Ärende 6 KTN Miljöredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ärende 6 KTN 130422. Miljöredovisning 2013-04-22"

Transkript

1 Miljöredovisning

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Verksamhetsbeskrivning sid 3 Organisation och ledning sid 5 Kommunikation sid 6 Redovisningsprinciper sid 6 Miljöpolicy och miljömål sid 7 Miljöresultat sid 8 Miljömål och aktiviteter sid 13 Miljöekonomi sid 24 Analys och framåtblick sid 24 2

3 Verksamhetsbeskrivning Skånetrafikens arbetar för att fler ska åka kollektivt och därigenom bidra till en bättre miljö med lägre utsläpp till luft. Resorna ska vara så hållbara ur miljösynpunkt som möjligt. Kollektivtrafiken ska vara ett mer miljöanpassat alternativ än bilen och om fler åker kollektivt är det bättre för miljön än om samma resor utförs med bil. De helt dominerande formerna av miljöpåverkan från Skånetrafikens verksamhet är avgasutsläpp i form av koldioxid, kväveoxider, partiklar mm och buller från bussar och tåg. All el till tågen är dock förnybar el från vattenkraft, vindkraft eller biobränslen. Övrig miljöpåverkan från Skånetrafikens verksamhet är relativt liten i förhållande till trafikverksamheten. Det är miljöpåverkan från trycksaker, tidtabeller mm, och försäljning av biljetter och plastkort samt kontor och tjänstebilar som har identifierats. Skånetrafikens huvudmål är att utsläppen per personkilometer skall vara lägre i kollektivtrafiken än i biltrafiken. Bilarna blir dock bättre och bättre men eftersom många reser ensamma i bilen blir deras utsläpp ändå högre. Bra miljöval märkning finns på pågatågen, Öresundstågen och bussar med reningsgrad EURO IV, V och VI. Miljöledningssystemet Skånetrafiken är miljöcertifierat enligt ISO Miljöledningssystemets delar beslutas enligt följande: Kollektivtrafiknämnden tar beslut om policy och de övergripande miljömålen. Ledningsgruppen tar beslut om de detaljerade miljömålen. Styrgruppen för miljö tar beslut om det löpande miljöarbetet och om olika insatser under året. Målen för miljöarbetet formuleras i övergripande miljömål, som antogs av kollektivtrafiknämnden 2008, samt detaljerade miljömål. De övergripande miljömålen är fossilfri kollektivtrafik, resenär och information samt entreprenörernas medverkan. Beslutet i nämnden för kollektivtrafik om att kollektivtrafiken i Skåne på sikt ska bli fossilfri är ett stort steg i rätt riktning. För stadsbussarna är målet 2015 och tre år senare omfattas även regionbussarna. Alla kollektivfordon ska köras med fossilfria bränslen 2020 är det tänkt. Fossilfri kollektivtrafik är en långsiktig strategi. Miljöfrågorna behandlas i Skånetrafikens ledningsgrupp och i styrgruppen för miljö. I och med Skånetrafikens miljöledningssystem pågår ett arbete med att få miljöfrågorna att genomsyra det dagliga arbetet. Varje vår presenteras en miljöredovisning för föregående år och trafikens utsläpp till miljön redovisas i siffror. På hösten redovisas hittills uppnådda resultat men inte några uppdaterade siffror på utsläppen. Miljöredovisningen är också en del av Region Skånes redovisning. 3

4 Måttuppgift Förvaltning Värde Enhet EnergiförbrukningCO2,Kollektivtrafik Helaregionen ,00 kgco2 EnergiförbrukningCO2,Serviceresor Helaregionen ,00 kgco2 EnergikollektivtrafikenTotalenergiförbrukning Helaregionen ,00 kwh EnergikollektivtrafikenAndelförnybarenergi Helaregionen 83,00% % EnergikollektivtrafikenTotaltkördakm(sträcka) Helaregionen ,00 km EnergikollektivtrafikenTotaltkördapersonkilometer Helaregionen ,00 km EnergikollektivtrafikenTotalmängdbränsle,naturgas Helaregionen ,00 Nm3 EnergikollektivtrafikenTotalmängdbränsle,biogas Helaregionen ,00 Nm3 Energikollektivtrafiken%Andelbiogas Helaregionen 62,70% % EnergikollektivtrafikenCO2perpersonkilometer Helaregionen 12,00 grco2 EnergikollektivtrafikenAndelpersonkilometermed Helaregionen 83,00% % förnybarenergi EnergiserviceresorTotalenergiförbrukning Helaregionen ,00 kwh Energiserviceresor%Förnybarenergi Helaregionen 40,00% % EnergiserviceresorTotaltkördakm(sträcka) Helaregionen ,72 km EnergiserviceresorTotaltkördapersonkilometer Helaregionen ,40 km EnergiserviceresorTotalmängdbränsle,naturgas Helaregionen ,41 Nm3 EnergiserviceresorTotalmängdbränsle,biogas Helaregionen ,41 Nm3 Energiserviceresor%Andelbiogas Helaregionen 40,00% % EnergiserviceresorCO2perpersonkilometer Helaregionen 280,00 grco2 EnergiserviceresorAndelpersonkilometermedförnybar Helaregionen 19,00% % energi EnergiförbrukningkollektivtrafikenochserviceresorEnergi Helaregionen ,00 kwh Emissionerkollektivtrafikenochserviceresor Helaregionen ,00 kgco2 Emissionerkollektivtrafikenochserviceresor Helaregionen ,00 kgnox Emissionerkollektivtrafikenochserviceresor Helaregionen kgstoft Även ett antal andra frågor finns om köldmedia, läkemedel med flera som Skånetrafiken inte rapporterar utan i stället rapporterar utsläpp från trafiken. Ledningens genomgång Ledningens genomgång är en del av miljöledningssystemet och en möjlighet att säkerställa att målen är på väg att uppnås. Vid den fullständiga genomgången av miljöledningssystemet skall följande punkter gås igenom: 4

5 Miljöläget i stort och Skånetrafikens nuvarande miljöprestanda Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång Miljöpolicy Mål Genomgång av avvikelser inom miljöledningssystemet Externa krav från kunder och andra intressenter som kommer till vår kännedom. Vad har förändrats? Externa och interna förändringar i teknik, opinion, marknadsutveckling mm som görs. Hur påverkar de vårt miljöarbete? Senast gjorda externa och interna revisioner Senaste utbildningsprogrammet Förändrade lagkrav och andra krav. Följer vi dessa? Förbättringsförslag Resursbehov för att underhålla ledningssystemet Ledningens genomgång görs enligt rutin 3.2, Rutiner för genomgång av miljöledningssystemet. Organisation och ledning Som en del av Region Skåne rapporterar Skånetrafiken till huvudsakligen miljömål 1 om fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet i miljöprogram för Region Skåne Även när det gäller energisnåla produkter arbetar Skånetrafiken för att minimera energiåtgången. För att minska på kemikalieanvändningen använder Skånetrafiken bisfenolfria papper för kvitton. Det bidrar till Region Skånes miljömål 6 om att kemikalieutsläppen ska minska. Omfattningen på miljöledningssystemet är från huvudkontoret i Hässleholm, kontoren i Lund och Malmö samt ut till kundcenter i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö samt till Serviceresor och beställningscentralen i Helsingborg. Även entreprenörerna omfattas av miljöledningssystemet som en indirekt miljöaspekt och omfattas av de övergripande miljömålen. Skånetrafiken bevakar kontinuerligt gällande lagstiftning och statliga och regionala miljökrav. Någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken bedrivs inte. Våra trafikföretag måste givetvis följa gällande lagstiftning. Skånetrafiken följer kraven i lagar på miljöområdet och strävar också efter att klara de utsläppsminskningar som finns i nationella och regionala miljömål. Vi medverkar också i arbetet med att klara de nya miljökvalitetsnormerna för luften i våra tätorter, främst Malmö och Helsingborg. Det är nödvändigt för Skånetrafiken att uppfattas som trovärdig i miljöfrågor. 5

6 Kommunikation Muntlig och skriftlig information har getts vid åtskilliga tillfällen under året. Fossilfri kollektivtrafik och biogas diskuteras ofta nationellt, regionalt och lokalt.. Skriftlig kommunikation sprids vid behov till bland annat kommuner, via tidningsartiklar och insändare som besvaras men också till andra som är intresserade av Skånetrafikens miljöarbete. Skriftlig och muntlig information ges också till studenter och de som arbetar med olika frågor angående kollektivtrafikens positiva påverkan på miljön och som ett medel att komma tillrätta med klimatpåverkan. Rapporter sprids till Länsstyrelsen om kväveoxidhalterna i Helsingborg och Malmö. Skånetrafikens miljöredovisning sprids via externa webben och föredrag. Skånetrafiken har ett miljöledningssystem som leds via miljöstrategen och omfattar hela Skånetrafiken. Spridningen av information sker via avdelningscheferna. Information internt sprids också via introduktion av nyanställda. Miljöhandboken finns på det interna nätet och alla kan läsa och ta del av den. Studiebesök från Stockholm Läns Landstings miljönätverk med drygt 30 personer som lyssnade och diskuterade kollektivtrafik på förmiddagen. Eftermiddagen ägnades åt studiebesök. Redovisningsprinciper Det sker två uppföljningar av miljöarbetet per år genom miljöredovisning till ledningsgruppen och till kollektivtrafiknämnden. Se beskrivning under rubriken verksamhetsbeskrivning. Beräkningar av utsläppsmängder görs i januari varje år. Beräkningsgrunder, avgränsningar och definitioner har arbetats fram och en utveckling pågår för att underlätta inrapportering och att kvalitetssäkra siffrorna. Miljöredovisning i form av siffror har lämnats för verksamheten Skånetrafikens tjänstebilars tankning följs också upp och de tankas huvudsakligen med fordonsgas. Förbrukningen av el för 2012 var 190 GWh för Öresundståg och Pågatåg. Serviceresor har en redovisning över körda km och utsläpp i samma format som trafiken med bussar och tåg. De redovisas separat för att underlätta jämförelsen med tidigare år. För Skånetrafikens bussar och tåg finns utsläppen beräknade sedan 1999 och för Serviceresor sedan Serviceresors tjänstebilar tankas också med gas och följs upp. De är tre i Helsingborg och tre i Hässleholm. Miljöpolicy och miljömål 6

7 Skånetrafikens miljöpolicy visar inriktningen på miljöarbetet och har inte ändrats under året. Miljöpolicy Skånetrafiken skall upprätthålla och utveckla en trafik som ger ökade marknadsandelar och är det mest miljöanpassade persontransportalternativet i Skåne (utöver gång och cykel). Skånetrafiken skall verka för ett bra samspel mellan bebyggelse, transportinfrastruktur och kollektivtrafik, så att trafikarbetet minimeras. Därigenom bidrar Skånetrafiken till en bättre miljö och en långsiktigt hållbar utveckling genom ständig förbättring. En långsiktig vision är att alla fordon successivt ska minska sina utsläpp och drivas med ökande andel förnybar energi. Skånetrafikens miljöarbete skall vara en integrerad del av verksamheten, och utgår från gällande miljölagstiftning och andra tillämpliga krav. Miljöarbetet inriktas på att: Öka resandet och marknadsandelarna Arbeta för Fossilfri kollektivtrafik Ställa lämpliga miljökrav vid upphandling av trafik och andra tjänster samt teknisk utrustning och produkter. Driva en trafik med god beläggning i fordonen, gena körvägar och hög framkomlighet. Miljöanpassa den egna verksamheten. Vidareutbilda våra medarbetare för att säkerställa delaktighet och engagemang i arbetet. Miljöpolicyn har antagits av nämnden för kollektivtrafik

8 Miljöresultat Miljöredovisning 2012 Exklusive Serviceresor: (Exklusive Serviceresor.. forts) Körd sträcka Pågatåg (km) Öresundståg (km) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (km) Stadsbussar naturgas (km) Stadsbussar biogas (km) Stadsbussar el (km) Totalt körd sträcka (km) ,1% 8

9 El- och bränsleförbrukning Omräknat i GWh Elförbrukning för pågatåg (kwh) ,47 Elförbrukning för Öresundståg (kwh) ,00 Dieselförbrukning för regionbussar (liter) ,40 Naturgasförbrukning för regionbussar (Nm3) ,40 Biogasförbrukning för regionbussar (Nm3) ,04 Dieselförbrukning för stadsbussar (liter) ,18 Naturgasförbrukning för stadsbussar (Nm3) ,94 Biogasförbrukning för stadsbussar (Nm3) ,35 Stadsbussar el (GWh) 0,3 0,42 0,42 Total energiförbrukning (GWh) ,7% Andel förnybar energi (%) 59,1% 68,2% 15,4% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% PM (ton) 5 3 Resor Pågatåg (st) Öresundståg (st) Öresundståg Bron (st) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (st) Regionbussar naturgas (st) Regionbussar biogas (st) Stadsbussar diesel (st) Stadsbussar naturgas (st) Stadsbussar biogas (st) Stadsbussar el (st) Total resor (st) ,1% Trafikarbete (personkm) Pågatåg (personkm) Öresundståg (personkm) Öresundståg Bron (personkm) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (personkm) Regionbussar naturgas (personkm) Regionbussar biogas (personkm) Stadsbussar diesel (personkm) Stadsbussar naturgas (personkm) Stadsbussar biogas (personkm) Stadsbussar el (personkm) Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 14,94 12,02-19,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% PM (gram/personkm) 0,0021 0,0015 Andel personkm med förnybar energi 78% 83% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,6% Mängd biogas (Nm3) ,7% Andel Biogas (%) 54,5% 62,7% 14,9% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,1893 0,2067 9,2% 9

10 Miljöredovisning 2012 Inklusive Serviceresor: Körd sträcka Pågatåg (km) Öresundståg (km) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (km) Stadsbussar naturgas (km) Stadsbussar biogas (km) Stadsbussar el (km) Personbil - diesel (km) Personbil - bensin (km) 0 0 Personbil - etanol (km) 0 0 Personbil - naturgas (km) Personbil - biogas (km) Specialfordon - diesel (km) Specialfordon - bensin (km) 0 0 Specialfordon - etanol (km) 0 0 Specialfordon - naturgas (km) 0 0 Specialfordon - biogas (km) 0 0 Totalt körd sträcka (km) ,4% El- och bränsleförbrukning Omräknat i GWh Elförbrukning för pågatåg (kwh) ,47 Elförbrukning för Öresundståg (kwh) ,00 Dieselförbrukning för regionbussar (liter) ,40 Naturgasförbrukning för regionbussar (Nm 3 ) ,40 Biogasförbrukning för regionbussar (Nm 3 ) ,04 Dieselförbrukning för stadsbussar (liter) ,18 Naturgasförbrukning för stadsbussar (Nm 3 ) ,94 Biogasförbrukning för stadsbussar (Nm 3 ) ,35 Stadsbussar el (GWh) 0,3 0,3 0,30 Personbil - diesel (liter) ,5876 3,9 Personbil - bensin (liter) Personbil - etanol (liter) Personbil - naturgas (Nm3) ,47 Personbil - biogas (Nm3) ,6 Specialfordon - diesel (liter) ,8 Specialfordon - bensin (liter) Specialfordon - etanol (liter) Specialfordon - naturgas (Nm3) Specialfordon - biogas (Nm3) Total energiförbrukning (GWh) ,0% Andel förnyelsebar energi (%) 55,5% 64,7% 16,6% Utsläpp i samband med trafik CO 2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% 10

11 Resor Pågatåg (st) Öresundståg (st) Öresundståg Bron (st) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (st) Regionbussar naturgas (st) Regionbussar biogas (st) Stadsbussar diesel (st) Stadsbussar naturgas (st) Stadsbussar biogas (st) Stadsbussar el (st) Total resor (st) ,1% Trafikarbete (personkm) Pågatåg (personkm) Öresundståg (personkm) Öresundståg Bron (personkm) 0 0 (Ingår nu i Öresundståg) Regionbussar diesel (personkm) Regionbussar naturgas (personkm) Regionbussar biogas (personkm) Stadsbussar diesel (personkm) Stadsbussar naturgas (personkm) Stadsbussar biogas (personkm) Stadsbussar el (personkm) Personbil - diesel (pkm) Personbil - bensin (pkm) 0 0 Personbil - etanol (pkm) 0 0 Personbil - naturgas (pkm) Personbil - biogas (pkm) Specialfordon - diesel (pkm) Specialfordon - bensin (pkm) 0 0 Specialfordon - etanol (pkm) 0 0 Specialfordon - naturgas (pkm) 0 0 Specialfordon - biogas (pkm) 0 0 Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO 2 (gram/personkm) 17,88 14,57-18,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% Andel personkm med förnybar energi 77% 82% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm 3 ) ,8% Mängd biogas (Nm3) ,8% Andel Biogas (%) 50,8% 61,0% 20,0% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,2013 0,2204 9,5% 11

12 Miljöredovisning Exklusive Serviceresor 2012 Nyckeltal: Ändring (%) Totalt körd sträcka (km) ,1% Total energiförbrukning (GWh) ,7% Andel förnybar energi (%) 59,1% 68,2% 15,4% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% PM (ton) ,2% Total resor (st) ,1% Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 14,94 12,02-19,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% PM (gram/personkm) 0,0021 0, ,5% Andel personkm med förnybar energi 78% 83% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,6% Mängd biogas (Nm3) ,7% Andel Biogas (%) 54,5% 62,7% 14,9% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,1893 0,2067 9,2% I princip samtliga nyckeltal pekar i rätt riktning här kommer ett sammandrag: Antal personkilometer har ökat med 0,4 % mellan 2011 och 2012 Antal vagnkilometer har ökat med 3,1 % mellan 2011 och 2012 Koldioxidutsläppen har samtidigt totalt minskat med 19,5 % mellan 2011 och 2012 Utsläpp av NOx är konstant Andelen persontrafik med förnybar energi har ökat Biogasanvändningen har ökat PM = partiklar (totalt och per pkm) har minskat 12

13 Miljöredovisning Inklusive Serviceresor 2012 Nyckeltal: Ändring (%) Totalt körd sträcka (km) ,4% Total energiförbrukning (GWh) ,0% Andel förnyelsebar energi (%) 55,5% 64,7% 16,6% Utsläpp i samband med trafik CO2 (ton) ,2% NOx (ton) ,6% Total resor (st) ,1% Totalt personkilometer ,4% Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 17,88 14,57-18,5% Nox (gram/personkm) 0,16 0,16 0,1% Andel personkm med förnybar energi 77% 82% 6,3% Antal pkm med förnybar energi ,7% Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) ,8% Mängd biogas (Nm3) ,8% Andel Biogas (%) 50,8% 61,0% 20,0% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 0,2013 0,2204 9,5% Miljömål och aktiviteter Övergripande miljömål Skånetrafiken: Fossilfri kollektivtrafik För att nå miljömålet Fossilfri kollektivtrafik pågår flertalet aktiviteter. Aktiviteterna som pågår kan, tillsammans med Region Skånes ambition att vara fossilfria 2020, göra att produktion och användning av biogas ökar. Det är viktigt att Skånetrafiken fortsätter att driva utvecklingen av ökad produktion av biogas genom att visa på behovet av gas. Miljöfrågorna beaktas vid alla trafikupphandlingar genom att miljökraven finns med i förfrågningsunderlag och avtal. Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och bränsle i en för miljön positiv riktning sker främst i våra upphandlingar och återfinns i vår miljöpolicy. Där står bland annat att en långsiktig vision är att alla fordon successivt ska minska sina utsläpp och drivas av en ökande andel förnybar energi. Riktlinjer och branschgemensamma krav finns. Arbetet med att fråga efter gasfordon i upphandlingen har gett resultat. Antalet regionbussar som drivs med gas ökar. Stadsbussarna är sedan årsskiftet 2011 och 2012 gasbussar. 13

14 Ängelholm har fått tankställe för gas och nya bussar. En omflyttning av gasbussar har gjorts och Ystad har fått två stadsbussar med gas ytterligare. Målåren 2015, 2018 och 2020 har hittills uppnåtts enligt följande. Uppdaterad GIS-karta över regionbusslinjer som drivs med gas. De blå punkterna är depåer och de har gas enligt följande. Lund Malmö Lund Ja Lund Öster Ja Lund Sjöbo Nej Trelleborg Arriva Söderslätt Blandat/Nej Veolia Ja Anderslöv och anropsstyrt Nej Landskrona Ja Ystad 1 blandat och resten Nej Eslöv Ja Helsingborg Ja Hässleholm Ja/Nej Kristianstad 4 blandat och 1 nej Ja Ängelholm Nordväst Nej/blandat Ängelholm/Klippan Ja/blandat 14

15 Malmö Stadsbuss och största förbrukaren av gas. Använder följande mängder bränsle Stadsbussardiesel Stadsbussarnaturgas Stadsbussarbiogas Rötningsanläggning för framställning av biogas byggs på Jordberga. Anläggningen kommer att producera 110 GWh biogas. Utsläppen av koldioxid kan minska med ton per år. Sysavs styrelse har fattat beslut om att bygga en biogasanläggning i Malmö. Kapaciteten kommer att bli ton varav cirka hälften kommer från matavfall. Resten av avfallet som ska användas i anläggningen väntas komma från livsmedelsavfall och gödsel. Anläggningen väntas stå färdig Den planerade Dalbyanläggningen ska ge 60 GWh, som ska matas in på Lunds Energis befintliga naturgasnät. Tillståndsansökan är lämnad och produktionen väntas starta Med Serviceresors fordons behov av biogas genom de upphandlingar som görs, ökar behovet av biogas på mindre orter. Fler aktörer som använder fordonsgas behövs för att kunna hitta lösningar som är ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Serviceresor har behov av biogas på fler platser än depåerna och i mindre mängd. Utbyggnad av tankstationer är angeläget och ingår i det arbete som Skånetrafiken deltar i. Utpekade platser med behov av tankning för personbil är Tomelilla och Simrishamn. Trafikarbete (personkm) Personbil - diesel (pkm) Personbil - naturgas (pkm) Personbil - biogas (pkm) Specialfordon - diesel (pkm) Totalt personkilometer Utsläpp per personkilometer CO2 (gram/personkm) 281 Nox (gram/personkm) 0,35 Andel personkm med förnybar energi 19 % Antal pkm med förnybar energi Total Gasförbrukning Natur+Biogas (Nm3) Mängd biogas (Nm3) Andel Biogas (%) 39,8% Energiförbrukning per pkm (kwh/pkm) 1,66 el gas Miljönyttan är stor i hela Skåne och ett inhemskt, förnybart bränsle som har en stabil prisbild kan gynna kollektivtrafiken men har också stora värden för havsmiljö och minskning av 15

16 kväveläckage. Biogasen släpper inte ut mer koldioxid än vad råvarorna som biogasen gjorts av har tagit upp. Gödselbaserad biogas bidrar till den största minskningen av utsläpp. Ersättandet av handelsgödsel i jordbruket bidrar till ytterligare minskning. Skånetrafiken deltar i flera projekt som handlar om biogas i Skåne. Skånetrafiken deltar i följande grupper och bidrar med underlag för behov av gas. Styrgrupp för utveckling av Region Skånes klimatstrategi, styrgrupp för Biogas Syd, arbetsgruppsmöten kring insatsområden i färdplan för Biogas och referensgrupp för biogasdoktoranden på Campus Helsingborg, Lunds universitet. Klimatsamverkan Skåne har en åtgärdsplan där Skånetrafiken deltar i en arbetsgrupp och projekt. Skåne är också pilotlän för biogas Färdplan för biogas i Skåne Beviljade ansökningar till Region Skånes utvecklingsmedel. Nätstudie för ökad biogasproduktion och distribution i sydöstra Skåne. BioMil AB leder projektet och arbete görs även i Infrastrukturgruppen i Färdplanen för biogas i Skåne. Studien har beviljats kr. Syftet med nätstudien är att ta fram ett koncept för nätuppbyggnad och affärsmodell för gasnät från Österlen till Öresund. Den ska visa ledningsdragningen och hur detta kan driva biogasutbyggnaden i sydöstra Skåne. Fossilfri fordonsflotta, det nationella målet 2050 Skånetrafikens miljöstrateg deltar i en referensgrupp till fossilfri fordonsflotta som Energigas Sverige har startat. De huvudområden som identifierades för inspel till utredningen för fossiloberoende fordonsflotta är följande: Biogaspotential Energimyndighetens potential för biogas används generellt och denna stämmer inte överens med branschens uppfattning om mängder. Potentialen från jordbruket och förgasningen skiljer sig mest åt. En ny studie är på gång där potentialen kopplas till kostnaden och den samhällsekonomiska nyttan. Underlag som redan har tagits fram ska användas. Kostnader för produktion och distribution av fordonsgas tas fram inom ett projekt med Svenskt gastekniskt centrum, SGC, och Energigas Sverige. Samhällsekonomiska nyttor och kostnader Miljö och hälsa. Infrastruktur Det diskuteras att naturgasen är en inlåsning i fossilt beroende. Detta och andra inlåsningseffekter behöver arbetas om. T.ex. har naturgasnätet fungerat i Skåne som transportör av stora mängder biogas. Fordonsutveckling 16

17 Nya fordonstyper med gasdrift och t.ex. låggolv behöver tas fram. Skåneexpressen är ett annat exempel. En sammanställning av gashybridsatsningar i olika delar av världen tas fram av Energigas Sverige. Styrmedel Fortsatt energiskattebefrielse för biogas. Lägre energiskatt för naturgas än för oljeprodukter. Metanreduceringsstödet. Den åtstramade Miljöbilsdefinitionen som gäller från och med Fortsatt incitament för tjänstebilar. En förmånsreduktion som är kopplad till miljöbilsdefinitionen för att uppnå teknikneutralitet. Energigas Sveriges Klimatbonus arbetas in i utredningen som ett förslag till stimulans. Klimatcertifikat, feed-in tariff och kvotplikt är andra styrmedel som diskuteras. Användarperspektivet Var gör gasen mest nytta? Material till den nationella utredningen lämnas under Utredningen var tänkt att presentera resultat under Utredningens sakkunniggrupp för fossiloberoende fordonsflotta, FFF, träffas under våren och arbetet kan följas på nedanstående adress. Länsstyrelsen Länsstyrelsens miljömålsarbete för de nationella miljömålen. Bland annat följs nivåerna av kväveoxider i Malmö och Helsingborg. Skånetrafikens bussdepåer har lagts in kan ingå som ett lager i GIS-verktyget. Verktyget ska kunna användas av kommuner med flera för att kunna planera för biogasanläggningar. Nytt GIS-verktyg avslöjar Skånes biogaspotential Publicerad 29 juni

18 Det nya GIS-verktyget lanserades sommaren 2012 och har utvecklats inom projektet Biogassys, Biogas Syd och Länsstyrelsen. Potentialen för skånsk biogas framträder tydligt och varannan skånsk privatbil skulle kunna drivas med biogas. Verktyget kan användas för strategisk biogasplanering på kommunal nivå. Restprodukterna som kartlagts är avloppsslam, matavfall, industriavfall, gödsel och odlingsrester som halm och potatisblast. Totalt blir det 3 TWh vilket är en tiodubbling av den produktion som sker idag GIS-verktyget finns på Länsstyrelsens hemsida. Klimatsamverkan Skåne Den så kallade Monoliten som har en skärm där förbipasserande kan trycka och svara på frågor om sitt beteende när det gäller resvanor. Det går också att få tips på förbättringar att göra som har positiv inverkan på klimatet. Monoliten har tagits fram som ett projekt inom Klimatsamverkan Skånes transportgrupp. I samma grupp har också en rapport tagits fram som visar på bland annat potentialen för fossilfria drivmedel i Skåne. Sweco har fått i uppdrag att utifrån befintliga rapporter skapa en helhetssyn över potential och incitament för införandet av fossilfria drivmedel i Skåne. Rapporten kan fungera på både nationell, regional och lokal nivå. Det som behövs är bland 18

19 annat ökat och fortsatt stöd för biogasproduktion och konsumtion, FOU för ny teknik, ökad stöd för utveckling av kollektivtrafik och system för bra och dåligt alternativ. Transporterna i framtiden tros öka väsentligt. Det tre delar som rapporten har undersökt och knutit samman är systemgränser (substrat/råvaror), fordonstyper och fordonsutveckling (worst case/konservativ). Potentialen för produktionen av förnybara drivmedel är 6 TWh. Trots avgränsningsproblematik visar rapporten vikten av att ett helhetstänk är nödvändigt. Fortsatt samarbete och stöd för ny produktion är viktigt. Citat ur SWECO rapport framtagen i Klimatsamverkan Skåne Skånetrafikens strategi, att öka antalet bussar som drivs av biogas varje år, bedöms efter resultaten i denna rapport som en bra och möjlig strategi. Bedömd potential av biogas överstiger uppskattat drivmedelsbehov för Skånetrafikens bussar med marginal. Enligt Skånetrafikens prognos behövs ca 430 GWh biogas till 2020 och ca 700 GWh biogas till I båda fallen understiger efterfrågan bedömd potential för biogas. 19

20 Rapporten i sin helhet finns på ovanstående adress. Skånetrafikens behov av energi kommer enligt denna rapport inte att använda allt som är möjligt att producera. 20

21 Koldioxidbesparingen ger följande lättnader i utsläpp av koldioxid och kväveoxider. Skånetrafikens CO2 Utsläpp (g/pkm) CO2 (g/pkm) Årtal Skånetrafikens koldioxidutsläpp minskar varje år tack vare byte till större andel biogas. Kväveoxiderna visar också på nedåtgående utsläpp men inte lika mycket. Från 2011 finns siffror om utsläppen av partiklar i huvudsak genererat av dieselbussarna. Skånetrafikens NOx Utsläpp (g/pkm) 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 NOx Årtal Skånetrafikens utsläpp av kväveoxider, NOX, minskar för varje år också tack vare att drivmedlet är naturgas och biogas. 21

22 Projekt med Svenskt Gastekniskt centrum, SGC Skånetrafiken deltar i två projekt angående att undersöka utsläpp från gasmotorer. Mer information kommer om projektens resultat. Det som heter Test of unregulated emissions in heavy duty gas vehicles kommer att lämna en rapport våren Det andra projektet håller på att starta. Det gäller projekt som handlar om metod för att säkerställa testmetoder för förnybar CNG. En utrustning för att mäta ska tas fram för att kunna följa renheten och energiinnehållet i CNG. Olja som smutsat ner gasen samt vatteninnehåll ska också mätas. Övergripande miljömål: Entreprenörernas medverkan Tillsammans med trafikföreetagen diskuterar vi miljöarbetet och försöker förbättra. Energileverantörerna deltar i grupper och vi diskuterar hur vi kan öka biogasproduktionen. Skånetrafikens behov av biogas till 2030 med 5 % resandeökning Skånetrafikens biogasbehov har förlängts till 2030 i enlighet med de år som projektet Klimatsamverkan Skåne omfattar. Bilden nedan visar Skånetrafikens behov av gas till 2030 med 5 % resandeökning. Biogasbehov*** , 2015, 2018, 2020 & 2030 Årtal 2012 Biogas Biogas Biogas Biogas Biogas 2030 (Nm 3 ) (Nm 3 ) (Nm 3 ) (Nm 3 ) (Nm 3 ) Regionbussar diesel (vkm) Regionbussar naturgas (vkm) Regionbussar biogas (vkm) Stadsbussar diesel (vkm) Stadsbussar naturgas (vkm) Stadsbussar biogas (vkm) Personbil - biogas (vkm) Specialfordon - biogas (vkm) Summa körd sträcka (vkm) Summa volym biogas (Nm 3 ) ***) Förutsättningar för beräkninge* Körd sträcka med alla fordo r 5 % /år * Vid ovanstående årtal antar vi att all körning sker med biogas * Därvid flyttas körsträcka från diesel över till biogasbuss Övergripande miljömål: Resenär och information Licens för Bra Miljöval, , har Skånetrafiken fått för pågatågen och den har utökats för att gälla även Öresundståg och bussar med hög reningsgrad under Naturskyddsföreningens märkning kan användas i större utsträckning än tidigare. Skånetrafiken har märkt bussar med hög reningsgrad, EURO IV, V, VI med Bra Miljöval dekaler. Dessa fordon är gasdrivna och kan med sina låga utsläpp av koldioxid, kväveoxid och partiklar klara 22

23 kraven. Den 7 juni 2011 lanserades de nya kriterierna för Bra Miljöval persontransporter. De nya kriterierna förändras från att ställa krav på andel icke förnybar energi till att ställa krav på energieffektivitetet för all energi som används i transporterna. Kraven på miljöfarliga utsläpp skärps och krav ställs på utsläpp av koldioxidekvivalenter för hela livscykeln. Licenstagaren måste ha en ökad kännedom om drivmedlets ursprung och spårbarhet. Det finns också en fond som pengar kan sökas ur för att ytterligare minska persontransporters påverkan på miljön. Utbyte av kemikalier För att skydda både kunder och anställda använder Skånetrafiken bisfenolfria kassakvitton. Ämnet har visat sig vara hormonsstörande och bör inte användas. Information till kunder Miljöfrågan har fortsatt att belysas i texter i tidningen METRO. Skånetrafikens reseplanerare Skånetrafikens reseplanerare visar flertalet resor med grön pil. Buller Omkring svenskar utsätts för vägtrafikbuller som överstiger 55 dba utomhus vid bostaden, visar en undersökning för 2006 som levererades till Naturvårdsverket i slutet av Nästa kartläggning påbörjas 2013 och förväntas klar Gasbussar har en nivå på 77 dba. Buller och ljud ingår i med preciseringar i fem av de nationella miljökvalitetsmålen. 23

24 Preciseringar ska förtydliga målen och vad de innebär och användas vid uppföljning. God bebyggd miljö, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Myllrande våtmarker. Miljöekonomi För miljön regionalt betyder användningen av biogas förbättringar i form av minskade utsläpp och lägre buller. Avgaserna innehåller inte lika många föroreningar som vid bensin- och dieseldrift. Emissionerna av kolmonoxid, kolväten, svavelföreningar och kväveoxider är lägre än vid bensin- och dieseldrift. Skånetrafikens miljömål är som tidigare påpekats att trafiken ska bedrivas med 100 % fossilfritt år Detta innebär i dagsläget att färre drivmedelsalternativ finns till förfogande än om målet är att bli 90 % fossilfria. Denna skillnad innebär att bränslen som RME är otänkbara med Skånetrafikens målsättning. I dagsläget är gas det alternativet som uppfyller kraven för fossilfritt. Naturskyddsföreningens krav på alternativa bränslen har använts som utgångspunkt. Även märkningen Bra Miljöval är, när det gäller bussarna, beroende av att biogasens låga utsläpp finns med i den beräkning över Skånetrafikens totala utsläpp som görs för att uppfylla kraven för märkningen Klimp Skånetrafiken har fått klimatinvesteringspengar, KLIMP, från Naturvårdsverket för att täcka en del av merkostnaden för de nya gasbussarna. I år, 2012, har den andra och sista omgången av KLIMP avslutas. Naturskyddsföreningen har godkänt de rapporter som har skickats in och revisorns kontroll av lämnade uppgifter har också godkänts. Beloppet kronor har betalats ut till Skånetrafiken. Analys och framåtblick Miljörevisioner i miljöledningssystemet kommer att genomföras i slutet av Skånetrafiken har använt SP Science partner som certifieringsorgan för den externa revisionen. Skånetrafiken räknar med ett fortsatt ökat resande och ökade marknadsandelar. Fortsatt arbete behövs för att en ökning av biogasanvändningen ska ske och mycket arbete pågår. Miljözoner och dess efterlevnad kan vara ett sätt att understryka behovet av fortsatt användning av gasfordon i städerna för att minska skadliga utsläpp till luften. Den betydande miljöpåverkan som övervakas är: Utsläpp till luft i form av koldioxid och kväveoxid. Energiförbrukningen genom Skånetrafikens trafikarbete 24

25 Användningen av råvaror och resurser samt fossila bränslen i fordon Reducering av koldioxid till följd av transportarbetet Samhällsnyttan Fossilfri kollektivtrafik, andelen förnybara bränslen Omvärldsbevakning Alla beslutsfattare bör sträva mot transportsystem som ger förutsättningar för att minska klimatpåverkan säger Catharina Elmsäter-Svärd. Uttalandet finns i en annonsbilaga till Dagens Industri, tisdagen den 5 februari, I samma artikel står det att utsläppen från vägtrafiken inte har ökat i samma takt som trafiken. Från 2006 till 2011 har koldioxidutsläppen minskat genom fordonsteknisk utveckling och ökad andel biodrivmedel. I 2012 års ranking flyttas Sverige ner från första till fjärde plats som främsta klimatnation i OECDs rapport. I en undersökning som görs vart femte år av International Energy Agency, IEA, granskas energipolitiken i varje land. IEA, International Energy Agency, är en energiorganisation som OECD-länderna bildat. Sverige får högt betyg för sin energipolitik är en rubrik i Dagens Industri den 5 februari, 2013, på debattsidan. Energipolitiken håller på att nå koldioxidmålet och Sverige har fått effektivare energianvändning. Målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 bör följas av en handlingsplan för hur målet ska nås på ett kostnadseffektivt sätt, säger Anna-Karin Hatt, it- och energiminister i debattartikeln. När det gäller biogas kan EU besluta om att endast 5 % odlad gröda kan ingå i förnybara drivmedel. Detta påverkar i mindre omfattning biogas men har stor påverkan på RME, rapsmetylester. Synpunkter på tomgångskörning dyker upp då och då och bör kommuniceras med alla trafikoperatörer. Sammanfattning trafiksäkerhet, miljö och vägslitage Utifrån ovan gjorda antaganden och övrig indata värderas Skånetrafikens samhällsnytta i form av minskade trafikolyckor, förbättrad luftmiljö och minskat vägslitage enligt tabellen. Miljoner kronor år 2011 Trafikslag Trafiksäkerhet Miljö Vägslitage Tåg Regionbuss Stadsbuss Skånetrafiken totalt Tack vare Skånetrafiken har alltså återigen samhället tjänat en dryg miljard kronor år 2011, jämfört med om resenärerna skulle ha använt bil, cyklat eller gått för att nå sina resmål. Det bör påpekas att beräkningarna och beräkningsmetoden bygger på många antaganden. Det är också värt att notera att vi har antagit att alla resor skulle ha utförts även om det inte fanns någon kollektivtrafik. Det är mer sannolikt att en del av resorna inte skulle ha gjorts, det vill säga en del hade stannat hemma eller rest till andra resmål. För att värdera effekten av att invånarna har 25

26 möjlighet att resa mellan orter i olika kommuner o.s.v. brukar man prata om regionförstoringseffekter. Dessa effekter är än så länge svåra att värdera. Att miljönyttan inte blir lika stor som föregående år beror på de indata som används i beräkningarna. I dessa beräkningar har för biltrafiken använts emissionsfaktorer från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar (Trafikverkets hemsida) för Nyare emissionsfaktorer har ansetts viktiga och har använts. Nya riktlinjer för hur de olika utsläppen ska värderas (ASEK 5, Trafikverket, 2012) finns för kväveoxider, kolväten och koldioxid som värderas lägre än föregående år. Däremot värderas partiklar högre. En annan förändring i indata är förändring av bilars utsläpp i gram/km. Dessa data hämtas från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar (Trafikverket, 2011). För en genomsnittlig bil har utsläpp av ett par ämnen ökat, medan utsläppen minskat för ett par andra och det ger en skillnad i resultatet. Det finns samhällseffekter som inte har kvantifierats och värderats i dessa beräkningar. Exempel är trängsel, buller, ytanvändning, arbetsmarknadseffekter och hälsoeffekter. För några av dessa finns numera beräkningsmetoder, som inte fanns för några år sedan. Även för trafiksäkerhet, miljö och slitage finns andra sätt att beräkna de samhällsekonomiska effekterna, än de som använts i denna rapport. Uppföljning av tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång Inga nya tidigare beslutade åtgärder vid ledningens genomgång finns. Genomgång av avvikelser inom miljöledningssystemet samt senaste interna revisionen Avvikelserna 2012 var mindre. De var ett organisationsschema som inte var ersatt med den nya organisation som skulle träda i kraft men som inte hade beskrivits ännu. Den andra var att beslut angående kommunikation av betydande miljöaspekt måste enligt ISO standarden fattas. Den tredje var att rutin ska uppdateras med att en utvärdering av legala och andra krav följs. Ny extern revision genomförs i slutet av 2013 för att kunna få ett nytt certifikat avseende ISO Externa krav från kunder och andra intressenter. Vad har förändrats? De externa kraven från kunder och andra intressenter har beaktats. Önskemål om beräkningar avseende Skånetrafikens gasdrift efterfrågas allt mer. Externa och interna förändringar i teknik, opinion, marknadsutveckling mm. Hur påverkar de vårt miljöarbete? 26

27 Intresset för kollektivtrafikresor ökar och många företag är intresserade av ett hållbart resande. Antal bussar och serviceresefordons behov av tankning har visats för att ingå som underlag för planerad produktion av biogas. Senaste utbildningsprogrammet Introduktioner för nyanställda samt enskilda introduktioner hålls regelbundet. Ny miljöutbildning ska planeras in. Förändrade lagkrav och andra krav. Följer vi dessa? Uppdatering av lagkrav har gjorts och dessa följs. En genomgång av varje separat lagkrav görs av miljöstrategen inför nästa revision. Förbättringsförslag Mail till miljöstrategen samt kontakt under pågående daglig verksamhet ger förbättringsförslag. Dessa förslag sammanställs efter förra miljörevisionen i dokument hos miljöstrategen. Förbättringsförslag diskuteras ofta. Pappersmuggar i köket, är det nödvändigt? Tidtabellsutskick ger det fler resenärer? Miljönyttan kommer att försöka beräknas. Återvinna sommarkort Resursbehov för att underhålla ledningssystemet Resursbehovet för att underhålla ledningssystemet anses tillräckliga. Hör gärna av er om ni har frågor till: Kristina Christensson Miljöstrateg

Miljöinformation 2011-11-07

Miljöinformation 2011-11-07 Miljöinformation 2011-11-07 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Verksamhetsbeskrivning sid 3 Organisation och ledning sid 4 Kommunikation sid 4 Redovisningsprinciper sid 5 Miljöpolicy och miljömål

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

Strategi för kollektivtrafiken i Region Skåne

Strategi för kollektivtrafiken i Region Skåne Strategi för kollektivtrafiken i Region Skåne Therese Kropp, Ledningsstrateg Skånetrafiken therese.kropp@skanetrafiken.se 0451-288502 Det går inte riktigt att trampa gasen i botten på samma sätt Skånetrafiken

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige

Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Miljöledning Ecotraffic

Miljöledning Ecotraffic Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215

Läs mer

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK

TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

2015-11-05 Conny Karlsson Trafik-/Produktionschef. Pensionärsråd. Kalmar 2015-05-11. En del av Landstinget i Kalmar län

2015-11-05 Conny Karlsson Trafik-/Produktionschef. Pensionärsråd. Kalmar 2015-05-11. En del av Landstinget i Kalmar län 2015-11-05 Conny Karlsson Trafik-/Produktionschef Pensionärsråd Kalmar 2015-05-11 Information Nöjdhet - punktlighet - resande R18. Totalt sett, vilket sammanfattande betyg vill du ge hela resan, d.v.s.

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM

BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM BRANSCHGEMENSAMT MILJÖPROGRAM VERSION 2.0 Bakom programmet står Svensk Kollektivtrafik, SKL, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet och Trafikverket Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001...

DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... Miljöredovisning 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... 3 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne Hållbar Mobilitet Skåne verkar för att minska efterfrågan på transporter och få fler att välja alternativ som är mer miljövänliga initierar och driver egna projekt verkar som bas och hjälp i projekt som

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer