Miljöinformation

Transkript

1 Miljöinformation

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Verksamhetsbeskrivning sid 3 Organisation och ledning sid 4 Kommunikation sid 4 Redovisningsprinciper sid 5 Miljöpolicy och miljömål sid 7 Miljöresultat sid 8 Miljöekonomi sid 12 Analys och framåtblick sid 15 Miljömål och aktiviteter sid 16 2

3 Verksamhetsbeskrivning Skånetrafikens arbete för att kunden ska stå i fokus och få bättre möjligheter att resa i hela Skåne samt vid olika tider på dygnet och med stor turtäthet gör att fler resenärer kan resa kollektivt. Resorna ska vara så hållbara ur miljösynpunkt som möjligt. Kollektivtrafiken ska vara ett mer miljöanpassat alternativ än bilen och om fler åker kollektivt är det bättre för miljön än om samma resor utförs med bil. Skånetrafiken är miljöcertifierat enligt ISO Det är en del punkter som ska gås igenom för att miljöledningssystemet ska vara klart för att certifieras igen. Bra miljöval märkning finns på pågatågen, Öresundstågen och bussar med reningsgrad EURO IV, V och VI. Varje vår presenteras en verksamhetsberättelse för föregående år vid avstämningen till nämnden för kollektivtrafik och Skånetrafikens miljöredovisning ingår då. På hösten redovisas hittills uppnådda resultat men inte några uppdaterade siffror på utsläppen. Miljöredovisningen är också en del av Region Skånes redovisning. Miljöledningssystemets delar beslutas enligt följande: Nämnden för kollektivtrafik tar beslut om policy och de övergripande miljömålen. Ledningsgruppen tar beslut om de detaljerade miljömålen. Styrgruppen för miljö tar beslut om handlingsplaner och har löpande diskussioner om olika insatser för ett bra miljöarbete på Skånetrafiken. Ledningens genomgång Styrgruppen för miljö tar beslut om resten av punkterna på ledningens genomgång, som görs enligt rutin 3.2 Rutiner för genomgång av miljöledningssystemet. Ledningens genomgång delas upp så att information lämnas till Ledningsgruppen om hur målen uppfylls eller inte och i så fall varför. Styrgruppen för miljö behandlar resten av ledningens genomgång. Avstämning hålls också med förvaltningschefen. Vid den fullständiga genomgången av miljöledningssystemet skall följande punkter gås igenom och detta sker enligt uppdelningen ovan: Miljöläget i stort och Skånetrafikens nuvarande miljöprestanda Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång Miljöpolicy Mål Genomgång av avvikelser inom miljöledningssystemet Externa krav från kunder och andra intressenter som kommer till vår kännedom. Vad har förändrats? Externa och interna förändringar i teknik, opinion, marknadsutveckling mm som görs. Hur påverkar de vårt miljöarbete? Senast gjorda externa och interna revisioner Senaste utbildningsprogrammet Förändrade lagkrav och andra krav. Följer vi dessa? 3

4 Förbättringsförslag Resursbehov för att underhålla ledningssystemet Organisation och ledning Som en del av Region Skåne rapporterar Skånetrafiken till huvudsakligen miljömål 1 om fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet i miljöprogram för Region Skåne Även när det gäller energisnåla produkter arbetar Skånetrafiken för att minimera energiåtgången. Omfattningen på miljöledningssystemet är från huvudkontoret i Hässleholm, kontoret i Lund och ut till kundcenter i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö samt till beställningscentralen i Helsingborg. Även entreprenörerna omfattas av miljöledningssystemet som en indirekt miljöaspekt och omfattas av de övergripande miljömålen. Miljöfrågorna behandlas i nämnden för kollektivtrafik, i Skånetrafikens ledningsgrupp och i styrgruppen för miljö. I och med Skånetrafikens miljöledningssystem pågår ett arbete med att få miljöfrågorna att genomsyra det dagliga arbetet. Skånetrafiken bevakar kontinuerligt gällande lagstiftning och statliga och regionala miljökrav. Någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken bedrivs inte. Våra entreprenörer måste givetvis följa gällande lagstiftning. Skånetrafiken följer kraven i lagar på miljöområdet och strävar också efter att klara de utsläppsminskningar som finns i nationella och regionala miljömål. Vi medverkar också i arbetet med att klara de nya miljökvalitetsnormerna för luften i våra tätorter, främst Malmö och Helsingborg. Det är nödvändigt för Skånetrafiken att uppfattas som trovärdig i miljöfrågor. Kommunikation Muntlig och skriftlig information har getts vid åtskilliga tillfällen under året. Fossilfri kollektivtrafik och biogas diskuteras ofta både regionalt och mer lokalt.. Skriftlig kommunikation sprids vid behov till bland annat kommuner, via tidningsartiklar och insändare som besvaras men också till andra som är intresserade av Skånetrafikens miljöarbete. Skriftlig och muntlig information ges också till studenter och de som arbetar med olika frågor angående kollektivtrafikens positiva påverkan på miljön och som ett medel att komma tillrätta med klimatpåverkan. Rapporter sprids till Länsstyrelsen om kväveoxidhalterna i Helsingborg och Malmö. Region Skånes miljöredovisning och Skånetrafikens samhällsnytta och utsläpp rapporteras till Regional utveckling för uppföljning Hur har det gått i Skåne. Skånetrafikens miljöredovisning sprids via externa webben och föredrag. Skånetrafiken har ett miljöledningssystem som leds via miljöstrategen och omfattar hela Skånetrafiken. Spridningen av information sker via avdelningscheferna. Information internt 4

5 sprids också via introduktion av nyanställda. Miljöhandboken finns på det interna nätet och alla kan läsa och ta del av den. En folder har tagits fram med information om Skånetrafikens miljöarbete och hur arbetet fortsätter för att skapa en hållbar trafik. Bra Miljöval och minskade utsläpp beskrivs. Redovisningsprinciper Det sker två uppföljningar av miljöarbetet genom miljöredovisning till ledningsgruppen och till nämnden två gånger per år. Beräkningar av utsläppsmängder görs i januari varje år. Beräkningsgrunder, avgränsningar och definitioner har arbetats fram och en utveckling pågår för att underlätta inrapportering och att kvalitetssäkra siffrorna. Miljöredovisning i form av siffror har lämnats för verksamheten Skånetrafikens tjänstebilars tankning följs också upp och de tankas huvudsakligen med fordonsgas. Förbrukningen av el för 2010 var 123 GWh för Öresunståg och Pågatåg. Medelreslängderna för tåg har reviderats enligt framtagna beräkningar Det innebär störst ändring för Öresundståg i Skåne, där medelreslängden sjunker från 68,6 till 43,4. Det innebär en minskning av trafikarbetet för Öresundståg i Skåne. I och med öppnandet av Citytunneln kommer medelreslängderna att ändras eftersom det finns möjlighet att göra andra resor än tidigare. Korrigeringar av medelreslängder har mycket stor inverkan på miljöredovisningen och måste därför noga övervägas. Även räkningen av antalet passagerare påverkar siffrorna. Siffror från 2009 har korrigerats med avseende på antal resor per tågkategori. Detta beroende på feltolkade underlag, innebärande att en kategori (pågatåg) räknats två gånger. Miljöredovisningen visar att användningen av biogas har minskat något. För 2010 var 48,8 % av fordonsgasvolymen biogas. Antalet vagnkm med biogas har ökat för stadsbuss och regionbuss men samtidigt har andelen naturgas ökat i och med att fler km körs. I beräkningarna för tågresandet ingår Pågatågen, Öresundstågen och de lokdragna tåg som har Skånetrafiken som huvudman. De SJ-tåg där Skånetrafikens biljetter gäller ingår således inte i beräkningarna. Tågen drivs med grön el enligt Bra Miljövals definition, vilket ger nollutsläpp från tågtrafiken och mycket små utsläpp vid elproduktionen som är vattenkraft, vindkraft eller biobränslen. Serviceresors verksamhet har en egen miljöredovisning. 5

6 Körd sträcka Pågatåg (km) Öresundståg (km) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (km) Stadsbussar naturgas (km) Stadsbussar biogas (km) Stadsbussar el (km) Totalt körd sträcka (km) El- och bränsleförbrukning Omräknat i GWh Elförbrukning för pågatåg (kwh) ,60 Elförbrukning för Öresundståg (kwh) ,60 Dieselförbrukning för regionbussar (liter) ,80 Naturgasförbrukning för regionbussar (Nm 3 ) ,54 Biogasförbrukning för regionbussar (Nm 3 ) ,77 Dieselförbrukning för stadsbussar (liter) ,72 Naturgasförbrukning för stadsbussar (Nm 3 ) ,92 Biogasförbrukning för stadsbussar (Nm 3 ) ,49 Stadsbussar el (GWh) 0,3 0,3 0,30 Total energiförbrukning (GWh) Andel förnyelsebar energi (%) 52,4% 52,5% Utsläpp i samband med trafik CO 2 (ton) NOx (ton) Resor Pågatåg (st) Öresundståg i Skåne (st) Öresundståg Bron (st) Regionbussar diesel (st) Regionbussar naturgas (st) Regionbussar biogas (st) Stadsbussar diesel (st) Stadsbussar naturgas (st) Stadsbussar biogas (st) Stadsbussar el (st) Total resor (st) Trafikarbete (personkm) Pågatåg (personkm) Öresundståg i Skåne (personkm) Öresundståg Bron (personkm) Regionbussar diesel (personkm) Regionbussar naturgas (personkm) Regionbussar biogas (personkm) Stadsbussar diesel (personkm) Stadsbussar naturgas (personkm) Stadsbussar biogas (personkm) Stadsbussar el (personkm) Totalt personkilometer Utsläpp per personkilometer CO 2 (gram/personkm) 18,18 17,16 Nox (gram/personkm) 0,18 0,17 Andel personkm med förnybar energi 71% 75% Antal pkm med förnybar energi Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm 3 ) Mängd biogas (Nm3) Andel Biogas (%) 53,7% 48,8% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,1868 0,1844 6

7 Miljöpolicy och miljömål Skånetrafikens miljöpolicy visar inriktningen på miljöarbetet och har inte ändrats under året. Målen för miljöarbetet formuleras i övergripande miljömål, som antogs av nämnden för kollektivtrafik 2008, samt detaljerade miljömål. De övergripande miljömålen är fossilfri kollektivtrafik, resenär och information samt entreprenörernas medverkan. Beslutet i nämnden för kollektivtrafik om att kollektivtrafiken i Skåne på sikt ska bli fossilfri är ett stort steg i rätt riktning. För stadsbussarna är målet 2015 och tre år senare omfattas även regionbussarna. Alla kollektivfordon ska köras med biogas 2020 är det tänkt. Fossilfri kollektivtrafik är en långsiktig strategi och ett miljömål med en handlingsplan där åtgärderna successivt konkretiseras. Miljöpolicy Skånetrafiken skall upprätthålla och utveckla en trafik som ger ökade marknadsandelar och är det mest miljöanpassade persontransportalternativet i Skåne (utöver gång och cykel). Skånetrafiken skall verka för ett bra samspel mellan bebyggelse, transportinfrastruktur och kollektivtrafik, så att trafikarbetet minimeras. Därigenom bidrar Skånetrafiken till en bättre miljö och en långsiktigt hållbar utveckling genom ständig förbättring. En långsiktig vision är att alla fordon successivt ska minska sina utsläpp och drivas med ökande andel förnybar energi. Skånetrafikens miljöarbete skall vara en integrerad del av verksamheten, och utgår från gällande miljölagstiftning och andra tillämpliga krav. Miljöarbetet inriktas på att: Öka resandet och marknadsandelarna Arbeta för Fossilfri kollektivtrafik Ställa lämpliga miljökrav vid upphandling av trafik och andra tjänster samt teknisk utrustning och produkter. Driva en trafik med god beläggning i fordonen, gena körvägar och hög framkomlighet. Miljöanpassa den egna verksamheten. Vidareutbilda våra medarbetare för att säkerställa delaktighet och engagemang i arbetet. Miljöpolicyn har antagits av nämnden för kollektivtrafik

8 Miljöresultat De helt dominerande formerna av miljöpåverkan från Skånetrafikens verksamhet är avgasutsläpp i form av koldioxid, kväveoxider, partiklar mm och buller från bussar och tåg. All el till tågen är dock förnybar el från vattenkraft, vindkraft eller biobränslen. Övrig miljöpåverkan från Skånetrafikens verksamhet är relativt liten i förhållande till trafikverksamheten. Det är miljöpåverkan från trycksaker, tidtabeller mm, och försäljning av biljetter och plastkort samt kontor och tjänstebilar som har identifierats. Skånetrafikens huvudmål är att utsläppen per personkilometer skall vara lägre i kollektivtrafiken än i biltrafiken. Bilarna blir dock bättre och bättre men eftersom många reser ensamma i bilen blir deras utsläpp ändå högre. Licens för Bra Miljöval, , har Skånetrafiken fått och kan använda Naturskyddsföreningens märkning i större utsträckning än tidigare. Skånetrafiken har märkt bussar med hög reningsgrad, EURO IV, V, VI med Bra Miljöval dekaler. Öresundstågen samt pågatågen ska snart ha sina dekaler på utsidan av tågen. Pågatågen har sedan tidigare dekaler på insidan. Marknadsföring av Bra Miljöval finns förutom på fordonen också på externa webben. Hållbara resor finns mer beskrivet under miljöekonomi. Bilden nedan visar hur Arlanda Express visar att de är ett hållbart alternativ. Miljöfrågorna beaktas vid alla trafikupphandlingar genom att miljökraven finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och bränsle i 8

9 en för miljön positiv riktning sker främst i våra upphandlingar och återfinns i vår miljöpolicy. Där står bland annat att en långsiktig vision är att alla fordon successivt ska minska sina utsläpp och drivas av en ökande andel förnybar energi. Riktlinjer och branschgemensamma krav finns. När det gäller fordonsgas frågas i de trafikområden där det är möjligt enbart efter gasfordon i upphandlingen. Antalet regionbuss som drivs med gas ökar. Kartan nedan visar regionbusslinjer med gas och de som inte har gas. Delvis anges då några turer körs med gas och andra inte. Kartan uppdateras en gång per år. Stadsbussarna är nästan alla gasbussar. Ängelholm har fått tankställe för gas och nya bussar. I Ystad kommer troligen ytterligare två stadsbussar att kunna tanka gas på en utbyggd tankstation. 9

10 Statistik hämtad från Fordonsgasförsäljningen i Skåne är hög. Körd sträcka har ökat liksom antal resor. Utsläppen sjunker något. Det kan noteras att andelen biogas är något lägre. Viktigt att Skånetrafiken fortsätter att vara drivkraften i utbyggnaden av produktion och användning av fordonsgas. För 2010 var 48,8 % av fordonsgasvolymen biogas. Antalet vagnkm med biogas har ökat för stadsbuss och regionbuss men samtidigt har andelen naturgas ökat i och med att fler km körs. Användningen av biogas måste öka för att målet om fossilfri kollektivtrafik ska nås. Med Serviceresors fordons behov av biogas genom de upphandlingar som görs, ökar behovet av biogas på mindre orter. Fler aktörer som använder fordonsgas behövs för att kunna hitta lösningar som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Serviceresor har behov av biogas på fler platser än depåerna och i mindre mängd. Utbyggnad av tankstationer är angeläget och en indikation om hur behovet ser ut kan förhoppningsvis ses i den utredning som görs. Om all Serviceresors trafik skulle köras till 100 % på gas skulle cirka 3 miljoner Nm 3 behövas. Vid en 100 % övergång av all Skånetrafikens trafik skulle behovet vara cirka miljoner Nm 3 gas. Sammanlagt skulle det behövas cirka 30 miljoner Nm 3 för att ersätta den trafik som kördes Webbklippet nedan är ett klipp ur Sydnytt då behovet av gastankställen belystes här och i Aktuellt. Frågeställningen var från början hur långt det är rimligt att köra för att tanka gas. 10

11 Nedan följer en jämförelse mellan 2009 och 2010 av utsläppen från Skånetrafikens fordon Förändring Totalt körd sträcka (km) ,9% Total energiförbrukning (GWh) ,5% Andel förnyelsebar energi (%) 52,4% 52,5% 0,3% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,7% NOx (ton) ,7% Total resor (st) ,1% Totalt personkilometer ,9% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 18,18 17,16-5,6% Nox (gram/personkm) 0,18 0,17-4,7% Andel personkm med förnybar energi 71% 75% 6,1% Antal pkm med förnybar energi ,8% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,1% Mängd biogas (Nm3) ,1% Andel Biogas (%) 53,7% 48,8% -9,2% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,1868 0,1844-1,3% 11

12 Miljöekonomi Samhällsnyttan har beräknats för Eftersom justeringar har gjorts i underlaget för 2009 har denna korrigerats och finns redovisad tillsammans med Siffrorna för samhällsnyttan är fortfarande höga. Nedan är ett utdrag ur rapporten, Skånetrafikens samhällsnytta 2009 och 2010, som finns på Skånetrafikens webb och kan där läsas i sin helhet. Sammanfattning trafiksäkerhet, miljö och vägslitage Utifrån ovan gjorda antaganden och övrig indata värderas Skånetrafikens samhällsnytta i form av minskade trafikolyckor, förbättrad luftmiljö och minskat vägslitage enligt tabellen. Miljoner kronor år 2009 Trafikslag Trafiksäkerhet Miljö Vägslitage Tåg ,2 Regionbuss 134-1,6 Stadsbuss Skånetrafiken totalt Miljoner kronor år 2010 Trafikslag Trafiksäkerhet Miljö Vägslitage Tåg ,0 Regionbuss 142-2,1 Stadsbuss ,1 Skånetrafiken totalt Tack vare Skånetrafiken har alltså samhället tjänat en dryg miljard kronor per år 2009 respektive 2010, jämfört med om resenärerna skulle ha använt bil, cyklat eller gått för att nå sina resmål. Det bör påpekas att beräkningarna bygger på många antaganden och att de exakta beloppen inte ska användas i detalj. Men siffrorna visar i alla fall på i vilken storleksordning vinsterna kan ligga. Det är också värt att notera att vi har antagit att alla resor skulle ha utförts även om det inte fanns någon kollektivtrafik. Det är mer sannolikt att en del av resorna inte skulle ha gjorts, det vill säga en del hade stannat hemma eller rest till andra resmål. För att värdera effekten av att invånarna har möjlighet att resa mellan orter i olika kommuner o.s.v. brukar man prata om regionförstoringseffekter. Dessa effekter är än så länge svåra att värdera. I dessa beräkningar har för biltrafiken använts emissionsfaktorer från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar (Trafikverkets hemsida) för Dessa innehåller förändringar jämfört med tidigare använda emissionsfaktorer, men är troligen mer riktiga eftersom de är nyare. Hållbara tjänsteresor och resor till och från arbetet Projektet hållbara tjänsteresor i samarbete med Trafikverket har avslutats och har fått en fortsättning i mindre skala på Skånetrafiken. Som ett led i fördubblingsarbetet kan tjänsteresor vara en stor grupp nya resenärer. En del av dessa kan dessutom resa mer utspritt under dagen än i rusningstid. Region Skåne har gjort en resvaneundersökning och förslag på åtgärder för 12

13 att arbeta både med tjänsteresor men också med anställdas resor till och från arbetet har påbörjats. Eventuellt kan Skånetrafiken vara behjälplig för att underlätta att fler tjänsteresor görs med kollektivtrafik. Genom att ta marknadsandelar från bilismen kan Skånetrafiken bidra till att utsläppen minskar. Ökad försäljning kan ske och bra resor erbjudas som kombinerar tåg och buss med bra pendlarparkeringar, bilpooler, cykling mm. Prisvärda, säkra och hållbara tjänsteresor och resor till och från arbetet kan erbjudas. Det finns också hälsovinster med att åka kollektivt. Systemeffekten av projektet Hållbara tjänsteresor har visat att koldioxidutsläppen har minskat med 15,3 ton mot om resan skulle ha utförts med bil. Den samhällsekonomiska vinsten i form av miljönytta uppgår till kronor för projektets deltagare. Den samhällsekonomiska vinsten i form av förbättrad luftkvalitet uppgår till kronor för deltagarna i projektet. Den samhällsekonomiska vinsten i form av förbättrad trafiksäkerhet uppgår till kronor för deltagarna i projektet. Liknande siffror finns det möjlighet att räkna fram för insatser som planeras. Klimatstrategi för Region Skåne En Klimatstrategi för Region Skåne håller på att tas fram. Behovet av biogas för kollektivtrafiken och regionens egna fordon finns med. Resurser för att genomföra aktiviteter för att uppnå strategin tas med. Färdplansarbetet fortsätter och planen ska revideras. Klimp Skånetrafiken har fått klimatinvesteringspengar, KLIMP, från Naturvårdsverket för att täcka en del av merkostnaden för de nya gasbussarna. Skånetrafiken har också tagit över KLIMPbidrag från kommuner för merkostnader i samband med att gasfordon tas i drift. Bussarna i Hässleholm, Kristianstad och Malmö har eller håller på att slutredovisas och en stor besparing avseende utsläpp till luft har gjorts. Nedanstående positiva artikel kan stimulera till fortsatt arbete. 13

14 En guld-klimp i miljöarbetet Text: Jan-Tuve Truedsson Publicerad 5 oktober Uppdaterad 5 oktober Hässleholm har minskat koldioxidutsläppen med 150 bensinbilar och sparat el motsvarande 40 eluppvärmda villor. Det omfattande miljöarbetet i Hässleholms kommun har gett resultat. Det visar en rapport till Naturvårdsverket med beräkningar gjorda efter slutrapporteringen av 2007 års klimatinvesteringsprogram Klimp. Koldioxidutsläppen har minskat med 450 ton per år, vilket motsvarar de genomsnittliga utsläppen från 150 bensinbilar. Dessutom har det uppnåtts en elbesparing på cirka MWh per år, vilket räcker till 40 eluppvärmda villor. Biogasbussar märks Omställning till förnyelsebart drivmedel, ökad produktion av biogas, möjlighet för fler att få biobränslebaserad fjärrvärme samt minskad mängd klimat- påverkande köldmedium är åtgärder som Hässleholms kommun arbetat med. Speciellt uppmärksammas två större insatser, biogasbussar i stadstrafiken samt ombyggnaden av Bergendahls kyl- och frysanläggning, som minskat elförbrukningen med MWh per år. Klimatinvesteringsprogrammet i Hässleholms kommun utgör en viktig del i Sveriges arbete med att minska klimatpåverkan. Det lokala klimatarbetet är avgörande för att vi ska nå de 14

15 nationella klimatmålen, säger Ingela Hiltula, chef för enheten för förvaltningsärenden och bidrag på Naturvårdsverket. Billigare i inköp Biogasbussar blir mer och mer vanligt, priset på dem har sjunkit och de blev väsentligt billigare än beräknat. Sådant är positivt, likaså att Skånetrafiken inte bara köpte in sex nya bussar, som man fått bidrag till, utan åtta. Bussarna har minskat koldioxiden med 364 ton per år. Det är till merkostnaden för biogas istället för diesel som kommunen sökte Klimppengar, berättar Carina Westerlund som är tillsynschef vid miljöförvaltningen i Hässleholm. Det är tredje programmet som kommunen fått Klimpbidrag till, totalt 1,4 miljoner betalas ut. Det första gällde investering i biogasbilar och fjärrvärme. Vi har ett program kvar att redovisa, Hässleholm Nord, men efter överklagandet är det tveksamt om vi hinner bli klara. Klimatinvesteringsprogrammet Klimp som beslutats av riksdagen ger bidrag till långsiktiga investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Tillhåll 2 Skånetrafiken deltar i projektet Tillhåll 2 som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Delprojekt 10 leds av Skånetrafiken tillsammans med Helsingborgs stad och handlar om Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment. Seminarium är planerat till 1 november och en modell har tagits fram i projektet. Syftet med projektet har varit att få kunskaper om vilka specifika faktorer och kombinationer av faktorer i regionens kollektivtrafikstandard och utbud som är de mest framgångsrika för att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig. Identifiera nya marknadssegment i form av stråk, områden och ärendetyper där potential finns att utveckla kollektivtrafikutbudet i regionen för att minska både utsläpp och trängsel i trafiken är också ett syfte med projektet. Resvanor Syd 2007 och Resvaneundersökning Malmö 2008 används som underlag. Analys och framåtblick Miljörevisioner i miljöledningssystemet kommer att genomföras december Nytt certifieringsorgan har anlitats eftersom Region Skåne har upphandlat certifieringsorgan som Skånetrafiken måste använda. Skånetrafiken räknar med ett fortsatt ökat resande och ökade marknadsandelar. Användningen av fordonsbränsle och arbetet med biogas fortsätter. Det finns behov av tydliga riktlinjer för att en ökning av biogasanvändningen ska ske efter årsskiftet. Miljözoner och dess efterlevnad kan vara ett sätt att understryka behovet av fortsatt användning av gasfordon i städerna för att minska skadliga utsläpp till luften. Användningen av märkningen Bra Miljöval och marknadsföringen av denna kan bli tydligare. Argument från Hållbara tjänsteresor kan användas i marknadsföring. 15

16 Den betydande miljöpåverkan som övervakas är: Utsläpp till luft i form av koldioxid och kväveoxid. Energiförbrukningen genom Skånetrafikens trafikarbete Användningen av råvaror och resurser samt fossila bränslen i fordon Reducering av koldioxid till följd av transportarbetet Samhällsnyttan Fossilfri kollektivtrafik, andelen förnybara bränslen Miljömål och aktiviteter För att nå miljömålet Fossilfri kollektivtrafik pågår flertalet aktiviteter. Beslut i kollektivtrafiknämnden togs och uppfyllelsen av målet finns i miljöredovisningen. Fossilfri kollektivtrafik har en positiv utveckling i det att koldioxidutsläppen per personkm minskar. Utsläppen av kväveoxider per personkm minskar också något. Aktiviteterna som pågår kan, tillsammans med Region Skånes ambition att vara fossilfria 2020, göra att produktion och användning av biogas ökas. Skånetrafiken deltar i följande grupper och bidrar med underlag för behov av gas. Styrgrupp för utveckling av Region Skånes klimatstrategi, styrgrupp för Biogas Syd, arbetsgruppsmöten kring insatsområden i färdplan för Biogas och referensgrupp för biogasdoktoranden på Campus Helsingborg, Lunds universitet. Klimatsamverkan Skåne har en åtgärdsplan där Skånetrafiken deltar i en arbetsgrupp och projekt. Skåne har blivit pilotlän för biogas. Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång Styrgruppen för miljö har beslutat att effekterna av en fjärde trådbuss i Landskrona ska följas upp och miljöstrategen samlar in uppgifter om förbrukning etc. för att redovisa. Genomgång av avvikelser inom miljöledningssystemet samt senaste interna revisionen Ny revision genomförs i december för att kunna få ett nytt certifikat avseende ISO Externa krav från kunder och andra intressenter. Vad har förändrats? De externa kraven från kunder och andra intressenter har beaktats. Externa och interna förändringar i teknik, opinion, marknadsutveckling mm. Hur påverkar de vårt miljöarbete? Intresset för kollektivtrafikresor ökar och många företag är intresserade av ett hållbart resandande. 16

17 Senaste utbildningsprogrammet Introduktioner för nyanställda samt enskilda introduktioner hålls regelbundet. Ny miljöutbildning ska planeras in och separata utbildningar för bland annat trafik önskas. Förändrade lagkrav och andra krav. Följer vi dessa? Uppdatering av lagkrav har gjorts och dessa följs. Efter miljörevisionen kommer också en genomgång av varje separat lagkrav att göras av miljöstrategen inför nästa revision. Förbättringsförslag Mail till miljösamordnaren samt kontakt under pågående daglig verksamhet ger förbättringsförslag. Dessa förslag sammanställs efter förra miljörevisionen i dokument hos miljöstrategen. Resursbehov för att underhålla ledningssystemet Resursbehovet för att underhålla ledningssystemet anses tillräckliga. Hör gärna av er om ni har frågor till: Kristina Christensson Miljöstrateg