Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,

Transkript

1

2

3

4

5 Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,

6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Delområden för fullföljda studier Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor Stimulera intresset för studier Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund. 10 Genomförande och uppföljning... 11

7 Inledning Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. I Västra Götalandsregionens budget för 2017 beskrivs att utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att stiga, men med ökade skillnaderna inom regionen inte minst sett till antalet elever som fullföljer sin studiegång med godkända betyg. Statistiken visar bland annat att i Västra Götaland har skolresultaten i grundskolan försämrats i samtliga delregioner. Andelen avgångselever i åk 9 behöriga till gymnasiet har minskat från ca 90 procent i början av 2000-talet till ca 85 procent Regionen har därför inlett en kraftsamling och kommer i bred samverkan att fokusera på denna utmaning framöver. Med Handlingsplan fullföljda studier som grund för ett koncerngemensamt arbete vill Västra Götalandsregionen stimulera och utveckla samverkan med andra aktörer som tillsammans ska arbeta för att fler elever lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Arbetet med fullföljda studier är ett område som knyter samman strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barn och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser är det som kan vända trenden i hela Västra Götaland. Det är därför viktigt att få en gemensam bild av utmaningen och se sin egen del i arbetet. Folkhälsokommittén fick, utifrån sin roll genom Samling för social hållbarhet, i uppdrag av regionstyrelsen att senast under våren 2017 återkomma med förslag på regiongemensamma åtgärder som stärker samarbetet med andra aktörer inom Västra Götaland. Utgångspunkterna för arbetet är de regionövergripande mål som finns i VG2020 och i Framtidens hälso- och sjukvård. I samverkan med kommunalförbunden, via Beredning för hållbar utveckling, har också frågan om fullföljda studier lyfts och prioriterats. Faktaruta: Mål från strategidokument VG2020 o Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium och skillnader mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. o Avhoppen från skolan ska minska till mindre än 8 % i Västra Götaland senast Framtidens hälso- och sjukvård o Prioriterat mål: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård Beredning för hållbar utveckling o Rekommenderat område för samverkan: Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Syfte Det goda livet för alla i Västra Götaland är till stor del beroende på de möjligheter och förutsättningar som skapas för barn och unga som lever här. Att skillnaderna mellan regionens olika delar, mellan olika skolor och mellan olika grupper av barn och unga är

8 oacceptabelt. Målet att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg kräver av Västra Götalandsregionen att vi vågar se på vår egen verksamhet och ställa oss frågan: Vad kan vi göra bättre?. Syftet med kraftsamlingen är därför att dels synliggöra de insatser Västra Götalandsregionen deltar i och som bidrar till målet och dels att skapa synergier, exempelvis spridning av lärandeexempel eller att förmedla kontakter för samverkan i Västra Götaland. Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Den ska ligga till grund för fortsatt samverkan internt mellan förvaltningarna och externt med kommunalförbund, kommuner, myndigheter och idéburen sektor. Första delen i arbetet med det gemensamma målet är denna handlingsplan , med tillhörande aktivitetsplan för 2017: Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Här redovisas utgångspunkter för kraftsamlingen och det övergripande målet bryts ned i ett antal delområden. Aktivitetsplanen tydliggör de konkreta aktiviteter som ska genomföras och de processer som ska startas som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är att tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Utgångspunkter Arbetet med kraftsamling fullföljda studier utgår ifrån ett antal utgångspunkter och perspektiv. Komplexa utmaningar Utmaningen med att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg är mångbottnad. Förutsättningarna kan påverkas av familjens/elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunalförbunden har tagit fram kunskapsunderlag som belyser hur arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret ska bedrivas, vilket också är en pusselbit i utmaningen. Hela frågan ligger dock inte inom skolans/kommunens domän, vilket innebär att Västra Götalandsregionen som välfärdsaktör måste se sin del i arbetet. Det innebär allt ifrån verksamhetsutveckling som med individens förutsättningar i centrum överbygger gränssnittsfrågor mellan olika huvudmän, till satsningar på metodutveckling och implementering av kvalitetssäkrade metoder med dokumenterat positiva effekter. Förutom individuella och organisatoriska faktorer är detta också ett område kopplat till strukturell ojämlikhet, vilket återigen kräver en helhetssyn och bred förståelse. Komplexa utmaningar innebär också att det finns ett behov att 1) identifiera en gemensam problembild med relevanta aktörer, 2) identifiera redan påbörjade och verksamma insatser som kan intensifieras och 3) mer komplexa problem i rotsystemet där en lösning kräver

9 mer energi och tid. För arbetet med kraftsamlingen innebär det att vi kan fortsätta pågående arbete, växla upp insatser som är lättare att identifiera och samtidigt ge tid för att tillsammans bättre förstå utmaningen Västra Götaland står inför. Generella och riktade insatser Målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg innehåller insatser och verksamheter som rör sig mellan generella insatser och riktade insatser. Där generella/ universella insatser är basen som vänder sig till alla barn medan riktade/selektiva insatser vänder sig till vissa barn, en riskgrupp eller ett visst problem. De kan utgöra behandling eller andra stödjande åtgärder. Fig 1: Generella och riktade insatser Sociala investeringar som genomförs i Västra Götaland ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som regionens styrdokument lyfter upp och som nämns ovan. Sociala investeringar kan göras inom alla nedanstående områden. Genomgående perspektiv Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med Barnkonventionen anger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och att barnets rätt till utveckling och utbildning säkerställs. Genomförandet av de åtgärder som ligger i handlingsplanen för mänskliga rättigheter under mål 2 Stärka rättigheter för barn och unga där barnrättsperspektivet (25) utvecklas inom organisationen är en central grund för arbetet med fullföljda studier. Arbetet ska också: utgå utifrån icke-diskriminering, jämlikhet, jämställdhet och transparens tillgänglighet ur följande aspekter: fysisk, psykisk, kognitiv, språklig, administrativ, geografisk, ekonomisk och tillitsmässig. bygga på delaktighet och inkludering

10 Delområden för fullföljda studier Västra Götalandsregionens fortsatta arbete innefattar insatser som syftar till att stärka organisationens möjligheter till samverkan och stärka insatserna riktade till familjer samt barn och unga mellan 0-25 år. Ett antal områden har identifierats som särskilt viktiga för Västra Götalandsregionens verksamhet. 1. Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Komplexa utmaningar har sällan en enda lösning, på samma sätt som det sällan är en enda ansvarig aktör. Istället är det många tvärsektoriella lösningar som behövs för att skapa förändring. För att undvika friktion och gränskonflikter behöver dessa aktörer prata med varandra och samverka, inte bara inom organisationen utan även mellan organisationer. Västra Götalandsregionens arbete för fullföljda studier måste ta sin utgångspunkt i ordinarie styrning- och ledningsstrukturer samt ordinarie verksamhet för att bli hållbart. Samverkansstrukturerna måste också innefatta relevanta aktörer oavsett organisation, även idéburen sektor, akademin och privat sektor. Identifierade utmaningar: Brist på kommunikation över organisation-/förvaltning- /myndighetsgränser, kunskap om varandras uppdrag och tid att samlas är några utmaningar som belysts i processen. Vem ansvarar, vem har kunskap och vilka bör vara med i insatser är frågor som på ett annat sätt fångar utmaningen. Trots rörelsen mot att sätta individen i centrum, att skapa en dörr in -lösningar så är våra organisationer ibland otidsenliga, stela och har svårt att hantera komplexa samband som berör flera parter. Att utgå ifrån arenor där barn och unga rör sig bör vara en grundregel. Västra Götalandsregionen äger, deltar i och möjliggör ytor för samverkan, exempelvis familjecentraler och olika former av vårdsamverkan. När det kommer till innehåll står vi inför några utmaningar. Dels handlar det om att Västra Götalandsregionen internt inte alltid är överens om vilka perspektiv eller frågor vi prioriterar i samverkan. Dels måste vi förhålla oss till andra aktörers förväntningar på oss och andras uppdrag. En annan utmaning är användandet av ekonomiska incitament som styrmedel. Här finns utrymme till förbättring i hur Västra Götalandsregionen följer upp och styr, då beslut ibland motverkar varandra eller inte gynnar samverkan. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen utveckla och stärka samverkan internt och externt genom att: Involvera fler aktörer för att identifiera frågor och lösningsförslag på de gemensamma utmaningarna för fullföljda studier, genom bland annat politiska workshops och dialoger. Samverkan med kommunerna direkt och via kommunalförbunden för att utveckla och stärka arbetet mot skolavhopp. Tydliggöra Västra Götalandsregionens roll i samverkan för att kunna komplettera andra aktörer och minska gränssnittsproblematiken inom området psykisk hälsa/ohälsa.

11 Stärka upp viktiga arenor för arbetet med fullföljda studier utifrån delregionala prioriteringar. Kan handla om familjecentraler, förstärkta ungdomsmottagningar, vårdsamverkansteam etc. Använda sociala investeringar som verktyg för fortsatt utvecklingsarbete för att stärka barn och ungas framtida utveckling och hälsa, i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommuner och andra aktörer. 2. Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa 2.1 Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Det finns ett starkt samband mellan kognitiv utveckling och psykisk hälsa. Den kognitiva förmågan är ett resultat av utvecklingen av kopplingar mellan olika centra i hjärnan. Denna utveckling startar redan under fosterstadiet och får oerhörd kraft under det första levnadsåret för att sedan avta redan till tonårstiden. Viktigt att notera att hastigheten med vilken kopplingarna bildas kan påverkas av stimulering av barnets sinnesorgan, t.ex. syn, hörsel och känsel och lite senare även kognitiva funktioner. Det innebär alltså att utvecklingen av barnets kognitiva förmåga kan stimuleras genom att föräldrar och andra i dess omgivning ägnar sig åt barnet, pratar, sjunger, berättar, läser för det. Forskningen visar att även barn som från början har en lägre kognitiv förmåga kan utveckla den under barndomsåren beroende på i vad mån barnets sociala omgivning förmår att stimulera barnet. Här blir familjens/omgivningens livsvillkor men även det omgivande samhällets förmåga att stödja föräldrar eller vårdnadshavare synnerligen viktiga. Det finns ett starkt samband mellan kognitiv förmåga och fysisk och psykisk hälsa. Grupper med nedsatt kognitiv förmåga löper t.ex. större risk för nedsatt psykiskt välbefinnande men även för psykiatriska sjukdomstillstånd. Det finns även ett omvänt samband så att nedsatt psykisk hälsa påverkar utvecklingen av kognitiv förmåga. De tidiga åren blir av dessa skäl en viktig tidpunkt för insatser som motverkar ojämlikheter i skolresultat men även ojämlikhet i hälsa. Identifierade utmaningar: Hälsofrämjande arenor når inte alla familjer, barn och unga på samma sätt. En del i utmaningen är att Västra Götalandsregionen inte förmår utforma så att det passar olika familjers och föräldrars förutsättningar. En del av det ligger i uppdraget att verka för jämställt föräldraskap, men utmaningen kvarstår. Vårdaktörer har till uppdrag att stötta båda föräldrarna, i fall om två, på lika villkor, men utifrån familjens förutsättningar. Att skapa förståelse för föräldrarnas förutsättningar och vidareutveckla arbetsmetoder utifrån det är nödvändigt. Det gäller vårdaktörer likväl som andra hälsofrämjande arenor. För Västra Götalandsregionen handlar det också om att möjliggöra en god relation och tillit till vården genom ett bra bemötande. Ett identifierat problem är att tilliten till hälso- och sjukvården är lägre bland exempelvis hbtq-personer och personer med utländsk bakgrund än övriga befolkningen. Detsamma gäller utmaningen att tidigt och systematiskt bedöma och stödja kognitiv utveckling.

12 Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att stärka upp tidiga insatser som når föräldrarna eller barnen själva genom att: Tillsammans med akademin, kommuner och frivilligsektorn tillgängliggöra och kvalitetssäkra tidiga, hälsofrämjande arenor. Bidra till att stärka föräldrarollen genom att främja psykisk hälsa, öka kunskap om betydelsen av tidiga insatser och spridandet av enkla verktyg. 2.2 Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Ohälsa i barndomen, i synnerhet psykisk ohälsa, är förknippad med sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter som vuxen. Orsaken till psykisk ohälsa är multifaktoriell. Ärftliga faktorer i form av en medfödd sårbarhet och att omgivningen, i form av föräldrar, förskola, kamratkrets, skola, som inte förmår att kompensera för detta. Det finns också skillnader mellan hur flickor och pojkar upplever, diagnosticeras och agerar utifrån sin psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa kan också vara en konsekvens av utfrysning eller mobbning elever utsätts för då de bryter mot rådande normer i skolan, exempelvis kopplat till kön eller sexualitet. Att aktivt arbeta normmedvetet är därför i sig en metod som förebygger ungas psykiska hälsa, och regionen bör därför verka för att integrera normmedvetenhet i sina verksamheter. Identifierade utmaningar: För att motverka konsekvenserna av psykisk ohälsa handlar det om tillgänglighet och kvalitet i insatser. Välfungerande samverkan är också av vikt både på individnivå och på organisatorisk nivå. Problematiken med ungas psykiska hälsa är delvis en gränssnittsfråga mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. I anvisningar och lagar finns tolkningsutrymmen som kan skapa olika förväntningar på varandras uppdrag och ansvar. Hälso- och sjukvården kan bidra till måluppfyllnad genom att upprätthålla hög tillgänglighet för barn och ungdomar med familjer som behöver vårdens resurser och för att ingen ska behöva vänta. Hälso- och sjukvården ska bidra med kvalificerade utredningar och diagnostik, kvalificerad behandling och god samverkan. Detta bör göras utifrån en medvetenhet om icke-diskriminering, delaktighet och individen i centrum. Alla tar sig inte heller själva till hälso- och sjukvården på grund av psykisk ohälsa/diagnos såsom social fobi, ångest eller depression, tidigare erfarenheter av dåligt och kränkande bemötande eller att inte blivit tagen på allvar i mötet med hälso- och sjukvården. En utmaning är att identifiera de hinder som uppkommit i utformandet av vården och som på olika sätt exkluderar grupper eller försvårar för att uppfylla sina lagstadgade uppdrag. Men även identifiera nya sätt att agera mer utåtriktat för att för att nå dem som inte tar sig till eller söker sig till vården. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på insatsområden som stärker upp psykiatrin, genom: Genomförandet av handlingsplan för vuxenpsykiatrin. Genomförandet av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin.

13 Pröva pilotprojektet förstärkt första-linjen och undersök förutsättningar för spridning. Att fortsatt driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet med kunskapsutveckling, införandet av nya behandlingsmetoder och systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa 3. Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor. Det finns starka samband mellan livsvillkoren under barndomstiden, de levnadsvanor som skolbarnet tillägnar sig och senare skolresultat. Ekonomisk knapphet, föräldrars arbetslöshet, trångboddhet, boendesegregation, språksvårigheter och föräldrarnas utbildningsnivå är exempel på förhållanden som påverkar barnets uppväxt och skolgång. Långvariga ogynnsamma livsvillkor kan starta stressmekanismer hos barnen vilka påverkar kognitiv förmåga och ökar risken för psykisk ohälsa vilket sammantaget underminerar barnets skolgång och hotar skolresultaten. Det är delvis under skoltiden som barnets levnadsvanor utvecklas. Uppväxten och familjeförhållanden utgör den grund på vilken levnadsvanorna grundläggs och formas vidare i mötet med kamrater på skola och fritid. Många barn växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv. Detta gäller även vid förälders och närståendes allvarliga sjukdom eller död. Med stöd till barnen och föräldrarna kan mönstret mellan generationerna brytas. Identifierade utmaningar: Visserligen finns kunskapssammanställningar som visar att det finns starka samband mellan barns livsvillkor och utveckling, mellan t.ex. fattigdom och ohälsa men mer sällan ger de kunskap om varför och på vilka sätt en brist på ekonomiska resurser leder till ohälsa och vilka strukturer/maktförhållanden som skapar ojämlikhet. En ökad förståelse behövs som en del för att bättre motverka effekterna. Att tidigt identifiera barn och unga i utsatta familjer är en utmaning. Möten mellan Västra Götalandsregionen och familjer är många och har olika syften, men dessa nyttjas inte systematiskt för att identifiera riskfaktorer. Samtidigt som det saknas tydliga kanaler för att hantera information som kan uppkomma vid möten. Barn och unga som lever i familjer i utsatthet bör kunna identifieras tidigare. Bristen på kunskap inkluderar också behovet av kompensatoriska verktyg som särskilt riktas till barn och unga i utsatta familjer. Västra Götalandsregionen har här en roll i arbete att skapa meningsfull fritid och kompensera effekter av familjers livssituationer genom bland annat kulturen. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på att utveckla metoder för att tidigt identifiera och stärka barn och unga i utsatthet, genom: Använda de tillfällen Västra Götalandsregionen möter familjer eller barn och unga för att identifiera utsatthet. Öka kunskap om hur och på vilka sätt familjens utsatthet påverkar barn och unga och utveckla våra verksamheter utifrån kunskapen.

14 Att sprida och stärka kunskapen hos familjer och barn själva om vart man kan få hjälp och stöd, vilka rättigheter en har att få s.k. kompensatoriska verktyg. 4. Stimulera intresset för studier Ungdomar som löper risk att hoppa av skolan upplever den ofta som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det speciellt viktigt att skolan arbetar med motivation och ser till att ungdomarna har kompetens att göra välgrundade val inför framtiden. En koppling till arbetslivet kan ge ökad inspiration och studie- och yrkesvägledning kan spela en viktig roll för ungdomarna. Identifierade utmaningar: Arbetet för att stimulera intresset för studier inkluderar allt ifrån tidiga insatser i grundskola från låg- och mellanstadium till kompletterande studievägar för ungdomar som läser in gymnasiekompetensen på folkhögskolan. Erfarenhet och kunskap visar att det är viktigt och verksamt att visa på framtidsmöjligheter och koppla insatserna till arbetslivet. Elever i riskzon för avhopp saknar av olika skäl förebilder och kontakter. Det kan handla om ungdomar som knappt känner någon vuxen person som arbetar överhuvudtaget, exempelvis bland vissa ungdomar som bor i socioekonomiskt utsatta områden och har en utländsk bakgrund. Bland ungdomar med funktionsvariationer är det ofta ovanligt att ha vuxna förebilder med likadan förutsättningar som är i arbete. En utmaning är också att omsätta kunskap och förståelse kring diskriminerande mönster på arbetsmarknaden för att bättre kunna bemötande ungdomar med annan bakgrund och för att hjälpa arbetsgivare att inte stänga dörren för framtida arbetskraft. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med insatser där ungdomar får kontakt med arbetslivsrepresentanter, får tillgång till praktik, får en kvalificerad studie- och yrkesvägledning, genom: Riktade insatser i samverkan med kommuner och kommunalförbund för att minska risken för skolavhopp. Insatserna omfattar såväl yngre åldersgrupper som elever i högstadium och gymnasium. Genom bland annat Science centers arbeta för att öka intresset hos barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Erbjuder alternativa och kompletterande studieformer genom folkhögskolorna i Västra Götaland, bl.a. studieförberedande kurser. Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri. 5. Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund Personer som flytt har ett annat utgångsläge än den som flyttar till ett annat land för att arbeta eller för att bilda familj. Personer som flyr från sitt hemland har nästan alltid levt en

15 tid under stor stress innan de flyr. Själva flykten är ofta omgärdad av umbäranden och hot, och många familjer splittras under långa perioder. Efter ankomsten till det nya landet väntar en tid av ovisshet under asylprocessen innan det nya livet kan ta sin början. Detta leder sammantaget till att psykisk ohälsa är ett större problem hos nyanlända flyktingar än hos andra grupper av migranter. Identifierade utmaningar: Västra Götalandsregionen har skyldighet till att genomföra hälsoundersökningarna av asylsökande och nyanlända för att tidigt kunna fånga psykisk ohälsa. Utöver utmaningen att hinna med och täcka upp för behoven finns utmaningar att nå bland annat familjer i eget boende. Till skillnad från barn och unga som är ensamkommande och bor på boende eller blir familjehemsplacerade är familjer i eget boende till stor del beroende av släkt och vänners kunskap om systemen i Sverige. De genomförda lagförändringarna innebär också förändringar för arbetet där möjligheter till stöd, hälsa/utbildning och liknande försvårats. Utmaningen kring personer utan identitetshandlingar eller de som stannar kvar trots utvisningsbeslut kan komma att öka. Hur ska myndigheter/huvudmän agera när t.ex. personer som gömmer sig och saknar papper undviker nämnda aktörer? Här måste Västra Götalandsregionen tydliggöra vad som redan är beslutat, så som att personer som lever gömda och/eller utan papper har rätt till vård, samt skapa riktlinjer, guidning och rutiner för att förbättra genomförandet av beslut. Ungdomar med migrationsbakgrund har stort behov av sociala och fysiska aktiviteter under tiden de befinner sig i asylfasen. Många vill engagera sig för ensamkommande barn och ungdomar med det saknas förenklade metoder och samordning. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med särskilda insatser för barn och unga med migrationsbakgrund, genom att: Genomföra utbildningsinsatser för personalgrupper som kommer i kontakt med barn med migrationsbakgrund, samt öka kunskapen om vilka lagar och riktlinjer som gäller. Genomföra riktade hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och unga med migrationsbakgrund för att främja deras skolresultat, exempelvis tillsammans med BUP och HVB-hemmens personal. Kartlägga behovet av, utforma och genomföra insatser för att stödja särskilt sårbara grupper barn och unga, t.ex. barn i EBO-familjer och papperslösa. Skapa ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. Samverkan med science centers i särskilda insatser för nyanlända. Genomförande och uppföljning Vad kan Västra Götalandsregionen göra bättre? Vad kan samhällsaktörer i Västra Götaland tillsammans göra bättre för att skapa förutsättningar för barn och unga att fullfölja sina studier? För att möjliggöra förändring måste utvecklingsarbetet utgå ifrån dem

16 verksamheterna är till för och genomföras tillsammans med dem. Det kan i vissa fall vara ett perspektivskifte som kräver eftertanke och extra insatser, men nödvändigt då det handlar om att vässa vårt arbete för att bättre möta dem vi sällan når eller känner till, hantera individer/grupper som är extra sårbara och skapa jämlika förutsättningar att lämna grundskolan och gymnasiet med godkända betyg. Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Det innebär att det under hela genomförandet kommer genomföras politiska dialoger och workshops för att stärka det egna arbetet. Genomförandet av aktiviteter inom aktivitetsplanen är linjeverksamheternas eget ansvar och däri ligger också ansvaret att utvärdera dem utifrån deras tänkta effekt på målet. Uppföljning och utvärdering är centralt för att kunna utveckla verksamheten och ska det göras ur olika perspektiv, så som barnen och ungdomarna själva, krävs det att resurser avsätts. Aktivitetsplanen som helhet kommer följas upp och revideras årligen i den gemensamma organisationen för kraftsamlingen.

17 Aktivitetsplan 2017: fullföljda studier Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. Aktivitetsplanen för 2017 tydliggör de konkreta aktiviteter som genomförs och som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Aktivitetsplanen för 2017 är en sammanställning eller kartläggning av centralt beslutade insatser som pågår under året. För året ska den därför inte ses som en rekommendation om vad som bör prioriteras ytterligare, utan visar hur VGR redan idag arbetar brett med frågor som har bäring på målet.

18 Aktiviteter som genomförs internt i VGR Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 1 Information om SIP och insatser för att möjliggöra ökad användning. 1 Genomföra och följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: - Familjecentraler; etablering och uppdrag och deltagare ex tandhygienist - SIMBA-team med fokus på Barn och Ungas psykiska hälsa - Ungdomsmottagningar med förebyggande uppdrag - RFSL om HBTQ och hälsa i skolan - Förstärkt samverkan HSN - kommunalförbund - kommun - samordningsförbund. "Fullföljda studier - inkluderande lärmiljö" Öka användningen av SIP som verktyg. Följa upp effekter av insatserna på det gemensamma målet, samt undersöka förutsättningarna att växla upp sådant som har effekt. 2.1 Barnets första bok Att inspirera föräldrar att läsa, berätta och sjunga för sina barn och därigenom stimulera sina barns språkutveckling. Aktörer inom PV och BUP har god kännedom om skyldigheter kring SIP/Västbus Några gemensamma insatser för spridning i hela VG Ökad kontakt mellan familj och BVC/biblioteket. Fler föräldrar som läser för sina barn. HSS HSN Status Delvis pågående Ansvarig KPH KUN Pågår Kultur i Väst

19 3 2.1 En förälder blir till Ökad kunskap och förbättrade färdigheter i att möta olika vårdnadshavare, barn och familjer och på så sätt verka för ett mer inkluderande bemötande och ett mer jämlikt föräldraskap. 2.2 Regionuppdrag (Nationella riktlinjer) missbruk och beroende Insatser till unga (12-18 år) samt skapa integrerade mottagningar för ungdomar Förbättrade förutsättningarna för ett stärkt och jämlikt föräldraskap med barnens bästa i fokus. Identifikation/bedömning och behandling av ungdomar med missbruk. Behov av utökad samverkan med socialtjänst i form av integrerade mottagningar ex Mini-Maria MR-planen, RF Pågår Verksamh eter inom barnhälso vårdskedj an i VGR, samt KJV RS Pågår PV, BUP och KPH 2.2 Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Alla barn garanteras likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling I planen beskrivs hur BUP kan bidra genom hög tillgänglighet, kvalificerade utredningar, diagnostik, kvalificerad behandling och god samverkan, samt metodutveckling för s.k. hemmasittare. RS Pågår BUP och KPH 2.2 Förstärkt första-linjen Tilläggsuppdrag till utvalda VC med särskilt ansvar för barn och unga 7-18 år. Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, samverkan med andra vårdaktörer i närområdet ex skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar m.fl. HSS Pågår PV och KHP

20 4 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Besluts- Forum Status Ansvarig 2.2 Driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet 3 Undersök skillnader kring första hembesök BVC samt följa effekter av pilotsatsningar kring att förstärka hembesöken. Säkerställa ett gott bemötande och en vård med hög kvalitet för personer med självskadebeteende i hela vårdkedjan. Brukar- och närståendeperspektiv ska vara med i all vård och vårdutveckling. Vården vid självskadebeteende ska vara jämlik i Sveriges alla landsting och regioner, ha hög tillgänglighet och rimliga väntetider. Jämlikt arbete med barnhälsovårdsprogrammet. 3 Barn som anhöriga? Våga fråga. Projektet ger stöd för en hög följsamhet till lagstiftningen och därmed minska risken för ohälsa och ogynnsam utveckling hos barn vars förälder eller motsvarande ingår i bestämmelsens målgrupper. Säkerställa att syftet/målen uppnås i Västra Noden. Ökad förståelse kring genomförandet av hembesök. Fler som vågar fråga. Pågår KHP m.fl. - Uppstart Barnhälso vårdstea men, KJV Enligt lag, HSL 2g Pågående

21 5 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Besluts- Forum Status Ansvarig 5 Utbildningssatsning inom Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Att utbilda utbildare som kan föra kunskap vidare till personal som möter asylsökande och nyanlända. Att fler i VGR känner sig rustade att möte målgruppen asylsökande och nyanlända. HSS Uppstart Lina Gustin 5 Genomföra och följa upp "Fördelning av statsbidrag utifrån flyktingsituationen" med hänsyn till gemensamt mål om fullföljda studier: - Ungdomsmottagningarna (Sex och samlevnad) - Behandlingsteam för barn och unga (Röda korset) - Flyktingbarnteamet 2, 3, 4, 5 Använda referensgrupper barn och unga. 1,2,3,4, 5 Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter Förstärka regionens verksamheter som har att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande. Att arbeta med relevanta åtgärder/aktiviteter utifrån målgruppen barn och ungas perspektiv. Kunskap- och kompetenshöjning Att kunna möte ökad efterfrågan av insatser och eventuell ny kompetens. Ett hållbart arbete. Stärkta rättigheter för barn och unga HSS Pågående Flera MR + RF (Handlings plan MR) MR + RF (Handlings plan MR) Pågående Pågående Avdelning MR Avdelning MR

22 6 Aktiviteter som genomförs i samverkan eller finansieras av VGR Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum Status Ansvarig 1 Implementera elevhälsodatabasen Skapa relevant uppföljningssystem för att följa hälsoutveckling bland elever. 1 Samverkansyta mellan kommunalförbunden genom socialfondsansökningarna; "Fullföljda studier GR" och "En skola för alla" Länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa. 1 Inriktningsdokument ungdomsmottagningar Skapa former och förutsättningar för erfarenhetsutbyte, kunskapsutbyte och möjlighet till strategisk påverkan. Villkor i statsbidrag till kommun och landsting. Utveckla ungdomsmottagningarna i länet (oavsett huvudman) Bättre statistikunderlag framöver. Fler ungdomar som fullföljer sina studier. Gemensamma målområden i fem vårdsamverkansområden varav minst ett med bäring på fullföljda studier och bättre gemensam tillämpning vad gäller SIP/Västbus Nivåstrukturering av verksamheterna men också tillgänglighet samt innehåll i ungdomsmottagningarnas arbete/insatser med bäring på att främja ungdomars hälsa (tidiga och generella insatser) FHK Pågår Avdelning folkhälsa + Avdelning Data & Analys RUN/FHK Uppstart Avdelningar na folkhälsa + FOUU VVG - KPH VVG Pågår Enheten primärvård

23 7 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum Status Ansvarig 2.1 Träningsprogram för Medveten Närvaro och Resiliens (TMR) Att genomföra ett träningsprogran i mellanstadiet och högstadiet. Olika program för olika målgrupper. 2.1 El sistema Verka för att alla barn ska få möjlighet att uppnå sin fulla potential genom att musicera tillsammans. 2.1 Kvalitetsindikatorer förskolan Bidra till barns kognitiva, sociala, språkliga, emotionella och motoriska kompetenser. 2.2 Systematisera kunskapsutbyte idéburen sektor, ex Samråd och Tjejjourer 2.2 Systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa. Ta tillvara på kunskap från olika grupper som inte alltid ges utrymme. Minskad stress hos ungdomar. Fler barn och unga som deltar i musikverksamheter. Ett instrument som kan urskilja kvalitetsaspekter för barns välbefinnande, lärande och hälsa. Implementeras i ett flertal kommuner/stad. RUN (SIMmedel) KUN Pågående Pågående Närhälsan utvecklingsc entrum för barns psykiska hälsa och Psykologenh eten Väster i SDF Västra Gbg FHK Pågående Avdelning folkhälsa - MR/FHK Pågående Avdelning folkhälsa och mänskliga rättigheter KPH

24 8 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 3 Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Identifiera barn i lågstadiet Ökad skolnärvaro för RUN (SIMmedel) med hög skolfrånvaro och deltagande barn utifrån intervjuer ska anpassade insatser genomföras. 3 Utmanande avstamp 2 Att i samverkan erbjuda familjecoach till hela familjen. 3 HELA - Holistiskt Engagerat Lärande för Alla Syftar till att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i svårighet. - RUN (SIMmedel) Kunskap om och verktyg som kompenserar och utvecklar målgruppens förmågor. RUN (SIMmedel) Status Pågående Pågående Pågående Ansvarig Närvårdssa mverkan Södra Älvsborg, BUP och Borås kommun Gullspång kommun, Närhälsan och Skagerns vård- och hälsoenhet. Psykologenh eten för MVC/BVC, SÄS och Navet och 4 kommuner. 3 Unga i Västra Götaland - barnkohorten Identifiera och förstå mekanismer bakom till psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga. 4 Förstudie: Plug Innan Metodutveckling för att jobba förebyggande i grundskolan för fullföljda studier. Få resultat från mätningar som sträcker sig över lång tid. Förslag till projekt i samtliga delregioner med projektstart under 2017 FHK Pågående GU/SU FHK/RUN Förstudien ska avslutas i januari Avdelning folkhälsa + FOUU, GR

25 9 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Beslutsforum 4 Praktikplatsen.se Sprida praktikplatsen.se som är ett verktyg för praktiksamordning. 4 SYVonline Fortsatt stödja studie- och yrkesvägledare i sin roll. Via plattformen bidra med kunskap om arbetsmarknaden och de utbildningar som erbjuds. 4 Science centers Intressera barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Bidrar också till kreativitet, entreprenörskap och lärande. 4 Folkhögskolorna Erbjuda studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) 4 Smarta fabriker Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri 4 Industrinatta i Sjuhärad Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri Implementera verktyget i Fyrbodal Kvalificerade studie- och yrkesvägledare = elever som kan fatta välgrundade framtidsbeslut Inspirera skoltrötta elever = färre skolavhopp. Stimulera intresset till fortsatta studier för målgrupper som inte har en fullföljd studiegång. Få fler att söka till utbildningar med inriktning på industri Få fler att söka till utbildningar med inriktning på industri. Status Ansvarig RUN Pågående Avdelning FOUU, kommunalförbunden RUN Pågående Avdelning FOUU, kommunalförbunden RUN Pågående Avdelning FOUU, Science centers KUN/RUN Pågående Koncernavdelning kultur/avdel ning FOUU, folkhögskole styrelsen RUN Start under 2017 Avdelning FOUU, GTC RUN Pågående Avdelning FOUU

26 10 Delområde Aktivitet Syfte Förväntat resultat Besluts- Status Ansvarig forum 4 Naturbruksgymnasier Gymnasieskolorna erbjuder naturbruksprogrammet med fyra nationella inriktningar. - RUN Pågående Avdelning FOUU, naturbruksstyrelsen 5 Aktivitetsplatsen.se Skapa ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. En fungerande samordningsyta i form av aktivitetsplatsen.se. RUN Pågående Avdelning FOUU, GR 5 Tidiga insatser för ökad integration Förbygga pyskisk hälsa och öka skolnärvaro genom metoden psykoedukativa grupper om hälsa och egenvård riktade till ensamkommande flyktingungdomar. 5 Science centers Samverkan med science centers i särskilda insatser för nyanlända. - RUN (SIMmedel) Öka intresse för naturvetenskap och teknik för ungdomar med migrationsbakgrund RUN Pågående Startar under 2017 BUP Asylmottagn ing Södra Älvsborgs sjukhus och Borås kommun + 9 andra Avdelning FOUU, Science Center

27

28

29 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Peter Amundin Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Överenskommelse om ersättningar för 2017 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner överenskommelsen daterad om ersättningar för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen samt överenskommelse om utomlänspriser för viss specialisttandvård att gälla från Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen och Region Halland har enats om förslag till ersättningar för hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive viss specialisttandvård, att gälla från enligt bifogad överenskommelse. Vid sitt sammanträde rekommenderade Samverkansnämnden parterna att godkänna överenskommelsen om ersättningar 2017 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen. De DRG-ersättningar som gäller för 2017 utgår främst från 2016 års priser och har därefter justerats till de procentuella förändringarna i respektive viktlistor för slutenvårds- respektive öppenvårds-drg. Huvudmännen har därefter enats om en uppräkningsnivå på 2,6 procent enligt SKL:s senaste LPIK (prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting). Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Överenskommelse om ersättningar för år 2017 för hälso- och sjukvårdstjänster samt viss specialisttandvård enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

30 Datum Diarienummer HS (2) Skickas till Sjukhusstyrelser Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Tandvårdsstyrelsen Styrelsen för Habilitering och hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnd 1-5 Samverkansnämnden för västra sjukvårdsregionen Håkan Karlsson Johan Flarup Peter Amundin Ann Söderström Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

31 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden Överenskommelse om ersättningar 2017 för hälso- och sjukvårdstjänster enligt samverkansavtal för Västra sjukvårdsregionen. Vid överenskommelse, denna dag, mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland har enighet uppnåtts om följande beträffande ersättningar för Grunden för de ersättningar, och regler för beräkning av ersättningar, som här anges framgår av samverkansavtalet som gäller från I 10 regleras att utgångspunkten vid överenskommelsen om utomlänspriser ska vara respektive parts interna prisförhandlingar alternativt interna indexjusteringar. Från och med 2014 använder Region Halland de nationella viktlistorna medan Västra Götalandsregionen använder de västsvenska viktlistorna års prisjusteringar utgår främst från 2016 års priser och tar först hänsyn till de procentuella förändringarna i respektive viktlistor för slutenvårds- och öppenvårds-drg. Huvudmännen har därefter för sjukhusen enats om att uppräkningsnivån är satt enligt senaste LPIK till 2,6 %. Samtliga vårdersättningar ska inkludera 2 % påslag för overheadkostnader. För öppen DRG-vård inkluderar poängpriserna ett schablonbelopp, för patientavgift på 180 kr. För sluten DRG-vård anges priserna netto (inkluderar inte patientavgift). 2. Ersättningen för DRG-vård inom öppen och sluten vård vid SU inkluderar kostnader för FoUU och sista utpost och regionbidrag för hyra. 3 Med utgångspunkt i ovanstående har poängpriserna för DRG-vård 2017 beräknats till: Sluten vård Öppen vård Hallands sjukhus SU Kungälvs Sjukhus NU-sjukvården Södra Älvsborgs Sjukhus Alingsås Lasarett Skaraborgs Sjukhus Frölunda Specialistsjukhus POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-POST Samverkansnämnden Regionens Hus SKÖVDE Hertig Johans Gata Hakan.karlsson@vgregion.se

32 VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkansnämnden 4. Ersättning för vård enligt den gemensamma primärvårdsprislistan skall utgöras av 2016 års utomlänspriser uppräknat med 2,6 %. Ersättningar för primärvård som ges av vårdgivare med vårdavtal utgår enligt vårdavtalets bestämmelser eller i förekommande fall enligt den nationella taxan, förutom för besök hos specialist i allmän medicin, som ersätts enligt primärvårdsprislistan. 5. De priser för habilitering med mera som tillämpas i Region Halland och som från 2016 års priser räknas upp med 2,6 %, tillämpas också under 2017 inom Västra Götalandsregionens habiliteringsverksamhet. 6. Parterna har kommit överens om priser för 2017 för viss specialisttandvård i enlighet med samverkansavtalet om utomlänsvård inom tandvården. Priserna för viss specialisttandvård utgår ifrån 2016 års priser och räknas upp med 2,6 %. 7. Priser avseende ambulanstransporter med vägambulans har parterna enats om 85 kr/km med lägsta belopp om 1700 kr. 8. Parterna har enats om att någon prisreduktion inte ska gälla under Enighet har också uppnåtts om att när självkostnadsberäkning i efterhand avseende vårdutbytet mellan huvudmännens sjukhusvård avviker mindre än 1 % sker ingen prisreduktion eller motsvarande inför kommande år. SAMVERKANSNÄMNDENS KANSLI Håkan Karlsson 2

33

34

35 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Frida Bjurström Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december Avtalet ersätter nuvarande avtal som därmed upphör att gälla från och med den 1 april Regionfullmäktige godkänner underavtalet Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december Underavtalet ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att gälla från och med den 1 april Regionfullmäktige godkänner ändrad avtalstid i underavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut föreslås regionstyrelsen besluta följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en kommunikations- och implementeringsplan som stöd för avtalens genomförande tillsammans med VästKom. Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

36 Datum Diarienummer RS kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Fördjupad beskrivning av ärendet Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling

37 Datum Diarienummer RS Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. I linje med den politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. - Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: - Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa - Om integrerade arbetssätt och mottagningar - Om insatser för ungdomar med missbruk - Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälso- och sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Genomförande av beslut och kommunikation Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.

38 Datum Diarienummer RS Beredning En gemensam politisk styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Fackliga organisationerna har fått information enligt MBL 19 den 14 november Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 5 december Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har behandlat ärendet den 19 december Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor Förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med bilaga Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut , 198 Tjänsteutlåtande daterat Besluten skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör för genomförande Ledning förvaltningar för sjukhus, Närhälsan, Habilitering & Hälsa, Folktandvården för kännedom och implementering Privata vårdgivare med avtal med VGR för kännedom

39 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

40

41 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s Bakgrund s Syfte s Avtalsparter s Avtalstid s Omfattning s Termer och begrepp s.4 2 Gemensam värdegrund s Gemensam värdegrund s Gemensamt åtagande s.5 3 Parternas ansvar s Lagstiftning s Gemensamt ansvar och samverkan s Västra Götalandsregionens s.7 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s Kommunikation, informationsöverföring s.8 och vårdplanering 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabilitering och habilitering s Personer med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk 3.9 Egenvård s Läkemedel s Akutläkemedelsförråd s Dosexpedition s Medicintekniska produkter s Personliga hjälpmedel s Läkemedelsnära produkter s Spolvätskor s Övriga medicintekniska produkter s Livsmedel för särskilda näringsändamål s Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård s Vårdhygien s Omhändertagande av avlidna s Ickesvenska medborgare och asylsökande s Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s Tillämpningsanvisningar s Gemensam stödstruktur s Avvikelser s Tvister s Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

42 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

43 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund Region Kommun 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

44 Parternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt Patienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

45 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Patienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver rehabiliterings-/habiliteringsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad vårdplan/ SIP. Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt Kommunens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av nsatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/sip. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottagningarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

46 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

47 Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

48 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicinteknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret Personliga hjälpmedel Parterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja Läkemedelsnära produkter Parterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) Spolvätskor Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin för förskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk (HSS ). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tillämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

49 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk experthjälp enligt VGR:s riktlinjer Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

50 Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska användas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG och utgår från den ansvarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdgivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till VVG. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar. Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till VVG. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

51 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från VVG. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyggande insatser för riskgrupper. Förändrad vårdlogik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. - It-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar: Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

52 Avtalets 50 parter Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

53 Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

54 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län I denna bilaga beskrivs termer och begrepp som används i Hälso- och sjukvårdsavtalet för att klargöra innebörden samt förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret i detta avtal. 1.6 Termer och begrepp 1. Dagverksamhet enligt SoL Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden, som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. 2. Daglig verksamhet enligt LSS Insats enligt LSS i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksamålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. (Enligt SKL PM ) 3. Fysioterapeut/sjukgymnast I avtalet används benämningen fysioterapeut även då sjukgymnast avses. 4. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 5. Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. 6. Hälso- och sjukvård Enligt HSL definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda, och behandla sjukdomar och skador. 7. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 8. Samrådsorganet, SRO Det politiska samrådsorganet, SRO, är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. SRO består av politiker från Västra Götalandsregionen och kommunerna. 9. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av 18 HSL: a. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL. b. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. c. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS. d. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen driver verksamhet med egen personal. De enheter där personer tillfälligt vistas/bor för exempelvis rehabilitering, växelvård eller avlastning är när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret att jämställa med särskilt boende. 10. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar. a. Hem för vård eller boende, HVB (6 kap resp. 7 kap1 1st 1. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. b. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap 1 1 st 3 SoL (hem för viss annan heldygnsvård). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. c. Korttidsvistelse för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL för dessa verksamheter. Detta gäller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. (Enligt SKL PM ) 11. Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG VVG är den länsövergripande ledningsstrukturen för vårdsamverkan i Västra Götaland. I VVG ingår representanter för de delregionala vårdsamverkansgrupperna samt VästKom och koncernledning hälso- och sjukvård VGR. 12. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation är en politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. VästKom företräder och samordnar kommunernas intressen på regional nivå samt tillsammans med kommunalförbunden. 13. Västra Götalandsregionen, VGR I hälso- och sjukvårdsavtalet avses VGR som hälso- och sjukvårdshuvudman och som avtalspart gentemot kommunen. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

55 Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

56 2 Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s Bakgrund s Syfte s Parter s Giltighetstid s Målgrupper s.3 2 Utgångspunkter s Individens behov i centrum s Brukarinflytande s Lagstiftning s Nationella riktlinjer ger s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s Personer med psykisk s.5 funktionsnedsättning 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s Personer med samsjuklighet s Barn och ungdomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet s Personer i psykiatrisk tvångsvård s Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen 4 Genomförande s Tillämpning s Avvikelser s Tvister s Uppföljning s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklingsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

57 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. 1.5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

58 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

59 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

60 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

61 Personer med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

62 8 Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

63 9 Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

64 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Vårdsamverkan Västra Götaland, VVG. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från VVG. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till VVG som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SIP, i väntan på lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till VVG som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av VVG. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

65 Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Integrerade mottagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. Integrerade arbetssätt Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case management, vård- och stödsamordning och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Insatser för ungdomar med missbruk Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Samverkan kring upphandling av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samarbete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

66 RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND Detta dokument utgör ett ramavtal avseende läkarinsatser för den kommunala hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Med kommunal hälso- och sjukvård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som är finansierad av respektive kommun, oavsett utförare. 1. Bakgrundsbeskrivning Sedan ÄDEL-reformen 1992 har kommunerna hälso- och sjukvårdsansvar för de personer som bor i särskilda boenden, inklusive korttidsboende enligt SOL, eller vistas i dagverksamhet. Sedan Västra Götalandsregionen bildades har samtliga kommuner också ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende utifrån upprättat avtal mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Ansvaret omfattas dock inte av hälso- och sjukvård som utförs av läkare. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska regionen till kommunerna inom området avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 18 första stycket. Detsamma gäller kommunal hemsjukvård i ordinärt boende. Det åligger den kommunala hälso- och sjukvården att verkställa vård och behandling som ordineras och att uppföljning utförs enligt samordnad individuell plan. I hälso- och sjukvårdslagen anges att landstingen ska sluta avtal med kommunerna inom landstinget om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan i den kommunala vården. Avtalet baseras på HSL 26d och e, som reglerar samverkan mellan kommun och landsting. Ramavtalet omfattar såväl sjukhus- som primärvårdsnivå 0ch där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. Avtalet avser läkarinsatser utifrån den enskilda personens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Vårdcentralerna har ansvar för att komma överens med kommunen om formerna för samverkan kring gemensamma patienter såväl i ordinärt boende som i kommunala boendeenheter och ska tillsammans med respektive kommun/stadsdel upprätta avtal om läkarmedverkan. Från och med oktober 2009 infördes inom primärvården vårdval i Västra Götalandsregionen. Det innebär att varje enskild person väljer vårdenhet/vårdcentral för sin primära hälso- och sjukvård. Respekt måste därför visas att den enskilde personen själv väljer vårdgivare. Om den enskilde inte är nöjd med sin vårdcentral, kan den enskilde välja annan vårdcentral. Vårdcentralerna i en kommun/stadsdel samverkar för att tillgodose kommunernas behov av läkarinsatser på samordningsnivå vilket är skilt från patientansvar enligt ovan. Detta

67 dokumenteras i en närområdesplan. Respektive kommun/stadsdel hålls informerad om aktuell närområdesplan. I Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland anges att den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig förtroendefull samverkan inom hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och sjukvårdsverksamhet till nytta för invånarna. 2. Målgrupp Västra Götalandsregionens ansvar omfattar läkarinsatser till Personer som ingår i kommunernas hälso-och sjukvårdsansvar enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5, andra stycket, 7, tredje stycket samt 7 kap. 1, första stycket, socialtjänstlagen (SoL). Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6, socialtjänstlagen) samt daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende. 3. Gemensam målsättning/åtagande Parterna åtar sig att gemensamt verka för att uppnå följande mål: patienten och hans/hennes närstående känner trygghet beträffande hälso- och sjukvårds- och omvårdnadsinsatser, det finns erforderlig bemanning och kompetens för att uppfylla en god och säker vård/omsorg samt att denna finns tillgänglig vid läkarbesök i särskilda boenden och i kommunal hemsjukvård i ordinärt boende, verka för en välfungerande samverkan som utgår från patientens och närståendes behov, planera för och försöka förutsäga försämring i sjukdomstillståndet så att behovet av oplanerade insatser under jourtid begränsas, förskrivning av läkemedel och uppföljning av läkemedelsbehandling sker säkert och rationellt

68 insatserna sker utifrån samordnad individuell plan 4. Västra Götalandsregionens åtagande I Västra Götalandsregionens åtagande ingår: Den för boendeenhetens samordningsansvarige läkare (enligt Närområdesplan) har i uppdrag att: ansvara för råd och stöd till personalen i övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor medverka i framtagande av gemensamma riktlinjer och rutiner samt delta i det systematiska kvalitetsarbetet genom exempelvis att vara delaktig i uppföljning av avvikelser vara ledningen för den kommunala verksamheten behjälplig i planering av verksamhetsförlagd medicinsk fortbildning ta om hand kasserade läkemedel från akutläkemedelsförråden För korttidsboende gäller att en vårdcentral har behandlingsansvar för alla patienter under deras vistelsetid på boendet, oavsett på vilken vårdcentral patienten har sitt vårdval. Vårdcentralerna i närområdet kommer överens (i Närområdesplan) om vilken av dem som har behandlingsansvar på respektive korttidsboende. Vårdcentral där patienten har sitt vårdval och behandlingsansvarig vårdcentral ska tillsammans säkerställa att vårdkedjan för patienten fungerar. Behandlingsansvarig vårdcentral har ansvar för läkemedelsförskrivning, medicinsk service med mera och kostnaderna för detta under patientens vistelsetid på korttidsboendet. Vårdcentralen där patienten har sitt vårdval kommer att överta läkemedelsansvaret senast tre veckor efter att patientens skrivits ut från korttidsboendet. I Västra Götalandsregionens läkaransvar, enligt patientens val, ingår att: utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt. Behovet av palliativa insatser och vård i livets slutskede ska särskilt beaktas. ge medicinsk konsultation till kommunens legitimerade personal. vårdcentral/läkare ska vara tillgänglig per direkttelefon för kommunens legitimerade personal på överenskomna tider och vid akuta situationer. för patient inom kommunal hälso- och sjukvård årligen erbjuda genomgång av hälsotillstånd, hembesök. medverka vid upprättande, revidering och uppföljning av individuella vårdplaner. erbjuda läkare med samordnat patient och läkemedelsansvar.

69 utföra en fördjupad läkemedelsgenomgång enligt av Västra Götalandsregionen fastställd regional medicinsk riktlinje snarast efter registrering i kommunal hälsooch sjukvård och därefter minst en gång per år. Läkarbemanningen lokalt kan variera över tiden. Vid sådana situationer ankommer det på vårdcentralen att samråda med ansvariga för kommunens hälso- och sjukvård. Detta kan innebära att tillgängliga läkarresurser tillfälligt, och i undantagsfall, måste omdisponeras mellan de olika ansvarsområdena som vårdcentralen verkar inom, inkl. läkarinsatser för kommunala hälso- och sjukvården. Prioriteringen görs på medicinska grunder. Avstämning ska ske med ansvarig hälso-och sjukvårdspersonal kring enskilda patienter för att tillgodose medicinska behov. 5. Kommunens åtagande I kommunens åtaganden ingår att: informera den patientansvarige läkaren vid förändringar i patientens hälsotillstånd Initiera till och medverka vid upprättande och revidering av samordnad individuell plan, utföra läkarens ordinationer och kontinuerligt återrapportera resultaten, underrätta aktuell vårdcentral när kommunen övertagit eller avslutat hälso- och sjukvårdsansvaret för en patient, Senast tre månader före en förändring av inriktningen på ett boende, nedläggning av ett boende eller öppnande av ett nytt boende eller så snart det är känt, ska kommunen skriftligt underrätta närområdesansvarig om detta. 6. Uppföljning Detta avtal ska utvärderas i samband med att Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland revideras. Lokala avtal mellan kommun och vårdcentral följs upp och dokumenteras lokalt terminsvis. Frågor beträffande klargörande av avtalet sker i första hand lokalt och i andra hand i den delregionala samverkan som finns mellan huvudmännen. Parterna ska verka för gemensam avvikelsehantering i lärande syfte, allt för att den enskilde individen ska få god vård och omsorg. Eventuella kvarstående oklarheter om tolkning lyfts till det politiska samrådet mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.

70 7. Avtalsperiod Avtalet gäller från och med och tillsvidare med sex månaders uppsägningstid.

71

72

73

74 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernledning hälso- och sjukvård Handläggare: Rose-Marie Nyborg Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december Avtalet ersätter nuvarande avtal som därmed upphör att gälla från och med den 1 april Regionfullmäktige godkänner underavtalet Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december Underavtalet ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att gälla från och med den 1 april Regionfullmäktige godkänner ändrad avtalstid i underavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut föreslår hälso- och sjukvårdsstyrelsen att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en kommunikations- och implementeringsplan som stöd för avtalens genomförande tillsammans med VästKom. Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

75 Datum Diarienummer HS kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Avtal som reglerar ansvarsfördelning och samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland ska beslutas i fullmäktige. Fördjupad beskrivning av ärendet Gemensam översyn av hälso- och sjukvårdsavtalet och överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Nuvarande avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland godkändes av regionfullmäktige den 7 februari 2012, 9, och löpte ut den 31 mars Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av det nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtalet genom inhämtning av synpunkter från berörda verksamheter. Resultatet presenterades för det politiska samrådsorganet, SRO, som beslutade om förlängning av nuvarande avtal för att ge utrymme för en översyn och utveckling av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Den gemensamma politiska viljeinriktningen som uttalades om förutsättningarna för översynen var att inga nya gränssnitt eller skatteväxlingar ska ske och att utvecklingen ska baseras på inkomna synpunkter med ett tydligare fokus på patientnyttan och samverkan mellan huvudmännen. En processorganisation med arbetsgrupper, operativ ledningsgrupp och politisk styrgrupp har utarbetat förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. En av arbetsgrupperna har utarbetat förslag till ny överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Parterna har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen

76 Datum Diarienummer HS att upprätta en överenskommelse om dessa målgrupper. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen har konstaterat att överenskommelsen var i behov av revidering och har beslutat att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Båda förslagen har genomgått synpunktsrunda, till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR, och justerats utifrån inkomna synpunkter. Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. I linje med den

77 Datum Diarienummer HS politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. - Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: - Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa - Om integrerade arbetssätt och mottagningar - Om insatser för ungdomar med missbruk - Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälso- och sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Genomförande av beslut och kommunikation Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter. Beredning En gemensam politisk styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet där förslag och överväganden stämts av löpande under arbetsprocessen. Arbetsprocessen har varit transparent där politiker, tjänstemän och medarbetare regelbundet fått ta del av arbetets aktuella underlag och informerats återkommande nyhetsbrev och via webbsidor. Fackliga organisationerna har fått information enligt MBL 19 den 14 november Förhandling enligt MBL 11 sker den 5 december Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef Vårdens innehåll och kunskap

78 Datum Diarienummer Bilagor - Förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland, avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med bilaga - Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk - Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland Besluten skickas till Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör Ledning förvaltningar för sjukhus, Närhälsan, Habilitering & Hälsa, Folktandvården för kännedom och implementering Privata vårdgivare med avtal med VGR för kännedom

79

80

81

82 Regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin Antagen av regionfullmäktige , 11

83 Förord Denna regionala utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin (BUP RUP) i Västra Götalandsregionen (VGR) syftar till att utgöra underlag för strategiska utvecklingsområden inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin i VGR för förbättrade vård och stödinsatser till barn och ungdomar med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare. Utvecklingsplanen presenterar också olika behovsgrupper och angelägna utvecklingsområden för att säkerställa att ny kunskap och nya metoder kommer behövande tillgodo samt ett antal förslag till åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra utvecklingen. Arbetet med utvecklingsplanen har skett i nära samverkan med Sektorsrådet för Barn och ungdomspsykiatri (SR BUP). Det har skett parallellt med och stämts av mot framtagande av förslaget kring Stärkt första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och unga. Dialog har under processen förts med patient och brukarorganisationerna NSPHiG och Autism och aspergerföreningen och värdefulla synpunkter har kunnat vävas in i skrivningen. Stommen i arbetet har varit framtagande av åtta regionala medicinska riktlinjer (RMR) vars arbetsgrupper har utsetts av SR BUP. Arbetsgruppernas arbete har utgjort grunden i dessa RMR, men är inte identiskt med de skrivningar som återfinns i detta dokument. Borås i oktober 2016 Lise Lotte Risö Bergerlind Enhetschef Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR Stephan Ehlers Medicinsk rådgivare Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2

84 Innehåll Sammanfattning.. s. 4 Uppdraget s. 9 Nulägesbeskrivning s. 12 Utveckling över tid. s. 15 Diagnoser och diagnostik.. s. 19 Omvärldsbevakning s. 27 Analys.. s. 30 Förslag s. 36 3

85 Sammanfattning I Västra Götalandsregionen finns sedan 2007 en regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Med anledning av de gångna åren gav psykiatriberedningen i maj 2015 uppdrag att följa upp och revidera denna plan samt föreslå utvecklingsåtgärder för att senast 2020 nå önskat läge. Målet är att samtliga barn och ungdomar i regionen, oavsett var man bor eller vilka barn och ungdomspsykiatriska behov man har, ska garanteras en likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling av god kvalitet. Uppdragstagare är enhetschefen för Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) som skapat en projektorganisation för uppdraget. Dialog har förts med brukar, patient och närståendeföreningar. I tidigare plan angavs som önskvärt mål att utveckla BUP till en mer specialiserad del av specialistsjukvården för att öka tillgängligheten till utredning och behandling för barn och ungdomar med svårare psykiska problem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att nå dit angavs insatser kring bl.a. personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser och ökad användning av regionala vårdprogram. Uppföljning visar insatser har genomförts på flera områden, bl.a. rekrytering av sjuksköterskor, utbildningsinsatser och framtagande av medicinska riktlinjer för två diagnosområden och dokument för ansvarsfördelning mellan vårdnivåer har tagits fram. Uppdraget med nuvarande handlingsplan har resulterat i intensivt arbete med att ta fram riktlinjer för ytterligare diagnosområden. Barn och ungdomspsykiatri bedrivs inom fem sjukhusområden Kungälvs sjukhus, NU sjukvården, Skaraborgs Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Samtliga kliniker förutom Kungälv har heldygnsvårdsavdelningar. Det finns tre enheter med regionala uppdrag bl.a. kring ätstörningsvård och mottagning för könsdysfori. BUP verksamheterna erbjuder teambaserade insatser vilket innebär tvärprofessionell bedömning gällande utredning, diagnostik och behandling. Beroende på hur respektive hälso och sjukvårdsnämnd har tecknat avtal finns det också andra aktörer på området som ger insatser till barn och unga, ex. Angereds närsjukhus med deluppdrag kring barn och ungdomspsykiatri och Mando kliniken som utreder och behandlar patienter med ätstörningsproblematik. Därutöver finns avtal med privata aktörer ex. för neuropsykiatriska utredningar. BUP ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdiagnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån hens symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation. En viktig del i BUPs arbete är ett familjecentrerat arbetssätt och att ge stöd och insatser till föräldrar/anhöriga. Samverkan med andra aktörer är en nödvändig förutsättning för bästa möjliga vård och behandling för den unge. Det finns flera avtal, överenskommelser och riktlinjer som anger grunden för samverkan mellan vårdgrannar. Det är svårt att ge en överblick av psykisk hälsa och ohälsa bland barn och unga i Västra Götaland. Beroende på vilken källa av statistik som man använder sig av kan man få olika bilder. Vilka begrepp och definitioner man använder sig av psykisk hälsa, psykisk ohälsa eller psykiatriskt tillstånd spelar också in. Det framstår som att psykisk hälsa är generellt god bland barn och unga men att flickor i tonåren i mindre grad bejakar frågor om man mår bra. Psykisk ohälsa däremot tenderar att öka med åldern och upp emot 7 % av flickorna rapporterar psykisk ohälsa i någon omfattning, siffran är något lägre för pojkar. Genomgående rapporterar flera tiotals procent av ungdomar psykiska besvär, mest uttalat bland flickor. Det har sedan mitten av 1980 talet skett en kraftig ökning av andelen unga med psykiska besvär. Däremot förefaller trenden ha brutits så att andelen unga med psykiska besvär under de senaste åren varit förhållandevis stabil, men på hög nivå, utan några säkra tecken på att minska. Förekomsten av allvarligare psykiatriska tillstånd kan följas med 4

86 hjälp av hälso och sjukvårdsregister. De vanligaste barn och ungdomspsykiatriska tillstånden är ADHD 1, depressiva tillstånd, autismspektrumtillstånd (AST 2 ) och ångesttillstånd. Antalet självmord bland unga har inte minskat. Antalet besök till BUP har ökat med 29 % mellan åren 2010 och Antalet individer som haft kontakt med BUP har ökat under samma period med 36 %. Tillgänglighet till barn och ungdomspsykiatri är lagstadgad och gäller såväl till första bedömning som till fördjupad utredning och/eller behandling. Staten har under de senaste åren såväl stimulerat som ställt krav på landstingen att klara gränserna för vårdgarantin. BUP har sedan 2013 haft ökade svårigheter att klara måltalen med stora skillnader mellan BUP verksamheter inom regionen. Antal unika individer som tvångsvårdats inom BUP ökar tydligt. Åtgärder som förekommer inom tvångsvården är fastspänning, avskiljning och läkemedelstillförsel under fasthållande eller fastspänning. En förbättrad diagnossättning inom regionen gör det möjligt att jämföra en faktisk prevalens 3 inom VGR med den förväntade prevalensen i befolkningen. För depression så ligger VGR klart under förväntad prevalens för barn mellan 0 12 år, men för tonåringar någorlunda inom prevalensintervallet. VGR ligger klart under förväntad prevalens när det gäller ångestsyndrom och tvångssyndrom. Statistiken för ADHD och AST visar en annan bild. VGR ligger i övre gränssnittet för förväntad prevalens för ADHD hos tonårspojkar, och över förväntad prevalens för tonårsflickor. För AST ligger VGR över förväntad prevalens, särskilt för tonårsflickor. I genomsnitt begår 8 9 ungdomar i åldersgruppen år suicid varje år i VGR. Statistiken visar att BUP behöver bli bättre på att identifiera vanliga tillstånd som depression, ångest och tvång hos barn och ungdomar och att förhållandevis många barn och ungdomar får en ADHD och/eller AST diagnos. Detta understryker vikten av att BUP har en barn och ungdomspsykiatrisk kompetens med tillräcklig bredd och djup för att kunna göra differentialdiagnostiska bedömningar. Forskning och utveckling är av stor betydelse för att kunna erbjuda patienter nya utredning och behandlingsmetoder. Inom klinisk verksamhet kan personer med forskningserfarenhet göra viktiga bidrag genom t.ex. undervisning och handledning. Forskningen inom detta område är huvudsakligen inriktad på neuropsykiatri och utvecklingsneurologi. Åtgärder för att få fler BUP verksamheter involverade i forskning och för att den kliniska forskningen ska omfatta fler patient/diagnosgrupper kan vidtas. I regionen pågår projekt och uppdrag som har bäring på BUPs verksamhet, bl.a. uppdraget Kraftsamling för fullföljda studier som innebär att samordna regionens arbete för att identifiera och föreslå åtgärder med positiv påverkan på fullföljda studier. BUP kan bidra till måluppfyllnad genom att upprätthålla hög tillgänglighet, bidra med kvalificerade utredningar, diagnostik och behandlingsinsatser och god samverkan. Vad gäller metodutveckling bör metoder utvecklas för de barn och unga som av något skäl inte tar sig till skolan, s.k. hemmasittare. Ett annat uppdrag i VGR är inom området missbruk/beroende. Socialstyrelsen utkom i april 2015 med reviderade nationella riktlinjer inom området som syftar till att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder. I det pågående regionuppdraget ingår att analysera hur dagens verksamheter förhåller sig till det som föreslås i riktlinjerna och ta fram handlingsplan med åtgärder. BUP omfattas av riktlinjerna och kommer att inkluderas i kommande utbildningssatsningar och 1 ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder 2 Autismspektrumtillstånd/AST = ett samlingsnamn för flera olika diagnoser men som för individen innebär begränsningar avseende bl.a. social kommunikation och samspel samt stereotypa beteenden 3 Prevalens anger den andel individer i en population som har en given sjukdom eller tillstånd. Kan anges som punktprevalens, d.v.s. vid en viss tidpunkt, eller inom ett visst intervall. 5

87 ansvarsfördelningsdokument eftersom genomförd analys visar på stora utbildningsbehov för BUPs vidkommande. I Västra Götalandsregionen finns sedan 2013 ett hyrläkarstopp. Anledningen var att regionen under lång tid haft många hyrläkare och förutom att det är dyrt leder det till kvalitetsbrister, brist i kontinuitet och svårigheter i utvecklingsarbete. BUP verksamheterna avser att ansluta till satsningen i september På nationell nivå har två utredningar genomförts som föreslår åtgärder för en effektiv vård av god kvalitet. Båda dessa utredningar anger ett antal strategiska åtgärder bl.a. nivåstrukturerad vård för att patienter ska få tillgång till patientsäker vård av god kvalitet och för att hälso och sjukvården ska kunna använda resurser mer effektivt. Utifrån det arbete som pågår med att ta fram regionala medicinska riktlinjer har varje verksamhetschef gjort konsekvensanalys utifrån respektive klinik. En sammanfattning utifrån ett regionalt perspektiv visar att det blir tydligt att BUP går mot en mer specialiserad vård med ett stort spektrum av insatser. Flera av riktlinjerna innebär ett större åtagande för BUP såväl kvalitativt som kvantitativt, för utredning, behandling och uppföljning. Utifrån patientsäkerhetsperspektivet är det angeläget att enheterna har tillräckligt patientunderlag och personalvolym för att upprätthålla kvalitet, kompetens och också underlätta rekrytering. Införande av riktlinjerna kommer att kräva stora insatser på utbildningssidan och metodutveckling för att kunna erbjuda det stora spektrum av behandlingsinsatser som finns tillgängliga. Även om utbildningsinsatser genomförts i stor utsträckning krävs ständig påfyllnad p.g.a. personalomsättning. Det behövs också förstärkning av personal, d.v.s. en grundbemanning tillräckligt stor för att möjliggöra behovet av ständig kompetensutveckling. Tillgång till andra yrkeskategorier såsom arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister behöver också utvecklas. Inom området bipolära syndrom och personer med psykossjukdom kommer en regional enhet att behöva tillskapas. Vad gäller området PTSD/trauma så kan det antas att den utökade befolkningen framförallt från andra länder, flyktingbarn och andelen ensamkommande barn kommer att kräva behov av mer insatser från BUP än hittills. Såväl medicinska riktlinjer som utvecklingsplanen har fokus på barn och ungdomspsykiatrins utvecklingsbehov som specialiserad verksamhet och för att skapa ett mer jämlikt utbud med tillgång till ett brett spektrum av högkvalitativa insatser över hela länet, med målet att använda de gemensamma resurserna effektivt. Tillgänglighet till första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa är central för att BUP ska klara sitt uppdrag för de barn och unga som kräver specialistpsykiatrins insatser. Nationella utredningar pekar på en omställning i vården för att klara utmaningarna inom flera områden. Även för BUPS vidkommande behöver vårdstrukturen gå mot färre och större mottagningar med inbyggd specialisering för att klara dessa utmaningar. Det krävs ett tillräckligt patientunderlag för att kunna erbjuda ex. gruppbehandlingar, men det krävs också för att klara arbetet med befintlig personalstruktur. Små enheter blir alltför sårbara, inte bara i redan svårrekryterade områden, utan för att det breda spektra av insatser kräver personal med kompetens inom många områden. För att tillgodose närheten till barnets naturliga sammanhang i vardagen behövs fler flexibla, mobila lösningar byggas upp. En barn och ungdomspsykiatrisk mottagning måste ha god kompetens inom områdena barn och ungdomspsykiatri, utvecklingspsykologi och neuropsykologisk testning. Utredning och differentialdiagnostiska överväganden utifrån barnets symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation ska hålla god kvalitet och det är viktigt för att inte missa eller missbedöma psykiatrisk samsjuklighet. En grundläggande kompetens behövs på varje mottagning: barn och ungdomspsykiater, psykologer, sjuksköterskor, socionomer och sekreterare. Till mottagningar behöver det säkras tillgång till andra specialkompetenser såsom arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder. 6

88 Inom ramen för uppdraget har också ingått att särskilt ange åtgärder för att nå regionens nollvision om fastspänning och avskiljning i den barn och ungdomspsykiatriska heldygnsvården. För att klara detta mål krävs väl anpassade lokaler och vårdmiljöer som minimerar risken för att behöva använda tvångsåtgärder t.ex. tillgång till s.k. lugna rum och möjlighet till avskiljning. Det krävs också rätt kompetens hos personalen och utbildningsinsatser kring lågaffektivt bemötande. Dagens omfattning av de fyra sjukhusförvaltningarnas heldygnsvård bedöms tillräcklig om det också tillskapas en regional enhet för personer med särskilda vårdbehov och kraftigt utagerande beteende med hot och våld. Denna enhet bör tillskapas inom ramen för SU. Uppbyggnad av mellanvårdsformer är viktiga t.ex. dagvård och mobila team som alternativ till heldygnsvård. Utöver detta krävs en väl fungerande öppenvård med utveckling av behandlingsinsatser till patientgrupper som riskerar utagerande beteendestörningar som kan leda till att låst heldygnsvård och tvångsåtgärder blir nödvändiga. Andra utvecklingsområden för BUPs vidkommande är strukturer för att ta tillvara brukares erfarenheter över vårdens innehåll, såväl i den enskilda vården men också i verksamhetsutveckling och för uppföljning. Detta arbete bör samordnas regionalt i dialog med brukarorganisationer. Det finns också ett behov av att öka kunskaper om hur normer och normativa förväntningar utgör hinder i ett bra bemötande av transpersoner liksom det är angeläget att hitta nya digitaliserade format för behandlingsinsatser och kontakt med patienter. Ytterligare förbättringsområden finns inom ramen för hemsidan 1177.se där insatser krävs för en enhetlig struktur på information till medborgarna om såväl verksamheterna och information om psykisk ohälsa. Förslag till åtgärder: En viktig utgångspunkt för utvecklingen för barn och ungdomspsykiatrisk verksamhet är innehåll och implementering av åtta nya regionala medicinska riktlinjer som tydliggör innehåll och anger kvalitetsbasen i de insatser som ges, oavsett aktör. De fem sjukhusförvaltningar som bedriver verksamhet inom barn och ungdomspsykiatri ska inkomma med ett förslag kring organisering av öppenvård, mobila insatser och mellanvård med syfte att skapa färre och mer robusta mottagningar/enheter till KPH för psykisk hälsa för vidare beredning. Detta arbete ska ske i samråd med hälso och sjukvårdsnämnderna. Regional heldygnsvårdsavdelning om 4 6 platser tillskapas för patienter med starkt utagerande Lokaliseras på BUP/SU tillsammans med BUPs övriga heldygnsvård. Regional enhet för patienter med bipolära syndrom/psykotiska symtom tillskapas, inom ramen för BUP/SU. Kunskapsnoder tillskapas för att ta tillvara ny kunskap, och driva utvecklingen vidare och föreslå samordnade utbildningsinsatser. Noderna knyts till de områden som finns med i utvecklingsplanen består av medarbetare från respektive klinik och samordnas av KPH. En kompetensutvecklingsplan för samtlig personal inom BUP tas fram av sektorsrådet för barn och ungdomspsykiatrin med administrativt stöd från KPH. En kompetensförsörjningsplan för BUP behöver tas fram för att klara de framtida vårdbehoven. För att avsluta beroendet av personal inom olika bemanningsföretag krävs att alla vakanta tjänster fylls. KPH håller samman arbete där sektorsrådet för barn och ungdomspsykiatrin, koncernstab HR och övriga berörda parter ingår. Det behövs förstärkning för att utöka antalet barn och ungdomspsykiatriker, sjuksköterskor och psykologer och tillgång till arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och dietist behöver tillgodoses för att kunna förverkliga kommande regionala medicinska riktlinjer. Till stöd för implementering och uppföljning av de insatser och de behov som utvecklingsplanen anger behöver en processledare tillsättas. Organisatorisk hemvist på KPH, i nära samverkan med sektorsrådet för barn och ungdomspsykiatri. 7

89 En gemensam regional rutin för vårdövergången mellan BUP och VUP och omhändertagande av personer runt 18 årsåldern ska tas fram. Detta för att säkra ett jämlikt omhändertagande och för att garantera att en ung person inte hamnar emellan två vårdgivare. Regional samordning vad gäller utveckling och uppföljning sker via KPH. 8

90 Uppdraget Bakgrund I Västra Götalandsregionen finns sedan 2007 en regional utvecklingsplan för barn och ungdomspsykiatri (BUP). Planen som beslutades i Regionfullmäktige innehöll en målbild för utvecklingen av barn och ungdomspsykiatrin. Med anledning av de gångna åren gav psykiatriberedningen i maj uppdrag att följa upp och revidera föreliggande plan samt föreslå utvecklingsåtgärder för att senast 2020 nå önskat läge. Utgångspunkten för planen ska vara att beskriva nuläget inom barn och ungdomspsykiatrin och hur dagens verksamhet förhåller sig till förändringar avseende sjukdomsbilder, medicinska metoder och samhällsförändringar i övrigt. Det är viktigt att ansvar och samverkan belyses särskilt för att det ska vara tydligt för barn och familjer att finna en väg in och för att få den vård och det stöd som behövs. För att åstadkomma ett mer nivåstrukturerat och resurseffektiv arbetssätt behöver den nya planen behålla det breda perspektivet. Mål och syfte Målet är att samtliga barn och ungdomar i regionen, oavsett var man bor eller vilka barn och ungdomspsykiatriska behov man har, ska garanteras en likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling av god kvalitet. Uppdraget innebär att utifrån hälso och sjukvårdsstyrelsens uppdrag, regionfullmäktiges budget 2015 och pågående nationell och regional utveckling följa upp och revidera 2007 års regionala utvecklingsplan för BUP. Utvecklingsplanen ska innehålla en nulägesbeskrivning och handlingsplan för de fem barn och ungdomspsykiatriska verksamheterna inom regionen, som beskriver vad som behöver göras inom respektive verksamhet för att nå önskat läge inom både öppenvård och heldygnsvård. Utvecklingsplanen ska också beskriva behov av regiongemensamma enheter för öppen eller heldygnsvård för specifika patientgrupper. Pågående relevanta utvecklingsprojekt ska redovisas liksom vårdutbud och verksamhet ska beskrivas ned till verksamhetsnivå. Hälsoläget och vårdkonsumtionen i VGR ska redovisas. En översyn av tillgängligheten till vård och behandling på verksamhetsnivå ingår i uppdraget. Regionala medicinska riktlinjer ska uppdateras/utarbetas för diagnosgrupper. Avgränsningar Uppdraget omfattar vård och behandling av barn och ungdomar som är i behov av barn och ungdomspsykiatrins insatser. Utvecklingsplanen innefattar inte området missbruk och beroende utifrån att detta omfamnas i ett pågående regionuppdrag. Arbetsorganisation och process Uppdragsgivare är hälso och sjukvårdsdirektören. Uppdragstagare är enhetschefen för kunskapscentrum för psykisk hälsa som är projektansvarig. Uppdraget har letts av styrgrupp bestående av: Lise Lotte Risö Bergerlind, enhetschef för kunskapscentrum för psykisk hälsa Stephan Ehlers, barn och ungdomspsykiater, medicinsk rådgivare Katarina Andersson, ordförande sektorsrådet BUP/verksamhetschef vid BUP, Kungälvs sjukhus. 4 Protokoll från psykiatriberedningen, , HS

91 För arbetet med regionala medicinska riktlinjer har särskilda grupper med kliniskt verksamma experter tillskapats med ansvar och fokus på respektive diagnosområde/behovsområde. Dessa gruppers arbete har letts av Stephan Ehlers och processen med riktlinjerna följer det förlopp som koncernstab hälso och sjukvård har fastställt för riktlinjearbete innan beslut av hälso och sjukvårdsdirektören. Dialog har förts kontinuerligt med psykiatriberedningen och sektorsrådet för barn och ungdomspsykiatri. Dialog har även förts med brukar, patient och närståendeföreningarna NSPHiG 5 och Autism och aspergerföreningen. Vad har hänt sedan föregående utvecklingsplan? I 2007 års plan angavs som önskvärt mål att utveckla BUP till en mer specialiserad verksamhet för att öka tillgängligheten till utredning och behandling för barn och ungdomar med svårare psykiska problem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att nå dit angavs följande insatser kring bl.a. personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser och ökad användning av regionala vårdprogram. Nedan följer en kort redovisning av dessa insatser. Insatser: Öka antalet läkare och sjuksköterskor på mottagningarna Fler psykologer med neuropsykologisk kompetens Regionala utbildningar i standardiserade utredningsmetoder, psykoterapi, manualbaserade föräldrautbildningar och gruppbehandlingar. Ökad användning av regionala medicinska prioriteringsriktlinjer Regionala vårdprogram för de fem vanligaste diagnoserna Regional utbildning i standardiserad diagnossättning enligt DSM 9 Tillgång till internetbaserad behandling Ökad möjlighet till akutbesök inom öppenvården Ökad möjlighet till konsultation för vårdgrannar och samverkanspartners Uppföljning: Alla mottagningar har ökat antalet sjuksköterskor, en del med påbyggnad specialistpsykiatri eller annan relevant vidareutbildning. En markant ökning. Vad gäller läkare är det en pågående rekrytering av både specialister och ST läkare. Barnpsykiater en brist, såväl regionalt som nationellt. Finns god kompetens på de flesta mottagningar idag, samtliga verksamheter har god kompetens att utreda och behandla. Dessutom finns subspecialiserade team för fördjupade utredningar. Dock finns regionala variationer och variationer över tid p.g.a. små sårbara mottagningar. Flera regionala utbildningsinsatser har hållits både i utredningsmetodik, behandling, som stöd till föräldrar ex. ADOS, ADI R, KBT, Komet, Strategi 6 mm. Ständigt pågående påfyllnad hos personal p.g.a. personalomsättning. Riktlinjer för ansvarsgränser togs fram men har inte fått det genomslag som krävdes. Nytt dokument är under revidering. Två regionala medicinska riktlinjer (RMR) har tagits fram för diagnosområdena ADHD 8 och ätstörning. Genomförts på olika nivåer. Införs nu, har väntat på nationell lösning (plattform) via 1177 Vårdguiden. Etableras behandlingsformer inom VGR. I samtliga delar av regionen finns öppenvårdsmottagningar som har akutansvar mellan kl / Öppenvården har utvecklat konsultationsmodeller enligt Västbus riktlinjer med socialtjänst, skola och habilitering. 5 NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland) 6 ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule), ADI R (Autism Diagnostic Interview Revised), KOMET (KOmmunikationsMETod för föräldrar och lärare), Strategi (manualbaserat föräldrautbildningsprogram) 7 Ett utvecklat samarbete Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder, VGR 8 ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär bristande uppmärksamhet, impulskontroll, hyperaktivitet 9 DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) innehåller standarsdiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd 10

92 Regional medicinsk riktlinje för ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och barn och ungdomspsykiatri Ett arbete har pågått under lång tid för att ta fram en riktlinje för ansvarsfördelning och konsultation mellan primärvården i Västra Götaland och BUP. Riktlinjen fastställer att primärvården har ett utökat ansvar för bedömning och insatser för barn och ungdomar med lindriga psykiska symtom, medan BUP ansvarar för mer omfattande eller specifika insatser. Riktlinjen är under revidering. Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga Ansvarsfördelningen och samverkan rör de två stora patientgrupperna, ADHD och AST 10. Ansvarsfördelningen syftar till att tydliggöra ansvar för identifiering, utredning och behandling men även samverkan mellan barn och ungdomsmedicin, barn och ungdomspsykiatri samt barn och ungdomshabilitering. Ansvarsfördelningen innebär ett utökat ansvar för BUP. Det pågår ett arbete att följa upp riktlinjen. Primärvården och första linjens vård för psykisk ohälsa Primärvården och framförallt vårdcentralerna har ett stort uppdrag när det gäller den psykiska ohälsan. Första linjens vård regleras inte i lag utan är upp till varje landsting att själva definiera genom andra vägledande dokument. I Västra Götalandsregionen regleras insatser genom ansvarsfördelningsdokument och i Krav och kvalitetsboken och vårdöverenskommelser till sjukhusen. En utredning gjord av koncernkontoret under visade att primärvården behöver förstärkas och uppdraget kring vem som gör vad enligt första linjens vård behöver tydliggöras. Ett förslag om vårdcentraler med särskilt uppdrag för barn och unga mellan 7 18 år beslutades av Hälso och sjukvårdsstyrelsen i juni Vårdcentralen är den naturliga utgångspunkten utifrån sin närhet till befolkningen och sin grund i allmänmedicinen för att kunna utesluta och behandla somatisk sjukdom även då symtomen ger misstanke om psykisk ohälsa. Vårdcentralerna behöver därför förstärkning såväl resursmässigt som kompetensmässigt. Hälso och sjukvårdsstyrelsen beslut om förstärkning med bäring på barn och unga innebär i huvudsak att 5 6 vårdcentraler genom tilläggsuppdrag får i uppdrag att, utöver vårdcentralernas ordinarie uppdrag, särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 7 18 år med psykisk ohälsa. Detta prövas nu som pilotprojekt på flera geografiska platser i länet. 10 Autismspektrumtillstånd/AST = ett samlingsnamn för flera olika diagnoser men som för individen innebär begränsningar avseende bl.a. social kommunikation och samspel samt stereotypa beteenden. 11

93 Nulägesbeskrivning Organisation Öppenvård/dagvård Barn och ungdomspsykiatri bedrivs inom fem sjukhusområden Kungälvs sjukhus (KS), NU sjukvården, Skaraborgs Sjukhus (SkaS), Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Totalt finns 29 öppenvårdsmottagningar i länet. De flesta verksamhetsområden har också någon form av mobil verksamhet för insatser på andra tider än dagtid. Sjukhusområde: KS NU SkaS SU SÄS Utbudspunkter: 3 öppenvårdsmottagningar 2 utbudspunkter 6 öppenvårdsmottagningar 6 utbudspunkter 7 öppenvårdsmottagningar 6 utbudspunkter 5 öppenvårdsmottagningar 8 utbudspunkter 8 öppenvårdsmottagningar 7 utbudspunkter Heldygnsvård Heldygnsvård bedrivs inom samtliga kliniker förutom Kungälv. SU har 8 akutvårdsplatser och 7 platser för korttidsvård (fem dygn), SÄS och NU sjukvården har 6 platser vardera och SkaS har 4 platser. Regionala enheter Det finns tre enheter med regionala uppdrag SÄS/Lundströmmottagningen med uppdrag kring utredning av personer med könsdysfori, SUs slutenvårdsenhet för missbruk och beroende (från 16 år) och SUs ätstörningsmottagning (ålder år). Inomregionala skillnader att omhänderta invånarnas behov av vård Inom regionen finns det också andra aktörer beroende på i vilken omfattning resp. hälso och sjukvårdsnämnderna gett uppdrag. T.ex. finns Angereds närsjukhus med deluppdrag kring barn och ungdomspsykiatri och lokala överenskommelser med Barn och ungdomsmedicinska mottagningarna i Härryda och Mölndal. Även i Skaraborg har barn och ungdomsmedicin uppdrag kring neuropsykiatriska tillstånd. I Närhälsans regi i Göteborg finns en mottagning för unga vuxna (MUX). Dessutom finns privata aktörer på upphandlade avtal att anlita för utredningar 11 eller för utredning och behandling av ätstörningar (Mandometer kliniken). Verksamhetsidé BUP ska erbjuda god tvärprofessionell kompetens för utredning, differentialdiagnostik och behandling av barn och ungdomar utifrån hens symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation. Samverkan En viktig del i BUPs arbete är ett familjecentrerat arbetssätt och att ge stöd och insatser till föräldrar/anhöriga. Samverkan med andra aktörer, internt och externt, är en nödvändig förutsättning för bästa möjliga vård och behandling för den unge. BUP samarbetar med barnomsorg, skola, socialtjänst, 11 S.k. tillgänglighetsavtal med Wemind, Stiftelsen Bräcke Diakoni, KBT gruppen och Cereb. 12

94 ungdomsmottagningar m.fl. Det finns flera avtal, överenskommelser och riktlinjer som anger grunden för samverkan mellan vårdgrannar. Hälso och sjukvårdsavtal Ett avtal som reglerar hälso och sjukvårdsansvaret mellan VGR och kommunerna i VG. Har funnits sedan regionbildningen 1999 och reglerar ansvarsfördelning och samverkan för hälso och sjukvård inom de områden där huvudmännen har ett delat hälso och sjukvårdsansvar. Avtalet baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen och gjorda överenskommelser mellan parterna. Parternas hälso och sjukvårdsansvar regleras i hälso och sjukvårdslagen. Ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det gemensamma syftet mellan parterna är att avtalet ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande stärka och främja samverkan och samarbete mellan parterna för att bidra till ett tryggt och självständigt liv för individen. Länk till avtalet. Överenskommelse om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan 2011 finns en överenskommelse mellan regionen och länets kommuner om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning eftersom det sedan 2010 finns lagstiftat om utökade skyldigheter mellan region och kommuner för att säkerställa samarbetet kring personer med behov av insatser från både socialtjänst och hälso och sjukvård. Överenskommelsen anger ansvarsgränser mellan huvudmännen och reglerar samverkan runt enskilda individer, och omfattar såväl offentliga som privata utförare. Huvudmännen interna ansvarsfördelning regleras inte. Länk till överenskommelsen. SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Genom Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) har skyldigheten skärpts genom att dessa anger att kommunerna och landstingen ska skapa gemensamma rutiner för samordning av insatser. Sedan 2009 finns det för länet framtagna gemensamma rutiner för tillämpning av föreskrifterna. Länk till gemensamma rutiner. Samverkan mellan kommuner och regionen (Västbus) Sedan 2005 finns gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, s.k. Västbus riktlinjer. Dessa riktlinjer reviderades och kompletterades 2012 med riktlinjer för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna omfattar verksamheter inom hälso och sjukvården, primärvård, specialistpsykiatri och habilitering, och inom kommunernas socialtjänst och skola. Gäller såväl offentliga som privata utförare. Länk till Västbus riktlinjer. SIP samordnad individuell plan Sedan 2010 står det i såväl Hälso och sjukvårdslagen som i Socialtjänstlagen, att för personer som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso och sjukvård ska en individuell plan upprättas. Planen ska innehålla: Insatser den enskilde behöver Huvudmännens ansvar Vilka åtgärder som vidtas av någon annan är kommunen och landstinget Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen 13

95 I Västra Götaland finns sedan 2015 för regionen och samtliga kommuner en gemensam riktlinje för upprättande av individuella planer, en s.k. SIP (samordnad individuell plan). Dessutom finns blanketter och mallar att använda för arbetet. Länk till SIP riktlinje och övrigt material. Konsultationsmodell En regional rutin för konsultationsmodell är under framtagande och kommer att tydliggöras i kommande regionala medicinska riktlinje för ansvarsfördelning mellan primärvården och BUP 12. Konsultationsarbetet omfattar samtliga vårdcentraler anslutna till Västra Götalands primärvård och BUP i Västra Götaland. Målsättningen är att optimera samarbetet mellan primärvården och BUP för att förbättra vården för den enskilde patienten och underlätta arbetet genom kompetensutveckling i vardagen. Det som är bäst för patienten ska vara vägledande. Konsultationsmodellen beskriver flera olika konsultationsvägar beroende på brådskandegrad. 12 Kommentar från sidan 9: Riktlinjer för ansvarsgränser togs fram 2009 men har inte fått det genomslag som krävdes. Nytt dokument är under revidering. 14

96 Utveckling över tid Utvecklingen av psykisk hälsa bland barn och unga 13 Det är svårt att ge en överblick av psykisk hälsa och ohälsa bland barn och unga i Västra Götaland. Beroende på vilken källa av statistik som man använder sig av kan man få olika bilder. Vilka begrepp och definitioner man använder sig av psykisk hälsa, psykisk ohälsa eller psykiatriskt tillstånd spelar också in, liksom jämförelser mellan olika åldrar. Skattningar av psykisk hälsa baseras oftast på survey undersökningar 14, med innehåll kring olika aspekter av välbefinnande. Det framstår som att psykisk hälsa är generellt god bland barn och unga men att flickor i tonåren i mindre grad bejakar frågor om man mår bra. Denna tendens är mer uttalad för de äldre flickorna och sedan mitten av 00 talet noteras en sjunkande andel med högt välbefinnande i denna grupp. Psykisk ohälsa skattas också oftast med hjälp av survey undersökningar. Psykisk ohälsa tenderar att öka med åldern och upp emot 7 % av flickorna rapporterar psykisk ohälsa i någon omfattning, siffran är något lägre för pojkar. Mer raka frågor om man har specifika psykiska besvär genererar högre andelar flickor och pojkar som bejakar sådana, med de högsta andelarna bland äldre flickor. Här skiljer sig utfallen något beroende på typ av besvär och vilken undersökning som använts, men genomgående rapporterar flera tiotals procent av ungdomar psykiska besvär, mest uttalat bland flickor. Det har sedan mitten av 1980 talet skett en kraftig ökning av andelen unga med psykiska besvär. Då rapporterade omkring 5 10 % av unga kvinnor olika slags besvär vilket fram till en bit in i 2000 talet ökat till omkring %. Man noterar en liknande utveckling bland unga män men mindre dramatisk. Däremot förefaller trenden ha brutits så att andelen unga med psykiska besvär under de senaste åren varit förhållandevis stabil, men hög nivå, utan några säkra tecken på att minska. Dock försvåras bedömningen av att undersökningarna skiljer sig åt och att för de yngre barnen saknas i stor utsträckning. Utvecklingen av psykiatriska tillstånd har ett annat mönster. För de lättare tillstånden finns sannolikt ett mörkertal och statistiken underskattar därför förekomsten av dessa. Däremot kan man räkna med att förekomsten av allvarligare tillstånd ganska väl kan följas med hjälp av hälso och sjukvårdsregister. Utvecklingen av alkohol och drogrelaterade tillstånd ser olika ut beroende på vilka datakällor man använder för sin analys. CAN 15 presenterar årligen sin drogvaneundersökning och data därifrån visar att såväl bland ungdomar i årskurs 9 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet så har andelen alkoholkonsumenter sjunkit under 2000 talet. Det är fler flickor än pojkar som dricker alkohol. Även årskonsumtionen hos de som dricker syns nedåtgående siffror. Vad gäller narkotikaanvändning framkommer att siffran för de som i åk 9 svarar att de någon gång provat narkotika ligger relativt konstant mellan 5 10 %, för 2014 uppgav runt 8 % att de provat narkotika. För ungdomar i gymnasiet ligger siffrorna runt 17 %. Det är vanliga mer narkotikaerfarenhet hos pojkar, i synnerhet vad gäller mer omfattande narkotikaanvändning. Utveckling inom barn och ungdomspsykiatrin i VGR 16 Under 2000 talet har det skett en kraftig ökning av vårdkonsumtionen p.g.a. psykiatriska diagnoser bland barn och unga. De vanligaste psykiatriska tillstånden är ADHD, depressiva tillstånd, autismspektrumtillstånd och ångesttillstånd. Antalet självmord bland unga har inte minskat på samma sätt som bland vuxna. 13 Göran Henriksson, Koncernavdelning data och analys, enheten för samhällsanalys. 14 Datainsamlingar för att få en representativ kartläggning, ofta genom kvantitativa undersökningar med standardiserade frågor. 15 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning 16 Catarina Karlberg, Koncernavdelning data och analys, enheten för regional vårdanalys: uppgifter från VEGA 15

97 Besök till barn och ungdomspsykiatrin i VGR Antalet besök till BUP har ökat med 29 % mellan åren 2010 och 2015, från ca besök till besök. Antalet barn och unga som haft kontakt med BUP har ökat med 36 % under samma period, från ca till individer. Personal Det är svårt att ge en överblick över personalutvecklingen inom BUP. Det finns inte någon samlad statistik längre tillbaka än Anledningen till att det är svårt att följa är bl.a. att förändrade upptagningsområden, sammanslagna mottagningar, konvertering av tjänster och organisationsförändringar. Gemensamt för alla verksamheter är en markant ökning av antalet sjuksköterskor från 2007 och framåt. Framförallt gäller utökningen sjuksköterskor i öppenvården som mer än fördubblats. Barn och ungdomspsykiatrin inom VGR har precis som övriga landet enorma utmaningar gällande rekrytering av kompetent personal och att kunna tillsätta vakanta tjänster. Det har varit länge svårt att rekrytera barn och ungdomspsykiatriker men det är även svårt att rekrytera psykologer och sjuksköterskor, den mest ansträngda situationen är inom heldygnsvården. Förutom att det är svårrekryterade kompetenser finns idag en mycket högre grad av personalomsättning i jämförelse med 2007 och alla verksamheter erfar stora utmaningar kring rekrytering. Detta innebär stora utmaningar för den personal som är på plats och visar sig tydligast på de små enheterna. Tillgänglighet Tillgänglighet till barn och ungdomspsykiatri är central och gäller såväl till första bedömning som till fördjupad utredning och/eller behandling. Vårdgaranti är en lagstadgad rättighet och finns reglerad i Hälsooch sjukvårdslagen och Patientlagen. Enligt regional vårdgaranti ska ett förstabesök inom barn och ungdomspsykiatrin erbjudas inom 30 dagar. Efter beslut om att genomföra en fördjupad utredning och/eller behandling ska tid erbjudas inom ytterligare 30 dagar. Staten har under de senaste åren såväl stimulerat 17 som ställt krav 18 på landstingen att klara gränserna för vårdgarantin, både vad gäller förstabesök och fördjupad utredning/behandling. BUP har sedan 2013 haft ökade svårigheter att klara måltalen med stora skillnader mellan BUP verksamheter inom regionen. Det är svårt att göra en skarp analys av situationen beroende på flera faktorer, dels saknas regional statistik från HR och dels har omorganisering skett vilket gör det svårt att följa ex. personalutveckling i relation till organisation. Dels ser vi en kraftig ökning av patienter samtidigt som det föreligger vakanssituationer (särskilt runt personal med spetskompetens) på olika områden. 17 Stimulans via statsbidrag. 18 Rapportering och mätning i nationella väntetidsdatabasen Väntetider i vården. 16

98 Diagrammet visar tillgänglighet till första besök och fördjupad utredning/behandling inom BUP, VGR jmf med riket som helhet. Tvångsvård Antal unika individer som tvångsvårdats inom BUP ökar tydligt. Utvecklingen ser ungefär liknande ut på samtliga verksamheter som bedriver heldygnsvård. De diagnoser som är mest förekommande är anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress, depressiva episoder, genomgripande utvecklingsstörningar och ätstörningar. 70 Antal individer som tvångsvårdats, per förvaltning NU SkaS SU SÄS VG Diagrammet visar antal individer som tvångsvårdats/år. Grön linje visar utvecklingen inom regionen som helhet. KS ingår i SUs heldygnsvård. 17