LYFT DEBATTEN! Om utstationerad arbetskraft inom byggsektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LYFT DEBATTEN! Om utstationerad arbetskraft inom byggsektorn"

Transkript

1 LYFT DEBATTEN! Om utstationerad arbetskraft inom byggsektorn 24 juni 2014

2 PA Regional Office: PA Consulting Group Jakobsbergsgatan 17 SE Stockholm Tel: Fax:

3 FÖRORD Det har under en tid förts en intensiv debatt om problem med utstationerad arbetskraft från andra EU-länder inom byggsektorn. Lavallagen har kritiserats våldsamt från fackligt håll som diskriminerande för utländsk arbetskraft och man har gjort gällande att villkoren för utstationerade är helt undermåliga. Otaliga är de beskrivningar av arbetsförhållanden som närmar sig medeltida, till otroligt låga löner. Det talas om undermåliga förhållanden, katastrofal arbetsmiljö och löner långt under kollektivavtalens lägstanivåer och långt under egen möjlighet att försörja sig. En verklighetsbeskrivning som vi på Sveriges Byggindustrier under en mycket lång tid ställt oss frågande till och som vi inte känner igen. För att få klarhet i hur det verkligen förhåller sig har Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier uppdragit åt PA Consulting Group att kartlägga omfattningen av utstationering av arbetskraft till Sverige och att också försöka beskriva eventuella problem i byggbranschen. PA Consulting Group, Andreas Broryd och Madeleine Larsson, har gått igenom officiella källor och därutöver intervjuat bl.a. företrädare för myndigheter, berörda ambassader, Sveriges Byggindustrier och företag. Tyvärr har Byggnads avböjt att medverka i studien. Resultat och slutsatser står PA Consulting Group för. Det är glädjande att PA Consulting Group i denna undersökning, som är den mest omfattande som gjorts på området, kan sudda ut ett antal oklarheter och ge en mer nyanserad bild av hur omfattande utstationeringen i byggbranschen är. Än mer glädjande är att vi även kan ge en helt annan och mer positiv bild av hur arbetsförhållandena faktiskt är för utstationerade byggnadsarbetare på Sveriges Byggindustriers medlemsföretags arbetsplatser. Medlemsföretagen är trots allt de helt dominerande företagen på svensk byggarbetsmarknad. Till skillnad från den omfattande mytbildningen om arbetsförhållandena för utstationerade byggnadsarbetare ger undersökningen en tydlig bild av att de utstationerade är mycket nöjda med sina villkor och gärna återkommer. Lönen uppfattas som mycket god och arbetsmiljön och säkerheten är bra. Mytbildningen illusteras kanske bäst i den artikelsökning som gjorts och som visar att det finns ett fåtal exempel i media som snurrar som vandringssägner i olika sociala media och växer i proportion för varje varv. Dessa exempel är väl kända av oss på Sveriges Byggindustrier och faktum är att vi eller något av våra medlemsföretag har agerat i samtliga beskrivna fall på ett sätt som gjort att inga medarbetare har drabbats. Vi vet därför att det ges en felaktig beskrivning av händelserna i media med stöd av Byggnads. Det är viktigt att understryka att det finns både svenska och utländska exempel på att arbetstagare riskerat att drabbas men att det bara är i de fall som det gällt utländska arbetstagare som Byggnads gjort omfattande mediala utspel. PA Consulting Group har kommit fram till att omfattningen av utstationerade byggnadsarbetare på svenska arbetsplatser är cirka fyra procent, vilket översatt till hela byggarbetsmarknaden motsvarar cirka årsarbeten. Den siffran är större än den som är registrerad på Arbetsmiljöverket. I kontrast till detta bör noteras att Byggnads och LO 2011, i en omfattande rapport, hävdade att det var 45 procent utstationerade eller över byggnadsarbetare. Många av Byggnads ombudsmän hävdar fortfarande idag i media att det är långt fler än Enligt den senaste LO-rapporten som presenterades för ett år sedan fanns det cirka utstationerade byggnadsarbetare i Sverige. Om Byggnads uppgifter hade varit tillförlitliga skulle det ha avspeglat sig i massarbetslöshet och dramatiskt fallande löner. Det finns inga sådana tendenser - arbetslösheten är förhållandevis låg, lönerna ligger fortfarande klart i topp på LO- 2

4 området och löneutvecklingen följer eller överstiger industrins. Det finns med andra ord inga belägg för den fackliga verklighetsbilden, även om det alltid går att hitta enskilda händelser som kan kritiseras. Trots att facken har varit framgångsrika i att begränsa omfattningen av utländsk konkurrens är de utstationerade idag en viktig komponent i byggbranschen. Att det inte finns något exempel i arbetsplatsundersökningen på att utstationerade har sämre villkor än motsvarande svenska arbetstagare kan förvänta sig är mycket glädjande. Det visar att utstationerade värderas efter sin kompetens och att de är en viktig resurs på arbetsmarknaden. Den fria rörligheten i Europa är en av de fundamentala reglerna som ska säkerställa frihandel och en gemensam arbetsmarknad. Genom detta får vi en gemensam utveckling av hela Europa så att de spänningar, som finns mellan rika utvecklade länder och fattigare länder som måste inleda sin resa mot bättre välfärd, kan minska. Allt för att säkerställa fred och frihet i vår del av världen som innan Europasamarbetet kännetecknades av ständiga konflikter och ofred. Det är inte oväntat att innevånarna i de rikare länderna kommer att bli oroliga när de fattigare ländernas levnadsvillkor förbättras relativt men det är allas vårt ansvar att lyfta blicken när det sker. Trots allt är målet att vi skall säkerställa vår konkurrensförmåga så att alla kan få det bättre. Inom Byggavtalets område är avtalets lägsta lön för arbetad tid kronor per månad vilket är en hög normallön jämfört med de allra flesta andra yrkesgrupper. Det är en lönekostnadsnivå som konkurrensutsätter svenska byggföretag så att de utmanas och tvingas utveckla sin produktivitet. När man läser resultatet av undersökningen slås man av hur myterna och överdrifterna färgat den politiska scenen i Sverige och Europa på senare år. Det kan knappast ha varit Byggnads avsikt att blåsa liv i en främlingsfientlig våg som ritar om hela den politiska kartan, men det är den faktiska följden av att man konsekvent men utan eftertanke överdrivit riskerna och problemen med utländsk arbetskraft och den fria rörligheten. Mats Åkerlind Vice VD och förhandlingschef vid Sveriges Byggindustrier 3

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Definitioner 9 2 ANTALET UTSTATIONERADE BYGGARBETARE Officiella antalet Undersökning på byggarbetsplatser Bedömningar från olika aktörer 16 3 ARBETSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSTATIONERADE BYGGARBETARE Tvister Undersökning på byggarbetsplatser Bedömningar från olika aktörer Uppmärksammade fall i media 29 4 SLUTSATSER Antalet utstationerade byggarbetare Arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare Tillgång till fakta 36 5 REKOMMENDATIONER Öka kunskapen Tänk igenom ansvarfördelningen 38 APPENDIX 40 4

6 SAMMANFATTNING Utstationeringen av arbetskraft till Sverige är en aktuell och omdebatterad fråga och ambitionen med rapporten är att presentera ett mer objektivt underlag till debatterna. Mer specifikt är syftet att ge en uppskattning av hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige samt att beskriva hur utbredd förekomsten av dåliga arbetsförhållanden är inom denna grupp. Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier har varit beställare av rapporten, men för att åstadkomma en mer objektiv beskrivning av verkligheten har PA Consulting Group varit utförare. PA Consulting Group har utformat studiens metodik och har valt ett upplägg där insamling av data och statistik kombineras med intervjuer med personer med intressanta infallsvinklar. Även en undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser har genomförts, med syfte att ta reda på hur stor andel utstationerade byggarbetare som arbetar där och för att ta reda på om de har de arbetsförhållanden de har rätt till. Dessutom har ett enklare artikelsök genomförts. Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanligen arbetar i ett annat land, men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige enligt någon av nedanstående punkter: När en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder arbetstagare till Sverige enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna. När en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör koncernen. När en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet här. Ett anställningsförhållande skall råda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under utstationeringstiden. I vissa fall kan även egenföretagare räknas som utstationerade. Enligt beräkningar baserade på registreringar i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra halvåret 2013, motsvarar de utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige under ett års tid cirka årsarbeten. Det motsvarar cirka 1,3% av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Men denna siffra är troligtvis för låg, majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla företag som utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till utstationeringsregistret. Undersökningen på de 42 svenska byggarbetsplatserna pekar istället på att det finns cirka 4% utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige, vilket motsvarar cirka årsarbeten. Resultaten från den här studien ger inte stöd för att det finns ett generellt problem med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige. Nästan inga tvister rörande utstationerade byggarbetares arbetsförhållanden har hittats och platscheferna på de byggarbetsplatser där det förekom utstationerade byggarbetare känner inte till att de inte skulle få de arbetsförhållanden de har rätt till. Inte heller resulterade artikelsöket på internet i att konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare i Sverige hittades. Men de intervjuer som har genomförts pekar på att det finns problem inom vissa delar av byggsektorn det som nämns är till exempel att problem kan finnas i mindre företag, i företag som arbetar för 5

7 engångsbyggare 1 och privatpersoner, i företag som inte har tecknat kollektivavtal, i företag som inte arbetar på Sveriges Byggindustriers arbetsplatser och i företag på den svarta marknaden. De intervjuade har baserat sina svar primärt på egna erfarenheter och på vad de har hört i media och av andra, inte på forskning, undersökningar eller statistik och många säger att deras kunskap egentligen inte är tillräcklig för att svara på många frågor. Men PA Consulting Group har ändå bedömt det vara värdefullt att samla in bedömningar från personer som på olika sätt kommer i kontakt med frågan om utstationering. En viktig slutsats är dock att tillgången till objektiva fakta rörande utstationerade byggarbetares arbetsförhållanden tycks vara mycket begränsad. Den övergripande rekommendationen till alla som deltar i och påverkar debatten om arbetsförhållandena för utstationerade byggarbetare i Sverige är slutligen: Lyft debatten! Kunskapen om deras arbetsförhållanden behöver öka och ansvarsfördelningen vad gäller uppföljningen av arbetsförhållandena tycks behöva tänkas igenom mer grundligt. 1 Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag. 6

8 1 INLEDNING Utstationeringen av arbetskraft till Sverige är en aktuell och omdebatterad fråga och ambitionen med rapporten är att presentera ett mer objektivt underlag till debatterna om hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige och om deras arbetsförhållanden. Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier har varit beställare av rapporten, men för att åstadkomma en mer objektiv beskrivning av verkligheten har PA Consulting Group varit utförare. 1.1 Bakgrund Utstationeringen av arbetskraft till Sverige är en aktuell och omdebatterad fråga. Frågan är aktuell därför att ett tillämpningsdirektiv om genomförandet av utstationeringsdirektivet behandlas på EUnivå och därför att en svensk parlamentarisk kommitté arbetar med att se över reglerna om utstationering på svensk arbetsmarknad. Men frågan är också aktuell eftersom Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister har funnits sedan 1 juli 2013 och det nu är möjligt att ta fram statistik över antalet utstationerade i Sverige. Allt detta kan leda till debatt, men utstationeringen av arbetskraft till Sverige var redan tidigare en omdebatterad fråga. Främst på grund av den så kallade Vaxholmskonflikten, som ledde fram till Laval-domen Delvis har debatten handlat om hur lagar och regler bör utformas, t.ex. infördes lagförändringar i Sverige 2010 till följd av Lavaldomen. Men delvis har debatten också handlat om vilka följder man kan se av rådande lagar och regler. Specifikt har utstationerades arbetsförhållanden debatterats. 1.2 Syfte Ambitionen med rapporten är att presentera ett mer objektivt underlag till debatterna om hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige och Vad handlade Vaxholmskonflikten om? Vaxholmskonflikten startade 2004 och handlade om ett lettiskt byggföretag, L&P Baltic Bygg, som hade vunnit en anbudsgivning för att utföra en ut- och ombyggnad av en skola åt Vaxholms kommun. Arbetskraften kom från det lettiska moderbolaget Laval un Partneri, som inte ville teckna svenskt kollektivavtal som gav arbetarna genomsnittslönen i Stockholm på 145 kr/timmen, men som var villiga att teckna svenskt kollektivavtal som gav arbetarna lägstalönen på 109 kr/timmen. Svenska Byggnadsarbetareförebundet, med sympatiserande Svenska Elektrikerförbundet, inledde en blockad sedan förhandlingarna misslyckats. Blockaden ledde till att arbetet fick avbrytas och L&P Baltic Bygg gick därefter i konkurs. När fallet togs upp i EG-domstolen konstaterades att stridsåtgärderna mot det lettiska företaget Laval un Partneri varit oproportionerliga. EG-domstolen menade också att det är svårt för ett utländskt företag att i förväg inskaffa information om vad ett svenskt kollektivavtal innebär, vilket medför ett hinder för den fria rörligheten. 7

9 om deras arbetsförhållanden, för att underlätta saklig och konstruktiv debatt. Mer specifikt är syftet att ge en uppskattning av hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige samt att beskriva hur utbredd förekomsten av dåliga arbetsförhållanden är inom denna grupp. 1.3 Metod Svenskt Näringsliv och Sveriges Byggindustrier har varit beställare av rapporten, men för att åstadkomma en mer objektiv beskrivning av verkligheten har PA Consulting Group varit utförare. PA Consulting Group har utformat studiens metodik och har valt ett upplägg där insamling av data och statistik kombineras med intervjuer med personer med intressanta infallsvinklar. De data- och statistikkällor som har använts är Arbetsdomstolen, Arbetsmiljöverket, Medlingsinstitutet, Migrationsverket, Statistiska centralbyrån, Stockholms tingsrätt, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och Sveriges Byggindustrier. Det är PA Consulting Group som har bestämt vilken data och statistik som ska samlas in och detaljer om vissa delar av informationsinsamlingen och om vissa beräkningar återfinns i Appendix A och B. Det är också PA Consulting Group som har bestämt vilka intervjuer som ska genomföras och vilka frågor som ska ställas i intervjuerna. Men Sveriges Byggindustrier har föreslagit vilka företag som ska delta i intervjurundan och företagen har själva valt vilka personer från dem som ska intervjuas. Ambitionen från Sveriges Byggindustriers sida har varit att ge en rättvisande bild av verkligheten. Tabell 1 visar vilka personer som har intervjuats och intervjufrågorna återfinns i Appendix C. Däremot publiceras inte de kompletta noteringarna från intervjuerna i denna rapport, eftersom de är alltför omfattande. Intervjuerna genomfördes under perioden januari-mars Samma frågor har ställts till alla personer som har intervjuats, med några undantag. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader har för de flesta frågor uttalat sig enbart om utstationerade byggarbetare från Estland och Lettland och den intervjuade från Migrationsverket har uttalat sig om arbetskraft från tredjeland som kommer till Sverige för att arbeta inom byggsektorn. Den intervjuade från Migrationsverket har inte gjort skillnad på arbetskraft från tredjeland som är utstationerad och på arbetskraft från tredjeland som är anställd i Sverige. Den utstationerade byggarbetare som har intervjuats har i huvudsak fått frågor om sin egen arbetssituation. Det framkommer i rapporten i vilka fall dessa personers svar har analyserats tillsammans med övriga intervjuade personers svar. I mån av tid har de intervjuade även fått kompletterande frågor som är anpassade just till dem. I en intervju intervjuades två personer och i de delar av rapporten som presenterar analyser av de intervjuades svar, räknas de som en person. Många personer som har intervjuats har kommenterat att de inte har kunskap som baserar sig på forskning, undersökningar eller statistik och att deras kunskap egentligen inte är tillräcklig för att svara på många frågor. Men PA Consulting Group har ändå bedömt det vara värdefullt att samla in bedömningar, dock ej rena gissningar, från personer som på skilda sätt kommer i kontakt med frågan om utstationering. Detta för att totalt sett få en nyanserad bild av verkligheten. Det har också varit av intresse att ta reda på hur mycket de intervjuade personerna faktiskt vet om de frågor som den här rapporten syftar till att besvara. Ursprungligen var ambitionen att även involvera Byggnads i studien, men då de avböjde att delta har fackföreningssidans verklighetsbild, framförallt vad gäller antalet utstationerade, istället inhämtats genom LO:s rapporter Gäst i verkligheten om utstationerad arbetskraft i praktiken (2013) och När arbetskraftskostnaderna pressar priset en genomlysning av offentliga investeringar i infrastruktur (2010). Dessutom har vissa av de intervjuade personerna ibland hänvisat till information som kommer från Byggnads. 8

10 Sveriges Byggindustrier har också, tillsammans med Svenskt Näringsliv, föreslagit att en undersökning på svenska byggarbetsplatser ska genomföras, för att ta reda på hur stor andel utstationerade byggarbetare som arbetar där och för att ta reda på om de har de arbetsförhållanden de har rätt till. Frågorna i undersökningen har utformats av PA Consulting Group, men Sveriges Byggindustrier har haft möjlighet att kommentera. Sveriges Byggindustrier har också bestämt vilka företag som ska delta i undersökningen och ambitionen har varit att göra ett representativt urval med avseende på bland annat byggarbetsplatsernas storlek och geografiska läge. Det ska noteras att undersökningen har fordrat en faktisk räkning av totala antalet byggarbetare och antalet utstationerade byggarbetare på byggarbetsplatserna. 42 av Sveriges Byggindustriers medlemsföretags byggarbetsplatser deltog och dessa företag och byggarbetsplatser, frågorna i undersökningen och en beskrivning av hur räkningen på arbetsplatserna skulle gå till, återfinns i Appendix D. Ett enklare artikelsök på internet har också genomförts, med syfte att få en uppfattning om förekomsten i media av konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige. De söktermer som användes stämdes av med Sveriges Byggindustrier, som även själva gav exempel på fall som förekommit i media till exempel de fall (Parkeringshuset i Råcksta och Multisportanläggningen i Kviberg) som har beskrivits i mer detalj i denna rapport. 1.4 Definitioner Rapportens viktigaste definitioner är: Utstationerad 2 : Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som vanligen arbetar i ett annat land, men som under en begränsad tid utför arbete i Sverige enligt någon av nedanstående punkter: När en arbetsgivare för egen räkning och under egen ledning sänder arbetstagare till Sverige enligt avtal som arbetsgivaren har ingått med den i Sverige verksamma mottagaren av tjänsterna. När en arbetsgivare sänder arbetstagare till Sverige till en arbetsplats eller till ett företag som tillhör koncernen. När en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande sänder arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat i Sverige eller som bedriver verksamhet här. Ett anställningsförhållande skall råda mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under utstationeringstiden. Om samtliga nedanstående punkter är uppfyllda räknas även egenföretagare som utstationerade 3 : Om egenföretagaren utför arbete i Sverige för en enda uppdragsgivare och inte kan skicka någon annan i sitt ställe. Om egenföretagaren inte har egna arbetsredskap eller lokal. Om egenföretagarens uppdragsgivare styr arbetet. Arbetsförhållanden: Avser samtliga arbetsförhållanden som regleras i den hårda kärnan av rättigheter samt i arbetstagarens eventuella kollektivavtal tecknat av svensk fackförening. Den hårda kärnan innehåller regler inom följande områden 4 : Arbetstid och vilotid, semester, lön, villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen samt området skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och 2 Definitionen är baserad på Lag om utstationering av arbetstagare och på information från Arbetsmiljöverkets hemsida. 3 Enligt Arbetsmiljöverkets svarstjänst ska samtliga tre punkter vara uppfyllda. 4 Källa: Arbetsmiljöverket 9

11 kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga. Dessutom innehåller den hårda kärnan regler inom området likabehandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om ickediskriminerande behandling. Dåliga arbetsförhållanden: Avser arbetsförhållanden som är sämre än vad en arbetstagare har rätt till enligt lag eller enligt eventuellt kollektivavtal tecknat av svensk fackförening. Byggsektorn: Utgörs av företag som, enligt svensk näringsgrensindelning (SNI2007), klassificeras under någon av följande tre kategorier: Byggande av hus (41), Anläggningsarbeten (42) och Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43). Byggarbetare: Arbetare inom byggsektorn, ej enskilda näringsidkare. 10

12 Tabell 1. Intervjuade personer Namn Titel Organisation Per Samuelsson Lars-Erik Jonason Christian Lönnström Jan Swedberg Kattri-Helina Põld Olivier Linden och Ola Valois Austra Krēsliņa Nationell branschstrateg Bygg och Industri Arbetsmiljöinspektör region Väst Arbetsmiljöinspektör region Öst Biträdande tillsynsdirektör region Väst (ansvarar för bl.a. byggtillsyn) Ambassadråd i ekonomiska frågor Anställda på Enheten för EU:s inre marknad Handelsattaché Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket Estlands ambassad i Stockholm Kommerskollegium Lettlands ambassad i Stockholm och LIAA (Investment and Development Agency of Latvia) Kurt Eriksson Chefsjurist Medlingsinstitutet Nina Johansson Avdelningschef arbetstillstånd Migrationsverket Johan Gillberg Personalspecialist NCC Jonas Andé Förhandlingschef Skanska Mats Åkerlind Vice VD, Förhandlingschef Sveriges Byggindustrier Stina Petersson Författare till rapporterna Utstationerades arbetsförhållanden på svensk arbetsmarknad och Bemanningsföretagens roll i rekryteringen av utländsk arbetskraft Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) (ej längre anställd, men här skrevs rapporterna) Utstationerad Anonym 5 5 Den utstationerade har fått vara anonym för att han obehindrat ska kunna berätta om sin arbetssituation. 11

13 2 ANTALET UTSTATIONERADE BYGGARBETARE Enligt beräkningar baserade på registreringar i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra halvåret 2013, motsvarar de utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige under ett års tid cirka årsarbeten. Det motsvarar cirka 1,3% 7 av det totala antalet byggarbetare. Men denna siffra är troligtvis för låg, majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla företag som utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till utstationeringsregistret. En undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser pekar istället på att det finns cirka 4% utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige, vilket motsvarar cirka årsarbeten. 2.1 Officiella antalet Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, dit utstationeringar till Sverige ska anmälas, har funnits sedan 1 juli Det är den utstationerades arbetsgivare som är ansvarig för anmälan till registret och om inte någon sådan görs kan arbetsgivaren tvingas betala en sanktionsavgift 9. Det är från Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister som vad vi kallar officiella antalet utstationerade byggarbetare, som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, är hämtat. Enligt beräkningar baserade på registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, motsvarade de utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige cirka årsarbeten under andra halvåret Det är därför rimligt att anta att de utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige under ett års tid motsvarar cirka årsarbeten, vilket i sin tur motsvarar cirka 1,3% 11 av det totala antalet byggarbetare. Det kan även tilläggas att en analys av registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister visar att det under andra halvåret 2013 var cirka olika individer som utstationerades till byggsektorn i Sverige och för dessa personer registrerades cirka utstationeringar. För att antalet utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige ska blir greppbart visas i Figur 1 en översikt över den svenska byggsektorn. Som framkommer är det cirka personer som är folkbokförda i Sverige som arbetar inom byggsektorn, cirka är anställda och cirka är enskilda näringsidkare 12. Av de anställda uppskattas cirka vara arbetare 13. Som 6 För kommentarer om hur officiella antalet utstationerade har beräknats, se Appendix B. 7 Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn Antalet uppgick till stycken och antas motsvara årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. De utstationerade antas samtliga vara arbetare, ej tjänstemän eller enskilda näringsidkare. 8 Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn Antalet uppgick till stycken och antas motsvara årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn 9 Källa: Lag om utstationering av arbetstagare 10 För kommentarer om hur officiella antalet utstationerade har beräknats, se Appendix B. 11 Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn Antalet uppgick till stycken och antas motsvara årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. De utstationerade antas samtliga vara arbetare, ej tjänstemän eller enskilda näringsidkare. 12 Källa: Statistiska centralbyrån 13 Källa: Sveriges Byggindustrier 12

14 också framkommer av Figur 1, har Byggnads cirka medlemmar och cirka personer arbetar i Sveriges Byggindustriers medlemsföretag. Figur 1. Översikt över den svenska byggsektorn 16 Inom vilka näringsgrenar arbetar de utstationerade byggarbetarna? En analys av registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister visar också att de utstationerade, under andra halvåret 2013, fördelas på samma sätt mellan de olika näringsgrenarna inom byggsektorn som de byggarbetare som är folkbokförda i Sverige, se Figur 2. Figur 2. Byggarbetares fördelning på olika näringsgrenar inom byggsektorn Andel byggarbetare, folkbokförda i Sverige, för olika näringsgrenar 2012 Andel utstationerade till Sverige inom byggsektorn, för olika näringsgrenar andra halvåret 2013 Byggande av hus (41*) 63% 26% 11% 61% 27% 12% Anläggningsarbeten (42*) Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (43*) *SNI Källa: Byggnads 15 Källa: Sveriges Byggindustrier 16 Källa: Statistiska centralbyrån, Byggnads, Sveriges Byggindustrier. För detaljer, se Appendix A. 13

15 För att antalet utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige ska blir greppbart kan det också sättas i relation till samtliga registrerade uppehållsrätter för medborgare från EU/EES som uppehåller sig i Sverige under längre tid än tre månader och som är här som arbetstagare. Sådana uppehållsrätter behöver från och med 1 maj 2014 inte registreras längre, men antalet uppgick till cirka under Det är dock viktigt att notera att den siffran gäller samtliga branscher eftersom statistiken inte finns nedbruten på sektornivå, att siffran även inkluderar personer som är anställda i Sverige och inte bara utstationerade samt att medborgare från övriga Norden inte heller innan 1 maj 2014 behövde registrera uppehållsrätter. 17 Från vilka länder kommer de utstationerade byggarbetarna? En analys av registreringarna i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra halvåret 2013 visar att de utstationerade individerna inom byggsektorn i Sverige kan komma från många olika länder, men att Polen dominerar följt av Litauen och Danmark, se Figur 3. Notera att 175 av de utstationerade individerna, d.v.s. 3,3%, kom från länder utanför EU/EES eller Schweiz. Dessa personer behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige, vilket beviljas av Migrationsverket. För att antalet utstationerade personer från tredjeland ska bli greppbart, kan det sättas i relation till det totala antalet beviljade arbetstillstånd för yrkesgrupper inom byggsektorn (Byggnads- och anläggningsarbetare, Byggnadshantverkare och Grovarbetare inom bygg och anläggning). Det antalet uppgick till 206 stycken för Men det är viktigt att notera att Migrationsverkets statistik är uppbyggd kring yrkesgrupper och att Arbetsmiljöverkets statistik är uppbyggd kring näringsgrenar, så statistiken är inte riktigt jämförbar. Det kan också nämnas att antalet giltiga arbetstillstånd för samma yrkesgrupper uppgick till 676 per 12 februari (Källa: Migrationsverket) Figur 3. De vanligaste avsändarländerna för de utstationerade inom byggsektorn i Sverige. Antal utstationerade individer till Sverige inom byggsektorn (41-43*) under andra halvåret *SNI2007 Utstationerade personer med Sverige som avsändarland visas ej i Figur 3. Enligt Arbetsmiljöverkets svarstjänst kan orsaken till att man väljer Sverige som avsändarland vara felregistreringar. 17 Källa: Migrationsverket 14

16 2.2 Undersökning på byggarbetsplatser En undersökning har genomförts på svenska byggarbetsplatser för att ta reda på hur stor andel utstationerade byggarbetare som arbetar där och för att ta reda på om de utstationerade byggarbetarna har de arbetsförhållanden som de har rätt till. Undersökningen omfattade 42 arbetsplatser i olika delar av landet där något av Sveriges Byggindustriers medlemsföretag JM, NA Bygg, NCC, Nåiden Bygg, Peab eller Skanska hade samordningsansvar och genomfördes i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen fordrade dock en faktisk räkning av totala antalet byggarbetare och antalet utstationerade byggarbetare på byggarbetsplatserna. Mer information om undersökningen hittar du i Appendix D. Undersökningen visar att de utstationerade byggarbetarna utgjorde cirka 4% av det totala antalet byggarbetare och att de fanns på 21% av byggarbetsplatserna. Det innebär att det i genomsnitt var 1,3 utstationerade byggarbetare per arbetsplats, eftersom det genomsnittliga totala antalet räknade byggarbetare på de undersökta byggarbetsplatserna var 32. Figur 4 visar på hur många byggarbetsplatser det var ett visst antal utstationerade byggarbetare. Om det är en lika stor andel utstationerade i hela byggsektorn, innebär det att det finns cirka årsarbeten av utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Figur 4. Antal utstationerade byggarbetare på de 42 byggarbetsplatserna Antal byggarbetsplatser Antal utstationerade byggarbetare 18 Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn Antalet uppgick till stycken och antas motsvara årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. 15

17 Hur många led i entreprenadkedjan? Inom ramen för undersökningen på de 42 byggarbetsplatserna ställdes även frågan hur många led det finns i den längsta entreprenadkedja som företaget ingår i på byggarbetsplatsen. I genomsnitt var det cirka två led och maximala antalet var fyra led. Figur 5. Antal led i den längsta entreprenadkedja som företagen ingår i på byggarbetsplatsen Antal byggarbetsplatser Vet ej Antal led i entreprenadkedjan 2.3 Bedömningar från olika aktörer De flesta personer som har intervjuats kan inte ge någon bedömning av hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige. Bland de tolv intervjuade 19 som fick frågan, svarade nio personer att de inte vet. En person hänvisade till de officiella siffrorna från utstationeringsregistret på Arbetsmiljöverket och Mats Åkerlind från Sveriges Byggindustrier svarade årsarbeten, vilket baserade sig på tidigare genomförda undersökningar. Ytterligare en person svarade att Byggnads uppskattat att det i Stockholmsområdet finns ungefär utlandsrekryterade inom byggbranschen och några hundra i Göteborg och Malmö samt att ungefär hälften av dem som jobbar på de stora infrastrukturprojekten i Sverige är utstationerade. Fem intervjuade Vi upplyser de utstationerande företagen om det, i våra affärsavtal, att det är en skyldighet som man ska fullgöra när man ska arbeta på våra arbetsplatser. Jonas Andé, Skanska (om utstationerande företag vet om att utstationeringar ska anmälas till Arbetsmiljöverket) Inte en susning. Jag frågar mig om någon kan ha koll på det än så länge. Christian Lönnström, Arbetsmiljöverket (om hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige) nämnde även, som svar på om det har skett några förändringar över tiden, att de tror att antalet utstationerade/utländska byggarbetare i Sverige har ökat. Till detta kan tilläggas att LO i sin rapport Gäst i verkligheten (2013) skriver att Byggnads 20 förbundsavdelningar uppskattade att det fanns utstationerade arbetare inom deras område i Sverige vid undersökningstillfället månadsskiftet april/maj 2013, vilket kan tolkas som årsarbeten. Detta skulle innebära att cirka 7% 21 av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige 19 Den utstationerade fick inte frågan. Den intervjuade från Migrationsverket hänvisade till statistik över arbetstillstånd och det redovisas inte här. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart på frågan hur många estniska och lettiska utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige och deras svar räknas in i redovisningen ovan. 20 Byggnads har avböjt att delta i studien. 21 Det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige (årsarbeten) har ansetts utgöras av: 1) Antalet anställda arbetare, folkbokförda i Sverige, inom byggsektorn Antalet uppgick till stycken och antas motsvara årsarbeten. 2) Antalet utstationerade årsarbeten inom byggsektorn. Byggnads har alltså inte själva beräknat siffran 7%. 16

18 utgörs av utstationerade. Men LO skriver att det i mångt och mycket handlar om kvalificerade bedömningar och att det finns en viss osäkerhet i siffrorna. Bland annat har flera avdelningar besvarat frågorna om antalet utstationerade arbetare som ett spann och då har den högre siffran utgjort underlag till rapporten. I en annan LO-rapport, När arbetskraftskostnaderna pressar priset (2010), uppges att 45% av arbetskraften i några entreprenader som har studerats är skatteoch/eller avgiftsskyldiga i ett annat land än Sverige. Men även om de intervjuade inte vet hur många utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, så nämner tio personer 22 att de inte tror att alla är anmälda till Jag vet inte om små svenska företag, som köper tjänster av utstationerande företag, vet om det och brukar tala om det. Däremot vet de stora svenska företagen om det och informerar om det, det är min erfarenhet. Lars-Erik Jonason, Arbetsmiljöverket (om företag som köper tjänster av utstationerande företag vet om att utstationeringar ska anmälas till Arbetsmiljöverket) utstationeringsregistret på Arbetsmiljöverket. En anledning till att inte alla är anmälda kan vara att inte alla utstationerande företag vet om att de ska anmäla och sju personer 23 tror inte att alla företag känner till detta. Resten av de tillfrågade vet ej 24. Men det förekommer kommentarer om att det varierar mellan olika typer av företag om man känner till registret eller inte. Det nämns att professionella företag och företag som arbetar åt större beställare känner till det. Vilka företag arbetar de utstationerade byggarbetarna på och vilka är kunderna? Tretton intervjuade, samtliga utom den utstationerade, tillfrågades om i vilken typ av utstationerande företag som de flesta utstationerade byggarbetare, som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, jobbar. Slutsatsen är att de utstationerade verkar kunna jobba inom såväl stora (+100 anställda) som medelstora ( anställda) och små företag (0-10 anställda). Frågan ställdes också om de flesta jobbar inom bemanningsföretag, men ingen säker slutsats kan dras eftersom många intervjuade inte visste. Majoriteten som uttalade sig menade dock att de flesta inte jobbar inom bemanningsföretag. Samma intervjuade fick också frågan om vilka typer av kunder som de flesta utstationerade byggarbetare i Sverige jobbar för. Slutsatsen är att de verkar kunna jobba för såväl stora svenska byggföretag som för underleverantörer till stora svenska byggföretag, för företag som inte är verksamma inom byggsektorn (t.ex. bostadsrättsföreningar) och privatpersoner. Detta var kategorier som presenterades för de intervjuade. Fortfarande är det nog så att majoriteten av alla bygg- och anläggningsprojekt i Sverige beställs av engångsbyggare, det vill säga av sådana som väldigt sällan fungerar som byggherrar och alltså inte är professionella byggherrar med en beställarorganisation. Christian Lönnström, Arbetsmiljöverket De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart för utstationerade från dessa länder och den intervjuade från Migrationsverket svarade enbart för tredjelandsmedborgare, utstationerade såväl som anställda i Sverige. 22 Tolv intervjuade. Den intervjuade från Migrationsverket och den utstationerade fick inte frågan om hur många utstationerade som inte är anmälda till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart för estniska och lettiska utstationerade byggarbetare. 23 Tretton intervjuade. Den utstationerade fick inte frågan. De intervjuade från Estlands och Lettlands ambassader svarade enbart för estniska och lettiska utstationerande företag. 24 En person har inte svarat på frågan. 17

19 Slutsatser från kapitel 2: Det finns cirka arbetare inom byggsektorn som är folkbokförda i Sverige. De utstationerades arbete inom byggsektorn i Sverige motsvarar under ett års tid cirka årsarbeten, enligt beräkningar baserade på registreringar i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister för andra halvåret Det motsvarar cirka 1,3% av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Majoriteten av de personer som har intervjuats tror inte att alla företag som utstationerar byggarbetare vet om att de ska anmäla dem till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. En undersökning på 42 svenska byggarbetsplatser visade att 4% av byggarbetarna var utstationerade. Om det är en lika stor andel utstationerade i hela byggsektorn, innebär det att det finns cirka årsarbeten av utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Byggnads förbundsavdelningar har uppskattat att det fanns utstationerade arbetare inom deras område i Sverige vid undersökningstillfället månadsskiftet april/maj 2013, vilket motsvarar cirka 7% av det totala antalet byggarbetare inom byggsektorn i Sverige. Figur 6. Antal utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige Antal utstationerade byggarbetare inom byggsektorn i Sverige Officiellt antal - Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister Trolig differens mellan officiella antalet och verkligheten (ca årsarbeten) Undersökning på byggarbetsplatser LO:s "Gäst i verkligheten" (2013) 18

20 3 ARBETSFÖRHÅLLANDEN FÖR UTSTATIONERADE BYGGARBETARE Resultaten från den här studien ger inte stöd för att det finns ett generellt problem med dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare som är verksamma inom byggsektorn i Sverige. Nästan inga tvister rörande utstationerade byggarbetares arbetsförhållanden har hittats och platschefer på Sveriges Byggindustriers byggarbetsplatser känner inte till att deras utstationerade inte skulle ha de arbetsförhållanden de har rätt till. Inte heller resulterade ett enkelt artikelsök på internet i att konkreta fall av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare i Sverige hittades. Men de intervjuer som har genomförts pekar på att det finns problem inom vissa delar av byggsektorn det som nämns är till exempel att problem kan finnas i mindre företag, i företag som arbetar för engångsbyggare 25 och privatpersoner, i företag som inte har tecknat kollektivavtal, i företag som inte arbetar på Sveriges Byggindustriers arbetsplatser och i företag på den svarta marknaden. De intervjuade har baserat sina svar primärt på egna erfarenheter och på vad de har hört i media och av andra, inte på forskning, undersökningar eller statistik. 3.1 Tvister En indikation på förekomsten av dåliga arbetsförhållanden för utstationerade byggarbetare, som är verksamma inom byggsektorn i Sverige, ges av antalet arbetstvister vid tingsrätt eller Arbetsdomstol. En tvist väcks vid tingsrätt om den enskilde arbetstagaren inte är medlem i eller har stöd av någon facklig organisation. Om en tvist däremot väcks av en arbetstagarorganisation, så kan tvisten väckas i Arbetsdomstolen. Till Arbetsdomstolen överklagas också tvister från tingsrätten. 26 Under 2013 avslutades 166 arbetstvister vid Stockholms tingsrätt. Arbetstvisterna är inte kategoriserade efter bransch eller efter om utstationerade är inblandade, men PA Consulting Group har gått igenom tvisterna 27 och enligt PA Consulting Groups bedömning är det bara fyra som rör byggarbetare/hantverkare på byggföretag eller bemanningsföretag inom byggsektorn. I två av dessa fall vann arbetstagaren tvisten och i två blev det förlikning. Inget av fallen handlade dock om utstationerade. Det ena fallet handlade visserligen om en polsk medborgare, men det bedöms inte vara en utstationerad. Samtliga av dessa fyra tvister handlade om att rätt lön eller andra ersättningar inte skulle ha utgått. Under 2013 avgjorde Arbetsdomstolen 376 mål och i 94 av dessa kom Arbetsdomstolen med en dom. Av domarna var det tolv där Byggnads var kärande och i ett fall rörde tvisten troligtvis en utstationerad. Mer specifikt gällde tvisten en person som inte ansåg sig ha fått lön och det svenska företaget var stämt för förhandlingsvägran. Det reddes därför aldrig ut riktigt om personen var utstationerad eller inte. Arbetsdomstolen dömde i detta fall till fördel för Byggnads. En annan av 25 Byggherrar som mycket sällan köper tjänster från byggföretag. 26 Källa: Arbetsdomstolen tvister har inte kontrollerats p.g.a. att akterna var utlånade till Arbetsdomstolen, andra tingsrätter, saknades på annat sätt etc. 19

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag Utveckling och förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige.

Återrapportering av regeringsuppdrag Utveckling och förvaltning av register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 2014-02-18 2014/101973 1 (7) Ert datum Er beteckning 2012-12-20 A2012/4136/ARM Enheten för Svarstänst Alexandra Falke, 08-730 90 44 alexandra.falke@av.se Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 203

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Stockholm 20071204. Upp som en sol och ned som en pannkaka

Stockholm 20071204. Upp som en sol och ned som en pannkaka Stockholm 20071204 Upp som en sol och ned som en pannkaka Byggbemanning behövs verkligen tänkte jag! LÖSNING 1 Behov Den volatila byggbranschen leder till höga kostnader och stora avsked Bransche n Stort

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Checklista Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag Den här checklistan hjälper dig som anlitar arbetskraft i din KRAVcertifierade produktion. När du fyllt i listan kan du visa att du uppfyller KRAVs

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet Inledning Jobben är Nya Moderaternas viktigaste fråga. Sedan alliansregeringen fick väljarnas

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige 1 Innehåll Information till dig som vill arbeta i Sverige 3 Om du är EU/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Arbetstagares uppfinningar

Arbetstagares uppfinningar Vad gäller när du gör en uppfinning i anställningen Om du gör en uppfinning i anställningen förvärvar arbetsgivaren normalt viss eller hela rätten till uppfinningen. För arbetsgivarens rätt till uppfinningen

Läs mer

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare Migrationsprojektet Jeanette Gustavsson, Rose-Marie Myhr, Daniel Jernström, Katja Ojanne, Amanda Naesman, Emil Bäckström, Nafie Hamde, Svetlana Avramovic & Theo Verheggen Syfte Under 3 månader kommer Hotell

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Undantagsregler i LAS

Undantagsregler i LAS Undantagsregler i LAS Mars 2004 Bakgrund och metod Den 1 januari 2001 infördes nya undantagsregler för små företag i lagen om anställningsskydd. (LAS). Undantaget innebär att företag med färre än tio anställda

Läs mer

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa.

Förord. Urvalet har skett genom att de 100 största byggbolagen, sett till omsättning, selekterats fram, varpå intervjuer har gjorts med 30 av dessa. Byggrapporten 2009 Innnehållsförteckning Förord 2 Byggbolagen och ekonomin 4 Utlandets påverkan på svenska byggbolag 9 Miljö och energi För fjärde året i rad ger Grant Thornton och tidningen Fastighetsnytt

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Innehåll Om du är EU-/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal och anställningsvillkor 3 Arbetsmarknadsförsäkringar

Läs mer

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Det debatteras flitigt gällande den utländska trafiken i Sverige, både i riksdagen och på centralt/lokalt plan. Vi är alla överens om att något måste

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdraget om att förhindra ekonomisk brottslighet inom entreprenörverksamheten i Stockholms läns landsting samt uppdraget om komplettering av landstingets

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet)

Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremiss Lag om uthyrning av arbetstagare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 juli 2012 Hillevi Engström Catharina Nordlander (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla?

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? juli 2007 Sammanfattning Den svenska modellen framstår inte som bättre än andra regelverk på arbetsmarknaden vid en internationell

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige

Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige 14 september, 2005 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80 procent. Kollektivavtalen beräknas

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 1 Aktbilaga 12 HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2010 Ö 2181-10 SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 2. Svenska Byggnadsarbetareförbundet,

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfondens uppdrag är att aktivt hjälpa anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist till ett nytt jobb Omställningsfonden

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Fakta om undersökningen Metod Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 500 intervjuer I dataseten på totalnivå är svaren viktade

Läs mer

Interimschefer i Sverige 2013

Interimschefer i Sverige 2013 Interimschefer i Sverige 2013 En kvantitativ undersökning av företags och organisationers inhyrning av interimschefer. Brightmill Om undersökningen Brightmill AB har genomfört en kvantitativ undersökning

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer