Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet SVARSFÖRSLAG

Transkript

1 Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet SVARSFÖRSLAG kl Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel Terminssekreterare: Liudmila Andreeva, tel Kurskod: 8LAG10 / MSTA10 Provkod: SLP2 / SLPB Slutprov T2 Tentamen omfattar 96 poäng För godkänt resultat krävs 58 poäng Lycka till! Jorma Hinkula/ Liudmila Andreeva/Anna Munter 0(12)

2 Tema: Förhållningssätt och Folkhälsa. (20p) Fråga 1. (3p) Svar: Att en faktor indikerar en ökad risk att drabbas av en viss sjukdom. Riskfaktorn måste alltid tidsmässigt komma före sjukdomen, dvs först exponering för riksfaktor sedan sjuk. Fråga 2. (5p) Svar: Primärprevention relaterat till UV-exponering innefattar främst beteenden som gäller: att minska solning utomhus, minska andra utomhusaktiviteter med hög UV-exponering, minska solsemestrandet minska solarieanvändning och öka användning av verksamma solskyddskrämer, undvika solexponering mitt på dagen. Fråga 3. Svar: Det är en kohortstudie med både män och kvinnor som gäller risken att få melanomcancer i relation till utbildningsnivå. Signifikant fler fall med risken 1.41 framkom bland män med akademisk utbildning. Lägsta risken finns bland män med låg utbildning. För kvinnor finns en liknande trend med risken 1.32 men inte signifikant. Observerade värden jämförs med förväntade värden. En standardiserad incidens rat är beräknad. Skillnaden i risk är större bland männen än bland kvinnorna. Kommentarer om de statistiska/epidemiologiska måtten SIR och konfidensintervall. 1(12)

3 Tema: Immun-Hud-Infektion. (35p) Fråga 4. 2(12)

4 a) Fråga 5. 3(12)

5 Fråga 6. 4(12)

6 Fråga 7. Huden har barriäregenskaper som skyddar mot solen. a) Beskriv solstrålningens innehåll / fysikaliska egenskaper (1p) b) Vilka kort- och långsiktiga effekter har solens strålning på huden? (3p) c) Av hudens alla celler, namnge de två viktigaste celltyper avseende responsen till solning. Beskriv celltypens öde vid en hög dos av solens aktiva strålning. (2 p) 5(12)

7 Fråga 8. a) Beskriv vad som sker med hudens dendritiska celler (DC) efter de exponerats för främmande ämnen, allergener/patogener? (aktivering, migrering, mm ) (3p) b) Vilka receptorer är involverade i DC aktivering av T celler? (1p) Fråga 9. Svar: En naiv T-hjälparcell kräver två signaler från en antigenpresenterande cell för att aktiveras. Processat antigen presenteras för T-cellens T-cellsreceptor i form av en peptid på MHC klass II på APC (signal 1). Denna interaktion stabiliserar av CD4 på T- cellen. Signal 2 fås i form av kostimulering, där B7 (CD80 alt CD86) binder till CD28 på T-cellen. Hudens exposition för starkt solljus verkar ha en förmåga att aktivera virusreplikation lokalt i huden. Fråga 10. Svar: Virus som kan infektera hudens celler: Papillomavirus bl.a Vårtvirus Replikerar primärt från stratum basale via stratum spinosum och stratum granolosum och frosätts via stratum corneums keratinocyter. dsdna virus med kapsid/ nukleokapsid ikosahedral struktur och hölje. Fler än 100 typer av HPV kända varav c:a 40 betraktas som genitala/mukosala typer och de flesta övriga kutant epitelialt eller hudinfekterande HPV typer. Upptäckten att denna virusfamilj innehåller virus som kan leda till livmoderhalscancer belönades med Nobelpriset i Medicin 2008 (zur Hausen). Herpesvirus (alfaherpesvirus HSV-1 och HSV-2, ( Mun- respective könsblåsor ) Replikerar bl.a i de flesta av hudens celler och celler som förekommer i huden bl.a nervceller, langerhans celler, dermala dendrocyter, endotelceller och keratinocyter dsdnavirus med kapsid/nukleokapsid, ikosahedral struktur / tegument och hölje Varicellae och varicellae zostervirus (vattkoppor eller bältros) dsdnavirus med kapsid/nukleokapsid / tegument och hölje. Paramyxovirus Mässlingvirus Keratinocyter (dermala endotelceller, epidermis, stratum granolosum) -ss RNAvirus, kapsid med helical struktur, hölje Togavirus - Rubellavirus (Rödahund) struktur, hölje Keratinocyter, +ssrna virus, kapsid med helical Poxvirus ds DNAvirus, complex struktur med kapsid/er och höljeprotein Filovirus Blödarfebervirus (Marburg och Ebolavirus), +ssrna, kapsid med helical struktur, hölje 6(12)

8 b) Vilka virala egenskaper/faktorer krävs för att ett virus ska kunna utveckla kronisk infektion? (2p) Förslag på virala egenskaper som kan resultera i kronisk virusinfektion. 1/ Latens, viral arvsmassa (i allmänhet DNA) episomalt I cellkärna alternativt integrerad I värdcellens arvsmassa) 2/ Mutationsbenägenhet, rekombinationskapabel, variabla epitoper/epitopstrukturer 3/ Kolhydratmodifieringar / förflyttningar som döljer neutraliserande epitoper 4/ Immunologiskt nedsättande/immunsupprimerande virala proteiner, typiskt är HIV:s eller vissa herpesvirus MHC klass I-nedreglering på olika nivåer i den infekterade cellen. Alternativt, virala proteiner som fungerar som immunologiska signalmolekyler, exempelvis virala cytokin eller interleukinanaloger. Exempelvis: Herpesvirus, Retrovirus, Polyomavirus, Papillomavirus, Hepadnavirus, Hepacivirus 7(12)

9 Fråga 11. (4p) a) Svar: Falskt, finns även inom Archaea. b) Svar: Falskt, den består i de flesta fall av peptidoglukan c) Svar: Sant d) Svar: Falskt, det finns eukaryota mikroorganismer. Tema: Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar. (19p) Fråga 12.. (4p) Svar: I områden som inte räknas som apikala skiljer sig inte cirkulationens uppbyggnad från andra områden tex skelettmuskel, med arterioler som går över i kapillärnät som sedan ånyo förenas i venoler. Kärlen går endast upp i dermis, och når aldrig epidermis. Regleringen av tryck och flöde via glatt muskel kontraktion/dilatation i väggarna på arterioler och prekapillära sfinktrar styrs dels av lokala faktorer som metaboliter och sensoriska stimuli typ temperatur, beröring samt smärta, men framförallt av två olika typer av sympatisk neural kontroll: konstriktion via noradrenalinfrisättning, samt dilatation via preganglionär acetylkolinfrisättning. Fråga 13. (4p) Svar: I områden som räknas som apikala finns förutom vanliga arterioler/kapillärer/venoler även arteriovenösa shuntar, också de liggande i dermis och parallellkopplade till kapillärnätet. De består av tjocka muskulära väggar som är rikligt innerverade av sympatikus och reagerar på ändringar i NA-utsöndring med dilatation/kontraktion och spelar en stor roll i kroppens temperaturreglering. Direkt dilaterande preganglionära fibrer som utsöndrar Ach är här ovanligt. Kapillärväggarna ger möjlighet till utbyte av vätska mellan blodbanan och omkringliggande vävnad, vilket är av vital betydelse för regleringen av kroppens homeostas. Fråga 14. (3p) Svar: En hydrostatisk tryckskillnad över kapillärmembranen ger en kontinuerlig vätskefiltration från blod till vävnad i proximala delen av kapillären (artärnära). Det leder till att kapillärtrycket successivt sjunker samt att plasmans kolloidosmotiska tryck stiger vilket leder till reabsorption av vätska från vävnad till blodbana i distala delen av kapillären (vennära). En del av den utfiltrerade vätskan från kapillärer till interstitium förs tillbaks till blodbanan via lymfsystemet. Fråga 15. Svar: a) Lymfflödet i central riktning beror på undertrycket i thorax, muskelpumpen, klaffarna i lymfkärlen i kombination med kontraktioner av lymfkärlens väggar. b) Ductus thoracikus. Fråga 16. (2p) Svar: v tib post, popl, fem superfic, fem communis, iliaca, cava inf, (hö förmak- kammare)- a. pulmonalis 8(12)

10 Fråga 17.. (4p) Svarsförslag ( i korthet) : Blodflödet ökar, för att försörja de arbetande musklerna med syre och näringssubstrat för energiproduktionen. Den ökade muskelmetabolismen och dess effekter på ph, metaboliter, kroppstemp mm leder till lokal vasodilatation i muskel och ett ökat blodflöde. Cardiac output ökar för att svara upp mot detta och blodtrycksreceptorer, liksom sträckreceptorer i högerhjärtat initierar sympatikuspåslag som leder till hjärtfrekvoch slagvol- ökning, arteriolkonstriktion i kärlområden som kan nedprioriteras under arbetet, samt venkonstriktion som ökar återflödet ytterligare. 9(12)

11 Tema: Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse. (22p) Fråga 19. (4 p) Svar Anterior Posterior Nervus musculocutaneous Nervus radialis Nervus medianus Nervus ulnaris 10(12)

12 Mia har alltså lite svårt att gripa med höger hand. Du prövar också hennes förmåga att spreta med fingrarna och att sätta ihop tummen och pekfingret till ett pincettgrepp. Detta fungerar ganska bra. Fråga 20. Svar: Bicepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på bicepssenan i fossa cubiti testar primärt för C6- roten. M biceps brachii innerveras av N. Musculocutaneus Tricepsreflexen som utlöses genom ett lätt slag på tricepssenan posteriort på armbågen testar primärt för C7- roten. M triceps brachii innerveras av N. Radialis. Fråga 22. Svar: Redogör runt: Depolarisering-AP vid axonhillock-spänningsberoende Na+-kanalermyeliniserade axon: saltatorisk fortledning-anterograd riktning pga av stängning av Na+kanaler-refraktärperiod=> 2.5 p Inklämning=>0.5 poäng ; syrebrist, kortslutning pga mekanisk deform av Na+kanaler etc Fråga 23. Svar: Fosfolipider, isolering, saltatorisk ledning Fråga 24. Svar: PNS-Schwann-ett myelinsegment per axon-inom sin cytoplasma CNS-oligodendrocyter-myeliniserar ett segment på flera axon-skickar cytoplasma-utskott 11(12)