växtriket även mjölk, mjölkprodukter och ägg. Att endast ge mat från växtriket, så kallad veganmat ger inte barnet tillräckligt med näring. Det krävs mycket goda näringskunskaper innan man ger sitt barn vegankost. Tala med din BVCsjuksköterska. Vid lakto-ovo-vegetarisk kost är det extra svårt att tillgodose järnbehovet hos barn. Var noga med att ersätta kött och fisk med livsmedel som innehåller järn t. ex. bönor, ärter samt gröna bladgrönsaker. Ibland kan vatten som måltidsdryck, ersättas med osötad barndryck som är berikad med järn och vitamin C. Ge dagligen ditt barn järnberikad välling och gröt, som är avsedda för små barn. Julia Backlund, Leg. Dietist, , reviderad jan-09 4

32 MAT OCH BARN Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

33 Barnets mat Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

34 Smakprover Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

35 Bra livsmedel att börja med Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

36 Hur ger jag barnet smakprover? Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

37 Att laga barnmat själv Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

38 Små barn behöver extra fett 1 tsk per portion hemlagad mat Tänk gärna på fettkvalitén Välj minst 80 % fetthalt Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

39 Gröt och välling Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

40 Livsmedel att undvika första året Salt Bladselleri Honung Spenat och mangold Rödbetor Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

41 Socker Godis Söta drycker Söta flingor Söta mejeriprod. Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

42 Mjölk och mjölkprodukter Vitamin A Vitamin D Niacin Tiamin Riboflavin Vitamin B12 Vitamin B6 Fosfor Kalcium Magnesium Zink Selen Jod Kalium Välj naturella produkter smaksättning kan göras med bär/frukt Från mån ålder som dryck eller i större mängder som fil/yoghurt Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

43 Dryck Vatten Mjölk (från mån ålder) Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

44 Fibrer Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

45 Måltidsordning Viktigt med regelbundna måltider! Nyfödd 7 dagar 30 dagar 1 år Vuxen 30 ml 60 ml 120 ml 250 ml 1300 ml Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

46 Tallriksmodellen Källa: Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

47 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

48 Byggstenar för frukost och mellanmål Källa: Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

49 Matglädje Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

50 Smaksinnet Bild: tasteline Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

51 Barnansvar och vuxenansvar Barnansvar hur mycket Vuxenansvar vad och när Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

52 Allergi Gluten Komjölk Ägg Fisk Nötter och jordnötter Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

53 När och hur bör gluten introduceras? När smakprover börjar ges I små mängder (t ex i form av gröt, smörgåsrån, bröd eller pasta) Gärna under skydd av amning Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

54 Måltidsförslag (4) - 6 månader MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning LUNCH Börja med smakprov av t ex mosad potatis, palsternacka, morot eller majs. Börja med 1/2-1 tsk och öka sedan till successivt till ca 1/2 dl. Komplettera med bröstmjölk eller modersmjölksersättning EFTERMIDDAG Smakprov av gröt, servera gärna med lite fruktpuré som t ex banan, päron, blåbär, aprikos, äpple alt. ge lite gluteninnehållande mat t ex smörgåsrån eller smulad och uppblöt skorpa/brödbit. Bröstmjölk eller modersmjölksersättning MIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller modersmjölksersättning Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

55 Extra bilder Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

56 Kött/fisk/kyckling/ägg /baljväxter Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

57 Introduktion av olika livsmedel Ålder/månader Bröstmjölk/ Modersmjölksersättning X X X X X X X x x x x x x Potatis, ris, pasta x x X X X X X X X Rotfrukter och grönsaker x x X X X X X X X Frukt och bär x Gröt och välling x Smörgås Kött, fågel, fisk och ägg x X X X X X X X x X X X X X X X x x X X X X X x x x X X X X X Korv x x x x x Baljväxter x x X X X X X X Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

58 Måltidsförslag BARNETS MAT UNDER FÖRSTA ÅRET (4) - 6 månader MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller modersmjölksersättning LUNCH Börja med smakportion av mosad potatis, palsternacka, morot eller majs Börja med 1 tsk och öka sedan successivt till ca ½ dl. Bröstmjölk/ersättning EFTERMIDDAG Smakportion av gröt, servera gärna med lite fruktpuré som t ex banan, päron, blåbär, aprikos, äpple alt. ge lite gluteninnehållande mat t ex smörgåsrån eller smulad och uppblöt skorpa/brödbit Bröstmjölk eller modersmjölksersättning MIDDAG Bröstmjölk eller Modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller Modersmjölksersättning 6-8 månader 8-10 månader månader MORGON Bröstmjölk eller modersmjölksersättning FÖRMIDDAG Bröstmjölk eller Modersmjölksersättning LUNCH Hel komplett måltid av mos/puré: ½-1 dl potatispuré + 1/2 dl grönsakspuré + tillägg av kött/fågel/fisk/ägg Börja med 1 tsk öka sedan successivt till ca 2 msk Avsluta måltiden med frukt /bärpuré ca 1/2 dl Dryck: vatten Ev. bröstmjölk/ersättning EFTERMIDDAG Bröstmjölk eller gröt + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré Ev. bröstmjölk/ersättning MIDDAG Bröstmjölk eller Modersmjölksersättning KVÄLL Bröstmjölk eller Modersmjölksersättning MORGON Bröstmjölk/välling /gröt + frukt-/bärpuré + ½ dl mjölk FÖRMIDDAG Ev. mosad eller finriven frukt eller bär LUNCH Finfördelad kokt mat; 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 2 msk kött/fisk/ägg/fågel Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Frukt/bär MIDDAG Smakportion av familjen mat + ev. gröt + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré Dryck: vatten KVÄLL Bröstmjölk eller välling/gröt MORGON Bröstmjölk/välling / gröt* + 1/2 dl mjölk + frukt-/bärpuré + ev. 1 ljus smörgås med margarin och leverpastej/mjukost FÖRMIDDAG Frukt/smörgås LUNCH Finfördelad kokt mat; 1 mosad potatis/1 dl kokt pasta/3/4 dl kokt ris + 1/2-1 dl kokta/finrivna grönsaker + 3 msk kött/fisk/ägg/fågel Frukt/bär 1/2-1 dl Dryck: vatten EFTERMIDDAG Mjölkprodukt, smörgås och frukt/bär MIDDAG Se lunchen ovan. KVÄLL Bröstmjölk/välling/gröt * Prova även mer fiberrika grötar som rågflinge-/råggröt eller grahamsgröt Uppdaterad jan Urspungsidé: Anna Klebom, Leg Dietist Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

59 Måltidsklockan Lunch Mellanmål 9.30 Mellanmål Frukost kl.7.00 Kvällsmål Middag kl Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

60 Frukostförslag Foto: Magnusson produktion Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

61 Mjölkfria grötar/vällingar Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009

62 Vegetarisk mat Julia Backlund, Leg. Dietist Reviderad jan 2009