Kemi i fokus Miljöredovisning Försvarets materielverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemi i fokus Miljöredovisning 2010-2011 Försvarets materielverk"

Transkript

1 Kemi i fokus Miljöredovisning Försvarets materielverk FMV:s miljöredovisning

2 Innehåll Kort om rapporten... 2 Intervju med ÖD Dan Ohlsson... 3 Kort om FMV... 4 Miljöpolicy... 5 Översikt av FMV:s miljöarbete... 6 Försvarssektorns kriteriedokument... 8 Försvarssektorns kemigrupp Miljökravsmoduler med tyngdpunkt på kemi Designmanual för minskad miljöpåverkan från ammunition Bättre överblick av skjutfältens miljöpåverkan SOFF:s miljögrupp Färger med miljöutmaningar Försvarssamarbete rörande REACH inom EU Provplats Karlsborg Ny tvätthall för bättre miljö Omslagsbild: Flygplanet av typen TP84T/C-130 (Hercules) genomför lufttankning på 2 stycken JAS 39 Gripen C under operation Karakal. Intervju med ÖD Dan Ohlsson Miljöanpassning i hela livscykeln framgångar och återstående utmaningar. Kort om rapporten FMV ger vartannat år ut en miljöredovisning som övergripande skildrar myndighetens arbete med miljöfrågor. Denna gång är huvudtemat kemi som finns med som en röd tråd i mycket av FMV:s miljöarbete. Det beror på att merparten av den materiel och de system som upphandlas innehåller kemiska ämnen som har miljöpåverkan. Redovisningen inleds med en generell beskrivning av FMV:s verksamhet och miljöarbete. Därefter ges exempel på miljörelaterade projekt med koppling till kemiområdet som bedrivits under Hör gärna av dig med kommentarer eller frågor. Dialogen med dig gör att vi hela tiden kan utveckla vårt miljöarbete och vår kommunikation kring miljöfrågor. Du når oss på telefon och e-post hallbarhet@fmv.se. Vilka krav och förväntningar upplever du finns på FMV inom miljöområdet? Det finns en politisk målsättning om att vi ska arbeta för ett hållbart samhälle. I detta ligger flera perspektiv som bland annat jämställdhetsfrågor och ansvar för miljön. Som skattefinansierad verksamhet förväntas att man ska arbeta med miljöfrågor på ett sätt som är väl integrerat i verksamheten. Det finns också ett antal förordningar kring miljö som gäller statliga myndigheter. Vilka miljöfrågor är särskilt viktiga för FMV? Den viktigaste frågan är att se till att produkterna och systemen vi upphandlar innehåller så lite miljöpåverkande kemiska ämnen som möjligt. Därför är kemi också temat i denna redovisning. Det är i vår kärnverksamhet, d.v.s. försörjningen av materiel, som vår största miljöpåverkan ligger. Vi arbetar för en miljöanpassning i hela materielens livscykel, från forskning och framtagning av materiel till miljökrav vid upphandlingar och avveckling. Vad ser du som särskilda framgångar inom miljöområdet de senaste åren? En viktig del i miljöarbetet är samarbetet inom sektorn. FMV är en del av försvarssektorn* och kan därför inte bara fokusera på vår egen pusselbit. Samarbetet gör att vi snabbare rör oss i rätt riktning. Särskilt avseende kemikalier har vi nått stora framsteg. Framtagandet av försvarssektorns gemensamma kriteriedokument med krav kring kemikalier är en viktig milstolpe för vårt arbete. Det sänder en tydlig signal om våra ställningstaganden till industrin. Vad ser du som det största värdet av FMV:s miljöredovisning? Det är viktigt att visa på vad vi faktiskt gör. I Sverige har vi ofta Luther på ena axeln, vilket gör att vi är dåliga på att tala Vi arbetar för en miljöanpassning i hela materielens livscykel. Framtagandet av försvarssektorns gemensamma kriteriedokument med krav kring kemikalier är en viktig milstolpe för vårt arbete. om våra framsteg för omvärlden. Försvarssektorn i Sverige är ett föredöme jämfört med många andra länder. Genom att berätta om vad vi gör kan vi förhoppningsvis skapa ringar på vattnet. Miljöredovisningen är en del i detta. Vilka särskilda utmaningar upplever du i miljöarbetet? En viktig utmaning och förbättringspotential är att utveckla fler mätetal, mål och uppföljningsinstrument för att tydligare styra miljöarbetet. Vi har ett övergripande mål om att öka andelen miljöanpassad upphandling, men det är viktigt att det bryts ned på de olika enheterna. På så sätt integreras miljö bättre i verksamheten. Fortfarande finns en tendens att miljö blir ett separat spår, vid sidan av den tekniska delen i projekten. Jag har givit miljögruppen i uppgift att ta fram förslag på hur vi kan förbättra styrning och uppföljning. Vad medför den framtida omstruktureringen inom försvaret för FMV:s verksamhet och miljöarbete? FMV kommer att ta över delar av FMLOG (Försvarsmaktens logistikverksamhet). Vi går då från att vara en tillhandahållande organisation till att bli en utförande organisation som även har verkstäder, förråd och service. Från att bara ha köpt in materiel kommer vi nu att även hantera den miljöpåverkan som uppstår av FMLOG:s mera operativa verksamhet. Samarbetet med Försvarsmakten (FM) medför att miljöarbetet mellan de olika myndigheterna redan idag är väl samordnat. Vi kommer att ta över ett bra miljöarbete att vidareförvalta, så på så sätt blir det ingen större skillnad. Omorganisationen möjliggör dock ännu bättre överblick och styrning av miljöaspekter i materiel och underhållskemikalier. *Försvarssektorns myndigheter är: Försvarsmakten (FM), Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarshögskolan (FHS), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Fortifikationsverket (FortV). 2 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

3 FMV:s miljöpolicy Försvarssektorn arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Miljökrav ska, så långt det är möjligt, även ställas på de aktörer som arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter. FMV tar sitt samhällsansvar inom miljöområdet genom ett aktivt och långsiktigt miljöarbete. Vi förbinder oss därför att: Identifiera, värdera och möta de krav som ställs på oss inom miljöområdet. Anskaffa miljöanpassade tjänster och produkter till våra kunder. Bedriva och ständigt förbättra vår verksamhet på ett sätt som balanserar vårt samhällsansvar inom miljöområdet med ekonomi och teknik. Ha mycket god kompetens om miljöfrågor med anknytning till den materiel vi anskaffar. Kontinuerligt förbättra provningsverksamhetens miljöprestanda. Kommunicera vårt miljöarbete på ett öppet och tydligt sätt. Kort om FMV Skapa förutsättningar för våra medarbetare att ta ett aktivt miljöansvar. Resa på ett klimateffektivt sätt. Försvarets materielverk (FMV) är en självständig, civil myndighet vars främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon. Antalet fast anställda är omkring personer och årligen upphandlar vi materiel och tjänster för cirka 20,5 miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom representerar vi ofta staten i komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet på flera orter i landet, men projektleder och styr den huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett flertal provplatser. Karlsborg I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet. Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem. Linköping I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem. Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn också finns här. Vidsel Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både nationella och internationella testverksamheter. Karlsborg Stockholm Linköping Vidsel 4 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

4 Översikt av FMV:s miljöarbete FMV:s miljökrav på leverantörer och beställda system är av stor betydelse för att minska såväl den egna organisationens som Försvarsmaktens miljöpåverkan. En viktig del i kraven handlar om vilka kemiska ämnen som får ingå i materielen. Nyckeln till Försvarsmaktens miljöpåverkan FMV:s främsta uppgift är att upphandla materiel och system åt Försvarsmakten. Summan av den totala upphandlingen uppgick 2011 till 20,5 miljarder kronor. FMV:s främsta miljöpåverkan ligger i möjligheten att påverka leverantörers konstruktion och produktion av beställda system genom att ställa miljökrav. Genom miljökraven minskar FMV både sin egen och Försvarsmaktens miljöpåverkan. FMV arbetar för att hela försvarsmaterielens livscykel (se bild denna sida) ska bli så miljöanpassad som möjligt. Fokus på kemi En central del i de miljökrav som ställs handlar om vilka kemiska ämnen som får ingå i materielen, varför kemi är temat för denna miljöredovisning. Ny lagstiftning på EU-nivå (se faktaruta sid 9) har medfört att FMV skärpt sin kravställning inom området. Intern miljöpåverkan FMV:s verksamhet medför även miljöpåverkan vid provning av materiel vid provplatserna i Karlsborg, Linköping och Vidsel. Därför är miljöanpassning av provplatserna en viktig del i att minska FMV:s totala miljöpåverkan (se sid 20-21). Ett annat exempel på hur FMV arbetar för att minska verksamhetens interna miljöpåverkan är att en ny mötes- och resepolicy antagits under Miljö är alla medarbetares ansvar Totalt genomförde FMV ca upphandlingar under Eftersom merparten av FMV:s medarbetare arbetar med upphandlingar har alla ett ansvar för att ställa relevanta miljökrav. Verksamhetens miljömål för 2011 och framåt är att andelen miljöanpassade upphandlingar ska öka. År 2011 ställdes miljökrav för 40 % av upphandlingarna, beräknat på värde. Jämförelsetal för 2010 saknas dock. Här finns en stor förbättringspotential. Eftersom merparten av FMV:s medarbetare arbetar med upphandlingar har alla ett ansvar för att ställa relevanta miljökrav. Lättanvända verktyg som stöd En viktig del i miljöarbetet är att ta fram verktyg som medarbetarna kan använda för att beakta miljöfrågan vid upphandlingar. Spännvidden på de produkter och system som FMV upphandlar är mycket stor. Det handlar om alltifrån läderkängor till avancerade tekniska system. Det medför också en stor bredd på de kemiska ämnen som ingår i materielen. Verktygen finns tillgängliga via intranätet och underlättar för medarbetarna att ställa relevanta miljökrav inom vitt skilda områden. Exempel på verktyg presenteras i denna redovisning på sid 8-9 och Där beskrivs Försvarssektorns kriteriedokument och miljökravsmoduler. Samordning av miljöarbetet För styrning av miljöarbetet finns verksamhetens integrerade ledningssystem för bland annat kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Inom FMV bedrivs merparten av verksamheten i projektform, där tydliga processer styr arbetsgången. Därför är det angeläget att integrera miljöperspektivet till en naturlig del i befintliga processer (se bild sid 7). Idag arbetar en grupp om sex personer med miljö på huvudkontoret. Ute på provplatserna finns två heltidstjänster för miljö. Miljögruppen håller ihop arbetet med miljöfrågorna. Två gånger om året genomförs ledningens genomgång av ledningssystemet där man bland annat går igenom brister och åtgärder inom miljöområdet. Mot utvecklad uppföljning En utvecklingspotential framåt är att etablera en tydligare styrning och uppföljning på miljöområdet. I dagsläget används de olika processerna och verktygen för miljöhänsyn i varierande utsträckning i olika projekt, baserat på varje projektledares avvägning och projektens omfattning. Inom FMV genomförs regelbundna utbildningar och seminarier för att höja kunskapen om hur man använder befintliga processer och verktyg. För att driva på arbetet ytterligare krävs fler mätetal och mål och att de bryts ner på de olika enheterna. Det pågår ett arbete med att ta fram förslag på detta samt uppföljningsinstrument som ska underlätta styrningen. Här är exempel på hur miljö ska beaktas i några av verksamhetens övergripande processer. Process Systemledning Samarbete för ytterligare påverkan En annan central del i ett effektivt miljöarbete är samarbete med andra aktörer, både nationellt och internationellt. Sedan början av 2000-talet bedriver försvarssektorn ett miljösamarbete. Arbetet leds av Försvarssektorns miljödelegation som består av de i sektorn ingående myndigheternas ställföreträdande generaldirektörer. För att samordna det strategiska och operativa miljöarbetet mellan myndigheterna har ett antal arbets- och samordningsgrupper upprättats. Miljödelegationen har ett beredningsorgan, Arbetsgrupp miljödelegation (Ag MD), där miljöansvarig från varje myndighet deltar. Ag MD bereder ärenden för miljödelegationen och har även två arbetsgrupper: Försvarssektorns kemigrupp (läs mer sid 10-11) och Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling. Andra exempel på viktiga samarbeten inom miljöområdet är FMV:s samarbete med försvarsindustrin inom dess intresseorganisation SOFF samt försvarssamarbete rörande REACH inom EU som du kan läsa mer om på sid 16 och FMV:s miljögrupp i Stockholm, från vänster: Bo Nilsson, Lena Engberg, Malena Brorsson och Bengt Strömstedt. Nedre trappsteg: Birgit Ramfjord och Ingela Bolin Holmberg. Projektledning Systemarbete Upphandling Materielens livscykel Utveckling Produktion Användning och underhåll Avveckling Exempel på miljöhänsyn En miljöplan utarbetas för systemet med information om systemets miljöstatus, exempelvis information om förutsättningar, lagefterlevnad och förbättringsåtgärder ur ett miljöperspektiv. Lagstiftning inom kemiområdet utvecklas successivt och skärps i takt med ökad kunskap om kemiska ämnens farlighet. I systemets livscykel uppstår därför behov av insatser såsom inventering och substitution av miljö- och hälsofarliga ämnen. Handlingsregler och styrning inom miljöområdet identifieras för projektet. I projektarbetet identifieras intressenter och deras krav inom miljöområdet som är relevanta för projektet och det bestäms hur kraven ska uppfyllas via projektaktiviteter. Miljökrav ställs på leverantörens systematiska miljöarbete och på systemet som ska levereras. FMV kravställer på att leverantörer tillämpar Försvarssektorns kriteriedokument. FMV har också ett verktyg för framtagning av miljökrav, så kallade miljökravsmoduler, som innehåller specificerade skall- och börkrav som kan användas vid utarbetande av tekniska kravspecifikationer för upphandling. Inför varje enskild upphandling beslutas om miljökrav ska ställas på leverantörens miljöarbete och på produkten. Uppföljning sker av ställda krav i kontrakt, samt eventuell miljörevision genomförs hos leverantören. *Försvarssektorns myndigheter är: Försvarsmakten (FM), Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarshögskolan (FHS), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Fortifikationsverket (FortV). 6 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

5 Försvarssektorns kriteriedokument Försvarssektorns kriteriedokument är ett verktyg för att ställa hälso- och miljökrav vid upphandling och inköp av produkter eller varor som innehåller kemiska ämnen. Med hjälp av dokumentet begränsas vilken typ av kemiska ämnen som får ingå i det som levereras till försvarssektorn. Samlade krav inom kemiområdet Merparten av den materiel som FMV upphandlar innehåller olika former av hälso- eller miljöpåverkande kemiska ämnen. Eftersom kemiområdet är brett och komplext har FMV sett behov av att samla krav inom området på ett ställe. Resultatet blev Försvarssektorns kriteriedokument. Det är ett levande dokument som årligen uppdateras utifrån ny tillgänglig information och lagstiftning års uppdatering medförde en större omarbetning som du kan läsa mer om under Årlig uppdatering på nästa sida. Gemensamma krav inom sektorn År 2004 togs första versionen av kriteriedokumentet fram av FMV. Övriga försvarsmyndigheter (se sid 7) såg också nyttan av det och ställde sig gemensamt bakom kraven. Det ger en extra stor möjlighet att påverka leverantörerna och sektorn blir en enad kravställare. Försvarssektorns kriteriedokument förvaltas och uppdateras nu av Försvarssektorns kemigrupp (se sid 10) där alla försvarssektorns myndigheter finns representerade. Det är en viktig del i sektorns arbete för att bidra till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kriterier istället för ämneslistor I dokumentet framgår att alla kemiska produkter och varor som köps in till försvarssektorns myndigheter så långt som möjligt ska vara fria från ämnen som omfattas av kriterierna mycket giftiga, cancerframkallande, påverkar arvsmassan, fortplantningsstörande, allergiframkallande, miljöfarliga, klimatpåverkande och ozonpåverkande. Att man valt kriterier istället för att namnge specifika ämnen beror på att försvarssektorn köper in ett mycket brett spektrum av materiel alltifrån tumvantar till helikoptrar. Det vore näst intill omöjligt att identifiera alla tänkbara oönskade kemikalier som kan finnas i ett så stort spann av produkter. Genom att istället använda de kriterier som återfinns i dokumentet kan man mer effektivt styra innehållet av oönskade kemiska ämnen i de produkter som man anskaffar. Kriterierna gör också att man kan ställa relevanta krav, även då man på förhand inte vet exakt vilka ämnen som ingår i de produkter och system man köper in, vilket ofta är fallet. Det förutsätter dock att leverantören själv har bra kunskap om innehållet i sina produkter. Dialogen med leverantörerna är därför avgörande. Signaler som utvecklar Att hänvisa till Försvarssektorns kriteriedokument är ett enkelt sätt att ställa relevanta och beprövade krav vid upphandling av produkter, varor och tjänster som innehåller kemiska ämnen. Vid all upphandling av varor används en kravklausul i anbudsinfordran och beställning som hänvisar till att leverantören ska följa kriteriedokumentet. Kraven har ett stort signalvärde och ger ringar på vattnet ned i leverantörsledet. Leverantören ska säkerställa att produkterna/varorna klarar kraven, men ibland gör FMV kontroller genom stickprov. Uppföljning sker också till stor del under upphandlingens gång då man tillsammans med leverantören går igenom och diskuterar utformning av materielen och tillhörande dokumentation. Kraven har ett stort signalvärde och ger ringar på vattnet ned i leverantörsledet. De leder också till bra diskussioner med industrin som grund för gemensam utveckling i en miljöanpassad riktning. Krav som ligger i framkant Till grund för dokumentet ligger kraven i EU-förordningarna REACH och CLP (se faktaruta sid 9). För att driva på utvecklingen ytterligare ställer dock Försvarssektorns kriteriedokument i flera fall krav som går utöver gällande kemikalielagstiftning. Eftersom många produkter och system används under mycket lång tid inom försvaret är det extra viktigt att kraven ligger i framkant. Kriteriedokumentet pekar också ut vissa saker som är lagstadgade i Sverige men tillåtna och vanliga i andra länder. Det är viktigt att lyfta även dessa aspekter eftersom produkterna kommer från alla delar av världen. Utöver kriterierna pekas också några värstingar av ämnen ut som exempelvis bly, kadmium, kvicksilver som man särskilt vill undvika i produkterna. Dessa ämnen täcks visserligen delvis in av kriterierna, men för att sätta extra fokus på dem har man också valt att lyfta ut dem separat. Vissa undantag nödvändiga Det finns dock vissa undantag från kriterierna. Det gäller när det inte anses vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att undvika vissa kemikalier samt när mer miljöanpassade alternativ saknas. Aktuella undantag finns listade i en bilaga till kriteriedokumentet. Försvarssektorns kemigrupp uppdaterar listan regelbundet. Inkomna förslag på undantag, exempelvis från leverantörer, utvärderas bland annat genom en riskbedömning för ämnet och dess användningsområde. Ett exempel på undantag är att bly får förekomma i bl.a. dykvikter och barlast. Dels saknas alternativ för dessa användningsområden, dels är bly i ren form inte lika farligt för miljön, som när den finns i en förening. Bly i ren form används ofta mer inkapslat och sprids därför inte i miljön. Vidare tas blytackor om hand efter användning. Årlig uppdatering Försvarssektorns kemigrupp uppdaterar årligen kriteriedokumentet utifrån ny kemikalielagstiftning och identifierade förbättringsförslag års uppdatering innebar en större omarbetning. Dokumentet skickades ut på remiss till alla försvarssektorns myndigheter och SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen intresseföreningen för företag inom säkerhets- och försvarsområdet i Sverige. Remissrundan var ett sätt att förankra Försvarssektorns kriteriedokument samt få in förslag för vidareutveckling och relevanta undantag. Ett exempel på tillägg i denna uppdatering var att kriteriet allergiframkallande lades till. En annan förändring var att klassning nu sker av den kemiska produkten istället för som tidigare av de i produkten ingående ämnena. Förankring för brett genomslag Den största utmaningen framåt är att säkerställa en bred användning av och förståelse för Försvarssektorns kriteriedokument i hela sektorn. Under 2011 har man haft en stor presentation för representanter från sektorns myndigheter och fler informationsinsatser är inplanerade. Kommunikationen är viktig så att även de som saknar kemikaliekunskap känner sig trygga med att använda dokumentet i upphandlingar. För att kraven ska få full effekt är även kompetensen hos leverantörerna avgörande. Själva kravställningen i sig är också ett viktigt sätt att öka leverantörernas kunskap inom kemikalieområdet. Kemilagstiftning inom EU REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals), är en EU-förordning som började gälla i juni Den innebär att både nya ämnen och de som redan finns på marknaden ska registreras, riskbedömas och godkännas. Förordningen lägger ett ökat ansvar på industrin som använder kemikalier att ta fram kunskap om kemiska ämnens egenskaper. Informationen registreras hos den europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, i Helsingfors. Syftet är en mer försiktig användning av kemiska ämnen för att minska påverkan på människors hälsa och miljön. CLP-förordningen trädde i kraft i januari 2009 och gäller klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar av kemikalier inom EU. Kandidatförteckningen i REACH: Den Europeiska Kemikaliemyndigheten, ECHA, publicerar sedan 2008 en kandidatförteckning över ämnen med egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, så kallade särskilt farliga ämnen. För ämnen på denna förteckning ställs krav på information, anmälan och tillstånd. 8 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

6 Försvarssektorns kemigrupp Försvarssektorns kemigrupp bildades år Syftet är att samordna sektorns arbete för minskad påverkan på människa och miljö från kemiska produkter och varor som innehåller kemiska ämnen. En viktig del i arbetet är att uppdatera Försvarssektorns kriteriedokument. Värdefullt informationsutbyte I gruppen finns representanter respektive kontaktpersoner för försvarssektorns samtliga myndigheter (se sid 7). Huvuduppgiften för Försvarssektorns kemigrupp är att löpande uppdatera Försvarssektorns kriteriedokument, men man diskuterar även ny lagstiftning samt andra kemikalierelaterade frågor från de olika verksamheterna. Kemikalieområdet är stort och komplext och därför är möjligheten till diskussion och informationsutbyte värdefull. Gruppens representanter har expertkompetens inom olika områden med relevans för kemikaliefrågor så som toxikologi, kemilagstiftning och arbetsmiljö. Några har nära kontakt med dem som arbetar ute i verksamheterna med att hantera produkter som innehåller kemikalier och har därmed bra överblick över faktisk användning. Det underlättar arbetet med att fasa ut olika farliga kemikalier ur verksamheterna. Förbättrad miljöprestanda i hela livscykeln Försvarssektorns myndigheters verksamheter går in i varandra, eftersom de ansvarar för olika delar i materielens livscykel. Exempelvis forskar FOI kring ny teknik och nya system, FMV ansvarar för anskaffningar samt vidmakthållande och Försvarsmakten står för användning och underhåll av materiel. Genom rätt miljöval i olika delar av livscykeln minskas den totala miljöpåverkan från materielen effektivt. En gemensam syn och kravställning inom kemikalieområdet, genom Kriteriedokumentet, ger också större möjlighet att påverka leverantörer i en miljöanpassad riktning. Försvarssektorns kemigrupp har fokuserat mycket på att öka användarvänligheten för kriteriedokumentet så att användare med olika bakgrundskunskap ska kunna tillämpa det i upphandlingar. Fånga framtidens värstingar En viktig uppgift för gruppen är att ständigt kartlägga vilken typ av ämnen som kan bli framtidens värstingar. Genom att tidigt få in dem i Försvarssektorns kriteriedokument kan man undvika att bygga in dem i systemen. Ett aktuellt exempel med stora frågetecken är nanomaterial. Dessa material har många viktiga egenskaper och används utbrett i alltifrån tandkräm till ytbeläggningar. Än så länge finns det dock väldigt lite forskning på området, varför försiktig användning och mer kartläggning är viktig. Försvarssektorns kemigrupp diskuterar denna typ av utmaningar löpande. En del i det nationella miljömålsarbetet Uppdraget för gruppens arbete kommer från Försvarssektorns miljödelegation som samordnar försvarssektorns arbete för att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. Försvarssektorns kemigrupp fokuserar på målet Giftfri miljö. Vad ser du som det största värdet med Försvarssektorns kemigrupp? Kemigruppen och Försvarssektorns kriteriedokument möjliggör en enad kravställning inom kemiområdet som täcker in samtliga försvarsmyndigheters olika behov. Att hela försvarssektorn står bakom krav gör dem starkare och lättare att driva igenom. Per-Erik Gyllestad Försvarsmakten Det är värdefullt att representanterna i gruppen har olika bakgrunder och har olika roller i organisationen. Det gör att upphandlingskraven blir mer användarvänliga och förankrade i verkligheten. Gun Sigfridsson-Sellin och Gunnar Edlund Försvarsmakten Från mötena med gruppen tar jag med idéer att jobba vidare med i kommande forskningsprojekt. På så sätt ligger man steget före redan i utvecklingsstadiet och kan undvika att bygga in onödig miljöpåverkan. Rune Berglind FOI Försvarssektorns kemigrupp. Från vänster: Gunnar Edlund (Försvarsmakten), Per-Erik Gyllestad (Försvarsmakten), Birgit Ramfjord (FMV), Gun Sigfridsson-Sellin (Försvarsmakten), Andzelika Motiejauskaite (FMV), Rune Berglind (FOI) (ej närvarande: Sören Fougantine, FortV). Det är värdefullt med ett nätverk inom kemiområdet så att man löpande kan lyfta luren och bolla olika frågor. Genom Kemigruppen och Kriteriedokumentet får vi gemensamma referensramar vilket underlättar kommunikation om kemikaliefrågor. Birgit Ramfjord och Andzelika Motiejauskaite FMV 10 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

7 Miljökravsmoduler med tyngdpunkt på kemi Merparten av medarbetarna på FMV arbetar med anskaffning och upphandling. Eftersom alla inte är experter på miljöfrågor är lättanvända verktyg för att ställa miljökrav en viktig grund för minskad miljöpåverkan från verksamheten. Ett verktyg som håller på att implementeras är miljökrav för olika typer av material/komponenter, kemiska produkter och tjänster i form av moduler. I respektive modul återfinns krav som kan användas för att ställa krav på den produkt som man avser upphandla. Flexibla krav i moduler Varje år gör FMV ca beställningar, av varierande storlek och komplexitet. Sedan 2010 arbetar FMV med att utarbeta miljökravsmoduler som gäller specifika delar av en produkt, så som läder, elektronik, batterier m.m. Genom att sätta samman krav från olika moduler får man relevanta krav för en hel produkt eller ett helt system (se bild sid 13). Olika kombinationer ger möjlighet till anpassade krav på ett mycket stort antal produkter. Förändrad metodik för kravställning Tidigare togs miljökrav fram för olika produktgrupper så som fordon, ammunition m.m. En svårighet med det arbetssättet var att det finns ett mycket stort antal produktgrupper. Kraven var också av mer generell karaktär. De nya miljökravsmodulerna effektiviserar kravställandet, samt fångar krav som går mer på djupet. Möjliggör likartad kravställning inom miljöområdet Eftersom FMV:s miljösamordnare inte har möjlighet att vara med i alla pågående projekt är ambitionen att modulerna ska vara enkla att tillämpa för medarbetarna på egen hand. Förhoppningen är också att miljömedvetenheten i organisationen ska öka genom användning av modulerna. Modulerna innehåller förslag på krav och formuleringar att använda i upphandlingar samt hur man kan följa upp att kraven efterlevs. Det lägger en bra grund för hela organisationen att ställa likvärdiga krav gentemot leverantörerna. Till varje modul hör också ett bakgrundsdokument med hänvisning till bland annat lagstiftning och annan fördjupande information. De nya miljökravsmodulerna effektiviserar kravställandet, samt fångar krav som går mer på djupet. Kemikalier en viktig del En tyngdpunkt i modulerna är krav på ingående kemiska ämnen i varor och kemiska produkter. Kraven i respektive modul går utöver de generella krav som finns i Försvarssektorns kriteriedokument. Förutom miljökrav på produkten som ska upphandlas så innehåller modulerna också krav på exempelvis leverantörens miljöarbete. Pilottest av modulerna Under år 2012 prövas miljökravsmodulerna vid framtagande av kravspecifikationer för några större projekt, exempelvis containrar och tankfordon. Detta för att se hur de fungerar i praktiken och för att samla in feedback för fortsatt implementering. Modulerna kommer sedan att kommuniceras via intranät och utbildningsprogram inför bredare användning. I skrivande stund finns 16 stycken moduler för de vanligaste delarna i produkter och system och för fyra sorters tjänster. Kompletterande moduler kommer att tas fram löpande utifrån dialog med verksamheten om ytterligare behov. Exempel på användning av krav i modulerna Drift- och underhållskemikalier Krav 1 Krav 2 Krav 3 Elektronik Krav 1 Krav 2 Läder Krav 1 Krav 3 Komposit & sandwichmaterial Krav 1 Krav 2 Krav 3 Polymera Material Krav 2 Samverkan inom sektorn Förhoppningen är på sikt att modulerna ska användas i hela försvarssektorn. Det skulle skapa ännu större tryck och tydlighet gentemot leverantörerna. Bland annat har gemensam användning av modulerna diskuterats i Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling, där representanter från de olika sektorsmyndigheterna deltar. Miljökrav på leverantören Miljökrav på stridsvagnen Återvinningsmanual Ingela Bolin Holmberg och Malena Brorsson, ansvariga för arbetet med miljökravsmoduler på FMV. 12 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

8 Designmanual för minskad miljöpåverkan från ammunition FOI genomför studier av materielens miljöpåverkan. Ett exempel är en livscykelanalys för rökammunition som medförde att man kunde minska miljöbelastningen med 50 %, avseende t.ex. bidrag till försurning och växthuseffekt. FMV och FOI samarbetar för att ta fram en designmanual för ammunition som bygger på slutsatserna från genomförda studier. Bättre överblick av skjutfältens miljöpåverkan Vid skjutverksamhet kommer exempelvis tungmetaller, gaser och oförbränt explosivämne från ammunitionen ut i naturen. På uppdrag av Försvarsmakten samarbetar FMV och FOI med att förbättra överblicken över skjutfältens miljöpåverkan som underlag för arbetet med att styra och minska den. Stöd vid utveckling och nytillverkning Designmanualen ska fungera som vägledning för att designa ammunition på ett sätt som effektivt hindrar onödig miljöpåverkan. Den ska vara ett stöd för beställarsidan vid utvecklingsprojekt men även för industrin vid nytillverkning. Manualen kan även fungera som stöd för att formulera relevanta miljökrav vid upphandling. Projektet har pågått sedan i maj 2011 och i augusti 2012 ska det finnas en slutversion. Manualen är av generell karaktär och fångar aspekter som berör många typer av ammunition. Exempel på vägledning i manualen handlar om att det ska vara enkelt att ta isär materielen för återvinning samt att ammunitionen inte ska generera onödigt avfall. Flera designaspekter som minskar miljöpåverkan går också hand i hand med ekonomi. Exempelvis minskar både miljöpåverkan och kostnad när man optimerar mängden ingående material. Vid framtagande av manualen har det varit viktigt att säkerställa att miljöhänsyn inte påverkar säkerhetsaspekter hos ammunitionen. Svårt hitta rätt information Försvarets skjutfält ska rapportera sin miljöpåverkan till länsstyrelsen både vid ansökan om tillstånd och löpande under drift av verksamheten. Att hitta relevanta uppgifter om miljöpåverkan från olika ammunitionsslag är i dagsläget en tidskrävande process, eftersom de tekniska underlagen kan vara komplicerade att tolka ur ett miljöperspektiv. Det medför risk för att olika skjutfält bedömer och rapporterar miljöpåverkan olika. Sammantaget försvårar det överblicken av skjutfältens faktiska miljöpåverkan samt arbetet för att minska den. Databas gör miljöinformation lättillgänglig Nu pågår ett projekt där teknisk information om ammunition läggs över från tryckt form till en databas. På initiativ från FMV har man i samband med detta lagt till en flik i databasen för miljöinformation. Syftet är att göra informationen lättillgänglig och enkel att använda för alla skjutfält. FOI har fått i uppgift att ta fram en mall för hur miljödata ska rapporteras in i databasen. Viktig information som ska läggas in är exempelvis: Ingående material och ämnen. Om ämnena står på Kandidatförteckningen i REACH (se sid 9) och därmed kommer att behöva fasas ut. Krutgaser, partiklar och oförbränt explosivämne som bildas vid användning. Återvinningsbarhet för komponenter. Miljöinformationen i databasen lägger grunden för en likartad bedömning och rapportering av miljöpåverkan från skjutfälten. Det möjliggör bättre jämförbarhet och en mer exakt överblick av hur skjutfälten påverkar naturen. Det underlättar uppföljning och styrning, både för de miljöansvariga ute på fälten och för länsstyrelsen. Exempelvis blir det lättare att välja ammunition som leder till mindre miljöpåverkan. Även utvärdering mot angivna utsläppsbegränsningar i skjutfältens tillstånd underlättas. Pilotprojekt som ska utvärderas Projektet har pågått sedan i maj 2011 och vid tryck av denna rapport är man inne i ett pilotstadium där man testar metodiken på ett antal vanliga typer av ammunition. Under slutet av 2012 kommer det finnas en demoversion att visa. För att miljöinformation ska läggas in i databasen för samtlig ammunition krävs ett beslut från Försvarsmakten. Det kommer i så fall att medföra ett stort arbete och ökade krav på att leverantörerna ska ta fram relevant information. Förhoppningen är att informationen i databasen även ska kunna användas till andra ändamål, exempelvis för att ställa miljökrav på ammunition. Designmanualen ska fungera som vägledning för att designa ammunition på ett sätt som effektivt hindrar onödig miljöpåverkan. Den kan också fungera som stöd för att ställa relevanta miljökrav vid upphandling. Camilla Andersson, forskare, FOI Miljöinformationen i databasen lägger grunden för en likartad bedömning och rapportering av miljöpåverkan från skjutfälten. Det möjliggör bättre jämförbarhet och en mer exakt överblick av hur skjutfälten påverkar naturen. Per Cederberg, chefsingenjör, FMV 14 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

9 SOFF:s miljögrupp SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen, är intresseföreningen för företag inom säkerhets- och försvarsområdet i Sverige. I SOFF:s miljögrupp sitter representanter för företagen för att diskutera gemensamma utmaningar och utvecklingsmöjligheter inom miljöområdet. Intervju med ordförande Kenth Algotsson Vilka deltar i SOFF:s miljögrupp? Det är framförallt de större försvarsföretagen som deltar; Saab, Kockums, BAE Systems, Patria och Nammo. FMV deltar som kund för SOFF:s medlemsföretag. Vi diskuterar aktuella och gemensamma utmaningar inom miljöområdet. Vissa av deltagarna i gruppen sitter också i liknande internationella grupper och kan informera om vad som diskuteras där. Gruppen bildades förra året och har fyra möten per år. Hur viktig är miljöfrågan för företagen inom SOFF? Idag anser de flesta företag att miljöfrågan är viktig. Larmen om klimatförändringar och potentiella miljögifter finns omkring oss och ökar i betydelse. Därför måste företagen förhålla sig proaktivt till miljöfrågan. Företagen inom SOFF upplever tydligt hur lagstiftning och krav från kunder ständigt skärps. Därför har miljöfrågan hög prioritet. Vilka miljöfrågor är särskilt viktiga? Det är i huvudsak tre frågor som dominerar; klimat, kemikalier och produktens miljöpåverkan under hela livscykeln. Frågan om kemikalier har varit störst under längst tid. Den nya REACH-lagstiftningen (EU:s kemikalielagstiftning, se faktaruta sid 9) ställer tuffa krav på den som använder sig av kemikalier. Kemifrågan är särskilt viktig för flyg- och försvarsindustrin som jag representerar. Vi utvecklar grundkoncept som sedan löpande uppdateras för att totalt kunna leva i över 30 år. För att produkterna ska hålla så länge och klara mycket hårda krav på säkerhet och funktion krävs ibland problematiska kemikalier som vid hantering kan utgöra en risk från hälso- och miljösynpunkt. Ett exempel är ämnen för korrosionsskydd (t.ex. kadmium och kromater) som behövs för att bultarna som håller fast en flygplansvinge inte ska korrodera och släppa. Hur bedrivs arbetet i gruppen avseende kemikaliefrågan? Genom SOFF:s miljögrupp får vi information om hur kunden ser på vilka ämnen som är särskilt prioriterade att fasa ut ur produkterna. Vi får också en möjlighet att informera om hur vi arbetar för att hitta alternativ till olika ämnen. Vi diskuterar även hur man bäst redovisar information om ingående ämnen i produkter och system. Det är viktigt att hitta metoder som fungerar både för kunden och för oss i industrin. Vilket är det största värdet med SOFF:s miljögrupp? Ett stort värde med gruppen är att man kan diskutera krav proaktivt och i lugn och ro med Företagen inom SOFF upplever tydligt hur lagstiftning och krav från kunder ständigt skärps. Därför har miljöfrågan hög prioritet. Kenth Algotsson, miljöchef för Saab AB samt ordförande i SOFF:s miljögrupp. beställarsidan istället för när en skarp affär är på gång. När miljöfrågan kommer in sent i en affär försvåras ett långsiktigt miljöperspektiv. SOFF:s miljögrupp är ett bra forum för att kunna diskutera principfrågor och komma fram till gemensamma synsätt. Finns det några särskilda utmaningar i arbetet? En utmaning är att det kan ta tid att helt fasa ut ett problematiskt ämne. Kromater är exempel på kemikalier som man arbetar med att ta bort. Det går ofta inte att hitta ett alternativ som kromaterna kan ersättas med rätt över, utan man måste titta på olika alternativ för varje enskild tillämpning. En annan stor utmaning är hur industrin bäst ställer miljökrav neråt i leverantörsledet och får fram heltäckande information om vad produkterna innehåller. Det finns många olika komponenter och delsystem i komplexa försvarssystem som kan komma från flera hundra underleverantörer runt om i världen. Dessa har i sin tur underleverantörer. En viktig fråga att diskutera med kunden är vilken nivå på information som är praktiskt möjligt att ta fram och redovisa. Har ni ofta samma syn på miljöfrågorna inom gruppen? Inom gruppen har vi en samlad syn på vilka farliga ämnen man vill ersätta. Ibland kan det dock finnas olika åsikter om vad som bör prioriteras allra först, vilka alternativ för ersättning som är bäst eller tidsperspektivet för utfasning. Jag anser dock att miljöfrågan är lättare att samarbeta kring än mycket annat inom företagsvärlden. Alla sitter i samma båt och har gemensamma utmaningar och strängare krav att förhålla sig till. Färger med miljöutmaningar FMV arbetar med hela materielens livscykel och är stöd även vid underhåll av materielen som används inom Försvarsmakten. Det innefattar att säkerställa att miljöhänsyn beaktas vid val av metoder och kemiska produkter för underhåll, så som färg och ytbehandling. Framtagande av en produktkatalog för färger som avser markmateriel är en del i att styra detta. Arbete för minskad miljöbelastning från färger Vid underhåll av materiel är färger ett särskilt komplext område. Dels finns specifika militära krav på exakta kulörer, dels behövs specifika funktioner hos vissa färger, så som korrosionsskydd m.m. Vidare ska de klara olika väderförhållanden i olika världsdelar där materielen används. För att färgerna ska ha dessa egenskaper behöver de ibland innehålla miljöbelastande kemiska ämnen. FMV arbetar kontinuerligt för att se över färgerna och byta till mer miljöanpassade alternativ där så är möjligt. Exempelvis väger man in miljöperspektivet när man skriver kravspecifikationer för färg. FMV träffar också regelbundet färgleverantörer för att höra hur de arbetar med att ersätta olika miljöbelastande ämnen i färgerna. Fokus är i huvudsak de ämnen som finns på Kandidatlistan i REACH (se sid 9) samt de som berörs av kriterierna i Försvarssektorns kriteriedokument (se sid 8-9). Kromater och toluen är exempel på problematiska ämnen som man aktivt arbetar för att ersätta. När man ersätter en färg är det viktigt att säkerställa att den nya färgen följer ursprungliga tekniska krav samt att den är kompatibel med andra färger och material som den ska användas tillsammans med. *Arbetsgrupp Reparation av försvarsmateriel är ett samarbete mellan Försvarsmakten, FMV och industrin, där tre olika expertgrupper inom området materiel arbetar för att minska Försvarsmaktens driftkostnader och öka tillgängligheten på materielen både i fred och vid insats. Produktkatalog i samarbete med Försvarsmaktens verkstäder En del i FMV:s arbete är att samverka med brukarna av färger ute på Försvarsmaktens verkstäder som står för det faktiska underhållet av materielen. På så sätt får man ta del av deras erfarenheter och utmaningar och får samtidigt möjlighet att utbilda dem i miljöfrågor. Ett nytt initiativ inom Arbetsgrupp Reparation av försvarsmateriel* är framtagande av en produktkatalog för färger till markmateriel. Den ska underlätta för verkstäderna att välja kvalitetssäkrade produkter som är granskade ur ett miljöperspektiv. Det bidrar till att fasa ut miljöbelastande färger. Syftet är också att öka samstämmigheten bland verkstäderna avseende val av färger, så att ett mindre antal produkter används i större volymer. Det medför en mindre mängd överbliven färg som behöver kasseras, vilket i sin tur både sänker kostnader och minskar miljöbelastningen. FMV har lagt ned ett stort arbete på katalogen samt att förankra den hos verkstäderna. För att möta brukarnas behov har man bland annat skickat ut en enkät för att samla in feedback. Responsen var mycket positiv och katalogen bedöms vara färdig för användning under Produktkatalogen ska underlätta för verkstäderna att välja kvalitetssäkrade produkter som är granskade ur ett miljöperspektiv. Det bidrar till att fasa ut miljöbelastande färger. Andzelika Motiejauskaite, projektledare, FMV 16 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

10 Försvarssamarbete rörande REACH inom EU EU:s kemikalielagstiftning, REACH, innebär nya krav på företag, bland annat att säkerställa att kemiska ämnen som man använder är registrerade hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. För försvarsindustrin finns dock vissa särskilda regler. Det medför behov av försvarssamarbete kring miljöfrågan inom EU. Nationella försvarsundantag från REACH I försvarssammanhang används inom många områden, t.ex. ammunition, ytbehandling och färg, kemiska ämnen som industrin önskar hemlighålla av företags- eller försvarsskäl. Dessutom använder försvaret även en del ämnen som är begränsade enligt REACH (se sid 9). För att kunna hantera detta finns det i REACH en skrivning som innebär att det går att begära undantag från kraven i REACH med hänvisning till nationell säkerhet. Undantagen gäller dock endast på nationell nivå. Detta innebär att om ett vapensystem till exempel innehåller ett kemiskt ämne, som har fått ett nationellt undantag i ett EU-land, så kan materielen inte transporteras till ett annat EU-land om inte det kemiska ämnet har samma undantag i det landet. Det försvårar för rörligheten av materiel över gränserna och kan ha negativa effekter på det militära samarbetet inom EU, exempelvis kan samövningar samt bi- och multilaterala materielsamarbeten försvåras. I Sverige är det Generalläkaren som beviljar nationellt försvarsundantag i samråd med Kemikalieinspektionen, men i dagsläget har ännu ingen ansökan inkommit. REACH-grupp för ökad samsyn För att försöka hitta en lösning på problemet med ett strikt nationellt försvarsundantag bildades 2010 en REACH-grupp inom EDA (European Defence Agency/ Europeiska försvarsbyrån*). Arbetet i gruppen syftar till att nå en samsyn bland EU:s medlemsstater för hur man ska hantera, och på sikt harmonisera, försvarsundantaget. FMV representerar Sverige i gruppen. Arbetet i gruppen syftar till att nå en samsyn bland EU:s medlemsstater för hur man ska hantera, och på sikt harmonisera, försvarsundantaget i REACH. Harmonisering av processer för att bevilja undantag EDA:s REACH-grupp har under 2011 haft som sin främsta uppgift att finna vägar till att harmonisera de olika ländernas processer för att bevilja undantag. Om alla hade samma process skulle det vara lättare att anta andra länders undantag utan egen prövning. Bland annat har man tagit fram en offentlig REACHportal ( där de olika länderna ska beskriva sina processer. Syftet är att öka transparensen som ett led i att skynda på harmoniseringen. Länderna har dock olika mognad på området och ännu har endast en minoritet av EU:s medlemsstater lagt in sina processer i portalen, däribland Sverige. REACH-gruppen har även tagit fram ett utkast på mall med viktiga delar som leverantörerna bör ta fram vid ansökan om undantag. Förhoppningen är att mallen ska bli normbildande. Exempel på information som bör anges: det kemiska ämnet och hur det ska användas eventuella risker med användning av ämnet varför det kemiska ämnet inte kan bytas ut mot något annat vilka krav i REACH man avser söka undantag från varför man inte klarar kraven i REACH som man hänvisar till Översyn av formulering i REACH Inför att behovet av en revidering av REACH diskuteras i Europaparlamentet i juni 2012 undersöker EDA:s REACHgrupp, på EU-kommissionens önskan, möjligheten att omformulera den paragraf i REACH, som handlar om försvarsundantaget, så att undantag som beviljas i ett land skulle gälla i samtliga EU-länder. Det är dock en känslig fråga eftersom länderna är måna om sitt självbestämmande och nationella säkerhetsintresse. Om man lyckas skapa en samsyn och harmonisering av processen att bevilja undantag kanske det längre fram kommer att bli mindre känsligt att formulera skrivningen i REACH så att undantag som beviljas i ett land gäller i samtliga länder. FMV ser arbetet i EDA:s REACH-grupp som en viktig del i att stärka försvarssektorns samarbete och samsyn på miljöområdet inom Europa. De olika medlemsländerna i EU hanterar försvarsundantaget på olika sätt. Detta ställer naturligtvis till problem för företag som exporterar försvarsmateriel eller har samarbetspartner eller leverantörer i andra länder (både inom och utanför EU). Vi är medvetna om, och tycker det är mycket bra, att FMV arbetar aktivt med att försöka få till stånd en harmonisering av processerna för hantering av ärenden om försvarsundantag. Frågan är speciellt viktig i program/projekt där flera företag från olika länder deltar. *EDA (European Defence Agency/Europeiska försvarsbyrån): Dess uppdrag är att ge EU bättre försvarskapacitet på området krishantering och att stödja den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Kenth Algotsson, miljöchef för Saab AB samt ordförande i SOFF:s miljögrupp (se sid 16) 18 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

11 Nytt miljötillstånd för FMV:s provplats i Karlsborg FMV:s provplats i Karlsborg har ansökt om och beviljats ett nytt miljötillstånd som motsvarar nya krav på verksamheten. Det nya tillståndet har diskuterats med många intressenter vilket bland annat har bidragit till bättre uppföljning av miljöpåverkan. Nytt miljöuppföljningssystem på provplatsen i Karlsborg På grund av kraven i det nya miljötillståndet har provplatsen i Karlsborg implementerat ett nytt miljöuppföljningsverktyg. Det ger en tydlig och lättillgänglig statistik över provplatsens miljöpåverkan. Förändrad verksamhet kräver nytt tillstånd På provplatsen i Karlsborg provas ammunition över sjö-, luft- och landområden i och omkring Karlsborgs, Motalas och Askersunds kommuner. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och miljötillståndets villkor styr när (dagar på året, tider på dygnet) och hur (skjutplatser, målområden, bullergränser m.m.) provning får genomföras. FMV utför prov på Försvarsmaktens uppdrag och måste idag kunna hantera provverksamheten på ett mer flexibelt sätt än vad tidigare miljötillstånd medgav, exempelvis ökade volymer av skjutning med finkaliberammunition. Därför har man ansökt om ett nytt miljötillstånd som beviljades i november Central samverkan med intressenter Buller är den i särklass mest märkbara miljöpåverkan från verksamheten, men provningen leder också till utsläpp av ämnen, så som tungmetaller, till naturen. De områden som provplatsen nyttjar tangerar och överlappar viktiga naturvärden kring Vättern, exempelvis rekreationsområden, fiskens lekområden och dricksvattentäkt. Målet för provplatsen har varit att i samförstånd med alla intressenter runt Vätternområdet få ett accepterat miljötillstånd som motsvarar provplatsens behov att utföra provning. Arbetet med att utforma ansökan för det nya miljötillståndet har därför bedrivits genom många kontakter med länsstyrelserna, kommunerna och tillsynsmyndigheten Generalläkaren. Även allmänhetens synpunkter och förslag har beaktats i ansökan. Det var en stor utmaning att få de olika intressenterna att förstå varandras behov, men mötena gav resultat och tillståndet beviljades. Effekter av det nya tillståndet I det tidigare tillståndet hade man gränser för totalt antal skott som man fick skjuta. Det nya tillståndet fokuserar istället på gränser för buller och utsläpp av metaller i naturen. Nu finns begränsningar på antal skott i de högre bullernivåerna. Däremot får man skjuta fritt antal skott i den lägsta bullernivån, som knappt hörs utanför provplatsen, så länge man inte överskrider den beviljade mängden utsläpp av metaller. Genom att använda kulfång som samlar in ammunitionen kan FMV:s behov av ökad provning av finkaliberammunition tillgodoses. Genom denna utformning av tillståndet får FMV också incitament att för varje prov se till att det inte stör mer än absolut nödvändigt, detta för att inte förbruka kvoterna i de högre bullernivåerna. Det ger således en extra drivkraft att minska den egna miljöpåverkan i form av buller. Vid ogynnsamt väder kan vissa verksamheter tangera gränsvärdena för buller. Provplatsen arbetar dock aktivt med bl.a. bullerskydd och val av geografisk plats inom provområdet för att minska bullerpåverkan. För att tillståndet skulle beviljas var en viktig förutsättning att Länsstyrelsen hade förtroende för FMV:s arbetssätt och egenkontroll av miljöpåverkan. I tillståndet finns därför krav på ökad uppföljning av miljödata vilket har medfört att egenkontrollverksamhet och uppföljningen av provplatsens miljöpåverkan har förbättrats. En del har varit att man implementerat ett miljöuppföljningsverktyg (se sid 21). Provplatsens miljöpåverkan Provplatsen i Karlsborg följer löpande upp olika miljöfrågor i verksamheten, dels som egenkontroll att villkoren i provplatsens miljötillstånd och aktuell miljölagstiftning efterlevs, dels för att rapportera miljöaspekter till FMV:s miljöledningssystem och tillsynsmyndighet. Uppföljningen av miljöpåverkan delas upp i två huvudområden: Traditionell uppföljning: t.ex. avfall, besiktningar, bränslen och bränsleförbrukare, kemikalier, köldmedia, resurser (el, vatten, papper etc.) och transporter. Uppföljning i produktionen: t.ex. antal provdagar, tider på dygnet, bullernivåer, mängd krut och sprängämnen, utsläpp av metaller och gaser till mark, sjö och luft. Miljöuppföljningssystem skapar integrerat miljötänk Provplatsen i Karlsborg fick beslut om sitt nya miljötillstånd enligt miljöbalken i november I beslutet framkom nya och ökade krav på framförallt miljöuppföljning i produktionen. Provplatsen såg då ett behov av ett stödsystem för hantering av efterfrågade miljöparametrar. Resultatet blev att man beslutade att införa ett miljöuppföljningssystem i verksamheten. Tidigare hanterades provplatsens miljöuppföljning av miljöhandläggaren med stöd av Excel och ett antal textdokument. Med hjälp av det nya uppföljningsverktyget PUMPS (Produktions Uppföljning Miljö Parameter System) fördelas ansvaret för att rapportera in data på berörda medarbetare i organisationen, d.v.s. den som tankar ett fordon registrerar också mängden bränsle i miljöuppföljningssystemet. På så sätt blir miljöarbetet en integrerad del i det dagliga arbetet. Systemet utformades under 2011 och implementeringen påbörjades i början av 2012 och fortgår vid tryck av denna redovisning. Ökad precision i miljödata Genom uppföljningsverktyget får provplatsen bättre kontroll på miljöpåverkan genom att spårbarheten och precisionen ökar. Det är mycket lätt att ta fram rapporter och önskad statistik för olika tidsperioder. Det tydliggör provplatsens möjlighet att agera för en minskad miljöpåverkan och sätta relevanta mål för arbetet framåt. Under försommaren 2012 kommer PUMPS att redovisas för övriga provplatser och FMV:s miljögrupp för att diskutera eventuell vidareutveckling. Det ska vara lätt att göra rätt En viktig del i framtagningen av systemet har varit att göra det enkelt för medarbetarna att registrera miljöpåverkan i verktyget det ska vara lätt att göra rätt. Medarbetarna har tagit emot verktyget positivt och har även bidragit med många värdefulla förbättringsförslag, ett tecken på att intresse finns för att förbättra arbetsrutiner för minskad miljöpåverkan. Vad har den största utmaningen med ansökan varit? En viktig utmaning har varit att samverka med alla intressenter runt Vättern på ett sådant sätt att man kunnat få fram en ansökan som täcker provplatsens behov och samtidigt accepteras av såväl allmänhet som av andra remissinstanser. Jan Jansson, projektledare, FMV:s provplats i Karlsborg Vad är den största nyttan med miljöuppföljningssystemet? Tidigare hanterades provplatsens miljöuppföljning av miljöhandläggaren med stöd av mallar i Excel. Genom införandet av PUMPS kan ansvaret fördelas ut i organisationen. På så sätt blir miljöarbetet en integrerad del i det dagliga arbetet. När året är slut finns all miljödata klar att rapportera till olika intressenter. Lars Emilsson, miljöhandläggare, FMV:s provplats i Karlsborg 20 FMV:s miljöredovisning FMV:s miljöredovisning

Bilaga 2: Försvarssektorns miljösamarbete - organisation, arbetsfördelning och beslutsprocesser

Bilaga 2: Försvarssektorns miljösamarbete - organisation, arbetsfördelning och beslutsprocesser Bilaga 2: Försvarssektorns miljösamarbete - organisation, arbetsfördelning och beslutsprocesser 1 Syfte Detta dokument beskriver organisationsstruktur, arbetsfördelning och beslutsprocesser för försvarssektorns

Läs mer

Hänsyn till ekosystem genom miljöanpassad upphandling. Robert Westlund Miljösamordnare, Försvarets materielverk

Hänsyn till ekosystem genom miljöanpassad upphandling. Robert Westlund Miljösamordnare, Försvarets materielverk Hänsyn till ekosystem genom miljöanpassad upphandling Robert Westlund Miljösamordnare, Försvarets materielverk Försvarets materielverk ISION Effektiv försvarslogistik när och där den behövs I FMV:s uppgift

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Nytt FMV, nya miljöperspektiv

Nytt FMV, nya miljöperspektiv Nytt FMV, nya miljöperspektiv Miljöredovisning 2012-2013 i korthet 1 Innehållsförteckning GD har ordet... 3 Miljöhänsyn vid utveckling och produktion... 4 Miljöhänsyn vid användning och underhåll...6 Miljöhänsyn

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Bilaga 1: Försvarssektorns inriktningar inom miljöområdet

Bilaga 1: Försvarssektorns inriktningar inom miljöområdet Bilaga 1: Försvarssektorns inriktningar inom miljöområdet 1 Bakgrund och förutsättningar för försvarssektorns miljöarbete 1.1 Försvarssektorns unika förutsättningar Försvarssektorns förutsättningar är

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

MILJÖKRAV LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER. Maria Johnson Kjällström

MILJÖKRAV LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER. Maria Johnson Kjällström MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER Godkänd av Approved by Tjst Dept. Maria Johnson Kjällström KV teknisk grund 2013-04-11 1 (7) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer Revision No. ÄB-nr Rev

Läs mer

Lagar och regler om kemikalier

Lagar och regler om kemikalier Exempel från: Håll Sverige Rent Lagar och regler om kemikalier Låt eleverna läsa om lagar och regler kopplat till kemikalier, prata om texterna tillsammans, och avsluta med en frågesport. Läs och frågesporta

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...

Läs mer

Miljökravsmodul: Leverantörens kemikaliearbete/ Supplier s chemical management

Miljökravsmodul: Leverantörens kemikaliearbete/ Supplier s chemical management Miljökravsmodul: Leverantörens kemikaliearbete/ Supplier s chemical management Information till kravställaren Kraven i denna miljökravsmodul kan, generellt, ställas i upphandlingar av varor, kemiska produkter

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Helena Christensen MILJÖKRAV LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER

Helena Christensen MILJÖKRAV LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER MILJÖKRAV FÖR DIREKTA LEVERANTÖRER Godkänd av Approved by Helena Christensen Tjst Dept. KV teknisk grund 2013-04-11 1 (6) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer Revision No. ÄB-nr Rev requisition

Läs mer

RK 6.2 Organisation och ansvar

RK 6.2 Organisation och ansvar Godkänt den: 2018-10-04 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Regionkontoret Syfte Syftet med detta dokument är att klargöra roller, ansvar och befogenheter för miljöarbetet inom Regionkontoret i Region

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare 2011-05-16 Bilaga 2 Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Reach trädde i kraft 1 juni 2007 och är än så länge under infasning. Delar av Reach gäller

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

FXM Försvarsexportmyndigheten Export och internationellt samarbete för framtidens försvar

FXM Försvarsexportmyndigheten Export och internationellt samarbete för framtidens försvar FXM Försvarsexportmyndigheten Export och internationellt samarbete för framtidens försvar FXM 215x215_D.indd 1 2012-10-02 13:08 Vårt uppdrag är att främja svensk försvarsexport men bara om den är av försvarspolitiskt

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Checklista Reach för Nedströmsanvändare

Checklista Reach för Nedströmsanvändare Checklista Reach för Nedströmsanvändare Checklistan tar upp frågor som berör användning av kemiska produkter i den egna verksamheten 2011-05-16 reviderad 2012-03-15 Denna checklista tar endast upp regler

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer

REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH En introduktion till EU:s nya kemikalielagstiftning för Akzo Nobels leverantörer REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande

Läs mer

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

SEMINARIUM OM PRODUKTVAL OCH SUBSTITUTION AV KEMIKALIER

SEMINARIUM OM PRODUKTVAL OCH SUBSTITUTION AV KEMIKALIER SEMINARIUM OM PRODUKTVAL OCH SUBSTITUTION AV KEMIKALIER Stockholm 21 maj 2019 Emil Jansson 1 Program för dagen 10:00 10:40 Naturvårdsverket introduktion, vägledning om miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

NeH Svenska AB. REACH inom räckhåll

NeH Svenska AB. REACH inom räckhåll NeH Svenska AB REACH inom räckhåll Ett gemensamt ansvar Säkerhetstänkande genomsyrar allt vi gör på NeH Svenska AB från vårt sökande efter de bästa produkterna och leverantörerna till vårt CSR-arbete.

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

REACH Kort information för vattenverk om skyldigheter enligt Reach samt råd om vad man bör göra Ordning och reda på kemikalierna!

REACH Kort information för vattenverk om skyldigheter enligt Reach samt råd om vad man bör göra Ordning och reda på kemikalierna! REACH Kort information för vattenverk om skyldigheter enligt Reach samt råd om vad man bör göra Vattenverk som tillverkar desinfektionsmedel kan beröras av registrering enligt Reach. Men om tillverkning

Läs mer

KEMIKALIEPLAN

KEMIKALIEPLAN KS 2018.102 2.11.9 KEMIKALIEPLAN 2018- Fastställd av kommunfullmäktige 2018-12-10 181 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/staben Kemikalieplan Vallentuna kommun Innehåll Om

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs

Läs mer

Kommentarer till checklistans frågor

Kommentarer till checklistans frågor Kommentarer till checklistans frågor Checklistan är tänkt att användas som ett stöd i tillsynen. I detta dokument ges kortfattade kommentarerer till respektive fråga i checklistan. Vi anger vilken artikel

Läs mer

Reach informationskrav för varor och. Echa-databas under avfallsdirektivet

Reach informationskrav för varor och. Echa-databas under avfallsdirektivet Reach informationskrav för varor och Echa-databas under avfallsdirektivet Reach kandidatlista verktyg för företag och konsument 26 april 2019 Anne Marie Vass anne-marie.vass@kemi.se Observera Denna presentation

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

Anvisningar för upphandling och inköp

Anvisningar för upphandling och inköp Kommunstyrelsen 2014-03-11 1 (5) Konsult och uppdrag Utveckling Astrid Stockenberg, 710 10 45 Anvisningar för upphandling och inköp Anvisningar för upphandling och inköp har till syfte att förtydliga riktlinjerna

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116 RUTINBESKRIVNING 1 (11) Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2014-01-30 3.0 Dokumenttitel Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning

Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning Miljökravsmodul: Batterier (Batteries)- anskaffning Information till kravställaren Kraven i denna miljökravsmodul kan ställas på batterier. Vid behov av stöd kontakta hallbarhet@fmv.se. I denna miljökravsmodul

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Vägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017

Vägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017 Vägen till en giftfri miljö Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017 Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället

Läs mer

Landstinget Hallands arbetssätt med upphandlingar

Landstinget Hallands arbetssätt med upphandlingar Landstinget Hallands arbetssätt med upphandlingar Tomas Edvardsson Upphandlingsstrateg Arbetar med uppföljning och analys, upphandlingar och utveckling 1 Landstinget Halland Landstinget har en central

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Miljökravsmodul: Motorfordon med minst fyra hjul avsedda för person eller godstransport inkl. transporttjänster - anskaffning och lease

Miljökravsmodul: Motorfordon med minst fyra hjul avsedda för person eller godstransport inkl. transporttjänster - anskaffning och lease Miljökravsmodul: Motorfordon med minst fyra hjul avsedda för person eller godstransport inkl. transporttjänster - anskaffning och lease Information till kravställaren Kraven i denna miljökravsmodul kan

Läs mer

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018) Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB (Rev. 2018) Innehåll Varför ett miljöledningssystem? 2 Miljöpolicy 2 Miljömål 3 Miljöprogram 4 Ledningens ansvar 11 Varför ett miljöledningssystem? Vårt miljöledningssystem

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Reach tillsyn - nationellt men i samverkan inom EU

Reach tillsyn - nationellt men i samverkan inom EU Reach tillsyn - nationellt men i samverkan inom EU Reach rådets seminarium 11 november 2009 Karin Thorán Reach - gemensamt regelverk inom EU med nationell tillsyn Handel med kemiska produkter (ämnen och

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Upphandling 24. 1:a december 2015. Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015.

Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Upphandling 24. 1:a december 2015. Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015. Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel 1:a december 2015 Upphandling 24 Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015. 2 Varför GPP? Utgångspunkten är den offentliga sektorns marknadsmakt

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Sidan 1 av 201-10-07 sfördelning Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete. Roller och ansvar Ansvaret för miljöarbetet följer

Läs mer

Miljökrav i entreprenadupphandlingar. Historik Gemensamma miljökrav. Miljökrav i upphandlingen av entreprenader. Mycket pengar är det.

Miljökrav i entreprenadupphandlingar. Historik Gemensamma miljökrav. Miljökrav i upphandlingen av entreprenader. Mycket pengar är det. Miljökrav i upphandlingen av entreprenader Miljökrav i entreprenadupphandlingar Spelar det någon roll? Hamnutveckling 6 nov 2018 Maria Aronsson Miljöhandläggare GÖTEBORGS STAD Trafikkontoret, Samhälle

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Det går men det gäller att inte gå ner sig i träsket Att arbeta praktiskt med miljöfrågor i upphandlingar

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Upphandling som verktyg för en giftfri vardag

Upphandling som verktyg för en giftfri vardag Upphandling som verktyg för en giftfri vardag 2017-2018 Film Giftfri förskola https://youtu.be/2pvggu8zani Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid Nationella upphandlingsstrategin Vilka aktörer

Läs mer

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet Agenda Bakgrund Försvarsmaktens uppgift Försvarssektorns energi och klimatarbete Uppdrag Utmaningar

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2013 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2013 02 19 2 Miljöhandlingsplan 2013 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare Datum, Bild 1, Författare Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen 18 november 2011 Lena Jupiter Larsson, FMV Datum, Bild 2, Författare Agenda Presentation av uppdrag: Fas 1 Inhämtning Underlag och

Läs mer

Film: Giftfri förskola. YouTube: Utbildning Giftfri förskola

Film: Giftfri förskola. YouTube: Utbildning Giftfri förskola Film: Giftfri förskola YouTube: Utbildning Giftfri förskola Välkommen till en dag om upphandling och giftfri vardag! Välkomna Giftfri vardag och kemikalieregler Hållbar upphandling Diskussion om samverkan

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2009-0141 Januari 2010 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2009 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer