Årsredovisning Bengt Claessons minne 2016 (KS/2017:457)

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Bildning och kulturutskottet Årsredovisning Bengt Claessons minne 2016 (KS/2017:457) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner Årsredovisning för 2016 samt bevilja styrelsen ansvarsfrihet för Ärendet Årsredovisningen för 2016 för Bengt Claessons minnesfond. Stiftelsens ändamål är att dela ut stipendier till studerande som kommer från Tranemo församling och som studerar på grundskola, gymnasieskola eller högskola/universitet. Kommunstyrelsen har sedan 2010 fått uppdraget att förvalta stiftelsen och en donationskommitté, bestående av sektionschefen för lärandesektionen och bildnings och kulturutskottet, vilket ansvar för den årliga utdelningen beviljades 30 elever stipendium, uppdelat på 13 högskolestuderande, 12 gymnasieelever samt 5 grundskoleelever. Totalt utdelades det kronor. Stiftelsens resultat för 2016 var kronor och det totala egna kapitalet var kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2016 Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen Revisor Status Kommunstyrelsen

2 Vår ref: Sofie Öberg Ekonom Datum: Dnr: KS/2017:457 Tjänsteskrivelse Årsredovisning Bengt Claessons minne 2016 Förslag till beslut Godkänner Årsredovisning för 2016 samt bevilja styrelsen ansvarsfrihet för Ärendet Årsredovisningen för 2016 för Bengt Claessons minnesfond. Stiftelsens ändamål är att dela ut stipendier till studerande som kommer från Tranemo församling och som studerar på grundskola, gymnasieskola eller högskola/universitet. Kommunstyrelsen har sedan 2010 fått uppdraget att förvalta stiftelsen och en donationskommitté, bestående av sektionschefen för lärandesektionen och bildnings och kulturutskottet, vilket ansvar för den årliga utdelningen beviljades 30 elever stipendium, uppdelat på 13 högskolestuderande, 12 gymnasieelever samt 5 grundskoleelever. Totalt utdelades det kronor. Stiftelsens resultat för 2016 var kronor och det totala egna kapitalet var kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning 2016

3 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen Revisor Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Thomas Åhman Sektionschef Anne Andersson Processekreterare

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 PROTOKOLLSUTDRAG Omsorg och folkhälsoutskottet Verksamhetsplan folkhälsa 2018 (KS/2017:620) Omsorgs och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner verksamhetsplan för folkhälsoarbetet Omsorgs och folkhälsoutskottets beslut Ger förvaltningen i uppdrag att återkoppla om föräldrastödet (COPE) på utskottet i november. Beslutsmotivering Verksamhetsplanen ska godkännas med hänvisning till folkhälsoavtalet mellan Tranemo kommun och södra hälso och sjukvårdsnämnden (HSN) , lokala insatser mellan kommun och HSN, DNnr: KS/2016:340. Sammanfattning av ärendet I underlaget har år 2017 tillkommit: Mål och inriktning för 2018 södra hälsooch sjukvårdsnämnden. Regionens upplägg med prioriterade mål och fokusområden förtydligas. Dokumentet lyfter fram vad nämnden vill prioritera, ner på aktivitetsnivå, inför 2018 för att uppnå en förbättring av befolkningens hälsa och säkerställa att invånarna får tillgång till en god hälso och sjukvård på olika vårdnivåer, tandvård, insatser vid funktionsnedsättning och folkhälsoinsatser. Här lyfts Handlingsplan fullföljda studier, Förändring från föregående period är att satsningar från folkhälsans verksamhet kommer att riktas mot både flickor/pojkar, män/kvinnor i åldern 0 20 år och äldre. I arbetet för yngre riktas uppmärksamhet mot Handlingsplan fullföljda studier, , som beskriver Västra Götalandsregionens kraftsamling för att barn och ungdomar ska klara skolan med godkända betyg. Handlingsplanen innehåller fem delområden för arbetet med fullföljda studier; samverkan,

15 psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, studiemotivation och migrationsbakgrund. Folkhälsomålen som påverkar arbetet är delmål 1: Delaktighet och inflytande i samhället, delmål 3: Barns och ungas uppväxtvillkor, delmål 10: Matvanor och livsmedel samt delmål 11: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Ärendet Folkhälsoarbetet följs upp årligen och planering inför kommande år sker kontinuerligt enligt avtal med HSN. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Mål och inriktning för 2018 södra hälso och sjukvårdsnämnden ( ). Handlingsplan fullföljda studier Antagen av regionfullmäktige Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet 2018 Föredragning och debatt Folkhälsostrateg Karin Eliasson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Näringsliv och Strategisektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

16 Vår ref: Karin Eliasson Folkhälsostrateg Datum: Dnr: KS/2017:620 Verksamhetsplan Folkhälsa 2018 Förslag till beslut Godkänner verksamhetsplan för folkhälsoarbetet 2018 Beslutsmotivering Verksamhetsplanen ska godkännas med hänvisning till folkhälsoavtalet mellan Tranemo kommun och södra hälso och sjukvårdsnämnden (HSN) , lokala insatser mellan kommun och HSN, DNnr: KS/2016:340. Sammanfattning av ärendet I underlaget har år 2017 tillkommit: Mål och inriktning för 2018 södra hälsooch sjukvårdsnämnden. Regionens upplägg med prioriterade mål och fokusområden förtydligas. Dokumentet lyfter fram vad nämnden vill prioritera, ner på aktivitetsnivå, inför 2018 för att uppnå en förbättring av befolkningens hälsa och säkerställa att invånarna får tillgång till en god hälso och sjukvård på olika vårdnivåer, tandvård, insatser vid funktionsnedsättning och folkhälsoinsatser. Här lyfts Handlingsplan fullföljda studier, Förändring från föregående period är att satsningar från folkhälsans verksamhet kommer att riktas mot både flickor/pojkar, män/kvinnor i åldern 0 20 år och äldre. I arbetet för yngre riktas uppmärksamhet mot Handlingsplan fullföljda studier, , som beskriver Västra Götalandsregionens kraftsamling för att barn och ungdomar ska klara skolan med godkända betyg. Handlingsplanen innehåller fem delområden för arbetet med fullföljda studier; samverkan,

17 psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, studiemotivation och migrationsbakgrund. Folkhälsomålen som påverkar arbetet är delmål 1: Delaktighet och inflytande i samhället, delmål 3: Barns och ungas uppväxtvillkor, delmål 10: Matvanor och livsmedel samt delmål 11: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Ärendet Folkhälsoarbetet följs upp årligen och planering inför kommande år sker kontinuerligt enligt avtal med HSN. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Mål och inriktning för 2018 södra hälso och sjukvårdsnämnden ( ). Handlingsplan fullföljda studier Antagen av regionfullmäktige Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet 2018 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Näringsliv och Strategisektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status

18 Pernilla Kronbäck Sektionschef Karin Eliasson Folkhälsostrateg

19 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 Mellan Södra Hälso och sjukvårdsnämnden och Tranemo kommun 0

20 Verksamhetsplan för gemensamt folkhälsoarbete HSN och Tranemo kommun Kommunen tar årligen fram en verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet med budget, mål, planerade insatser samt hur dessa ska följas upp. Kommunens folkhälsostrateg sammanställer planen i dialog med Västra Götalandsregionens avdelning folkhälsa. Kommunens ansvariga nämnd, och södra hälso och sjukvårdsnämnden, fastställer planen. Det övergripande nationella folkhälsomålet Det övergripande nationella folkhälsomålet är att ʺskapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningenʺ. Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Till målet kopplas elva målområden som grundar sig på hälsans bestämningsfaktorer. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 7. Skydd mot smittspridning 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 9. Fysisk aktivitet 4. Hälsa i arbetslivet 10. Matvanor och livsmedel 5. Miljöer och produkter 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård och spel Västra Götalandsregionens mål Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är huvudverktyget för att, i samverkan i Västra Götaland, genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet. Ett kompletterande verktyg i det arbetet är Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Södra hälso och sjukvårdsnämndens mål och inriktningsdokument är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän inom sitt geografiska ansvarsområde. I underlaget har i år (2017) tillkommit: Mål och inriktning för 2018 södra hälso och sjukvårdsnämnden ( ) Nämnden anpassar arbetet efter sina förutsättningar och prioriteringar men Mål och inriktning följer nu regionens upplägg med prioriterade mål och fokusområden. Till det har 1

21 nämnden också pekat ut aktiviteter. Dokumentet lyfter fram vad nämnden vill prioritera inför 2018 för att uppnå en förbättring av befolkningens hälsa och säkerställa att invånarna får tillgång till en god hälso och sjukvård på olika vårdnivåer, tandvård, insatser vid funktionsnedsättning och folkhälsoinsatser mm. En ny handlingsplan lyfts från regionen: Handlingsplan fullföljda studier , beskriver Västra Götalandsregionens kraftsamling för att barn och ungdomar ska klara skolan med godkända betyg. Handlingsplanen innehåller fem delområden för arbetet med fullföljda studier; samverkan, psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, studiemotivation och migrationsbakgrund. Södra hälso och sjukvårdsnämndens övergripande mål Hälso och sjukvårdsnämndens övergripande mål speglar önskat läge och vad nämnden vill åstadkomma för invånarna genom sitt beställningsuppdrag fram till En jämlik och jämställd hälso och sjukvård och tandvård som kännetecknas av hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet som ges inom givna resurser och på lika villkor. Ett välfungerande lokalt folkhälsoarbete som främjar hälsa och förebygger sjukdom och skada och ger hälsovinster för invånarna. Stärkt delaktighet hos befolkningen. Södra hälso och sjukvårdsnämndens prioriterade grupper är barn och unga med särskilt fokus på psykisk ohälsa och sjukdom, mest sjuka äldre, personer med funktionsvariation och personer med cancer. Tranemo kommuns mål Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Tranemo kommun är att bevara den hälsa som finns, att lyfta fram den men samtidigt arbeta förebyggande för att förhindra att ohälsa uppkommer. Satsningarna mot den ohälsa som finns tar alltid stort fokus men i längden gynnar det samhället i stort. Folkhälsoarbete är en långsiktig process. I folkhälsoarbetet i Tranemo kommun kommer således hälsa definieras som: Den grad i vilken individer eller grupper är kapabla att, å ena sidan, förverkliga sina mål och tillfredsställa sina behov och, å andra sidan, förändra eller hantera sin omgivning. Hälsa ska således betraktas som en resurs i det dagliga livet, inte som livets mål; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser såväl som fysisk kapacitet (WHO 1984). 2

22 Prioriterade områden Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Målområde 10. Matvanor och livsmedel Målområde 11. Tobak, Alkohol, Droger, Dopning och spel Styrdokument Tranemo kommun och Västra Götalandsregionens södra hälso och sjukvårdsnämnd har slutit ett avtal gällande samverkan i lokalt folkhälsoarbete i Tranemo kommun. Syftet med avtalet är att det finns ett gemensamt intresse för en jämlik och god hälsa hos befolkningen. Utifrån avtalet blir samverkan kring åtgärder och insatser betydelsefulla i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Avtalet gäller under tiden Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsår 2018 Kommun Befolkning SCB Folkhälso avtal tjänst kr/ tjänst Folkhälso avtal insatser 14 kr/inv Totalt komm unen Utbetal ning avtal 1/halvår Utbetal ning avtal 2/halvår Totalt/halvår Tranemo kr kr kr kr kr kr Folkhälsostrateg HSN Kommun Totalt Tjänst folkhälsostrateg Intäkter baseras på avtal om folkhälsoinsatser med totalt 14 kr per invånare, samt avtal om folkhälsosamordning med (HSN) ca kr + (kommun) kr. Totalt Intäkter HSN 2017 Intäkter Kommunen kr ( kr kr) kr ( kr) 3

23 Intäkter annan finansiär Totalt Tjänst folkhälsosamordnare Medel till Folkhälsoinsatser kr kr kr Insatsområden Område 1 Delaktighet och inflytande i samhället totalt Integration Ungdomsinflytande Jämställdhet kr kr kr kr Område 3 Barn och ungas uppväxtvillkor totalt Föräldrastöd Ökad psykisk hälsa Främja goda levnadsvanor, fysisk aktivitet och sunda matvanor Fullföljd grundskola och gymnasieutbildning kr kr kr kr kr Område 10 Matvanor och Livsmedel totalt Främja goda levnadsvanor och sunda matvanor alla åldrar kr kr Område 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak För flickor/pojkar och kvinnor/män upp till 20 år totalt kr 4

24 ANDT arbete i skolan utveckling ANDTpolicy Ungas hälsa kr kr Övriga kostnader kr Frivilliga insatser för att främja hälsa Folkhälsobidrag m.m kr BRÅ Brottsförebyggande rådet Bidrag Grannsamverkan m.m kr Livsviktigt Föreläsningar Samverkan kr Totalt kr 5

25 Aktiviteter Målområde Vad? Hur? Indikatorer/uppföljning Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället. Alla åldrar. Integration Vidareutveckla arbetet med föreningar som sätter tydligare fokus på integration, jämlikhet och ANDT Utmärkt Förening Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale Hälsokommunikation tillsammans med samhällsorienteringen, etableringen av nyanlända Ev. kartlägga Frivilligverksamhet tillsammans med integrationsamordnare Ökad skolnärvaro Samverkan med lärandesektion, kuratorer och skolsköterskor Elevhälsan Minskat antal hemmasittare (skolverkets definition). Samverkan med fritid och fältare kring ungas behov av insatser Skolnärvaro 6

26 Ungdomsinflytande. Öka ungdomars inflytande och delaktighet i politiken och samhällsfrågor. Fortsätta arbetet med politikerluncher. Lokala politiker äter sin lunch på högstadie och gymnasieskolan och har dialog med ungdomarna kring aktuella frågor. Enkät: Vilket inflytande känner eleverna att de har. Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale Arbete med ungdomsdemokrati. Målområde 3. Barn och ungas uppväxtvillkor. Föräldrastöd Föräldrastödsarbete. Utbilda ledare föräldrastöd. Erbjuda föräldrar möjlighet till föräldrastöd. Statistik över oro, nedstämdhet, ångest och stress. Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale Ökad psykisk hälsa Se över samverkan tvärsektoriellt för att finna vägar att arbeta för ungas psykiska hälsa. Genomförda projekt/aktiviteter Omdöme från skolkuratorer Samverkan med kuratorer och skolsköterskor Elevhälsan Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale Främja goda levnadsvanor, fysisk aktivitet och sunda matvanor Samverka med skola, förskola, föreningsliv och funktionsvarierade Hälsa på lika villkor Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale 7

27 Målområde 10. Främja goda levnadsvanor, fysisk aktivitet och sunda matvanor. Alla åldrar Levnadsvaneturné Frukostprojekt i skolan Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale Målområde 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel För flickor/pojkar och kvinnor/män upp till 20 år ANDT arbete i skolan Inleda ett långsiktigt ANDTarbete i skolan. Utforma ANDT Policy i skolan Arbeta med förebyggande aktiviteter/program på högstadiet. Uppföljning av CAN Tobaksvanor Alkoholvanor Drogvanor Ungas hälsa Aktivt arbete med drogfria ungdomsaktiviteter. Föreläsningar bidrag SamFu (arbete mot ungdomsbrottslighet) Årskurs 9, Samlevnadsdagar, Avslutninglunch Kvantitativ utvärdering av SamFu dagen. Trygghetsenkät Upplevd hälsa enligt SHIS Salutogenic Indicator Health Scale Övrigt Samhällsengagemang Öka delaktigheten i samhället och främja engagemang. Uppmuntra föreningar och andra aktörer att söka bidrag till hälsofrämjande projekt. Antal bidragsansökningar. Brottsförebyggande arbete Öka tryggheten i kommunen. Grannsamverkan Samverkansavtal med polisen Polisens statistik över antal brott i kommunen. Trygghetsenkäter i olika åldersgrupper 8

28 SamFu för årskurs 7 Trygghetsvandringar Övergripande arbete Tema Livsviktigt i samarbete med vårdcentraler, bibliotek, studieförbund. Fokus helhetshälsa. Öka medvetenheten om folkhälsoperspektivets relevans Uppdaterad hemsida månadsvis med nyheter och information om folkhälsa kopplat till de elva folkhälsomålen. Utskick till hushåll med information om folkhälsa. 9

29 Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier,

30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Delområden för fullföljda studier Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor Stimulera intresset för studier Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund. 10 Genomförande och uppföljning... 11

31 Inledning Alla barn har rätt till utbildning. Utbildningen ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och är även en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. I Västra Götalandsregionens budget för 2017 beskrivs att utbildningsnivån i befolkningen fortsätter att stiga, men med ökade skillnaderna inom regionen inte minst sett till antalet elever som fullföljer sin studiegång med godkända betyg. Statistiken visar bland annat att i Västra Götaland har skolresultaten i grundskolan försämrats i samtliga delregioner. Andelen avgångselever i åk 9 behöriga till gymnasiet har minskat från ca 90 procent i början av 2000-talet till ca 85 procent Regionen har därför inlett en kraftsamling och kommer i bred samverkan att fokusera på denna utmaning framöver. Med Handlingsplan fullföljda studier som grund för ett koncerngemensamt arbete vill Västra Götalandsregionen stimulera och utveckla samverkan med andra aktörer som tillsammans ska arbeta för att fler elever lämnar grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Arbetet med fullföljda studier är ett område som knyter samman strategidokumenten Västra Götaland 2020 (VG2020) och Framtidens hälso- och sjukvård. Utbildning och utmaningen kring barn och ungas studier är en välfärdsfråga där många aktörers gemensamma insatser är det som kan vända trenden i hela Västra Götaland. Det är därför viktigt att få en gemensam bild av utmaningen och se sin egen del i arbetet. Folkhälsokommittén fick, utifrån sin roll genom Samling för social hållbarhet, i uppdrag av regionstyrelsen att senast under våren 2017 återkomma med förslag på regiongemensamma åtgärder som stärker samarbetet med andra aktörer inom Västra Götaland. Utgångspunkterna för arbetet är de regionövergripande mål som finns i VG2020 och i Framtidens hälso- och sjukvård. I samverkan med kommunalförbunden, via Beredning för hållbar utveckling, har också frågan om fullföljda studier lyfts och prioriterats. Faktaruta: Mål från strategidokument VG2020 o Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium och skillnader mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. o Avhoppen från skolan ska minska till mindre än 8 % i Västra Götaland senast Framtidens hälso- och sjukvård o Prioriterat mål: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård Beredning för hållbar utveckling o Rekommenderat område för samverkan: Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Syfte Det goda livet för alla i Västra Götaland är till stor del beroende på de möjligheter och förutsättningar som skapas för barn och unga som lever här. Att skillnaderna mellan regionens olika delar, mellan olika skolor och mellan olika grupper av barn och unga är

32 oacceptabelt. Målet att skapa förutsättningar för alla elever att lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg kräver av Västra Götalandsregionen att vi vågar se på vår egen verksamhet och ställa oss frågan: Vad kan vi göra bättre?. Syftet med kraftsamlingen är därför att dels synliggöra de insatser Västra Götalandsregionen deltar i och som bidrar till målet och dels att skapa synergier, exempelvis spridning av lärandeexempel eller att förmedla kontakter för samverkan i Västra Götaland. Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Den ska ligga till grund för fortsatt samverkan internt mellan förvaltningarna och externt med kommunalförbund, kommuner, myndigheter och idéburen sektor. Första delen i arbetet med det gemensamma målet är denna handlingsplan , med tillhörande aktivitetsplan för 2017: Handlingsplanen beskriver Västra Götalandsregionens inriktning för fullföljda studier. Här redovisas utgångspunkter för kraftsamlingen och det övergripande målet bryts ned i ett antal delområden. Aktivitetsplanen tydliggör de konkreta aktiviteter som ska genomföras och de processer som ska startas som har bäring på det gemensamma målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Mervärdet att samla olika nämnder, styrelser och kommittéer olika insatser i ett dokument är att tydliggöra kopplingen och med det också följa aktiviteterna utifrån dess effekt utifrån målet. Utgångspunkter Arbetet med kraftsamling fullföljda studier utgår ifrån ett antal utgångspunkter och perspektiv. Komplexa utmaningar Utmaningen med att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg är mångbottnad. Förutsättningarna kan påverkas av familjens/elevens socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur utbildningssystemet utformas och det sätt på vilket skolorna organiseras. Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunalförbunden har tagit fram kunskapsunderlag som belyser hur arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret ska bedrivas, vilket också är en pusselbit i utmaningen. Hela frågan ligger dock inte inom skolans/kommunens domän, vilket innebär att Västra Götalandsregionen som välfärdsaktör måste se sin del i arbetet. Det innebär allt ifrån verksamhetsutveckling som med individens förutsättningar i centrum överbygger gränssnittsfrågor mellan olika huvudmän, till satsningar på metodutveckling och implementering av kvalitetssäkrade metoder med dokumenterat positiva effekter. Förutom individuella och organisatoriska faktorer är detta också ett område kopplat till strukturell ojämlikhet, vilket återigen kräver en helhetssyn och bred förståelse. Komplexa utmaningar innebär också att det finns ett behov att 1) identifiera en gemensam problembild med relevanta aktörer, 2) identifiera redan påbörjade och verksamma insatser som kan intensifieras och 3) mer komplexa problem i rotsystemet där en lösning kräver

33 mer energi och tid. För arbetet med kraftsamlingen innebär det att vi kan fortsätta pågående arbete, växla upp insatser som är lättare att identifiera och samtidigt ge tid för att tillsammans bättre förstå utmaningen Västra Götaland står inför. Generella och riktade insatser Målet om att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg innehåller insatser och verksamheter som rör sig mellan generella insatser och riktade insatser. Där generella/ universella insatser är basen som vänder sig till alla barn medan riktade/selektiva insatser vänder sig till vissa barn, en riskgrupp eller ett visst problem. De kan utgöra behandling eller andra stödjande åtgärder. Fig 1: Generella och riktade insatser Sociala investeringar som genomförs i Västra Götaland ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som regionens styrdokument lyfter upp och som nämns ovan. Sociala investeringar kan göras inom alla nedanstående områden. Genomgående perspektiv Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med Barnkonventionen anger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet och att barnets rätt till utveckling och utbildning säkerställs. Genomförandet av de åtgärder som ligger i handlingsplanen för mänskliga rättigheter under mål 2 Stärka rättigheter för barn och unga där barnrättsperspektivet (25) utvecklas inom organisationen är en central grund för arbetet med fullföljda studier. Arbetet ska också: utgå utifrån icke-diskriminering, jämlikhet, jämställdhet och transparens tillgänglighet ur följande aspekter: fysisk, psykisk, kognitiv, språklig, administrativ, geografisk, ekonomisk och tillitsmässig. bygga på delaktighet och inkludering

34 Delområden för fullföljda studier Västra Götalandsregionens fortsatta arbete innefattar insatser som syftar till att stärka organisationens möjligheter till samverkan och stärka insatserna riktade till familjer samt barn och unga mellan 0-25 år. Ett antal områden har identifierats som särskilt viktiga för Västra Götalandsregionens verksamhet. 1. Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Komplexa utmaningar har sällan en enda lösning, på samma sätt som det sällan är en enda ansvarig aktör. Istället är det många tvärsektoriella lösningar som behövs för att skapa förändring. För att undvika friktion och gränskonflikter behöver dessa aktörer prata med varandra och samverka, inte bara inom organisationen utan även mellan organisationer. Västra Götalandsregionens arbete för fullföljda studier måste ta sin utgångspunkt i ordinarie styrning- och ledningsstrukturer samt ordinarie verksamhet för att bli hållbart. Samverkansstrukturerna måste också innefatta relevanta aktörer oavsett organisation, även idéburen sektor, akademin och privat sektor. Identifierade utmaningar: Brist på kommunikation över organisation-/förvaltning- /myndighetsgränser, kunskap om varandras uppdrag och tid att samlas är några utmaningar som belysts i processen. Vem ansvarar, vem har kunskap och vilka bör vara med i insatser är frågor som på ett annat sätt fångar utmaningen. Trots rörelsen mot att sätta individen i centrum, att skapa en dörr in -lösningar så är våra organisationer ibland otidsenliga, stela och har svårt att hantera komplexa samband som berör flera parter. Att utgå ifrån arenor där barn och unga rör sig bör vara en grundregel. Västra Götalandsregionen äger, deltar i och möjliggör ytor för samverkan, exempelvis familjecentraler och olika former av vårdsamverkan. När det kommer till innehåll står vi inför några utmaningar. Dels handlar det om att Västra Götalandsregionen internt inte alltid är överens om vilka perspektiv eller frågor vi prioriterar i samverkan. Dels måste vi förhålla oss till andra aktörers förväntningar på oss och andras uppdrag. En annan utmaning är användandet av ekonomiska incitament som styrmedel. Här finns utrymme till förbättring i hur Västra Götalandsregionen följer upp och styr, då beslut ibland motverkar varandra eller inte gynnar samverkan. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen utveckla och stärka samverkan internt och externt genom att: Involvera fler aktörer för att identifiera frågor och lösningsförslag på de gemensamma utmaningarna för fullföljda studier, genom bland annat politiska workshops och dialoger. Samverkan med kommunerna direkt och via kommunalförbunden för att utveckla och stärka arbetet mot skolavhopp. Tydliggöra Västra Götalandsregionens roll i samverkan för att kunna komplettera andra aktörer och minska gränssnittsproblematiken inom området psykisk hälsa/ohälsa.

35 Stärka upp viktiga arenor för arbetet med fullföljda studier utifrån delregionala prioriteringar. Kan handla om familjecentraler, förstärkta ungdomsmottagningar, vårdsamverkansteam etc. Använda sociala investeringar som verktyg för fortsatt utvecklingsarbete för att stärka barn och ungas framtida utveckling och hälsa, i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommuner och andra aktörer. 2. Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa 2.1 Främja psykisk hälsa och tidig kognitiv utveckling Det finns ett starkt samband mellan kognitiv utveckling och psykisk hälsa. Den kognitiva förmågan är ett resultat av utvecklingen av kopplingar mellan olika centra i hjärnan. Denna utveckling startar redan under fosterstadiet och får oerhörd kraft under det första levnadsåret för att sedan avta redan till tonårstiden. Viktigt att notera att hastigheten med vilken kopplingarna bildas kan påverkas av stimulering av barnets sinnesorgan, t.ex. syn, hörsel och känsel och lite senare även kognitiva funktioner. Det innebär alltså att utvecklingen av barnets kognitiva förmåga kan stimuleras genom att föräldrar och andra i dess omgivning ägnar sig åt barnet, pratar, sjunger, berättar, läser för det. Forskningen visar att även barn som från början har en lägre kognitiv förmåga kan utveckla den under barndomsåren beroende på i vad mån barnets sociala omgivning förmår att stimulera barnet. Här blir familjens/omgivningens livsvillkor men även det omgivande samhällets förmåga att stödja föräldrar eller vårdnadshavare synnerligen viktiga. Det finns ett starkt samband mellan kognitiv förmåga och fysisk och psykisk hälsa. Grupper med nedsatt kognitiv förmåga löper t.ex. större risk för nedsatt psykiskt välbefinnande men även för psykiatriska sjukdomstillstånd. Det finns även ett omvänt samband så att nedsatt psykisk hälsa påverkar utvecklingen av kognitiv förmåga. De tidiga åren blir av dessa skäl en viktig tidpunkt för insatser som motverkar ojämlikheter i skolresultat men även ojämlikhet i hälsa. Identifierade utmaningar: Hälsofrämjande arenor når inte alla familjer, barn och unga på samma sätt. En del i utmaningen är att Västra Götalandsregionen inte förmår utforma så att det passar olika familjers och föräldrars förutsättningar. En del av det ligger i uppdraget att verka för jämställt föräldraskap, men utmaningen kvarstår. Vårdaktörer har till uppdrag att stötta båda föräldrarna, i fall om två, på lika villkor, men utifrån familjens förutsättningar. Att skapa förståelse för föräldrarnas förutsättningar och vidareutveckla arbetsmetoder utifrån det är nödvändigt. Det gäller vårdaktörer likväl som andra hälsofrämjande arenor. För Västra Götalandsregionen handlar det också om att möjliggöra en god relation och tillit till vården genom ett bra bemötande. Ett identifierat problem är att tilliten till hälso- och sjukvården är lägre bland exempelvis hbtq-personer och personer med utländsk bakgrund än övriga befolkningen. Detsamma gäller utmaningen att tidigt och systematiskt bedöma och stödja kognitiv utveckling.

36 Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att stärka upp tidiga insatser som når föräldrarna eller barnen själva genom att: Tillsammans med akademin, kommuner och frivilligsektorn tillgängliggöra och kvalitetssäkra tidiga, hälsofrämjande arenor. Bidra till att stärka föräldrarollen genom att främja psykisk hälsa, öka kunskap om betydelsen av tidiga insatser och spridandet av enkla verktyg. 2.2 Motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Ohälsa i barndomen, i synnerhet psykisk ohälsa, är förknippad med sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter som vuxen. Orsaken till psykisk ohälsa är multifaktoriell. Ärftliga faktorer i form av en medfödd sårbarhet och att omgivningen, i form av föräldrar, förskola, kamratkrets, skola, som inte förmår att kompensera för detta. Det finns också skillnader mellan hur flickor och pojkar upplever, diagnosticeras och agerar utifrån sin psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa kan också vara en konsekvens av utfrysning eller mobbning elever utsätts för då de bryter mot rådande normer i skolan, exempelvis kopplat till kön eller sexualitet. Att aktivt arbeta normmedvetet är därför i sig en metod som förebygger ungas psykiska hälsa, och regionen bör därför verka för att integrera normmedvetenhet i sina verksamheter. Identifierade utmaningar: För att motverka konsekvenserna av psykisk ohälsa handlar det om tillgänglighet och kvalitet i insatser. Välfungerande samverkan är också av vikt både på individnivå och på organisatorisk nivå. Problematiken med ungas psykiska hälsa är delvis en gränssnittsfråga mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. I anvisningar och lagar finns tolkningsutrymmen som kan skapa olika förväntningar på varandras uppdrag och ansvar. Hälso- och sjukvården kan bidra till måluppfyllnad genom att upprätthålla hög tillgänglighet för barn och ungdomar med familjer som behöver vårdens resurser och för att ingen ska behöva vänta. Hälso- och sjukvården ska bidra med kvalificerade utredningar och diagnostik, kvalificerad behandling och god samverkan. Detta bör göras utifrån en medvetenhet om icke-diskriminering, delaktighet och individen i centrum. Alla tar sig inte heller själva till hälso- och sjukvården på grund av psykisk ohälsa/diagnos såsom social fobi, ångest eller depression, tidigare erfarenheter av dåligt och kränkande bemötande eller att inte blivit tagen på allvar i mötet med hälso- och sjukvården. En utmaning är att identifiera de hinder som uppkommit i utformandet av vården och som på olika sätt exkluderar grupper eller försvårar för att uppfylla sina lagstadgade uppdrag. Men även identifiera nya sätt att agera mer utåtriktat för att för att nå dem som inte tar sig till eller söker sig till vården. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på insatsområden som stärker upp psykiatrin, genom: Genomförandet av handlingsplan för vuxenpsykiatrin. Genomförandet av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin.

37 Pröva pilotprojektet förstärkt första-linjen och undersök förutsättningar för spridning. Att fortsatt driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet med kunskapsutveckling, införandet av nya behandlingsmetoder och systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa 3. Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor. Det finns starka samband mellan livsvillkoren under barndomstiden, de levnadsvanor som skolbarnet tillägnar sig och senare skolresultat. Ekonomisk knapphet, föräldrars arbetslöshet, trångboddhet, boendesegregation, språksvårigheter och föräldrarnas utbildningsnivå är exempel på förhållanden som påverkar barnets uppväxt och skolgång. Långvariga ogynnsamma livsvillkor kan starta stressmekanismer hos barnen vilka påverkar kognitiv förmåga och ökar risken för psykisk ohälsa vilket sammantaget underminerar barnets skolgång och hotar skolresultaten. Det är delvis under skoltiden som barnets levnadsvanor utvecklas. Uppväxten och familjeförhållanden utgör den grund på vilken levnadsvanorna grundläggs och formas vidare i mötet med kamrater på skola och fritid. Många barn växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras hälsa, skolgång och arbetsliv. Detta gäller även vid förälders och närståendes allvarliga sjukdom eller död. Med stöd till barnen och föräldrarna kan mönstret mellan generationerna brytas. Identifierade utmaningar: Visserligen finns kunskapssammanställningar som visar att det finns starka samband mellan barns livsvillkor och utveckling, mellan t.ex. fattigdom och ohälsa men mer sällan ger de kunskap om varför och på vilka sätt en brist på ekonomiska resurser leder till ohälsa och vilka strukturer/maktförhållanden som skapar ojämlikhet. En ökad förståelse behövs som en del för att bättre motverka effekterna. Att tidigt identifiera barn och unga i utsatta familjer är en utmaning. Möten mellan Västra Götalandsregionen och familjer är många och har olika syften, men dessa nyttjas inte systematiskt för att identifiera riskfaktorer. Samtidigt som det saknas tydliga kanaler för att hantera information som kan uppkomma vid möten. Barn och unga som lever i familjer i utsatthet bör kunna identifieras tidigare. Bristen på kunskap inkluderar också behovet av kompensatoriska verktyg som särskilt riktas till barn och unga i utsatta familjer. Västra Götalandsregionen har här en roll i arbete att skapa meningsfull fritid och kompensera effekter av familjers livssituationer genom bland annat kulturen. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen att fokusera på att utveckla metoder för att tidigt identifiera och stärka barn och unga i utsatthet, genom: Använda de tillfällen Västra Götalandsregionen möter familjer eller barn och unga för att identifiera utsatthet. Öka kunskap om hur och på vilka sätt familjens utsatthet påverkar barn och unga och utveckla våra verksamheter utifrån kunskapen.

38 Att sprida och stärka kunskapen hos familjer och barn själva om vart man kan få hjälp och stöd, vilka rättigheter en har att få s.k. kompensatoriska verktyg. 4. Stimulera intresset för studier Ungdomar som löper risk att hoppa av skolan upplever den ofta som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det speciellt viktigt att skolan arbetar med motivation och ser till att ungdomarna har kompetens att göra välgrundade val inför framtiden. En koppling till arbetslivet kan ge ökad inspiration och studie- och yrkesvägledning kan spela en viktig roll för ungdomarna. Identifierade utmaningar: Arbetet för att stimulera intresset för studier inkluderar allt ifrån tidiga insatser i grundskola från låg- och mellanstadium till kompletterande studievägar för ungdomar som läser in gymnasiekompetensen på folkhögskolan. Erfarenhet och kunskap visar att det är viktigt och verksamt att visa på framtidsmöjligheter och koppla insatserna till arbetslivet. Elever i riskzon för avhopp saknar av olika skäl förebilder och kontakter. Det kan handla om ungdomar som knappt känner någon vuxen person som arbetar överhuvudtaget, exempelvis bland vissa ungdomar som bor i socioekonomiskt utsatta områden och har en utländsk bakgrund. Bland ungdomar med funktionsvariationer är det ofta ovanligt att ha vuxna förebilder med likadan förutsättningar som är i arbete. En utmaning är också att omsätta kunskap och förståelse kring diskriminerande mönster på arbetsmarknaden för att bättre kunna bemötande ungdomar med annan bakgrund och för att hjälpa arbetsgivare att inte stänga dörren för framtida arbetskraft. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med insatser där ungdomar får kontakt med arbetslivsrepresentanter, får tillgång till praktik, får en kvalificerad studie- och yrkesvägledning, genom: Riktade insatser i samverkan med kommuner och kommunalförbund för att minska risken för skolavhopp. Insatserna omfattar såväl yngre åldersgrupper som elever i högstadium och gymnasium. Genom bland annat Science centers arbeta för att öka intresset hos barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Erbjuder alternativa och kompletterande studieformer genom folkhögskolorna i Västra Götaland, bl.a. studieförberedande kurser. Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri. 5. Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund Personer som flytt har ett annat utgångsläge än den som flyttar till ett annat land för att arbeta eller för att bilda familj. Personer som flyr från sitt hemland har nästan alltid levt en

39 tid under stor stress innan de flyr. Själva flykten är ofta omgärdad av umbäranden och hot, och många familjer splittras under långa perioder. Efter ankomsten till det nya landet väntar en tid av ovisshet under asylprocessen innan det nya livet kan ta sin början. Detta leder sammantaget till att psykisk ohälsa är ett större problem hos nyanlända flyktingar än hos andra grupper av migranter. Identifierade utmaningar: Västra Götalandsregionen har skyldighet till att genomföra hälsoundersökningarna av asylsökande och nyanlända för att tidigt kunna fånga psykisk ohälsa. Utöver utmaningen att hinna med och täcka upp för behoven finns utmaningar att nå bland annat familjer i eget boende. Till skillnad från barn och unga som är ensamkommande och bor på boende eller blir familjehemsplacerade är familjer i eget boende till stor del beroende av släkt och vänners kunskap om systemen i Sverige. De genomförda lagförändringarna innebär också förändringar för arbetet där möjligheter till stöd, hälsa/utbildning och liknande försvårats. Utmaningen kring personer utan identitetshandlingar eller de som stannar kvar trots utvisningsbeslut kan komma att öka. Hur ska myndigheter/huvudmän agera när t.ex. personer som gömmer sig och saknar papper undviker nämnda aktörer? Här måste Västra Götalandsregionen tydliggöra vad som redan är beslutat, så som att personer som lever gömda och/eller utan papper har rätt till vård, samt skapa riktlinjer, guidning och rutiner för att förbättra genomförandet av beslut. Ungdomar med migrationsbakgrund har stort behov av sociala och fysiska aktiviteter under tiden de befinner sig i asylfasen. Många vill engagera sig för ensamkommande barn och ungdomar med det saknas förenklade metoder och samordning. Prioriterad inriktning : Under handlingsplansperioden kommer Västra Götalandsregionen arbeta med särskilda insatser för barn och unga med migrationsbakgrund, genom att: Genomföra utbildningsinsatser för personalgrupper som kommer i kontakt med barn med migrationsbakgrund, samt öka kunskapen om vilka lagar och riktlinjer som gäller. Genomföra riktade hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och unga med migrationsbakgrund för att främja deras skolresultat, exempelvis tillsammans med BUP och HVB-hemmens personal. Kartlägga behovet av, utforma och genomföra insatser för att stödja särskilt sårbara grupper barn och unga, t.ex. barn i EBO-familjer och papperslösa. Skapa ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. Samverkan med science centers i särskilda insatser för nyanlända. Genomförande och uppföljning Vad kan Västra Götalandsregionen göra bättre? Vad kan samhällsaktörer i Västra Götaland tillsammans göra bättre för att skapa förutsättningar för barn och unga att fullfölja sina studier? För att möjliggöra förändring måste utvecklingsarbetet utgå ifrån dem

40 verksamheterna är till för och genomföras tillsammans med dem. Det kan i vissa fall vara ett perspektivskifte som kräver eftertanke och extra insatser, men nödvändigt då det handlar om att vässa vårt arbete för att bättre möta dem vi sällan når eller känner till, hantera individer/grupper som är extra sårbara och skapa jämlika förutsättningar att lämna grundskolan och gymnasiet med godkända betyg. Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Det innebär att det under hela genomförandet kommer genomföras politiska dialoger och workshops för att stärka det egna arbetet. Genomförandet av aktiviteter inom aktivitetsplanen är linjeverksamheternas eget ansvar och däri ligger också ansvaret att utvärdera dem utifrån deras tänkta effekt på målet. Uppföljning och utvärdering är centralt för att kunna utveckla verksamheten och ska det göras ur olika perspektiv, så som barnen och ungdomarna själva, krävs det att resurser avsätts. Aktivitetsplanen som helhet kommer följas upp och revideras årligen i den gemensamma organisationen för kraftsamlingen.

41 HSNS Mål och inriktning 2018 södra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställd

42 1 (5) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och för de avtal som nämnderna tecknar med vårdgivare och andra huvudmän. Nämndens uppdrag är att företräda befolkningen och att verka för en god hälsa och vård på lika villkor. Dokumentet lyfter fram vad nämnden vill prioritera inför 2018 för att uppnå en förbättring av befolkningens hälsa och säkerställa att invånarna får tillgång till en god hälso- och sjukvård på olika vårdnivåer, tandvård, insatser vid funktionsnedsättning och folkhälsoinsatser. Mål och inriktning 2018 södra hälso- och sjukvårdsnämnden

43 2 (5) Viktiga styrdokument Västra Götalandsregionens vision om det Goda Livet är den långsiktiga inriktningen på arbetet. Det är en vision för hela Västra Götalandsregionen och alla dess invånare. Syftet med handlingsplanen Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård är att belysa hur Västra Götalandsregionen ska kunna stärka hälso- och sjukvården ur ett tydligt invånar- och patientperspektiv. Handlingsplanen har våren 2017 kompletteras med en strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen som innebär ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter med fyra utvecklingsområden: 1. Utveckla den nära vården 2. Koncentrera vård för bättre kvalitet och tillgänglighet 3. Utveckla digitala vårdformer och tjänster 4. Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Handlingsplan för omställningen fastställer hälso- och sjukvårdsstyrelsen årligen utifrån strategin. Budgeten är det överordnade styrdokumentet. I regionfullmäktiges budget 2018 är det framförallt ett av de strategiska målen som är aktuellt för hälso- och sjukvårdsnämnden; En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenhet. Handlingsplanen det goda livet för mest sjuka äldre är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionen. Handlingsplanens syfte är att uppnå en god kvalitet på arbetet runt de mest sjuka äldre och sträva efter att de gemensamma resurserna används på bästa möjliga sätt. Planens fokusområden är; samordnad individuell plan (SIP), mobil närvård, kunskapsbaserad vård, god och säker läkemedelsbehandling samt trygg och säker vårdövergång. I nämndens område drivs genomförandet av handlingsplanen i närvårdssamverkan södra Älvsborg. Att genomföra regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin och regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin är ett av regionfullmäktiges fokusområde. Handlingsplan fullföljda studier, , beskriver Västra Götalandsregionens kraftsamling för att barn och ungdomar ska klara skolan med godkända betyg. Handlingsplanen innehåller fem delområden för arbetet med fullföljda studier; samverkan, psykisk hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, studiemotivation och migrationsbakgrund. Enligt handlingsplanen för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter som antagits av regionfullmäktige 2017 ansvarar hälso- och sjukvårdsnämnden för att i avtal och överenskommelser ställa krav på; utbildning och arbete med metodmaterialet En förälder blir till, implementering av metoden att fråga om våld på rutin, utbildning i hbtq-kompetent bemötande samt hbtq-personers hälsa. Behovsgrupper Hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att fokusera på följande grupper: Barn och unga med särskilt fokus på psykisk ohälsa och sjukdom Mest sjuka äldre Personer med funktionsnedsättning. Mål och inriktning 2018 södra hälso- och sjukvårdsnämnden

44 3 (5) Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning 2018 Strategiskt mål (regionfullmäktige) En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Prioriterat mål (regionfullmäktige) Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten ska förbättras Fokusområde (regionfullmäktige) Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppfylla vårdgarantin Förstärka primärvården och den nära vården Förbättra akutvårdkedjan Utveckla digitala vårdformer och tjänster Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Minska antalet överbeläggningar Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Den specialiserade vården ska koncentreras Aktiviteter Nämndens inriktning 2018 (södra hsn) Uppdrag till SÄS att uppfylla vårdgarantin Beställare och utförare tar gemensamt fram en handlingsplan för att uppfylla vårdgarantin En ungdomsmottagning i varje kommun; öka tillgänglighet samt fullfölja satsningen på ungdomsmottagningarna 2018 enligt plan för jämlik hälsa Driva utvecklingen av samverkan kring barn som vid bvc identifierats i behov av insatser från habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, förskola m.fl. Driva uppstarten av Mini-Maria i nämndens område. Mini-Maria vänder sig till ungdomar och unga vuxna som har frågor eller andra bekymmer kopplade till droger Uppdrag till utförarna att uppfylla vårdgarantin Förstärka primärvården genom konsultation från specialistsjukvården Utveckla samarbetet mellan region och kommun bland annat genom att; säkerställa att mobila hemsjukvårdsläkare fungerar som avsett, förstärka den mobila närsjukvården t.ex. genom att utöka uppdraget till befintliga mobila team och säkerställa att samordnad individuell plan (SIP) upprättas Säkerställa att SÄS utför enbart specialistsjukvård Beställare och utförare identifierar gemensamt förbättringsområde för att minska vårdskador Säkerställa öppethållandet av vårdplatser i tillräcklig omfattning Mål och inriktning 2018 södra hälso- och sjukvårdsnämnden

45 4 (5) Södra hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning 2018 Strategiskt mål (regionfullmäktige) Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Prioriterat mål (regionfullmäktige) Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Fokusområde (regionfullmäktige) Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Aktiviteter Nämndens inriktning 2018 (södra hsn) Bidra till fullföljda studier genom att: Stärka tidig upptäckt av barn och föräldrar i behov av stöd, genom att säkerställa redan lagda uppdrag t.ex. hembesök bvc och genom att utveckla nya arbetssätt t.ex. möjligheter till tidig upptäckt inom tandvården Att efter tidig upptäck säkerställa och utöka tidiga insatser till barn och föräldrar för att stärka den psykiska hälsan och anknytning föräldrar-barn (ex. spädbarnsmottagning) Stödja kommuner i deras arbete med rörelse under skoldagen för att förbättra elevernas kognitiva förmåga Arbeta för att elever med funktionsnedsättning når fullföljda studier Regionens vårdgivare utvecklar en god samverkan med elevhälsovården Stärka mänskliga rättigheter genom att: I avtal och överenskommelser ställa krav på; utbildning och arbete med metodmaterialet En förälder blir till, implementering av metoden att fråga om våld på rutin, utbildning i hbtq-kompetent bemötande samt hbtqpersoners hälsa Utöka uppdraget till RFSL att informera vid högstadieoch gymnasieskolor till att även omfatta lägre skolåldrar Tandhygienist vid familjecentral Förstärka en positiv utveckling av den psykiska hälsan hos asylsökande och nyanlända genom t.ex. hälsokommunikatörer/kulturtolkar, informationsinsatser, hjälp till självhjälp Minst en familjecentral per kommun/stadsdel Mål och inriktning 2018 södra hälso- och sjukvårdsnämnden

46 5 (5) Indikatorer/mätetal att följa upp Södra hälso- och sjukvårdsnämnden har valt att följa vissa indikatorer/mätetal. Uppföljning (södra hsn) Väntetiden till barn- och ungdomspsykiatri första besök, behandling och fördjupad utredning (källa: väntetids- och tillgänglighetsrapportering vgr och väntetider i vården) Implementeringen av regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (källa: ordinarie uppföljning av kunskapscentrum psykisk hälsa/psykiatriberedningen) Implementeringen av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri (källa: ordinarie uppföljning av kunskapscentrum psykisk hälsa/psykiatriberedningen) Följsamheten till den regionala medicinska riktlinjen Årligt hälsosamtal och somatisk kontroll av patienter med långvarig psykiatrisk ohälsa (källa: ordinarie uppföljning av kunskapscentrum psykisk hälsa/psykiatriberedningen) Vårdcentralerna uppfyller sitt uppdrag inom psykisk ohälsa (källa: uppföljning vårdval VG Primärvård) Verksamheten vid vårdcentral som fått ett ökat uppdrag att förstärka insatserna för unga mellan 7 och 18 år med psykisk ohälsa (källa: ordinarie uppföljning av kunskapscentrum psykisk hälsa/psykiatriberedningen) Följsamheten till den regionala medicinska riktlinjen Ansvarsfördelning mellan primärvården och barn- och ungdomspsykiatri (källa: uppföljning av riktlinjen görs av sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri) Måluppfyllelsen till vårdgarantin samt antal väntande (källa: väntetids- och tillgänglighetsrapportering vgr och väntetider i vården) Andel som haft två eller fler inskrivningar i slutenvård sista månaden i livet (källa: ordinarie uppföljning av handlingsplanen mest sjuka äldre) Fokusområde (regionfullmäktige) Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra de regionala psykiatriplanerna Genomföra de regionala psykiatriplanerna Genomföra de regionala psykiatriplanerna Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Uppfylla vårdgarantin Förstärka primärvården och den nära vården Följsamheten till den regionala medicinska riktlinjen Överföring av medicinsk vård från barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården (källa: ordinarie uppföljning av riktlinjen) Andel brytpunktssamtal (samtal i livets slutskede) (källa: palliativregistret och ordinarie uppföljning av handlingsplanen mest sjuka äldre) Andel patienter där total vistelsetid 4 timmar vid besök på akutmottagning (källa: väntetids- och tillgänglighetsrapportering vgr) Andel listade äldre än 75 år som fått en fördjupad läkemedelsgenomgång under senaste året (källa: uppföljning vårdval VG Primärvård och ordinarie uppföljning av handlingsplanen mest sjuka äldre) Beläggningsgraden vid SÄS (källa: SÄS) Antal utskrivningsklara dagar vid SÄS (källa: SÄS) Måluppfyllelse kvartalen (urval av indikatorer i kvalitetsregister för jämförelse mellan sjukhus) (källa: kvartalen samt vgr s kvalitetscontrolling) Andel 65 år och äldre med gjorda bedömningar av munhälsa (källa: ordinarie uppföljning av handlingsplanen mest sjuka äldre) Förbättra akutvårdkedjan Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Minska antalet överbeläggningar Minska antalet överbeläggningar Samtliga verksamheter ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Samtliga verksamheter ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Mål och inriktning 2018 södra hälso- och sjukvårdsnämnden

47 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Detaljplan gällande Uddebo väveri, Kila 1:34 (KS/2016:808) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Antar rubricerad detaljplan Beslutsmotivering Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 5 kap 27 Ärendet 20 november 2016 gav Allmänna utskottet förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att upprätta detaljplan för gamla väveriet i Uddebo, Kila 1:34. Planarbetet har skett genom privat anlitad konsult. Målet att ge planen en generös användning som möjliggör flera verksamheter inom befintlig byggnad. Planförslaget ger möjlighet till olika typer av verksamhetslokaler, vandrarhem, centrumändamål, bostäder och skola. Inom planen möjliggörs för mindre byggnader avsedda för kolonistugor och odlingslotter. Planen har under tiden 9 maj 2017 till 31 maj 2017 varit ute på samråd. Samt under perioden 21 augusti september 2017 varit tillgänglig för granskning. Inför granskningen skede förändringar enligt de yttranden som inkom, efter granskning har inga ändringar gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plan och genomförandebeskrivning antagande Plankarta antagande Behovsbedömning Samrådsyttrande Utlåtande

48 Föredragning och debatt Sektionschef Pernilla Kronbäck och planarkitekt Nadja Ricklund föredrar ärendet och svarar på frågor. Uppgift om hur beslutet kan överklagas Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 kap Beslutet skickas till Näringsliv och Strategisektionen Samverkansnämnden miljö och bygg Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Plankarta antagande Plan och genomförande beskrivning Behovsbedömning Samrådsyttrande Utlåtande Status Kommunstyrelsen 2 (2)

49 Vår ref: Elin Berg Planarkitekt Datum: Dnr: KS/2016:808 Tjänsteskrivelse antagande Förslag till beslut Antar rubricerad detaljplan Beslutsmotivering Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 5 kap 27 Ärendet 20 november 2016 gav Allmänna utskottet förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att upprätta detaljplan för gamla väveriet i Uddebo, Kila 1:34. Planarbetet har skett genom privat anlitad konsult. Målet att ge planen en generös användning som möjliggör flera verksamheter inom befintlig byggnad. Planförslaget ger möjlighet till olika typer av verksamhetslokaler, vandrarhem, centrumändamål, bostäder och skola. Inom planen möjliggörs för mindre byggnader avsedda för kolonistugor och odlingslotter. Planen har under tiden 9 maj 2017 till 31 maj 2017 varit ute på samråd. Samt under perioden 21 augusti september 2017 varit tillgänglig för granskning. Inför granskningen skede förändringar enligt de yttranden som inkom, efter granskning har inga ändringar gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plan och genomförandebeskrivning antagande Plankarta antagande Behovsbedömning Samrådsyttrande Utlåtande

50 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 kap Beslutet skickas till Näringsliv och Strategisektionen Samverkansnämnden miljö och bygg Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Plankarta antagande Plan och genomförande beskrivning Behovsbedömning Samrådsyttrande Utlåtande Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Elin Berg Planarkitekt

51 Vår ref: Elin Berg Planarkitekt Datum: Dnr: KS/2016:808 DETALJPLAN för Väveriet i Uddebo, del av KILA 1:34 GRANSKNINGSUTLÅTANDE HUR GRANSKNINGEN BEDRIVITS Planförfarande Ärendet handläggs med standard planförfarande enligt plan- och bygglagen 5 kap. Granskning Granskningen har genomförts under tiden till Myndigheter, förvaltningar och grannar har beretts tillfälle att yttra sig och fått planhandlingarna tillsända. Planförslaget har varit tillgängligt på kommunkontoret och på kommunens hemsida under samrådstiden. 8 yttranden har inkommit vilka redovisas nedan tillsammans med kommunens kommentarer till det aktuella yttrandet och om det ger anledning till några justeringar av planförslaget. Yttrandena finns tillgängliga i sin helhet på kommunkontoret. SAMMANFATTNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE - Inga inkomna yttranden under granskningen har gett upphov till justeringar av planförslaget. Service- och näringslivssektionen, Medborgarservice och processtöd Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: Mobil: E-post: veronica.ronnemo@tranemo.se 1 (4)

52 YTTRANDEN FRÅN STATLIGA MYNDIGHETER Länsstyrelsen, Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Kommunens kommentar: Kommunen har sedan samrådet låtit göra både en inventering av risken för markföroreningar och en trafikutredning. Länsstyrelsens bedömning efter att ha tagit del av resultatet är att planen inte innebär någon allvarlig risk för människors hälsa och säkerhet. Noteras. YTTRANDEN FRÅN ÖVRIGA REMISSINSTANSER Trafikverket Infrastruktur Planområdet ansluter via kommunala vägar (Kilavägen vidare till Kalsebovägen) till väg 156 vilken Trafikverket är väghållare för. Väg 156 har en skyltad hastighet på 50 km/tim på den aktuella sträckan vid anslutningen från planområdet. Trafikmätning från 2013 visar 1770 fordon per dygn, varav lastbilar. Väg 156 är utpekad som funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, dagliga personresor och kollektivtrafik. Tidigare samråd Trafikverket har, , yttrat sig i samråd (TRV 2017/47802). Trafikverkets synpunkter har bemötts i en samrådsredogörelse. 2 (4)

53 Synpunkter Trafikverket ser positivt på att tidigare synpunkter har bemötts samt att cykelvägen kommer att byggas ut i sin helhet mot Svenljunga. Trafikverket har ingen erinran. Kommunens kommentar: Noteras. YTTRANDEN FRÅN SAKÄGARE/BOENDE M. FL. Följande personer godkänner förslaget utan synpunkter: Daina Sakars, ägare till Kila 1:7, Sandra Sakars Toresson, ägare till Kila 1:7, Inge Ejervall, ägare till Uddebo 1:6, Claes Blixt, ägare till Kila 1:8, Eva Hårdstedt och Bertil Olofsson, ägare till KILA 1: Mats Larsson, Sämåns Regleringsföretag, Kvarstående besvär Följande har inte fått sina synpunkter under samrådet och/eller granskningen helt tillgodosedda: Namn Adress Postnr& ort Fastighetsbeteckning Alexander Klarvädersg Göteborg KILA 1:42 Bergmann Helena Schräder Klarvädersg Göteborg KILA 1:42 Elenor Bergmann Kilav Uddebo KILA 1:43 Olof Bergmann Kilav Uddebo KILA 1:35 3 (4)

54 Upprättad i september 2017 Elin Berg Planarkitekt Tranemo kommun 4 (4)

55 SAMRÅDSHANDLING KS/2016:808 Detaljplan för del av KILA 1:34, Väveriet i Uddebo BEHOVSBEDÖMNING Underlag för identifiering av aspekter som kan medföra konsekvenser för miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, såväl på kort som på lång sikt. I bedömningen tas även effekternas sannolikhet, varaktighet, osäkerhet och reversibilitet med. LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (Miljöbalken 6 kap och 22 ) skall kommunen låta göra en miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att inom del av fastigheten Kila 1:34 få prövat lämpligheten av en flexibel användning av Väveriet i Uddebo. Avsikten är att Väveriet ska kunna inrymma olika, icke störande verksamheter, kontor, samt centrumverksamheter. Planen syftar även till att möjliggöra vandrarhemsverksamhet samt etablering av skol-/förskoleverksamhet. I mindre delar avses också bostäder kunna inrymmas. Detaljplanen syftar också till att möjliggöra utveckling av ett mindre antal koloni-/fritidsstugor i den östra delen av planområdet. STÄLLNINGSTAGANDE Vid en samlad bedömning av de åtgärder som planen väntas medföra görs bedömningen att dessa inte kan antas innebära betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. TRA2000, v 2.0, Till grund för ställningstagande ligger en bedömning gjord enligt kriterierna i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), bilaga 4. Nedan följer en genomgång av kriterierna. 1 (8)

56 MARK OCH VATTEN Geologi Risk för sättningar, skred eller erosion? Finns värdefulla geologiska formationer? Hydrologi Grundvattenkvalité och grundvattennivå? Ändras strömningsförhållanden? Påverkas avrinningsområdet? Påverkan på ytvatten, vattendrag och strandlinjer? Dagvatten / spillvatten Hur tas dagvatten och spillvatten omhand? Alternativa lösningar? Markföroreningar Finns risk för tidigare markföroreningar p g a tipp eller kemisk industri. Ja Nej X X X X Kommentar / åtgärd Marken i området består av morän. Någon risk för ras eller skred föreligger inte. Föreslagna förändringar bedöms inte påverka grundvattenförhållandena i området. Assman är recipient för dagoch dräneringsvatten från området, planområdet är dock beläget på ett sådant avstånd att någon direkt, fysisk påverkan inte uppkommer. Dagvatten omhändertas lokalt, marken medger infiltration. Spillvatten omhändertas via det kommunala ledningsnätet. Det finns inga uppgifter om att verksamheter som kan ge upphov till markföroreningar har funnits inom området. 2 (8)

57 LUFTMILJÖ OCH KLIMAT Ja Nej Kommentar / åtgärd Luftföroreningar Utsläpp av svavel, kväveoxider, organiska ämnen, koldioxid, ammoniak, illaluktande ämnen, allergirisk, djurhållning, stoftpartiklar? Lokalklimat Väderstreck, vindförhållanden och bebyggelsens orientering Ljusförhållanden Solljus, starka ljussken. X X X Planförslaget medger inte någon verksamhet som kan ge upphov till emissioner. Tillkommande bebyggelse är låg och ligger delvis med stöd av befintlig vegetation, lokalklimatet påverkas inte. En ökad biltrafik till verksamheter och bostäder inom området skulle kunna ge upphov till viss påverkan på omgivande bebyggelse. GESTALTNING Landskapsbild / stadsbild Blir det fysiska ingrepp? Tillförs nya element? Skala och sammanhang med omgivningen? Struktur och dominans. Viktiga utblickar. Skönhet, estetik. Bebyggelsehistoriska sammanhang och strukturer. Närmiljö Påverkas närmiljön, gårdar, träd, buskar osv? Ja Nej X X Kommentar / åtgärd Genom utveckling och komplettering av bebyggelsen tillförs nya inslag i miljön. De tillkommande bostäderna i den östra delen är dock småskaliga och underordnar sig den större väveribyggnaden. Väveribyggnadens arkitektoniska värden (vissa fasader) skyddas genom varsamhetsbestämmelse. Någon påverkan bedöms inte uppkomma. 3 (8)

58 HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och vibrationer Utsätts området för störningar idag? Ökar störningarna? Störningar under byggtid? Buller, föroreningar, byggavfall. Ja Nej X Kommentar / åtgärd Området är idag inte påverkat av några störningar. En ökad trafik till och från området samt tillkommande verksamheter kan leda till viss påverkan på omgivningen. Elektriska / magnetiska fält Finns kraftledningar, transformatorer, skyddsavstånd? Riskområde för markradon Handikapptillgänglighet Avstånd till service, framkomlighet Sociala effekter Motverkar / ökar segregation? Barnperspektiv? Rekreation Funktion och status för aktivitet, idrott, friluftsliv, utevistelse, lek, promenader. Barriär som begränsar tillgängligheten. X X X X X Det förekommer inga elektriska anläggningar som ger upphov till elektromagnetiska fält. Markförhållandena innebär inte att det föreligger någon risk för höga radonvärden. Området nås enklast med bil, parkering kan ske i direkt anslutning till entréer. Närmaste busshållplats ligger ca 600 meter från området. En utveckling av verksamheter i området skapar förutsättningar för möten och social interaktion. En etablering av skolverksamhet kan underlätta vardagslivet för familjer samtidigt som det ger barn på orten kortare skolväg. Genom planens breda användningsbestämmelser ges förutsättningar för att inrymma olika aktiviteter i väveribyggnaden. Avseende utemiljön kan en utveckling av bebyggelse i den östra delen möjliggöra en ny koppling mot gång- och cykelstråket längs den f.d. banvallen. 4 (8)

59 NATUR- OCH KULTURMILJÖ Flora och fauna Finns hotade, sällsynta, hänsynskrävande arter? Ekologiskt särskilt känsligt område? Värdefulla naturmiljöer (Riksintressen, biotopskydd mm) Är området viktigt för födosök / fortplantning? Används området i forskning och undervisning? Krävs skydd av vegetation? Grönstruktur Påverkas grönsambanden? Spridningskorridorer? Allé längs väg. Vattendrag. Parkmiljö Parkens funktioner. Stora träd, vegetation. Kulturmiljö Kulturhistoriska miljöer och samband av bebyggelse, äldre kulturlandskap och fornlämningar. Strandskydd Ja Nej X X X X X Kommentar / åtgärd Inga särskilda värden är kända. Området omfattas inte av några skydd eller restriktioner. Påverkas inte. Påverkas inte. Väveribyggnaden är en del av bygdens långa industri-historia. För att värna de kulturhistoriska och arkitektoniska värden som väveribyggnaden bär på omfattar planförslaget en varsamhetsbestämmelse som anger att särskild omsorg ska läggas vid att bevara vissa fasader och fönster. Området omfattas inte av strandskydd. 5 (8)

60 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Transportarbete Agenda 21 Återvinning Källsortering, miljöfarligt avfall, lokal kompost, plats för miljöstation, avfallstransporter. Energiförsörjning Valt energisystem. Finns alternativ? Bebyggelsens orientering. Ja Nej Kommentar / åtgärd X X X En utveckling enligt planförslaget kan innebära ett visst ökat transportarbete. Hantering av avfall kan ske likt dagens system. En återvinningsstation finns ca 500 m väster om planområdet. En övergång från oljeeldat uppvärmningssystem till jordeller bergvärme studeras (detta är dock inte en fråga som kan regleras i detaljplanen). Ytterligare exploatering Ökar bebyggelsetrycket i området? Sidoverksamheter, parkeringsplatser, upplag. Hindras bebyggelse på sikt? Krav på följdändringar av markanvändningen? (Önskemål om etablering av kringverksamheter mm) Byggnadsmaterial X X Planförslaget medger viss komplettering av bebyggelsen, behov av parkering kan lösas inom kvartersmark. Ett genomförande av planförslaget bedöms inte medföra behov av offentlig service. En utveckling av området innebär att redan byggda strukturer kan fortsätta att nyttjas och därigenom minskas materialåtgång. Vid kompletterande byggnation uppkommer dock oundvikligen ett behov av material. 6 (8)

61 SAMMANFATTNING Ett genomförande av detaljplanen påverkar några Natura 2000-områden och kräver därmed inga tillstånd enligt MB 7 kap 28. Detaljplanen bedöms inte vara av betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan eller negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella, regionala eller lokala miljökvalitetsmål. Planen bedöms inte heller bidra till att miljökvalitetsnormer överskrids. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte ge upphov till någon stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar eller vattenförekomster. Någon påverkan på områden eller natur som har erkänt nationell eller internationell skyddsstatus t.ex. riksintressen, strandskydd eller naturreservat, uppkommer inte heller. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte ge upphov till risker för människors hälsa eller för miljön Sammantaget anses ett genomförande av planen inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser varför en miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättats. Utvärdering, behovsbedömning, avgränsning Bedöms någon miljökonsekvens vara så komplicerad att specialutredning krävs? Ja Nej Kommentar: - Miljökonsekvenserna är av sådan komplexitet att: X normal planbeskrivning enligt PBL räcker särskild redovisning under rubrik konsekvenser för miljön i planbeskrivningen krävs En helt separat miljökonsekvensbeskrivning krävs. Bedömningen är att planen medför betydande påverkan. Kommentar: - Utredningsbehov, sakfrågor att behandla i en MBK (avgränsning) etc: Kommentar: - 7 (8)

62 Punkterna enligt ovan är granskade av: Namn: Datum: Signatur: Planhandläggare Elin Berg 1704xx Miljöhandläggare Teknisk handläggare MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har utarbetats i samråd med följande tjänstemän: Förnamn efternamn XX Elin Berg Planarkitekt Tranemo kommun 8 (8)

63 Vår ref: Elin Berg Planarkitekt sam Datum: Dnr: KS/2016:808 DETALJPLAN för Väveriet i Uddebo, del av KILA 1:34 SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Planförfarande Ärendet handläggs med standard planförfarande enligt plan och bygglagen 5 kap. Samråd Samråd har genomförts under tiden till Myndigheter, förvaltningar och grannar har beretts tillfälle att yttra sig och fått planhandlingarna tillsända. Planförslaget har varit tillgängligt på kommunkontoret och på kommunens hemsida under samrådstiden. 14 yttranden har inkommit vilka redovisas nedan tillsammans med kommunens kommentarer till det aktuella yttrandet och om det ger anledning till några justeringar av planförslaget. Yttrandena finns tillgängliga i sin helhet på kommunkontoret. SAMMANFATTNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE Användningsbestämmelserna och användningsområdena för befintlig byggnad har justerats i enlighet med Länsstyrelsens yttrande om mer flexibilitet samt efter önskemål från fastighetsägaren. Ett E område behövs för nätstation och har införts på plankartan. Synpunkter på koloni /fritidshusområdet avseende trafik, parkering och exploateringsgrad har föranlett justeringar. Mindre redaktionella justeringar har genomförts. Service och näringslivssektionen, Medborgarservice och processtöd Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: Mobil: E post: veronica.ronnemo@tranemo.se 1 (12)

64 YTTRANDEN FRÅN STATLIGA MYNDIGHETER Länsstyrelsen, Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen lämnar följande bedömning enligt 5 kap 14 planoch bygglagen (PBL 2010:900). Länsstyrelsen ser positivt på att Väveriet i Uddebo får förnyad användning, att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ges ett visst skydd och att intilliggande markområden ger plats för odlingslotter och fritidshus. Planförslaget saknar en del underlag och bedömningar avseende trafikalstring och trafiksäkerhet, risk för förorenad mark/byggnader samt markavvattningsföretag. Detta behöver i det fortsatt planarbetet förtydligas genom utredningar/bedömningar. Kommunen kan också överväga att skydda den mest värdefulla bebyggelsen ytterligare. Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10 Prövningsgrunder redovisar Länsstyrelsens synpunkter vilka ska uppfyllas för att det antagna planförslaget inte ska riskera överprövning. Enligt 11 kap. 10 ska Länsstyrelsen överpröva kommunens antagendebeslut av en plan eller områdesbestämmelser om dessa kan antas strida mot någon av de fem prövningsgrunderna. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa / säkerhet måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte kommer att prövas av Länsstyrelsen. Hälsa och säkerhet (risk för olyckor, översvämning, erosion) Väveriet i Uddebo finns inte med bland de förorenade områden som är kända av Länsstyrelsen och i planbeskrivningen konstateras att inga uppgifter finns om att verksamheter som kan ge upphov till markföroreningar har funnits i området. Det framgår inte hur denna fråga har utretts. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att det förekommit att man sysslat med färgning vid väverier, vilka kan medföra föroreningar och att den föreslagna användningen med bl.a. förskola och bostäder är olämplig om inte sanering genomförs. Kommunen behöver därför, om det inte gjorts, i ett första steg göra en inventering där bland annat områdets historik där ev. använda 2 (12)

65 kemikalier redovisas. Inventeringen utförs enligt MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). MIFOmetodiken är framtagen av Naturvårdsverket och finns beskriven i rapport Planförslaget saknar redovisning av trafikalstring och påverkan på trafiksäkerheten och man kan därför inte utesluta risker i trafiken. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkt att en trafikutredning behöver göras som visar hur planområdet kommer att påverka väg 156 samt Kalsebovägens anslutning till väg 156. Trafikverkets yttrande daterat 17 maj 2017 har sänts direkt till kommunen. Råd enligt PBL och MB Enligt 5 kap 14 PBL är en av Länsstyrelsens uppgifter under samrådet att särskilt ge råd om tillämpningen av 2 kapitlet PBL och bestämmelserna i lagen i övrigt om det behövs från allmän synpunkt. (standard, efter 1 januari 2015) Råd och synpunkter handlar om anvisningar för att planförslaget ska uppfylla lagstiftningens krav. Planens syfte är att möjliggöra en flexibel användning av det tidigare väveriet. Länsstyrelsen konstaterar att planförslaget är innebär att olika byggnadsdelar får olika reglering på en förhållandevis detaljerad nivå. Kommunen kan överväga om detta stämmer med planens syfte och om det är ändamålsenligt i händelse att man vill ersätta någon av byggnaderna. För att ytterligare skydda den äldsta fabriksbyggnaden, som utöver tegelfasaderna har ett karaktäristiskt sågtak kan kommunen överväga att införa rivningsförbud, eller införa ytterligare varsamhetsbestämmelser. Detaljplanen ligger i sin helhet inom ett markavvattningsföretag (Sämån RF1904, se Länsstyrelsens, WebbGIS) vilket är en tillståndsgiven vattenverksamhet. Markavvattningsföretaget bör, om så inte skett, höras som sakägare i det fortsatta planarbetet. Åtgärder av betydelse måste kontrolleras mot tillståndet så att man inte bryter mot detta samt att det kan behöva godkännas av företaget. Detta gäller såväl arbeten i vattendrag/dike som hör till markavvattningsföretaget som tillförsel av vatten till vattendrag/dike (direkt eller indirekt). Vid påförsel av avloppsvatten/dagvatten kan det bli aktuellt med att ompröva företaget och bestämma en ny kostnadsfördelningslängd. Om åtgärder ska genomföras som strider mot markavvattningsföretagets tillstånd kan ett nytt tillstånd behöva sökas. Om syftet med markavvattningsföretaget inte 3 (12)

66 längre finns kvar kan det vara aktuellt med en omprövning/avveckling av företaget vilket görs genom ett ansökningsförfarande hos Mark- och miljödomstol. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt, således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Kommunens kommentar: Markföroreningar En miljöinventering enligt MIFO fas 1 har genomförts. Inventeringen visar att detaljplaneområdet utgjorts av ängsmark fram tills att väverifabriken byggdes Under åren har mindre till- och ombyggnationer av lokalerna gjorts. Vävmaskinerna har ända från starten drivits av elmotorer. Inga våta processer, så som färgning, efterbehandling med flamskyddsmedel eller liknande, har använts vid väveriet och sannolikheten för markföroreningar som kan utgöra hälsorisker är mycket liten. Markföroreningar bedöms inte utgöra något hinder för planerade ändamål. Planbeskrivningen kompletteras med resultatet från inventeringen. Trafik Se kommentar under Trafikverkets yttrande. Detaljplanens flexibilitet Användningsbestämmelserna och användningsområdena för befintlig byggnad justeras för att uppnå mer flexibilitet. Värdefull bebyggelse Kommunen bedömer att de redan införda varsamhetsbestämmelserna ligger på en bra nivå i en avvägning mellan bevarande av byggnadsverkets arkitektoniska värden och möjligheterna att utveckla fastigheten. Markavvattningsföretag Planområdet är beläget inom båtnadsområdet för bevattningsföretaget Sämån RF 1904 dock gör topografin att området i praktiken inte berör markavvattningsföretaget och ej heller dagvattentillförseln påverkas. Markavvattningsföretaget kommer dock att tas med som sakägare. 4 (12)

67 Trafikverket, Planområdet ansluter via kommunala vägar (Kilavägen vidare till Kalsebovägen) till väg 156 vilken Trafikverket är väghållare för. Väg 156 har en skyltad hastighet på 50 km/tim på den aktuella sträckan vid anslutningen från planområdet. Trafikmätning från 2013 visar 1770 fordon per dygn. Väg 156 är utpekad som funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, dagliga personresor och kollektivtrafik. Trafikverket saknar en trafikutredning som visar hur planområdet kommer påverka väg 156 samt Kalsebovägens anslutning till väg 156. Utredningen måste utvärdera exploateringens påverkan på trafiksystemets framkomlighet och trafiksäkerhet utmed den allmänna vägen. Utredningen kan även behöva analysera föreslagna genomförbara åtgärder ifall utvärderingen av utredningen kräver det. En av regeringens precisering av funktions- och hänsynsmål är att förutsättningar för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Trafikverket saknar ett resonemang kring hur dessa färdsätt förbättras i och med planen. Kommunens kommentar: En trafikutredning har genomförts och den visar att det inte föreligger något behov av åtgärder på allmän väg i samband med exploateringen med hänsyn till framkomlighet och trafiksäkerhet. Planområdet är beläget 5,5 km från Tranemo via cykelvägen och ligger således inom pendlingsavstånd för cykel dit. Cykelvägen ligger på den gamla banvallen och kommer att byggas ut i sin helhet mot Svenljunga. Detaljplaneområdet ligger därför mycket väl placerat för att kunna välja cykel och gång som färdmedel. Busshållplats Fritidsgården ligger ca 600 m ifrån planområdet, från hållplatsen till Tranemo centrum eller Svenljunga tar det cirka 15 minuter med buss. Planerad verksamhet inom området ökar underlaget för busstrafik. Planbeskrivningen kompletteras med resultatet från trafikutredningen och med ovan resonemang kring förutsättningar för att välja kollektivtrafik, gång och cykel. 5 (12)

68 YTTRANDEN FRÅN ÖVRIGA REMISSINSTANSER Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Räddningstjänsten har följande synpunkter på detaljplanen: 1. Räddningstjänsten anser att indelningen av detaljplanen inte bör bygga på befintliga brandcellsgränser. Brandskyddet i en byggnad är en fråga som löses i byggskedet och som kan lösas på olika sätt, exempelvis kan brandcellsgränser ha olika egenskaper och förmågor att stoppa brand- och rökspridning. Dessutom gäller olika krav på brandcellsgränser baserat på verksamhet, byggnadsklass, vad som finns i byggnaden (brandbelastning) osv. Vidare kan tekniska system påverka kraven på brandcellsgränser. Vidare anser räddningstjänsten att det kan innebära en otydlighet mot exploatören att planen tar hänsyn till brandfrågor, då det skulle kunna visa sig i byggskedet att befintlig utformning inte är tillräcklig för att uppfylla BBR. Exempelvis kommer varje bostad att behöva vara en brandcell, alternativt kan befintliga brandcellsgränser hålla för låg klass för att tillåta den typ av verksamhet som detaljplanen tillåtit. Bestämmelsen a1 ger visserligen en viss tydlighet mot exploatören att frågan måste lösas, men brandskyddet i sin helhet måste uppfylla BBR. Räddningstjänsten anser att detaljplanens (markanvändningens) indelning inte borde bygga på det befintliga brandskyddet i byggnaden. 2. Räddningstjänsten informerar om att byggnaden ligger på en plats där räddningstjänstens insatstid överstiger 10 minuter. Detta innebär att utrymning via fönster med hjälp av räddningstjänsten (vanligt i bostäder) inte kan tillgodoräknas som en alternativ utrymningsväg, då byggnaden inte är ett friliggande flerbostadshus. (BBR 5:323) 6 (12)

69 Övrigt Bestämmelse a1 refererar troligen till fel punkt under PBL 4 kap 14. Kommunens kommentar: Användningsbestämmelserna och användningsområdena för befintlig byggnad justeras för att uppnå mer flexibilitet. Delvis bygger användningsområdena på befintliga brandceller och byggnadens nuvarande struktur men i mindre omfattning än i samrådet då markanvändningen blir mindre detaljerad och zonerad. Referensen till PBL vid planbestämmelsen a 1 har justerats. Vattenfall, Vattenfall Eldistribution (Vattenfall) står för den lokala elnätsförsörjningen. Tilltänkt exploatering innebär att Vattenfall behöver förstärka planområdet med en nätstation. I bifogad handling framgår det ett förslag på placering för nätstationen. Det finns flexibilitet i var nätstationen ska placeras. Om föreslagen placering är ett alternativ som kommunen tycker ser bra ut önskar Vattenfall erhålla ett E-område på ca 10*10 meter. Högspänningskablarna (hsp) som kommer att mata nätstationen är att betrakta som allmännyttiga kablar. För dem önskar Vattenfall erhålla markreservat (u) på ca 4 meters bredd. Nya lågspänningskablar (lsp) är för enskilda anslutningar och behöver inte erhålla markreservat. Om kommunen vill diskutera placeringen av den nya nätstationen går det bra att kontakta ansvarig nätoptimerare för området, John Filipsson. I övrigt har Vattenfall inget att erinra mot planförslaget. Kommunens kommentar: Ett E-område för nätstationen införs på plankartan i planområdets norra del invid huvudledning i befintlig gång- och cykelbana. U- område införs ej då nätstationen kan placeras invid huvudledningen. Planområdet utökas med E-området för att inkludera berörd mark vilken ägs av ägarna till KILA 1:34. 7 (12)

70 Lantmäteriet, Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att genomföra fastighetsbildning i enlighet med detaljplanen. Avstyckningar och bildande av gemensamhetsanläggningar är exempel på åtgärder. För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras Rubrik plankarta Felaktig fastighetsbeteckning, ska vara del av Kila 1:34. Uddebo ga:1 Gemensamhetsanläggning för väg finns (Uddebo ga:1) och omfattar delar av vägnätet i Uddebo. Enligt akt 15 TRA 557 ingår Kilavägen i Uddebo ga.1. Rödmarkerad vägsträckning på bifogad illustration. Då del av Kilavägen som ingår i planområdet blir allmän plats med kommunalt huvudmannaskap, blir kommunen skötselansvarig för den delen inom planen. Öster och väster om denna del har Uddebo ga:1 ansvar för Kilavägen. Formellt borde Uddebo ga:1 omprövas och denna del av Kilavägen (den allmänna platsen GATA) bör utgå ur gemensamhetsanläggningen. Grundkarta Teckenförklaring till grundkartan saknas. Angivelse om aktualitetsdatum för fastighetsredovisningen resp. för övriga detaljer i grundkartan saknas. Angivelse om koordinatsystem i plan resp. höjd saknas Delar av planen som bör förbättras Indelning i fastigheter Planen medför inga begränsningar i indelning i nya fastigheter. Konsekvensen kan bli ansökningar om avstyckning av fastigheter i väveribyggnaden och de olika kvartersmarksändamålen. För att bilda självständiga fastigheter kan gemensamhetsanläggningar för olika ändamål behöva bildas, tex parkeringsplatsen söder om Kilavägen, vatten- och avloppsledningar inom Väveribyggnaden. 8 (12)

71 Illustrationskartan visar även illustrationer på nya fastigheter i koloni/fritidsstugeområdet. För att en fastighet ska kunna avstyckas, ska den enligt 3 kap 1 fastighetsbildningslagen vara varaktigt lämplig för sitt ändamål. Denna prövning görs vid förrättning hos Lantmäteriet. Hur är det tänkt med vatten och avlopp till koloni- /fritidsstugorna? Ersättning för minskande av gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggningen Uddebo ga:1 omfattar bl.a. del av planområdet. I planbeskrivningen nämns inget om de ersättningsregler som numera gäller enligt 40 a anläggningslagen när en gemensamhetsanläggning minskas i omfattning. Kommunens kommentar: Plankartan justeras avseende fastighetsbeteckning. Huvudmannaskapet för allmän plats ändras till enskilt. Skälet till enskilt huvudmannaskap är att det idag finns en gemensamhetsanläggning för vägen, Uddebo ga:1. Eftersom det endast är en del av vägen som planläggs bedöms det som mest praktiskt att gatumarken även fortsatt omfattas av gemensamhetsanläggningen. Plankartan innehåller de efterfrågade uppgifterna kring grundkartan. Intentionen är att den befintliga byggnaden som redan har vatten och avlopp kan fungera som en servicebyggnad för övriga kolonistugor. YTTRANDEN FRÅN SAKÄGARE/BOENDE M. FL. Följande personer har synpunkter på förslaget: Eva Hårdstedt och Bertil Olofsson, ägare till KILA 1: Fastighetsägarna till fastighet KILA 1:26 är i princip positiva till idéerna kring marken mellan Väveriet och deras fastighet och att denna ska användas och ges nytt liv. De är dock tveksamma till koloni /fritidshusens storlek och dess placering nära 9 (12)

72 fastighetsgränsen till KILA 1:26. De efterfrågar ett möte på plats i Uddebo där dessa frågor kan diskuteras. Mötesdeltagare föreslås vara representant från Tranemo kommun, fastighetsägarna av KILA 1:43 (Väveriet) och de själva. Förslagsvis deltar även arkitekt. Enligt tidigare kontakt med planhandläggare på kommun skulle ett sådant möte kunna komma till stånd under juni månad (2017). Kommunens kommentar: Ett möte har hållits på plats i Uddebo med kommunens representant, Väveriets ägare och fastighetsägare till KILA 1:26. Planbeskrivningen kompletteras med att hänsyn vid placering av huvudbyggnader ska tas till ett bibehållande av öst västliga siktlinjer, detta för att skapa ett luftigt intryck av området. Antalet huvudbyggnader inom koloni /fritidshusområdet minskas till nio, vilket ytterligare bidrar till en luftighet. En av de nio huvudbyggnaderna utgörs av befintlig servicebyggnad. Alexander Bergmann och Helena Schräder, ägare till KILA 1:42, Kommunens kommentar: De köpte nyligen fastigehten och kommer att flytta in i oktober De godkänner inte den infart och parkering mittemot huset som visas på illustrationsplanen. De har små barn och vill inte ha någon ökad trafik utanför bostaden och inte heller en parkeringsplats. Anledningarna till att inte samlokalisera infarten till koloni /fritidshusområdet med infarten till Väveriet/befintlig fotbollsplan är dels ur trafiksäkerhetssynpunkt, infarten till kolonifritidshusområdet skulle hamna för nära korsningen med Kilavägen, och dels för att det är bra att separera koloni /fritidshusområdet och Väveriet funktionsmässigt. Detta är dels fördelaktigt utifrån att de två skilda funktionerna inte behöver störa varandra men också för att kunna genomföra en eventuell framtida avstyckning av koloni /fritidshusområdet. Trafiken till och från koloni /fritidshusområdet bedöms bli mycket begränsad. Antalet huvudbyggnader inom koloni /fritidshusområdet minskas till nio, varav en utgörs av befintlig servicebyggnad, vilket minskar trafiken 10 (12)

73 jämfört med samrådsförslaget. Ett utfartsförbud införs så att utfart förhindras att placeras mittemot byggnaden inom KILA 1:42. Parkeringsplatserna justeras i illustrationen och placeras istället som längsgående parkering utmed infartsgatan till koloni /fritidshusområdet. Marken framför KILA 1:42 förses med en kryssmarkering för att säkerställa att det inte uppförs något koloni /fritidshus närmast befintlig byggnad. Elenor Bergmann, fastighetsägare till KILA 1:43 och Olof Bergmann, fastighetsägare till KILA 1: Kommunens kommentar: Fastighetsägarna vill ej att infarten till koloni /fritidshusområdet placeras mittemot Kilavägen 16 (fastighet KILA 1:42) och föreslår att den befintliga infarten till fotbollsplanen används istället. De är även negativa till placeringen av parkeringsplats framför KILA 1:42 och föreslår att den istället placeras vid Väveriets staket där det finns en gammal parkering. Se kommentar under yttrandet från Alexander Bergmann och Helena Schräder. Följande personer godkänner förslaget utan synpunkter: Daina Sakars, ägare till Kila 1:7, Inge Ejervall, ägare till Uddebo 1:6, Claes Blixt, ägare till Kila 1:8, Liv Sonntag och Kalle Magnusson, ägare till Kila 1:34, Elin Pettersson, Ekonomisk förening Gula Huset i Uddebo, Uddebo 1:41, (12)

74 Upprättad i augusti 2017 Elin Berg Planarkitekt Tranemo kommun 12 (12)

75 Vår ref: Elin Berg Datum: Dnr: KS/2016:808 ANTAGANDEHANDLING PLAN- och genomförandebeskrivning för del av KILA 1:34, Väveriet i Uddebo, Tranemo kommun KILA 1:34 Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande NÄRINGSLIV OCH STRATEGISEKTIONEN Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: Mobil: E-post: elin.berg@tranemo.se 1 (20)

76 2 (20)

77 Innehåll Innehåll 3 HANDLINGAR 5 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 5 FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB 5 PLANDATA 6 LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 ÖVERSIKTSPLAN... 6 DETALJPLAN... 7 Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare BEHOVSBEDÖMNING... 7 STÄLLNINGSTAGANDE... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA KONSEKVENSER 8 NATUR, GEOTEKNIK OCH KULTUR... 8 Mark och vegetation... 8 Geotekniska förhållanden... 8 Risk för skred, höga vattenstånd... 9 Förorenad mark... 9 Strandskydd... 9 Kulturvärden och fornlämningar... 9 BEBYGGELSEOMRÅDEN Byggnadskultur och gestaltning Arbetsplatser och bostäder Tillgänglighet FRIYTOR Uteytor GATOR OCH TRAFIK Gatunät Gång, cykel och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering och varumottagning STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och trafik Risker 16 3 (20)

78 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Uppvärmning och energi Avfallshantering MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖMÅL GENOMFÖRANDE FRÅGOR 19 Organisatoriska frågor Tidplan Genomförandetid Ansvar för genomförande Fastighetsrättsliga frågor Markägare Fastighetsbildning Tekniska frågor Ledningar/teknisk infrastruktur Ekonomiska frågor Planavtal Övriga avgifter MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN (20)

79 HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning Utredningar Rapport Miljöinventering, Structor, PM Trafikutredning, Sweco, PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en flexibel användning av det f.d. möbeltygsväveriet, kallat Väveriet, i Uddebo. Avsikten är att Väveriet ska kunna inrymma olika, icke störande verksamheter, kontor, samt centrumverksamheter. Planen syftar även till att möjliggöra vandrarhemsverksamhet samt etablering av förskoleverksamhet. I mindre omfattning avses också bostäder kunna inrymmas. Detaljplanen syftar också till att möjliggöra utveckling av ett mindre antal koloni- /fritidsstugor i den östra delen av planområdet. FÖRENLIGT MED 3 OCH 5 KAP I MB Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3 och 5 kapitel. Miljöbalkens tredje kapitel behandlar de grundläggande hushållningsbestämmelserna för mark och vattenområden. Den tänkta markanvändningen bedöms medföra en god hushållning av naturresurser från allmän synpunkt. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. 5 (20)

80 PLANDATA LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet ligger i Uddebo, ca 5 kilometer väster om Tranemo. I norr gränsar området mot den gamla banvallen och i söder mot Kilavägen. I öster avgränsas området av befintlig fastighetsgräns. Planområdet omfattar ca 2,3 ha. Marken inom planområdet är privatägd. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTSPLAN Den kommunomfattande översiktsplan för Tranemo antogs I översiktsplanen uttrycks att det naturliga centrumområdet i Uddebo är beläget mellan ån Assman och väg 156, dvs. längs vägen mellan Tranemo och Svenljunga. I anslutning till väg 156 finns ett aktivitets- och kulturcentrum. Nya bostäder bör i första hand tillkomma genom förtätning av den befintliga bebyggelsen medan vidare centrumutveckling föreslås ske i anslutning till aktivitets- och kulturcentrumet. För området i anslutning till Väveriet anger översiktsplanen inga särskilda riktlinjer. 6 (20)

81 DETALJPLAN Området är inte detaljplanelagt sedan tidigare. BEHOVSBEDÖMNING Behovsbedömning är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Behovsbedömningen upprättas i samband med framtagandet av planen och bifogas denna handling. Behovsbedömningen samråds parallellt med planhandlingarna. I behovsbedömningen har Tranemo kommun gjort bedömningen, att ett genomförande av detaljplanen; Inte påverkar några Natura 2000-områden och kräver därmed inga tillstånd enligt MB 7 kap 28 Inte bedöms vara av betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella, regionala eller lokala miljökvalitetsmål Inte bedöms ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. Inte ge upphov till risker för människors hälsa eller för miljön Inte bidrar till att miljökvalitetsnormer överskrids Inte påverkar några områden eller natur som har erkänt nationell eller internationell skyddsstatus t.ex. riksintressen, strandskydd eller naturreservat STÄLLNINGSTAGANDE Ett genomförande av planen anses inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser varför en miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättats. Länsstyrelsen delar i sitt samrådsyttrande kommunens bedömning om att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver tas fram. 7 (20)

82 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH MÖJLIGA KONSEKVENSER NATUR, GEOTEKNIK OCH KULTUR Mark och vegetation Marken norr om planområdet, längs Assmans dalgång, utgörs av åker- och ängsmark med mindre vegetationsområden. Planområdet avgränsas av vegetation/ängsmark i öst och väst. Söder om området finns ett område med gles småhusbebyggelse vilka omges av större trädgårdar, ett skogsområde sträcker sig sedan vidare söderut. Geotekniska förhållanden Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings, SGU s, jordartskarta består marken i området av morän. Utifrån detta, samt befintlig byggnation, bedöms markens lämplighet för byggnation vara god. Inom området bedöms inte finnas någon risk för höga värden av markradon. Som underlag för detta planarbete har en mätning av radon i inomhusmiljön i Väveriets olika delar genomförts, mätningen har skett under perioden november 2016 januari Uppmätta årsmedelvärden underskrider överlag Folkhälsomyndighetens riktvärde 200 Bq/m³, i några av de äldre byggnadsdelarna ligger dock nivåerna över riktvärdet varför åtgärder krävs om lokalerna ska användas för stadigvarande vistelse. 8 (20)

83 Risk för skred, höga vattenstånd Varken markens beskaffenhet eller de topografiska förhållandena inom eller i anslutning till planområdet bedöms innebära att någon risk för ras eller skred föreligger. Den lägst belägna marken återfinns i den nordöstra delen av planområdet och är belägen på en nivå av ca +165 möh, även marken invid Väveriets norra sida är belägen på en nivå av ca +165 möh. Assmans normalvattennivå är ca +157 möh. Inom planområdet bedöms därmed inte föreligga någon betydande risk för översvämning. Markavvattning Planområdet ligger i sin helhet inom ett markavvattningsföretag, Sämån RF1904. Förorenad mark Markföroreningar bedöms inte utgöra något hinder för planerade ändamål. En miljöinventering enligt MIFO fas 1 har genomförts. Inventeringen visar att detaljplaneområdet utgjorts av ängsmark fram tills att väverifabriken byggdes Under åren har mindre till- och ombyggnationer av lokalerna gjorts. Vävmaskinerna har ända från starten drivits av elmotorer. Inga våta processer, så som färgning, efterbehandling med flamskyddsmedel eller liknande, har använts vid väveriet och sannolikheten för markföroreningar som kan utgöra hälsorisker är mycket liten. Uppvärmning av Väveriet sker idag med hjälp av en oljeeldad panna. Pannrummet, tanken samt platsen för påfyllning av bränsle kan eventuellt vara påverkade petroleum vilket måste beaktas om lokalens användning ska ändras. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd. Kulturvärden och fornlämningar Inom planområdet finns idag en industribyggnad uppförd för Uddebo Möbeltygsväfveri AB. Den ursprungliga delen är uppförd 1907 (t.v. i bilden) men Väveriet har under årens lopp byggts om/till i flera omgångar. Bland annat har industrilokalerna utökats och 9 (20)

84 kontorsdelar adderats (t.h. i bilden). De olika tillbyggnaderna har skiftande utformning men visar tillsammans tydligt bygdens långa industrihistoria. De arkitektoniska värdena idag består främst av den ursprungliga industribyggnadens välbevarade norra fasad (t.v i bilden), delar av den södra fasaden (se bild på följande sida) samt den stora industrihallens karakteristiska sågtandstak. Uddebo samhälle har i övrigt i flera delar en mycket välbevarad kulturmiljö från första hälften av 1900-talet. Större trähus och putsade byggnader med torn och speciella dekorationer är symboler som vittnar om detta. Flera av de bostadshus som ligger i anslutning till planområdet uppfördes på och 1920-talet. Inga kända fornlämningar finns inom området. Planförslag: För att värna de kulturhistoriska och arkitektoniska värden som väveribyggnaden bär på omfattar planförslaget en varsamhetsbestämmelse, k1, som anger att särskild omsorg ska läggas vid att bevara de värden som väveribyggnadens norra respektive södra tegelfasader och fönster har. Dessa delar är relativt opåverkade av förändringar och därmed viktiga bärare av byggnadens och verksamhetens historia. BEBYGGELSEOMRÅDEN Byggnadskultur och gestaltning Fabriksbyggnaden som ursprungligen tillhörde Uddebo Möbeltygsväfveri AB uppfördes 1907 i tegel och med sågtandstak. Verksamheten i fabriken pågick mellan år 1907 till 2011, då företaget förvärvades av Svensson Markspelle och produktionen flyttades till 10 (20)

85 Kinna. Efter flytten har olika företag bedrivit verksamheter i fabriksbyggnaden. Möbeltygsväveriet har genom årens lopp klätt möbler både för hem och offentliga miljöer. Verksamheten i textilfabriken kom under många år att prägla Uddebo och dess utveckling. Arbetsplatser och bostäder Väveriet sett ifrån nordväst. I väveribyggnaden fanns fram till 2011, då tillverkningen lades ner, en stor andel av arbetstillfällena i orten. Idag används lokalerna i begränsad omfattning men de stora och gedigna byggnaderna bjuder möjligheter till en mängd olika användningar. Öster om Väveriet, i anslutning till fotbollsplanen, finns en mindre föreningsbyggnad/klubblokal som inte längre används. I anslutning till planområdet finns bostadshus varav de flesta som är från 1850-talets början och 50 år framåt byggdes av familjen Claeson och förläggare Anton Andersson för att tillgodose sina privata behov av boende men också för att säkerställa boende för de anställda i textilföretagen. Vid 1900-talets början sålde företagen på orten också tomter och det tillkom då villor med generösa trädgårdar. Planförslag: I huvudsak är den befintliga väveribyggnaden uppdelad i två användningsområden vilka har användningarna ZCO respektive CS1OB. I den östra delen med användningen ZCO kan olika verksamheter såsom service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, handel med skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär inrymmas. Gemensamt är dock att verksamheterna endast får ge upphov till en begränsad påverkan på omgivningen. Genom beteckningen C kan även centrumverksamheter inrymmas. Genom O medges tillfällig vistelse som t.ex. vandrarhem och konferensanläggning. 11 (20)

86 I den västra delen föreslås genom bestämmelserna CS1OB att centrum, förskoleverksamhet, olika typer av tillfällig vistelse samt bostäder kan inrymmas. Bebyggelsens höjd regleras till nockhöjder om 10 resp. 15 meter vilket bedöms motsvara befintlig bebyggelses höjder. Mot Kilavägen samt mot norr har marken försetts med prickbeteckning för att inte ytterligare bebyggelse ska tillkomma framför de kulturhistoriskt värdefulla fasaderna. Mot öster medges, inom område med korsbeteckning, att befintligt skärmtak vid lastkajen kan utökas samt att enklare komplementbyggnader kan uppföras. I den nordöstra delen av planområdet medges att ett mindre antal fritids-/kolonistugor kan uppföras, sammanlagt nio stycken varav en utgörs av befintlig servicebyggnad. Husen tillåts ha en byggnadshöjd av 4 meter och en största tillåtna byggnadsarea om 80 m² med undantag av befintligt servicehus som tillåts en byggnadsarea om 110 m². Genom husens placering hämtas stöd av befintlig vegetation i områdets östra kant samtidigt som påverkan på befintlig bebyggelses utblickar mot Assman minimeras. Vid placering av huvudbyggnader ska hänsyn tas till ett bibehållande av öst-västliga siktlinjer, detta för att skapa ett luftigt intryck av området. Schematisk volymillustration över Väveriet sett ifrån nordväst. Bilden visar möjlig markanvändning utifrån plankartans bestämmelser. 12 (20)

87 Tillgänglighet Marknivåerna runt väveribyggnaden varierar och därmed också tillgängligheten vid entréer, en del är i princip i nivå med marken medan det vid andra finns trappor. Byggnadens centrala del, en större hall, är i ett plan medan omgivande byggnadsdelar till största delen är i två plan. I den sydöstra samt nordvästra delen av byggnaden finns mindre delar som är i tre plan. I den högre, sydöstra delen finns en varuhiss. Planförslag: Det finns goda möjligheter att med fordon angöra samt parkera direkt i anslutning till väveribyggnaden och därmed nå verksamheter i byggnaden. Angöringszoner samt parkeringsplatser kommer kunna anvisas för dessa behov. Tillgänglighet in i byggnaden kommer, om behov uppstår, kunna lösas med exv. ramper. Bostäder som kan anordnas på ovanvåning nås via trappor. FRIYTOR Uteytor Inom planområdet finns mindre gräsytor i den västra och södra delen, i öster (bilden ovan) finns ängsmark och en igenvuxen fotbollsplan. Området är i övrigt omgivet av åker-, ängs- och naturmarker. Planförslag: Mellan väveribyggnaden och föreslagna koloni-/fritidsstugor föreslås ett område för odling. Användningen av detta område kan kopplas till stugorna men kan också vara ett område som kan användas av verksamheter i väveribyggnaden. I den västra delen av planområdet kan, om en förskoleverksamhet utvecklas, uteytor för denna typ av verksamhet anordnas. 13 (20)

88 GATOR OCH TRAFIK Gatunät Väveriet Kilavägen Planområdet är beläget utmed Kilavägen, vägen har en skyltad hastighet om 50 km/h. Cirka 450 meter väster om området möter Kilavägen Kalsebovägen som via en bro över Assman ansluter till väg 156. Via väg 156 tar det ca 10 minuter till Tranemo och ca 15 min till Svenljunga med bil. En utveckling av verksamheter samt bostäder inom planområdet bedöms kunna leda till en viss ökning av trafiken på Kilavägen, och därmed Kalsebovägen. En trafikutredning har genomförts och den visar att det inte föreligger något behov av åtgärder på allmän väg i samband med exploateringen med hänsyn till framkomlighet och trafiksäkerhet. En trafikmätning har gjorts på Kilavägen mellan och Årsmedelsdygnstrafiken var under perioden 115 fordon, andelen tung trafik var under 5%. Planförslag: Planförslaget innebär inga fysiska förändringar av gatumark, berörd del av Kilavägen planläggs som GATA. Gång, cykel och mopedtrafik. Planområdet är beläget 5,5 km från Tranemo via cykelvägen och ligger således inom pendlingsavstånd för cykel dit. Cykelvägen ligger på den gamla banvallen och kommer att byggas ut i sin helhet mot Svenljunga. Detaljplaneområdet ligger därför mycket väl placerat för att kunna välja cykel och gång som färdmedel. 14 (20)

89 Gång och cykeltrafikanter som färdas mellan planområdet och den norra delen av Uddebo behöver passera över väg 156. Den markerade övergång eller passage som finns ligger vid Kalsebovägen och består av refuger och övergångsställe samt näraliggande belysning. Nordväst om planområdet korsar en gång- och cykelbro ån Assman. Utmed den norra sidan av väg 156 finns en asfalterad trottoar för gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafik Busslinje 320, som går mellan Tranemo Svenljunga - Kinna, passerar utmed väg 156. Hållplats Fritidsgården ligger ca 600 m ifrån planområdet, från hållplatsen till Tranemo centrum eller Svenljunga tar det cirka 15 minuter med buss. Varje vardag finns tolv förbindelser utmed detta stråk med ungefär timmestrafik vid högtrafik (under morgonen eller eftermiddagen), övrig tid går det en buss varannan timma. För resa till Göteborg byter man till busslinje 300 vid Skene lasarett. Planerad verksamhet inom området ökar underlaget för busstrafik. Parkering och varumottagning I direkt anslutning till Väveriet finns asfaltytor som medger bilparkering. Söder om Kilavägen finns en större yta för bilparkering (se bild ovan). På väveribyggnadens östra samt nordvästra sida finns lastkajer som kan nås av större fordon. Planförslag: Planförslaget medger, genom begränsning av markens bebyggande mot Kilavägen, att angöring fortsatt kommer kunna ske på byggnadens södra sida. För verksamheterna inom markanvändningen CS1OB innebär detta att angöring samt viss parkering kommer kunna ske i direkt anslutning till entréer. 15 (20)

90 Befintlig körbar yta på väveribyggnadens östra och norra sida får inte bebyggas vilket innebär att övriga verksamheter kan nås runt hela byggnaden. Befintlig parkeringsyta söder om Kilavägen ges markanvändningen P, parkering, för att ge möjlighet att tillskapa ytterligare parkeringsplatser utifrån ev. framtida behov. STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och trafik Den begränsade trafikmängden på Kilavägen samt det stora avståndet, mer än 300 m, till väg 156 gör att området inte bedöms vara påverkat av bullernivåer över de riktvärden som finns för buller utomhus för vägar vid bostadsbyggnader. Risker Idag förekommer inga verksamheter inom eller i anslutning till planområdet som innebär risker för boende eller verksamma. Planförslag: I planförslaget medgiven markanvändning Z, verksamheter, innebär att service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, handel med skrymmande varor och andra verksamheter av likartad karaktär med begränsad omgivningspåverkan kan etableras inom delar av området. För att minimera risker och störningar mellan dessa verksamheter och mer känslig markanvändning såsom förskoleverksamhet och bostäder har markanvändningen inom området zonerats, i huvudsak i två zoner. Zoneringen har gjorts med avsikten att alla delar av byggnaden ska kunna användas för det de är mest lämpade för. Indelningen har till stor del skett utifrån hur Väveriet etappvis byggts ut, med avsikten att kunna säkerställa en indelning i olika brandceller. Denna indelning bygger också på att byggnadernas struktur är sådan att störningar mellan dessa olika delar på detta sätt kan begränsas. Med hjälp av Prepare Brandskydd AB har ett arbete genomförts för att kunna bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Arbetet är ett värdefullt underlag för att i framtiden kunna utveckla olika verksamheter och säkerställa en korrekt indelning i olika brandceller. För att tillse en korrekt utformning har i planförslaget införts en bestämmelse, a1, som anger att startbesked inte får ges förrän brandcellsindelning har redovisats. 16 (20)

91 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Kommunala dricks- och spillvattenledningar finns utbyggda i Kilavägen samt i gång- och cykelvägen norr om planområdet. Befintlig bebyggelse är ansluten till det kommunala ledningsnätet. Ledningsnätet bedöms ha kapacitet för föreslagen utveckling. I Kilavägen finns dagvattenbrunnar som omhändertar vatten och avleder det till diken/naturmark norr om planområdet. Dagvatten från befintlig bebyggelse och hårdgjorda ytor inom planområdet omhändertas lokalt och infiltreras i anslutande naturytor. Planförslag: Den nya bebyggelsen i områdets östra del kan, om så önskas/krävs anslutas till befintliga ledningar för dricks- och spillvatten. Dagvatten föreslås omhändertas genom lokal infiltration. Uppvärmning och energi Befintlig industribyggnad värms upp av ett vattenburet uppvärmningssystem, den nuvarande energikällan är en oljeeldad panna. Planförslag: Väveriets uppvärmningssystem medger att alternativa energikällor kan anslutas, möjliga framtida lösningar är ex. jord- eller bergvärme. El Ett E-område för en ny nätstation är infört på plankartan invid huvudledning i befintlig gång- och cykelbana. Avfallshantering Idag omhändertas avfall inom Tranemo kommun av LBC Borås. Närmaste återvinningsstation är belägen vid Kalsebovägen, ca 500 m väster om planområdet. Planförslag: Hantering av avfall från tillkommande verksamheter och bostäder avses ske likt dagens system. 17 (20)

92 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belasta utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormer finns bl.a. gällande utomhusluft. Idag finns gränsvärden för kväveoxider (främst kvävedioxid), svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bly, marknära ozon och partiklar. Det finns även miljökvalitetsnormer för vatten där ekologisk och kemisk status redovisas. Ett genomförande av planförslaget bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. MILJÖMÅL Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som drar upp riktlinjer för dagens och morgondagens miljöarbete i Sverige. Dessa har sedan utvecklats inom varje länsstyrelse, efter regionala förutsättningar. Det miljömål som kan berörs av detta planförslag är: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö[ ] Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett genomförande av planförslaget bedöms inte motverka miljömålet God bebyggd miljö. 18 (20)

93 GENOMFÖRANDE FRÅGOR En beskrivning av genomförandefrågorna ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Beskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande. Samråd genomförs under våren 2017 och granskning under hösten. Planen beräknas antas under hösten/vintern Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum detaljplanen vinner laga kraft. Ansvar för genomförande Fastighetsägaren ansvarar för alla åtgärder inom kvartersmark. Kommunen är ej huvudman för allmänna platser, dvs. Kilavägen. Skälet till enskilt huvudmannaskap är att det idag finns en gemensamhetsanläggning för vägen, Uddebo ga:1. Eftersom det endast är en del av vägen som planläggs bedöms det som mest praktiskt att gatumarken även fortsatt omfattas av gemensamhetsanläggningen. Fastighetsrättsliga frågor Markägare Detaljplanen omfattar del av Kila 1:34, som är privatägd. Fastighetsbildning Eventuella fastighetsbildningsåtgärder till följd av planförslagets genomförande ska bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Fastigheten skulle kunna delas i flera fastigheter och om delning sker av själva väveribyggnaden är det viktigt att skapa en gemensamhetsanläggning för exempelvis angöring. 19 (20)

94 Tekniska frågor Ledningar/teknisk infrastruktur Eventuella flyttningar eller andra åtgärder som krävs för att säkerställa befintliga anläggningars funktion ska bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Ett E-område för en ny nätstation är infört på plankartan. Ekonomiska frågor Planavtal Upprättande av detaljplanen bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Övriga avgifter Bygglovs- och anslutningsavgifter utgår enligt kommunens taxor. Tillskapande av nya anslutningspunkter samt utbyggnad av ev. ledningsnät för VA, el, telefoni och bredband inom kvartersmark bekostas av fastighetsägaren/exploatören. Ny nätstation för el inom E-område bekostas av huvudman för elnätet. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har utarbetats av Carolina Högvall, Arkitekterna Krook & Tjäder. Ansvarig handläggare för Tranemo kommun är Elin Berg (Direkt: , E-post: Dessutom har följande tjänstemän deltagit i planarbetet: Patrik Mårtensson, bygglovschef Pär Norgren, miljöinspektör Torbjörn Petersson, VA-ledningsingenjör Elin Berg Planarkitekt Pernilla Kronbäck Sektionschef 20 (20)

95 GATA Gata Kvartersmark C B 1 S 1 OB Koloni-/fritidsstugor KILA E L 1 Odlingslotter 160 CO Z B a 1 15 a 1 k 1 k 1 15 Z 1:34 a 1 k 1 15 CO E L e B 1 e 1 4 1:26 P Z C O Z C O B Parkering KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning, e 1 e C S 1 10 O B 0.0 Varsamhet k 1 P GATA 170 a 1 10 k 1 1: Huvudmannaskap a 1 brandcellsindelning har redovisats, 1:20 1: ANTAGANDEHANDLING Skala: 1:1000 (A2) meter 175 GRUNDKARTA Koordinatssystem SWEREF 99 TM, fastighetsindelning. Fastighetsindelning aktuell Byggnad Fastghetsbeteckningar LJUNGSNÄS i Tranemo kommun, Tranemo kommun Elin Berg, planark Antagen Laga Kraft Meter Skala 1000 (A2)

96 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Finanspolicy för Tranemo kommunkoncern (KS/2016:949) Allmänna utskottets beslut Synpunkter inhämtas från bolagsstyrelserna innan ärendet lyfts till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet I Kommunallagen regleras att fullmäktige ska fastställa föreskrifter om medelsförvaltningen. Denna finanspolicy ersätter tidigare finanspolicy antagen av kommunfullmäktige 2003 samt riktlinjer för den finansiella verksamheten antagna av kommunstyrelsen Finanspolicyn innehåller finanspolicyns syfte, organisation och ansvarsfördelning, föreskrifter om likviditetsförvaltning, finansiering, borgen och garantier samt regler för rapportering. Ärendet I Kommunallagen (1991:900) finns bland annat bestämmelser om medelsförvaltningen i kapitel 8 och där regleras att fullmäktige ska fastställa föreskrifter om medelsförvaltningen. 2 Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Gällande finanspolicy och riktlinjer för den finansiella verksamheten antogs i kommunfullmäktige 2003 respektive i kommunstyrelsen Förvaltningen har utarbetat förslag till ny finanspolicy som ersätter båda de tidigare dokumenten. Förvaltningen bedömer inte att det för Tranemo kommunkoncern behövs lika detaljerade föreskrifter som i föregående policy och riktlinjer. Orsaken till detta är att Tranemo kommun under den senaste tioårsperioden har haft stora investeringar och därmed byggt upp en låneskuld. Motivet till att ha detaljerade föreskrifter för långsiktiga placeringar av medel har därmed försvunnit. Förvaltningen föreslår istället i det här förslaget att långfristiga placeringar över

97 sex månaders löptid inte ska ske utan beräknad överskottslikviditet istället över tid ska användas för att amortera på kommunkoncernens låneskuld. Jämfört med tidigare policy och riktlinjer har kompletteringar gjorts avseende etik och hållbarhet. De etiska reglerna har kompletterats med att placeringar inte får göras i företag vars omsättning väsentligen består av produktion och distribution av kommersiell spelverksamhet eller pornografi. En komplettering är också att direkta placeringar inte heller får göras i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. På finansieringssidan har kompletteringar gjorts inom hållbarhetsområdet. Kommunkoncernen ska arbeta för att minska indirekt miljöbelastning vid finansiering. För de investeringar inom kommunkoncernen som främjar övergång till lägre koldioxidutsläpp, en klimattålig tillväxt eller minskar klimatpåverkan genom förnybara energikällor och energieffektiviseringar etc ska möjligheterna till grön finansiering undersökas. Med grön finansiering menas exempelvis att ansökan om grönt lån görs hos Kommuninvest. Efterfrågan från investerare som söker hållbara investeringsprojekt att finansiera i ökar och en ansökan om grön finansiering innebär att vi vänder oss till denna grupp av investerare. I arbetet med att ta fram förslaget till ny finanspolicy har en mall från Kommuninvest använts och jämförelser har gjorts med nyligen framtagna finanspolicy i Ulricehamn och Marks kommuner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till ny finanspolicy Föredragning och debatt Sektionschef Lars Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Tranemo Forum AB Tranemobostäder AB Tranemo Utvecklings AB 2 (3)

98 Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Finanspolicy för Tranemo kommunkoncern Status Pågående 3 (3)

99 Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Sektionschef Datum: Dnr: KS/2016:949 Tjänsteskrivelse gällande finanspolicy för Tranemo kommunkoncern Förslag till beslut Antar ny finanspolicy för Tranemo kommunkoncern. Denna finanspolicy ersätter tidigare finanspolicy och riktlinjer för den finansiella verksamheten. Sammanfattning av ärendet I Kommunallagen regleras att fullmäktige ska fastställa föreskrifter om medelsförvaltningen. Denna finanspolicy ersätter tidigare finanspolicy antagen av kommunfullmäktige 2003 samt riktlinjer för den finansiella verksamheten antagna av kommunstyrelsen Finanspolicyn innehåller finanspolicyns syfte, organisation och ansvarsfördelning, föreskrifter om likviditetsförvaltning, finansiering, borgen och garantier samt regler för rapportering. Synpunkter har inhämtats och beaktats från Tranemo kommuns bolag. Ärendet I Kommunallagen ( 1991:900 ) finns bland annat bestämmelser om medelsförvaltningen i kapitel 8 och där regleras att fullmäktige ska fastställa föreskrifter om medelsförvaltningen. 2 Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Gällande finanspolicy och riktlinjer för den finansiella verksamheten antogs i kommunfullmäktige 2003 respektive i kommunstyrelsen 2003.

100 Förvaltningen har utarbetat förslag till ny finanspolicy som ersätter båda de tidigare dokumenten. Förvaltningen bedömer inte att det för Tranemo kommunkoncern behövs lika detaljerade föreskrifter som i föregående policy och riktlinjer. Orsaken till detta är att Tranemo kommun under den senaste tioårsperioden har haft stora investeringar och därmed byggt upp en låneskuld. Motivet till att ha detaljerade föreskrifter för långsiktiga placeringar av medel har därmed försvunnit. Förvaltningen föreslår istället i det här förslaget att långfristiga placeringar över sex månaders löptid inte ska ske utan beräknad överskottslikviditet istället över tid ska användas för att amortera på kommunkoncernens låneskuld. Jämfört med tidigare policy och riktlinjer har kompletteringar gjorts avseende etik och hållbarhet. De etiska reglerna har kompletterats med att placeringar inte får göras i företag vars omsättning väsentligen består av produktion och distribution av kommersiell spelverksamhet eller pornografi. En komplettering är också att direkta placeringar inte heller får göras i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. På finansieringssidan har kompletteringar gjorts inom hållbarhetsområdet. Kommunkoncernen ska arbeta för att minska indirekt miljöbelastning vid finansiering. För de investeringar inom kommunkoncernen som främjar övergång till lägre koldioxidutsläpp, en klimattålig tillväxt eller minskar klimatpåverkan genom förnybara energikällor och energieffektiviseringar etc ska möjligheterna till grön finansiering undersökas. Med grön finansiering menas exempelvis att ansökan om grönt lån görs hos Kommuninvest. Efterfrågan från investerare som söker hållbara investeringsprojekt att finansiera i ökar och en ansökan om grön finansiering innebär att vi vänder oss till denna grupp av investerare. I arbetet med att ta fram förslaget till ny finanspolicy har en mall från Kommuninvest använts och jämförelser har gjorts med nyligen framtagna finanspolicy i Ulricehamn och Marks kommuner. Synpunkter har inhämtats och beaktats från Tranemo kommuns bolag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till ny finanspolicy

101 Godkännande från Tranemo Forum AB Godkännande från Tranemobostäder AB Godkännande från Tranemo Utvecklings AB Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Servicesektionen Ekonomifunktionen Lärandesektionen Omsorgssektionen Näringsliv och strategisektionen Tranemo Forum AB Tranemobostäder AB Tranemo Utvecklings AB Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Lars Gunnar Karlsson Sektionschef

102 POLICY Finanspolicy 1

103 Styrdokument Handlingstyp: Finanspolicy Diarienummer: KS/2016:949 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: /Beslutdatum/ Dokumentansvarig: Servicesektionen/ekonomifunktionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Kommunfullmäktige Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 2

104 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Organisation och ansvarsfördelning 4 Kommunfullmäktiges ansvar... 4 Kommunstyrelsens ansvar... 5 Koncernsamordning Likviditetsförvaltning Koncernkonto Utlåning till kommunens bolag Förvaltning av kortfristig likviditet Placeringsalternativ Riskhantering placeringar Etik och hållbarhet Motpart Finansiering Syfte Grön finansiering Riskhantering Leasing 8 8 Borgen och garantier 9 9 Rapportering 9 3

105 1 Inledning 1 Tidigare finanspolicy fastställd av kommunfullmäktige Syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten i kommunen och bolagen inom kommunkoncernen ska bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning och finansiering. Syftet med denna finanspolicy är att: Fastställa ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten ska organiseras Fastställa ramar och riktlinjer för begränsning av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten Fastställa ramar och riktlinjer för rapportering och uppföljning av finansverksamheten Säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt Inom finanspolicyns ramar och riktlinjer minimera kommunens räntekostnader Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med en god intern kontroll 3 Organisation och ansvarsfördelning Nedan framgår fördelningen av ansvar mellan kommunfullmäktige respektive kommunstyrelse. Delegering av beslutsrätt från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen framgår av kommunstyrelsens reglemente. Delegering av beslutsrätt från kommunstyrelsen till delegat framgår av kommunstyrelsens delegationsordning. Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige ska fatta beslut om: Finanspolicy med eventuella revideringar Att kommunstyrelsen får rätt att omsätta de lån som förfaller till betalning under kommande budgetår Beloppsramar för kommunens nyupplåning under kommande budgetår 4

106 Beloppsramar för utlåning till kommunens bolag Beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag samt borgensåtagande till förmån för andra bolag eller föreningar Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ska: Vid behov lämna förslag till kommunfullmäktige om revideringar av kommunens finanspolicy Ansvara för att den operativa finansverksamheten bedrivs med en god intern kontroll och att reglerna i kommunens finanspolicy efterlevs Koncernsamordning Ekonomifunktionen ska, inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för de enheter som ingår i kommunkoncernen. De kommunala bolagen ska följa den av kommunfullmäktige beslutade kommunkoncerngemensamma finanspolicyn och särskilt beslut ska tas i respektive bolagsstyrelse vid revideringar av finanspolicyn. 4 Likviditetsförvaltning Kommunens ekonomifunktion ska tillse att det finns god betalningsberedskap i kommunkoncernen. Denna ska uppnås genom egen likviditet, avtalade kreditlöften samt bemyndigande om upptagande av kortfristiga krediter. 4.1 Koncernkonto Kommunen och de kommunala bolagens likvida medel och betalningsflöden ska samordnas i ett gemensamt koncernkontosystem. 4.2 Utlåning till kommunens bolag Utlåning till kommunens bolag grundar sig på de ramar och villkor som kommunfullmäktige beslutat. 4.3 Förvaltning av kortfristig likviditet I de fall överskottslikviditet förekommer ska placering av dessa medel göras om avkastningen överstiger inlåningsräntan på koncernkontot och likviden är av väsentlig storlek i förhållande till den tid som överlikviditet kan tänkas råda. 5

107 4.4 Placeringsalternativ Tillåtna alternativ för placering av överskottslikviditet är: Räntebärande värdepapper Bankinlåning 4.5 Riskhantering placeringar Räntebindningstiden för placeringsportföljen får uppgå till högst sex månader. Vid placering av överskottslikviditet får inga valutarisker tas. Långfristiga placeringar över sex månader ska inte ske utan amortering av kommunens låneskuld ska prioriteras. 4.6 Etik och hållbarhet Kommunen ska ta hänsyn och visa ansvarsfullhet i sina placeringar. Direkta placeringar ska inte ske i företag vars omsättning i väsentlig omfattning härrör från produktion och distribution av tobak, alkohol, kommersiell spelverksamhet, krigsmateriel och pornografi. Direkta placeringar får inte heller ske i företag vars huvudsakliga verksamhet är utvinning av fossila bränslen. Placeringar ska vidare undvikas i företag som på annat sätt är inblandade i framställningen av fossila bränslen genom t.ex. produktion och prospektering. Vidare ska direkta placeringar inte ske i företag som kan kopplas till kränkningar av internationella normer för mänskliga rättigheter och arbetsrätt. De internationella normer som avses är i första hand FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention och ILO:s konventioner om arbetsrätt. Dessa normer innebär t ex att företagen i sin verksamhet inte får acceptera diskriminering eller barnarbete. 4.7 Motpart Nedanstående motparter är tillåtna för placering: Svenska staten Svenska kommuner och landsting Utlåning till kommunens bolag Kommuninvest Svenska banker 6

108 5 Finansiering Kommunfullmäktige fattar årligen beslut om ramar för kommunens långfristiga upplåning i form av ramar för nyupplåning och omsättning av lån som ska gälla för det kommande budgetåret. 5.1 Syfte Det övergripande syftet med kommunens skuldförvaltning är att: Säkerställa kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt Inom finanspolicyns ramar och riktlinjer minimera kommunens räntekostnader 5.2 Grön finansiering Grön finansiering är en växande del av kapitalmarknaden. Efterfrågan från investerare som söker hållbara investeringsprojekt att finansiera ökar. Kommunkoncernen ska arbeta för att minska indirekt miljöbelastning vid finansiering. För de investeringar inom kommunkoncernen som främjar övergång till lägre koldioxidutsläpp, en klimattålig tillväxt eller minskar klimatpåverkan genom förnybara energikällor och energieffektiviseringar etc ska möjligheterna till grön finansiering undersökas. 5.3 Riskhantering Refinansieringsrisk För att begränsa refinansieringsrisken ska kapitalbindningen i låneportföljen spridas över tid. Upplåningsportföljen ska ha en genomsnittlig kapitalbindningstid på 1 10 år Ränterisk För att begränsa ränterisken ska räntebindningstiden i låneportföljen spridas över tid enligt nedanstående normportfölj. Avsteg från normportföljen kan ske i särskilda fall, för kommunen efter samråd med kommunstyrelsens allmänna utskott och för bolagen efter samråd med kommunens ekonomichef. Upplåning och utlåning vars enda syfte är att skapa räntevinster för kommunkoncernen får inte förekomma. Räntebindning < 1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-6 år 6-8 år 8-10 år Max andel 50 % 30 % 30 % 30 % 30 % 30 % 30 % 30 % 7

109 5.3.3 Valutarisk Placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten. Betalningsflöden i utländsk valuta ska kurssäkras om de uppgår till ett värde motsvarande minst 1 mnkr Derivat Tillåtna derivatinstrument med godkända motparter får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande positioner. Derivatinstrument får användas endast i försäkringssyfte, för att minska och sprida risker. Tillåtna derivatinstrument: Ränteswap FRA (Forward Rate Agreement) Räntetak Räntegolv Räntekorridor (räntetak i kombination med räntegolv) Följande svenska affärsbanker är godkända motparter för derivattransaktioner: Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Kommunen har inte rätt att ställa ut optioner. 6 Leasing Leasingfinansiering betraktas som upplåning och ingår i det rambeslut om upplåning som fattas av kommunfullmäktige. Ekonomichefen beslutar inom ramen för upplåning om leasingfinansiering. Leasingfinansiering kan användas om den totala leasingavgiften är lägre än kostnaden för traditionell finansiering eller om det ur till exempel servicesynpunkt kan anses fördelaktigt trots en högre kostnad. 8

110 7 Borgen och garantier Kommunal borgen beslutas av kommunfullmäktige. Borgen kan lämnas för lån till investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner, transportmedel och inventarier m m. Kommunal borgen och garantier lämnas normalt endast till bolag ingående i kommunkoncernen, men kommunfullmäktige har möjlighet att besluta om ramar för borgensåtagande till andra bolag eller föreningar som exempelvis fiberföreningar. 8 Rapportering Förvaltningen ska löpande rapportera efterlevnaden av denna finanspolicy till kommunstyrelsen. Rapporteringen sker i enlighet med den tidplan som gäller för övrig rapportering om kommunens finansiella ställning och resultat. Kommunstyrelsen ska två gånger per år, vid delårs och årsbokslut, lämna en rapport till kommunfullmäktige avseende kommunens finansverksamhet. 9

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Arkivreglemente (KS/2017:158) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Fastställer arkivreglemente Beslutsmotivering Förutom de i arkivlagen (AL) (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Tranemo kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 arkivlagen. Ärendet 2016 gjorde revisorerna en granskning av kommunstyrelsens arkivhantering. Granskningen resulterade i en rapport (dnr KS/2016:804) där flertalet punkter rörande brister i arkivhanteringen togs upp, bland annat det icke uppdaterade arkivreglementet. I mars 2017 anställdes en arkivarie på delad tjänst mellan Tranemo (40%) och Ulricehamn (60%). Arkivarien har påbörjat arbetet med att komma till rätta med bristerna i arkivhanteringen och har utgått från granskningsrapporten. Med anledning av revisorernas granskning av kommunstyrelsens arkivhantering som gjordes 2016 har nu arkivreglementet reviderats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Arkivreglemente Beslutet skickas till Servicesektionen Alla sektioner och funktioner

129 Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Arkivreglemente Status Kommunstyrelsen 2 (2)

130 Vår ref: Clara Andersson Ovemyr Arkivarie Datum: Dnr: KS/2017:158 Tjänsteskrivelse angående reviderat arkivreglemente. Förslag till beslut Fastställer arkivreglemente Beslutsmotivering Förutom de i arkivlagen (AL) (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Tranemo kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 arkivlagen. Ärendet 2016 gjorde revisorerna en granskning av kommunstyrelsens arkivhantering. Granskningen resulterade i en rapport (dnr KS/2016:804) där flertalet punkter rörande brister i arkivhanteringen togs upp, bland annat det icke uppdaterade arkivreglementet. I mars 2017 anställdes en arkivarie på delad tjänst mellan Tranemo (40%) och Ulricehamn (60%). Arkivarien har påbörjat arbetet med att komma till rätta med bristerna i arkivhanteringen och har utgått från granskningsrapporten. Med anledning av revisorernas granskning av kommunstyrelsens arkivhantering som gjordes 2016 har nu arkivreglementet reviderats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Arkivreglemente Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

131 Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Servicesektionen Alla sektioner och funktioner Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Arkivreglemente Status Lars Gunnar Karlsson Sektionschef Clara Andersson Ovemyr Arkivarie

132 Regler Arkivreglemente 1

133 Styrdokument Handlingstyp: Arkivreglemente Diarienummer: KS/2017:158 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017 XX XX Dokumentansvarig: Chef Medborgarservice och processtödsfunktionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Medborgarservice och processtödsfunktionen Tidigare versioner: KS/2012:369 Giltig t o m: 2021 XX XX 2

134 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Arkivreglemente 4-7 3

135 1 Inledning Förutom de i arkivlagen (AL) (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Tranemo kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 arkivlagen. 2 Syfte Syftet med detta arkivreglemente är att fastställa hur arkivhanteringen och arkivvården ska organiseras samt tydliggöra ansvarsfördelningen. Arkivreglementet är det styrdokument som ligger till grund för dokumenthanteringsplan, arkivbeskrivning och arkivförteckning. Arkivreglementet ska ständigt vara aktuellt. 3 Arkivreglemente 3.1 Tillämpningsområde (1 AL) Detta reglemente gäller för kommunens alla myndigheter. Med myndighet avses i reglementet kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunfullmäktiges revisorer samt andra kommunala organ med självständig ställning. Detta reglemente ska gälla även för de aktiebolag som kommunen äger ensam och de stiftelser kommunen ensam bildar. Fullmäktigeberedningar och nämndutskott är ej myndigheter utan sorterar under fullmäktige respektive ansvarig nämnd. Även tillfälliga projekt och ledningsgrupper etc. sorterar under respektive ansvarig nämnd. Överförmyndaren är ett sådant organ med självständig ställning, som avses i paragrafen. Arkivlagen gäller inte för kommunala bolag och stiftelser, men fullmäktige kan genom särskilt beslut föreskriva att den arkivordning som föreskrivs i arkivreglementet även ska gälla kommunens bolag och stiftelser. 3.2 Myndighetens arkivansvar (4 AL) Varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår i detta reglemente. 4

136 Hos myndigheten ska finnas en arkivredogörare som svarar för de praktiska arkivvårdande insatserna. Vid förvaltningar med flera avdelningar kan det vara lämpligt med en arkivredogörare för varje avdelning. 3.3 Arkivmyndigheten (7 9 AL) Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och har tillsynsansvar över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen och dess syften samt över arkivvården i kommunen. Kommunstyrelsen kan i egenskap av tillsynsutövande arkivmyndighet efterfråga en rapport från förvaltningen. Hos arkivmyndigheten ska finnas ett centralarkiv. Centralarkivet ska vårda arkivbestånd som ska bevaras samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning. Centralarkivet får även ta emot enskilda arkiv av betydelse för den lokala kulturhistorien. Ansvaret för det praktiska arbetet med arkivfrågor såsom styrdokument, rutiner, centralarkiv och arkivvårdsfrågor med mera ligger hos Medborgarservice och processtödsfunktionen. På funktionen ska det finnas en arkivarie som utför arbetet och vars roll är att vara behjälplig arkivmyndigheten och övriga myndigheter i kommunen. 3.4 Arkivredovisning (6 2 p AL) Varje myndighet ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Arkivbeskrivningen ska ge information om vad för slags handlingar myndigheten har i sitt arkiv samt hur arkivet är organiserat. Arkivförteckningen ska vara en systematisk förteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv. Arkivbeskrivningen ska spegla myndighetens arbetsuppgifter och organisation från och med tidpunkten för senaste större omorganisation, arkivets struktur, samt vilka gallringsregler som tillämpas. Arkivbeskrivningen ska upplysa om vilka som ansvarar för myndighetens arkivvård. Syftet med arkivbeskrivningen är att ge allmänheten, förtroendevalda och tjänstemän den inledande orientering som krävs för att den mer detaljerade arkivförteckningen ska bli användbar. Arkivförteckningen är ett inventarium över de handlingar som ingår i myndighetens arkiv. Syftet med förteckningen är dels att möjliggöra sökning och åtkomst av specifika handlingar, dels att fixera arkivet och därmed minska risken för att handlingar försvinner. Respektive myndighet ska ansvara för att arkivbeskrivning och arkivförteckning upprättas. Till stöd för myndigheternas arbete ska arkivarien vara behjälplig vad gäller råd och anvisningar. 5

137 3.5 Dokumenthanteringsplan (6 1, 4 5 p AL) Varje myndighet ska kartlägga alla de handlingar som uppkommer i sin verksamhet. Utifrån denna kartläggning ska en dokumenthanteringsplan upprättas. En fastställd dokumenthanteringsplan är att betrakta som ett gallringsbeslut då det i den tydligt ska framgå vilka handlingar som ska bevaras och vilka som ska gallras. Dokumenthanteringsplanen revideras årligen samt vid behov. Dokumenthanteringsplaner är enligt arkivlagen inte obligatoriska, men fullmäktige fastlägger i arkivreglementet att dokumenthanteringsplan ska upprättas. Skälet är att dokumenthanteringsplaner behövs för att förvaltningarna ska kunna åstadkomma en effektiv dokumentstyrning. Detta behövs för att kunna uppfylla arkivlagens bestämmelser om att dels myndigheterna vid registrering och framställning av handlingar ska beakta ändamålsenligheten ur arkivsynpunkt, dels att arkivet ska organiseras på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas. I dokumenthanteringsplanen redovisas myndighetens samtliga handlingar områdesvis och inom varje arbetsrutin, med regler för bland annat bevarande och gallring samt regler för den övriga praktiska hanteringen, t ex hur handlingar bearbetas och lagras med hjälp av olika medier. 3.6 Rensning (6 4 p AL) Handlingar som inte ska tillhöra arkivet, ska fortlöpande rensas eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. Rensning ska genomföras senast i samband med arkivläggningen. Med rensning avser man att akten i ett ärende befrias från sådant material som inte ska utgöra arkivhandlingar. I praktiken innebär det att sådant som inte är allmänna handlingar eller bör bli det vid arkivläggningen tas bort från akten. Det gäller framför allt olika utkast och minnesanteckningar, som ej tillför ärendet sakuppgift. Rensningen ska utföras av en person med god kännedom om handlingarnas betydelse för förståelsen av ärendet, t ex handläggare. Rensningen ska ske så snart ärendet avslutas. Vid rensningen ska även häftklammrar, gem, tejp och annat material som kan skada arkivhandlingen tas bort. 3.7 Bevarande och gallring (10 AL) Myndighet beslutar, efter samråd med arkivmyndigheten, om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida ej annat följer av lag eller förordning. Beträffande arkiv som överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna efter samråd med överlämnande myndighet. Handlingar som gallras ska utan dröjsmål förstöras. I 6

138 dokumenthanteringsplanen ska det tydligt framgå vilka handlingar som ska gallras och hur lång gallringsfristen är samt vilka som ska bevaras. 3.8 Överlämnande (9, AL) När arkivhandlingar inte längre behövs för den löpande verksamheten hos en myndighet, ska de överlämnas till centralarkivet för fortsatt vård. Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till annan myndighet inom kommunen, ska arkivet överlämnas till arkivmyndigheten inom 3 månader, såvida inte fullmäktige har beslutat något annat. Av dokumenthanteringsplanen ska framgå när arkivhandlingar, som inte längre behövs för den löpande verksamheten hos en myndighet, ska överlämnas till centralarkivet. Vid överlämnandet ska arkivhandlingarna vara ordnade och rensade, dvs lagda i arkivboxar rensade från allt överflödigt material samt märkta med etikett. Vid överlämnande av arkivhandlingarna ska en leveransreversal upprättas, ett slags kvitto på att arkivmyndigheten nu tagit emot arkivhandlingarna från myndigheten. 3.9 Arkivbeständighet och arkivförvaring (5 2 p och 6 3 p AL) Handlingar som ska bevaras ska framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Arkivhandlingar ska alltid förvaras under betryggande former för att förhindra att handlingar försvinner eller obehörig åtkomst. Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten Utlåning Utlåning av arkivhandlingar ska ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Förutsättning för utlån är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighets och sekretesslagens bestämmelser. För samtliga myndigheter gäller att utlåning av arkivhandlingar endast får ske mot kvitto eller anteckning i låneliggare. 7

139 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Sammanträdestider 2018 (KS/2017:609) Allmänna utskottets beslut Godkänner föreslagna sammanträdestider för allmänna utskottet Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner föreslagna sammanträdestider för kommunstyrelsen och budgetberedningen Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Godkänner föreslagna sammanträdestider för kommunfullmäktige Ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag på sammanträdestider för Avstämning har gjorts med KFs och KS presidium och utskottets ordförande. Förslaget är: Kommunfullmäktige sammanträder: 5/2, 5/3, 9/4, 7/5, 11/6, 3/9, 8/10 och 29/10, 26/11 och 10/12. Kommunstyrelsen sammanträder: 8/1, 12/2, 12/3, 16/4, 28/5, 18/6, 13/8, 24/9, 15/10, 5/11 och 19/11 och 17/12. Budgetberedningen sammanträder: 21/2, 18/4, 9/5, 21/5 heldag, 30/8, 18/9 heldag, 19/9 heldag, 20/9 och 12/10. Bildnings och kulturutskottet sammanträder: 18/1, 15/2, 15/3, 19/4, 17/5, 14/6, 16/8, 13/9, 18/10, 1/11, 29/11 och 13/12. Omsorg och folkhälsoutskottet sammanträder: 4/1, 18/1, 1/2, 15/2, 1/3, 15/3, 5/4, 19/4, 3/5, 17/5, 31/5, 14/6, 5/7, 2/8, 16/8, 30/8, 13/9, 27/9, 18/10, 1/11, 15/11, 29/11, 13/12.

140 Allmänna utskottet sammanträder: 11/1, 18/1, 25/1, 8/2, 15/2, 22/2, 8/3, 15/3, 22/3, 29/3, 12/4, 19/4, 26/4, 3/5, 17/5, 24/5, 7/6, 14/6, 21/6, 9/8, 16/8, 23/8, 6/9, 13/9, 27/9, 11/10, 18/10, 25/10, 1/11, 8/11, 22/11, 29/11, 6/12, 13/12 och 20/12. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kalenderöversikt sammanträdestider 2018, Beslutet skickas till Samtliga sektioner Samtliga funktioner Samtliga KF ledamöter och ersättare Samtliga KS ledamöter och ersättare Samtliga utskottsledamöter Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kalenderöversikt Sammanträdestider Status Kommunstyrelsen 2 (2)

141 Vår ref: Sanna Blomgren Processekreterare Datum: Dnr: KS/2017:609 Tjänsteskrivelse sammanträdestider 2018 Förslag till beslut Godkänner föreslagna sammanträdestider för Ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag på sammanträdestider för Avstämning har gjorts med KFs och KS presidie och utskottets ordförande. Förslaget är: Kommunfullmäktige sammanträder: 5/2, 5/3, 9/4, 7/5, 11/6, 3/9, 8/10 och 29/10, 26/11 och 10/12. Kommunstyrelsen sammanträder: 8/1, 12/2, 12/3, 16/4, 28/5, 18/6, 13/8, 24/9, 15/10, 5/11 och 19/11 och 17/12. Budgetberedningen sammanträder: 21/2, 18/4, 9/5, 21/5 heldag, 30/8, 18/9 heldag, 19/9 heldag, 20/9 och 12/10. Bildnings och kulturutskottet sammanträder: 18/1, 15/2, 15/3, 19/4, 17/5, 14/6, 16/8, 13/9, 18/10, 1/11, 29/11 och 13/12. Omsorg och folkhälsoutskottet sammanträder: 4/1, 18/1, 1/2, 15/2, 1/3, 15/3, 5/4, 19/4, 3/5, 17/5, 31/5, 14/6, 5/7, 2/8, 16/8, 30/8, 13/9, 27/9, 18/10, 1/11, 15/11, 29/11, 13/12. Allmänna utskottet sammanträder: 11/1, 18/1, 25/1, 8/2, 15/2, 22/2, 8/3, 15/3, 22/3, 29/3, 12/4, 19/4, 26/4, 3/5, 17/5, 24/5, 7/6, 14/6, 21/6, 9/8, 16/8, 23/8, 6/9, 13/9, 27/9, 11/10, 18/10, 25/10, 1/11, 8/11, 22/11, 29/11, 6/12, 13/12 och 20/12.

142 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kalenderöversikt sammanträdestider 2018, Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Samtliga sektioner Samtliga funktioner Samtliga KF ledamöter och ersättare Samtliga beredningsledamöter Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Kalenderöversikt Sammanträdestider Status Lars Gunnar Karlsson Sektionschef Sanna Blomgren Processekreterare

143

144 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Tjänsteman i beredskap, TiB (KS/2017:630) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Godkänner införande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) Sammanfattning av ärendet Tjänsteman i beredskap är en funktion som finns på myndigheter, landsting, vissa statliga bolag och kommuner för att möjliggöra förmågan att agera utanför kontorstid. TIB funktionen har en viktig koppling till Sveriges krisberedskap, då det är en funktion som är nåbar på icke kontorstid. Detta säkerställer att någon tjänsteman i kommunen tar emot larm vid en samhällsstörning eller extra ordinär händelse 24/7 för att i tidigt skede kunna hantera en händelse. Kostnaden är 250 tkr och finansieras inom ram. Ärendet I Sverige regleras funktionen TIB av Krisberedskapsförordningen (2006:942) Krisberedskapsförordningen gäller endast statliga myndigheter, där ett antal myndigheter har ett utpekat beredskapsansvar. Senast tillagda myndighet är Migrationsverket. För kommunens del är Länsstyrelsen ett viktigt samverkansorgan som har TIB. För kommuner finns inga sådana specifika regleringar. Varje kommun har utifrån sitt geografiska områdesansvar enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH Det geografiska områdesansvaret innebär att en kommun ska ha förmåga att hantera en händelse inom kommunen, samt inrikta och samordna de aktörer som finns inom kommunens geografiska område. Kommunen ska också ha en förmåga att före, under och efter kunna hantera händelser som enligt lagen definieras som extra ordinära. Allt fler kommuner inför en TiB för att kunna fullgöra sitt Geografiska områdesansvar enligt lag (2006:544)LEH

145 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i sitt projekt Gemensamma grunder för samverkan och ledning, tillsammans med ett stort antal offentliga aktörer upprättat en ny standard för hur vi samverkar vid samhällsstörningar i Sverige. En slutsats man drog var att varje offentlig aktör bör ha en kontaktväg in som fungerar dygnets alla timmar, året om. Det ställs hela tiden större krav på att en kommun har förmåga att agera snabbt och korrekt. Då information om en inträffad händelse sprids väldigt fort i olika former av nyhetsmedier och sociala medier. Det räcker således inte att bara ha en organisation som endast kan agera under kontorstid. I Tranemo har vi en Krisstödsgrupp(POSOM) där ledningsgruppen för denne har efterfrågat hur de ska vara nåbara efter kontorstid. Med det här förslaget så kan en TIB ha beredskap för Krisstödet. Det är också bra att ha en Tjänsteman i beredskap vid mindre händelser. Där det krävas snabba beslut eller viss samordning utanför kontorstid Man lastar också av vissa tjänstemän ett oinskrivet ansvar att vara anträffbar dygnet runt. Bemanning Rullande jourschema på sex stycken lämpliga tjänstemän som får relevant utbildning och materiel för att sköta uppgiften. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Föredragning och debatt Sektionschef Karl Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Status Kommunstyrelsen 2 (2)

146 Vår ref: Daniel Fyhr Tf Säkerhetssamordnare Datum: Dnr: KS/2017:630 Tjänsteskrivelse Tjänsteman i Beredskap (TiB) Förslag till beslut Godkänner införande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) Sammanfattning av ärendet Tjänsteman i beredskap är en funktion som finns på myndigheter, landsting, vissa statliga bolag och kommuner för att möjliggöra förmågan att agera utanför kontorstid. TIB funktionen har en viktig koppling till Sveriges krisberedskap, då det är en funktion som är nåbar på icke kontorstid. Detta säkerställer att någon tjänsteman i kommunen tar emot larm vid en samhällsstörning eller extra ordinär händelse 24/7 för att i tidigt skede kunna hantera en händelse. Kostnaden är 250 tkr och finansieras inom ram. Ärendet I Sverige regleras funktionen TIB av Krisberedskapsförordningen (2006:942) Krisberedskapsförordningen gäller endast statliga myndigheter, där ett antal myndigheter har ett utpekat beredskapsansvar. Senast tillagda myndighet är Migrationsverket. För kommunens del är Länsstyrelsen ett viktigt samverkansorgan som har TIB. För kommuner finns inga sådana specifika regleringar. Varje kommun har utifrån sitt geografiska områdesansvar enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH Det geografiska områdesansvaret innebär att en kommun ska ha förmåga att hantera en händelse inom kommunen, samt inrikta och samordna de aktörer som finns inom kommunens geografiska område. Kommunen ska också ha en förmåga att före, under och efter kunna hantera händelser som enligt lagen definieras som extra ordinära.

147 Allt fler kommuner inför en TiB för att kunna fullgöra sitt Geografiska områdesansvar enligt lag (2006:544)LEH Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i sitt projekt Gemensamma grunder för samverkan och ledning, tillsammans med ett stort antal offentliga aktörer upprättat en ny standard för hur vi samverkar vid samhällsstörningar i Sverige. En slutsats man drog var att varje offentlig aktör bör ha en kontaktväg in som fungerar dygnets alla timmar, året om. Det ställs hela tiden större krav på att en kommun har förmåga att agera snabbt och korrekt. Då information om en inträffad händelse sprids väldigt fort i olika former av nyhetsmedier och sociala medier. Det räcker således inte att bara ha en organisation som endast kan agera under kontorstid. I Tranemo har vi en Krisstödsgrupp(POSOM) där ledningsgruppen för denne har efterfrågat hur de ska vara nåbara efter kontorstid. Med det här förslaget så kan en TIB ha beredskap för Krisstödet. Det är också bra att ha en Tjänsteman i beredskap vid mindre händelser. Där det krävas snabba beslut eller viss samordning utanför kontorstid Man lastar också av vissa tjänstemän ett oinskrivet ansvar att vara anträffbar dygnet runt. Bemanning Rullande jourschema på sex stycken lämpliga tjänstemän som får relevant utbildning och materiel för att sköta uppgiften. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

148 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Karl Johan Ohlin Sektionschef Daniel Fyhr Tf Säkerhetssamordnare

149 Vår ref: Ida Josefsson Processekreterare Datum: Dnr: KS/2017:148 Motioner och medborgarförslag under beredning Förslag till beslut Noterar informationen. Ärendet Enligt antagna riktlinjer för hantering av medborgarförslag och motioner (KS ) skall kommunstyrelsen redovisa antal, samt beräknad svarstid för inkomna medborgarförslag och motioner. Detta ska göras två gånger per år, i april och oktober, till kommunfullmäktige. Vid avstämningen , finns 13 motioner och 7 medborgarförslag under beredning. Kommunfullmäktige beslutade, , att vid redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning redovisas vad som framkommit i beredningen av motioner och medborgarförslag vars beredningstid inte kommer att klara 1års gränsen, samt att kommunfullmäktige får möjlighet att avskriva motionerna och medborgarförslagen efter att informationen har givits. Tre motioner har passerat gränsen, Motion om fiberanslutning i Tranemobostäders lägenheter, Motion om avgiftsfri kulturskola och Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun. Ett medborgarförslag har passerat gränsen, Medborgarförslag om att påbörja arbete med att införa fiber i Tranemobostäders fastigheter i Uddebo. Motion om fiberanslutning i Tranemobostäders lägenheter (KS/2016:289) Förvaltningen inväntar svar från Tranemobostäder. Motion om avgiftsfri kulturskola (KS/2016:204) Förvaltningen avvaktar budgetberedningen innan svar kan lämnas.

150 Motion om dyslexivänliga skolor i Tranemo kommun (KS/2016:527) Inkommer med svar på motion till nästa BKU den 12/10 och kommer upp till KF 27/11. Medborgarförslag om att påbörja arbetet med att införa fiber i Tranemobostäders fastigheter i Uddebo (KS/2016:274) Förvaltningen inväntar svar från Tranemobostäder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lista över motioner under beredning Lista över medborgarförslag under beredning Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Servicesektionen Strategisektionen Lärandesektionen Tranemobostäder Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Lista över motioner under beredning Lista över medborgarförslag under beredning Status Carita Brovall Kommunchef Ida Josefsson Processekreterare

151 Följ upp ärenden & lägg till uppdrag (Tranemo kommun) Diarienummer Status Ärende Typ av ärende 2016:289 Motion om fiberanslutning i Tranemobostäders lägenheter Startdatum Status Avstämningsdatum Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Motion Försenad Återremitterat till förvaltningen för tidsplan och kostnadsberäkning av AU Strategisektionen Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Pernilla Kronbäck Ansvarig 2016:204 Motion om avgiftsfri kulturskola Motion Försenad Lärandesektionen Thomas Åhman 2016:527 Motion om Motion Försenad Lärandesektionen Thomas dyslexivänliga skolor i Åhman Tranemo kommun 2016:781 Motion om att Motion Pågående Återremitterad av tillgänglighetsanpassa AU en badplats 2016:855 Motion om pedagogisk omsorg 2017:113 Motion om kollektivtrafik 2017:182 Motion om att garantera föreningslivet driftstöd 2017:213 Motion utvecklingsplan för Grimsås 2017:364 Motion om att stärka den sociala ekonomins ställning i välfärdsarbetet (Överenskommelsen) 2017:373 Motion om odlingslotter 2017:419 Motion expressbygglov 2017:449 Motion inrättande av vårdbiträdestjänster Tekniska sektionen Anne Andersson Motion Pågående Lärandesektionen Thomas Åhman Motion Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck Motion Pågående Lärandesektionen Thomas Åhman Motion Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck Motion Pågående Lärandesektionen Thomas Åhman Motion Pågående Tekniska sektionen Motion Pågående Kommunchef Karl-Johan Ohlin Motion Pågående Omsorgssektionen Solveig Eldenholm 2017:639 Motion om rökförbud Motion Pågående Servicesektionen för Tranemo kommuns entreprenörer sida 1 av 1 ( )

152 Följ upp ärenden & lägg till uppdrag (Tranemo kommun) Diarienummer Status Ärende Typ av ärende 2016:274 Medborgarförslag om att påbörja arbete med att införa fiber i Tranemobostäders fastigheter i Uddebo 2016:691 Medborgarförslag om ökad belysning vid lekplats i Ambjörnarp Startdatum Status Avstämningsdatum Slutdatum Beslut Kommentar Ansvarig sektion Medborgarförslag Försenad Återremitterat till förvaltningen för tidsplan och kostnadsberäkning av AU Strategisektionen Pernilla Kronbäck Medborgarförslag Pågående Tekniska sektionen Ansvarig Uppdrag Ansvarig sektion Karl-Johan Ohlin 2016:950 Medborgarförslag Medborgarförslag Pågående Strategisektionen Pernilla om tvättstation för Kronbäck bil 2017:17 Medborgarförslag om att anlägga blomsterängar 2017:135 Medborgarförslag angående väggmålning i järnvägstunneln i Tranemo 2017:461 Medborgarförslag om cykelväg mellan Limmared och Södra Åsarps kyrka 2017:577 Medborgarförslag om förändring av öppettider i simhallen Medborgarförslag Pågående Strategisektionen Pernilla Kronbäck Medborgarförslag Pågående Lärandesektionen Tekniska sektionen Medborgarförslag Pågående Strategisektionen Medborgarförslag Pågående Tekniska sektionen Thomas Åhman, Karl-Johan Ohlin Ansvarig sida 1 av 1 ( )

153 PROTOKOLLSUTDRAG Budgetberedningen Diskussion förutsättningarna för budget Budgetberedningens beslut Noterar informationen Budgetberedningen förslag till kommunstyrelsen Ger förvaltningen i uppdrag att bredare och djupare genomlysa fritidsgårdarna verksamhet. Ärendet Föredragning av ärenden som uppkommit under budgetberedningens sammanträden och som behövde klargöras föredras och diskuteras. Resurscentrum: Resurscentrum står i dag tomt då den verksamheten som varit där flyttat ut i andra verksamheter. LSS verksamheten har som förslag att bedriva dagverksamhet för Solängen, Västergården och Kompassen i dessa lokaler. Under senaste året har LSS och Sol beslut ökat med 44 % och de lokaler som verksamheten använder i dag är inte anpassade för brukarna. Verksamheten ser en fördel med att ha de tre verksamheterna under samma tak då resurser kan användas över avdelningarna. Resor för brukare till dagverksamhet: Resor till dagverksamhet betalas idag av brukarna själva med 367kr/månad oavsett hur många gånger man åker till dagverksamheten. Själva dagverksamheten kostar brukaren 92 kr/gång. I Svenljunga kommun betalas resorna med färdtjänst per gång. Omsorgs och folkhälsoutskott kommer att ge förvaltningen ett uppdrag att göra en kostnadsberäkning av de olika alternativen att redovisa. Statsbidrag: En redovisning sker av hur statsbidragen kommer att fördelas mellan kommunerna. Exempel på bidrag är byggbonus, busskort till skolungdomar, ökad likvärdighet, kostnadsfria lovaktivitet, stärkning av bibliotek, extratjänster till personer som står långt utanför arbetsmarknaden, satsning på gymnasieskolan, ökning av det generella statsbidraget 2019, kompensation av

154 minskat bidrag för ensamkommande barn med 327tkr, habiliteringsersättning 350 tkr. Ansökan om bidrag av större karaktär: Tranemo IF skidor gjorde en ansökan om bidrag av större karaktär över en längre period. Ansökan är på 5.4 miljoner kronor. Tranemo kommun har bett föreningen att göra en prioritering efter ansökan. Föreningen har lämnat en prioritering för enligt nedan: 2018 ansöker bidrag för pistmaskin till en kostnad av 2,6 mnkr exl. moms. Om kommunen köper in maskinen åt föreningen slipper föreningen momsavgiften. Föreningen har undersökt om man kan köpa en bättre begagnad pistmaskin. Inköpspris för den begagnade pistmaskinen är 2 mnkr. Föreningen beräknar att få 400 tkr för den gamla pistmaskinen ansöker om bidrag för att anlägga tävlingsspår och stadium för att bl.a. eventuellt kunna få en deltävling då Ulricehamn har tävlingar. Kostnad för detta är 3 mnkr och föreningen ansöker om 1,8 mnkr. från kommunen ansöker bidrag för glidarspår som mer är riktat till allmänheten. Med befintliga medel har föreningen redan nu försökt att skapa spår. Investeringen för detta är 3,3 mnkr och föreningen söker från kommunen 1,1 mnkr. Föreningen medfinansierar men ideell tid, lån, sponsring med ca 50 %. Sammanlagt ha Tranemo IF skidor fått 2,5 miljoner under perioden Fritidsgårdarna: Förvaltningen föreslår att det behövs göras en bredare och djupare genomlysning av fritidsverksamheten. I många kommuner finns numera mobila fritidsgårdar. En kommun som har mobila fritidsgårdar är Mörbylånga där förvaltningen redan har haft en kontakt. Föredragning och debatt Områdeschef Torbjörn Georgsson, funktionschef Martti Järviniemi, funktionschef Anna Jogeland, sektionschef Lars Gunnar Karlsson, fritidsintendent Annika Loman, sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendena och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen, (S) föreslår att ge ett uppdrag till förvaltningen om att göra en genomlysning av fritidsgårdarnas verksamhet. Beslutsgång Ordföranden finner att budgetberedningen beslutar enligt Hansens förslag. 2 (3)

155 Beslutet skickas till Alla sektioner och funktioner Status Pågående 3 (3)