Kongresshandlingar 2009

Transkript

1 Kongresshandlingar 29 Innehåll: Röstetal och ombud 2 Program och dagordning 3 Mål 21 och framåt 4 Budget samt riktlinjer Valberedningens förslag 12 Motioner 13 Förbundsstyrelsens förslag 1 21 Egna anteckningar 22 Plats: Scandic Star Sollentuna Hotel Aniaraplatsen Sollentuna,Stockholm

2 Röstetal och ombud Distrikt / rasklubb Medlemsantal Röster Andel av medlemsantal (OBS avrundat) Max antal ombud Blekinge ,3 % 2 Dalarna ,33 % 3 Gotland 66 3,77 % 1 Gävleborg ,5 % 3 Halland ,82 % 3 Mellannorrland ,3 % 4 Närke ,21 % 2 Skaraborg ,98 % 5 Skåne ,94 % 12 Småland ,58 % 8 Stockholm ,6 % 7 Sörmland ,4 % 4 Uppland ,57 % 5 Värmland-Dal ,2 % 5 Västmanland ,24 % 2 Västra ,15 % 9 Östgöta ,49 % 3 Övre Norrland ,7 % 5 Distrikten summa ,8 % 83 Australian Cattledog 94 1,12 % 1 Australian Shepherd 511 2,65 % 1 Beauceron 118 1,15 % 1 Belgiska Vallhundar ,3 % 1 Bouvier des Flandres 181 1,23 % 1 Boxer ,69 % 2 Briard 45 2,51 % 1 Collie ,26 % 1 Dobermann 536 2,68 % 1 Hollandse Herdeshond 53 1,7 % 1 Hovawart 581 2,73 % 1 Kelpie 41 2,52 % 1 Riesenschnauzer ,9 % 1 Rottweiler ,73 % 3 Schäfer ,36 % 4 Svart Terrier 84 1,11 % 1 Rasklubbarna summa ,2 % 22 TOTALT % 15 Program och dagordning 1. Kongressens öppnande 2. Fastställande av röstlängden 3. Val av ordförande och vice ordförande för kongressen 4. Förbundsstyrelsens anmälan om protokollförare vid kongressen 5. Val av två justerare, tillika rösträknare, som tillsammans med kongressens ordförande ska justera protokollet 6. Val av kommitté om tre personer som ska ta fram förslag till val av valberedning 7. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av vald delegat och av personer enligt grundstadgarna 7 moment 6 8. Fråga om kongressdelegaterna blivit stadgeenligt kallade 9. Fastställande av dagordning och tidsprogram för kongressen 1. Utdelning av utmärkelsetecken och kallande av hedersledamöter 11. Aktuell information 12. Genomgång av: a) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse 28 inklusive rapport om uppfyllande av mål och uppdrag från föregående kongress b) Balans- och resultaträkning c) Revisorernas berättelse 13. Fastställande av balans- och resultaträkning per den 31 december 28 samt beslut om disposition av vinst eller förlust 14. Beslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 15. Genomgång av förbundsstyrelsens förslag avseende: a) Mål b) Rambudget för närmast kommande verksamhetsår samt preliminär rambudget för de två därpå närmast följande verksamhetsåren c) Medlemsavgift enligt grundstadgarna 4 för närmast kommande verksamhetsår samt preliminär medlemsavgift för de två därpå närmast följande verksamhetsåren d) Andra ärenden samt motioner enligt grundstadgarna 7 moment 7, vilka förbundsstyrelsen har bedömt kan ge konsekvenser för verksamhet eller ekonomi 16. Beslut i ärenden enligt punkt Val av förbundsstyrelse enligt grundstadgarna 8 moment 1 samt beslut om suppleanternas tjänstgörningsordning a) En ordförande (1 år) b) En 2:e vice ordförande (2 år) c) En skattmästare (2 år) d) Två ordinarie ledamöter (2 år) e) Två suppleanter (2 år) 18. Val av två revisorer och två revisorssuppleanter enligt grundstadgarna Val av valberedning enligt grundstadgarna 1 2. Beslut om omedelbar justering av punkterna Beslut om förbundsstyrelsens förslag 22. Beslut om motioner enligt grundstadgarna 7 moment 7 som inte behandlats under punkt Frågor av allmänt intresse, upptages till överläggning - inte beslut - i den mån tiden medger. Frågorna ska skriftligen avlämnas till generalsekreteraren senast den 9 maj 24. Kongressens avslutande Hålltider för helgen Lördag den 9 maj Söndag den 1 maj klockan Förhandlingar klockan Förhandlingar Kaffe Kaffe Lunch Lunch Kaffe 15. Kaffe Mingel 19. Middag Tiderna är ungefärliga och kan komma att ändras. 2 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 3

3 Mål 21 och framåt Från 29 har enligt tidigare beslut den centrala ledningen, förbundsstyrelsen med sina fem utskott, infört målstyrning. Förbundsstyrelsen föreslår fem mål, ett ekonomiskt mål samt fyra verksamhetsmål. Målen fastställs av Kongressen. Ekonomi i balans med stabil likviditet Svenska Brukshundklubben ska ha en ekonomi i balans över tid med en stabil likviditet. Verksamhetsmål 21: Ekonomi i balans 211: Ekonomi i balans samt en likviditet som klarar två månaders drift utan intäkter 212: Ekonomi i balans samt en likviditet som klarar fyra månaders drift utan intäkter 213 och tills vidare: Ekonomi i balans som klarar sex månaders drift utan intäkter. Känneteckensmål ens ekonomi är så stabil att verksamheten inte påverkas av kortsiktiga förändringar i intäkterna. Medlemsökning Medlemsavgifter (avgiftshöjning förutsätts 21) Uppdragsintäkter Försäljning Sponsring Egenfinansiering Intressant verksamhet Produktiva verksamhetsmål Effektiv administration IT-baserade verksamhetssystem Effektiv logistik Samverkan med andra parter. Utveckla ledarskapet Brukshundklubben ska utveckla ledarskapet för att alla medlemmar ska trivas i organisationen. Vi kan utläsa att medlemmar trivs när de vill vara kvar i och aktivt medverka i organisationen. Verksamhetsmål 29: Genomfört nulägesanalys avseende medlemsuppfattning/attityd 21: Alla funktionärsutbildningar innehåller ledarutveckling 212: 75 % av alla ordföranden har genomgått vår ledarutveckling eller motsvarande 215: Alla ordföranden har god kännedom om Brukshundklubbens värdegrund för ledarskap. Känneteckensmål (X, Y och Z fastställs efter genomförd nulägesanalys) 213: X % av alla nya medlemmar känner sig välkomna (enkät efter kurser med start 29 för att bestämma nivå) 213: Y % av nya medlemmar vill vara funktionär i någon form (enkät efter kurser med start 29 för att bestämma nivå) 213: Z % förblir medlem i minst tre år (värdena måste ses över när ett nuläge kan konstateras). Utveckla en värdegrund avseende ledarskap i Brukshundklubben Skapa erforderliga ledarutvecklingsaktiviteter Ledarutveckling ska ingå i all funktionärsutbildning Inslag på alla centrala evenemang Medlemsregistret ska utvecklas för att kunna registrera auktoriserade funktionärer samt förtroendevalda Attitydenkäter. Huvudansvaret för uppdraget ligger på förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Fler medlemmar vill arbeta i Brukshundklubben. Huvudansvarig för uppdraget är förbundsstyrelsen. En väl fungerande organisation som har en ekonomi som är oberoende av kortsiktiga fluktuationer i medlemsantal eller av omvärldsfaktorer utom organisationens kontroll. 4 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 5

4 Aktiva hundar Brukshundklubben ska skapa förutsättningar för alla medlemmar att ge sin hund ett aktivt liv. Verksamhetsmål (X fastställs efter genomförd nulägesanalys) 29: Genomfört nulägesanalys avseende medlemsuppfattning/attityd 213: X % av alla medlemmar är aktiva med sin hund (låta hunden utveckla sina naturliga egenskaper, tävling, prov, tester, utställning mm, umgänge med andra hundar och människor, utbildning). Känneteckensmål 213: Brukshundklubbens verksamhet uppfattas så positivt att fler återkommer till våra olika aktiviteter (mäts via årliga statistiken). Attraktiva tävlingar, prov, tester och utställningar Attraktiva hundägarkurser Utveckla samhällsanpassade prov- och tävlingsformer Samhällsnyttiga hundar Attraktiva aktiviteter Kvalificerade instruktörer Fler möjligheter till tävling, prov, tester och utställning Fler lokalklubbar Skapa förutsättningar för marktillträden. Huvudansvaret för uppdraget ligger på förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Brukshundklubben skapar förutsättningar för ett aktivt hundliv för alla medlemmar så att fler förblir medlemmar i vår organisation. Därigenom får vi friskare hundar med lång livslängd. En god hundhållning och en positiv syn på hundägandet är en tillgång för samhället och stärker Brukshundklubbens varumärke. Funktionsdugliga hundar Brukshundklubben ska skapa en gemensam värdegrund för avelsarbetet, öka och sprida kunskap till medlemmarna för att få funktionsdugliga, det vill säga mentalt sunda och fysiskt friska hundar. Verksamhetsmål 29: Genomfört nulägesanalys avseende medlemsuppfattning/attityd 21: Alla uppfödare av de raser som Brukshundklubben har avelsansvar för har kännedom om den rasspecifika avelsstrategin (RAS) och arbetar efter den 21: 25 % av Brukshundklubbens medlemmar har kännedom om RAS 21: En utvärdering av Mentalbeskrivning Hund (MH) ska ha genomförts för alla de raser som Brukshundklubben har avelsansvar för 211: Minst 5 % av de aktiva uppfödarna har deltagit på en avelsmålskonferens. Känneteckensmål 213: Antalet registrerade valpar av brukshundras har ökat med 5 % jämfört med : 75 % av medlemmar uppfattar Brukshundklubben som den hundorganisation som arbetar för funktionsdugliga, det vill säga mentalt sunda och fysiskt friska hundar. RAS, MH, Avelsdata Information (Brukshunden, Hemsidan, rasklubbars hemsida, avelsmålskonferens) Samarbete med SLU Aktiv valphänvisning Årligen följa upp RAS inom samtliga Brukshundklubbens rasklubbar och vidta erforderliga åtgärder Vart femte år revidera RAS inom samtliga Brukshundklubbens rasklubbar. Huvudansvaret för uppdraget ligger på förbundsstyrelsens organisation. Rasklubbarna ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Ökad kunskap leder till bättre mentalt sunda och fysiskt friska hundar Uppfödare som driver ett målmedvetet och kompetent avelsarbete Minskade veterinärvårdskostnader Minskad andel problemhundar. 6 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 7

5 Samhällsnyttiga hundar Brukshundklubben ska utbilda hundar och hundförare som efterfrågas av våra samarbetspartners för att ge hunden en naturlig funktion i samhället. Verksamhetsmål 29: Genomfört nulägesanalys avseende representation i kommuner samt uppdragsgivarnas uppfattning om vår leveranskvalité 29: Vi är representerade i 2 % av kommunernas Frivilliga Resursgrupper/Föreningsråd 29: Vi har utarbetat en utvecklingsplan för att bredda verksamheten med nyttohundar inom nya samhällsområden såsom exempelvis vårdhundar Från och med 21: Vi utbildar det antal FM-hundar som krävs för att uppfylla aktuellt avtal med Försvarsmakten (FM) Från och med 21: Vi utbildar det antal räddningshundar som krävs för att uppfylla aktuellt avtal med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) 211: Vi är representerade i 25 % av kommunernas Frivilliga Resursgrupper, föreningsråd eller motsvarande 212: 9 % av de som påbörjat en utbildning till nyttohund når godkänt resultat. Känneteckensmål Årligen: Uppdragsgivarna uppger att vi levererar en god kvalitet och är prisvärda Årligen: Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap förnyar avtalen och ger oss nya och/eller utökade uppdrag. Utbildningsplaner Bestämmelserna för provverksamheten Utbildade funktionärer Utbildning, examination och kontraktering av hundekipage Tävlingar och prov Konferenser för tjänstehundsansvariga Lobbyingaktiviteter för ökad samverkan med kommunerna. Etablera nytt arbetssätt Brukshundklubbens uppgift, målstyrning som styrmedel och förbundsstyrelsens organisation ska kommuniceras ut i organisationen. Verksamhetsmål 21: Den centrala organisationens arbetssätt är väl känt i hela organisationen 211: Målstyrning är införd i 75 % av styrelserna för distrikt och rasklubbar 213: Målstyrning är införd i organisationens alla styrelser. Känneteckensmål 21: En majoritet av de förtroendevalda i distrikt och rasklubbar är positiva till förändringen av den centrala organisationens arbetssätt 213: 75 % av de som använder målstyrning i organisationen uppger sig vara nöjda. Nya stadgar Informationssatsningar (Brukshunden, SBK-Info, hemsida, utställningsmonter) Inslag på konferenser och möten Information på års- och medlemsmöten Informationsmaterial Uppföljningar och enkäter. Huvudansvaret för uppdraget ligger på förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Aktiv och välfungerande organisation Fler medlemmar vill engagera sig som förtroendevald eller funktionär. Huvudansvaret för uppdraget ligger på förbundsstyrelsens organisation. Distrikt, lokal- och rasklubbar ansvarar för att medverka inom sin verksamhet. Ger hunden ett aktivt liv och en viktig funktion i samhället såsom att bevaka Sveriges territorium, rädda liv etc. Deltar i internationellt skydds- och säkerhetsarbete Förbättrar folkhälsan Ökar livskvaliteten för både människor och hundar. 8 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 9

6 Budget samt riktlinjer Budget samt riktlinjer (Samtliga siffror är angivna i kronor) (Samtliga siffror är angivna i kronor) Budget och Riktlinjer Utfall Budget Budget Riktlinjer Riktlinjer Intäkter Budget och Riktlinjer Utfall Budget Budget Riktlinjer Riktlinjer Operativt resultat Medlemsintäkter Statliga anslag Finansiella poster Kydingeholm Förlagsverksamheten Resultatkorrigering Brukshunden Koncernresultat efter korrigering Övriga intäkter Sponsorer Summa intäkter Resultat Kostnader Gemensamma kostnader Lokalkostnader Personalkostnader Kontorskostnader IT-kostnader Kommunikationskostnader Kydingeholm Förlagsverksamheten Brukshunden Sponsorer Avskrivningar Övriga gemensamma kostnader Utskottet för organisation Utskottet för medlemsaktiviteter Summa gemensamma kostnader Utskott Utskottet för avel och hälsa Utskottet för samhällsnytta Summa utskottskostnader Kommittéer och sektorer totalt Summa kommittéer och sektorer Kommittéer och sektorer Summa kostnader 1 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 11

7 Valberedningens förslag Utifrån de svar på valberedningens förfrågan om förbundsstyrelsens sammansättning fick vi in ett fåtal förslag som vi har behandlat. Valberedningen har i sitt arbete att ta hänsyn till: Vilka krav det ställs på framtidens förbundsstyrelse utifrån den nya inriktningen med målstyrning I sitt val av kandidater lyssna till organisationens önskemål Krav på kompetens och samarbetsförmåga hos förbundsstyrelsens ledamöter, allt för organisationens bästa För att det ska bli arbetsro och låta den nya organisationen sätta sig så är vårt förslag att detta år inte förändra förbundsstyrelsens sammansättning. Förbundsstyrelsen Mandattid Ordförande Staffan Thorman Omval 1 år 2:e vice ordförande Anders Dahlstedt Omval 2 år Skattmästare Rolf Weiffert Omval 2 år Ordinarie ledamöter Anders Ekholm Omval 2 år Maritha Östlund-Holmsten Omval 2 år Suppleanter Annika Sällvik Omval 2 år Katinka Ryttse Omval 2 år Revisorer Kerstin Hedberg, Aukt. revisor Omval 1 år Eleonor Lindahl, lekman Omval 1 år Revisorssuppleanter Peter Olofsson, Aukt. revisor Omval 1 år Carina Lindström, lekman Omval 1 år Distriktsmotion till SBK:s kongress 29 (Jml SBK:s idag gällande grundstadgas 7.7) SBK:s Skånedistrikt äger jml förbundets grundstadgas 7.7 rätten att inkomma med motion till kongressen 29 varför distriktsstyrelsen (DS) väljer att göra så enligt nedanstående: Domare/beskrivares personnummer Motion nummer 1 Bakgrund Det är dessvärre allmänt känt att det kan försvinna protokoll på vägen till förbundskansliet och därför väljer de flesta klubbar att kopiera framsidorna på protokollen och spara dessa på klubben. Detta förfaringssätt leder till att det finns protokoll tillgängliga med både namnteckning och personnummer på domare/beskrivare på klubbarna fritt för många att läsa och som en följd härav fritt att kunna stjäla/kopiera/missbruka identiteter. Yrkande Personnumret på MH-och MT-protokoll skall bytas ut till en domarkod för att på ett enkelt sätt eliminera den risk identitetsmissbrukande som annars dessvärre måste sägas föreligga. För följande ledamöter i förbundsstyrelsen utgår mandattiden 21 1:e vice ordförande Ionie Oskarson Ordinarie ledamöter Judith Granberg Birgitta Forsberg Tomas Knuutila Suppleant Nina Christoffersson Valberedningen Barbro Olsson Tommy Blomquist Kent Andersson Iréne Karlsson Ulla Hemmings Motivering Vad distriktet fått sig föredraget och förstått skall det finnas en särskilt upprättad kod för varje domare/beskrivare hos SKK varför denna med enkelhet torde kunna användas istället för personnummer. Ärendehantering inom Skånedistriktet Inom Skånedistriktet har ärendet enligt rubricering handlagts enligt följande arbetsgång: D-RuS har till DS inkommit med internt betänkande i ärendet, D-RuS har till DS i okt-8 inkommit med föredragsunderlag till dialog i nov-8 som i sin tur uppdragit åt DS att till kongressen 29 inkomma med en distriktsmotion i rubricerat ärende, handläggningsansvarig inom D-RuS har dess ordförande Stellan Carlsson varit. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 1 12 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Förbundsstyrelsen föreslår att motionen avslås men att FS ges i uppdrag att undersöka möjligheterna hos Svenska Kennelklubben att göra en förändring i linje med motionärens önskan. SBK Skånedistriktet Postadress: c/o Boijertz, Ludvigsborg Dalskogsvägen 4, Höör snummer: kansli@sbkskane.com

8 Motion nummer 2 Motion nummer 2

9 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 2 Förbundsstyrelsen är positiv till andemeningen i motionen om att synliggöra officiella bruksprov från lägre klass och uppåt. Det skulle ge ett mervärde att bruksprovsresultat, likväl som lydnadsdiplom och korningstitel tillsammans med championattitlar framgår på registreringsbevisen. Dessa blir då även synliga på stamtavlor i Avelsdata och möjliggör därmed snabb och värdefull information. Motionärens önskan har dock viss komplexitet i sitt innehåll och skulle kräva mer tid att utreda. Motion nummer 3 Distriktsmotion till SBK:s kongress 29 (Jml SBK:s idag gällande grundstadgas 7.7) SBK:s Skånedistrikt äger jml förbundets grundstadgas 7.7 rätten att inkomma med motion till kongressen 29 varför distriktsstyrelsen (DS) väljer att göra så enligt nedanstående: Med anledning av detta föreslår förbundsstyrelsen att motionen bifalls i så måtto att FS ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en förändring i motionens anda. Avel med hundar med verifierad undermålig mental status Yrkande Hundar för vilka SBK har avelsansvaret som har genomgått MH och avbrutits av beskrivare på grund av oförmåga att avreagera samt hundar som erhåller kryss i någon av rutorna moment 1c 1, moment 6d 5 samt 7c 5 ej får användas i avel. Moment 1 c avhandlar kontakt med vänligt inställd människa och kryss i ruta 1 innebär att hunden avvisat kontaktförsök med aggression och eventuellt bettförsök eller tom bett. Moment 6 och 7 är rena överraskningsmoment, overall och skrammel, varför kryss i ruta 5 innebär att hunden inte bara saknar förmåga att avreagera den visar dessutom en ökande rädsla vid passagerna. Det räcker med att ett av ovanstående kriterier är uppfyllda för att hunden ej ska få användas i avel. Skulle hund som faller in under någon av ovanstående kriterier av någon anledning ändå få avkomma ska denna registreras med avelsförbud som ej kan lyftas. Ovanstående yrkande motiveras av att hundar som uppvisar de reaktioner som beskrivs ovan ofta har problem att klara vardagen varför deras stora problem med att lägga problem bakom sig lätt leder till både psykisk och fysisk ohälsa. Livet blir ångestfyllt och kroppen reagerar med bl a stressmage. Det är en djurskyddsfråga att minimera antalet hundar med mental ohälsa vilket lättast sker genom avel då vi idag har statistiskt säkerställda siffror som visar att rädslor är starkt ärftliga. Motivering I SKKs stadgar 1 Målparagrafen står att SKKs gemensamma mål är att skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren och hundägandet. I SKKs grundregler 2:3 som gäller alla medlemmar står vidare Inte heller använda hund som uppvisar beteendestörningar i form av överdrivna rädslor eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer. 16 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 SBK Skånedistriktet Postadress: c/o Boijertz, Ludvigsborg Dalskogsvägen 4, Höör snummer: kansli@sbkskane.com

10 Motion nummer 3 Motion nummer 3

11 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nummer 3 Förbundsstyrelsen välkomnar motionärens engagemang i hundars mentalitet. Ett av FS mål för är att, genom Utskottet för avel och hälsa, vidmakthålla arbetet från f.d. Kommittén för hundars mentalitet med att utvärdera MH (mentalbeskrivning) och ta fram verktyg till att nyttja resultatet i avel. Svenska Brukshundklubben har under flera år samarbetat med ett antal av Sveriges sakkunniga på vetenskaplig nivå inom området hundars mentalitet, och då främst med mentalbeskrivningar och utvärdering av dessa. Den av Brukshundklubben tillsatta översynsgrupp för MH, har 29 fastslagit att alla nödvändiga utvärderingar rörande MH i stort sett är avslutade. Ytterligare en delrapport genom samverkan med Stockholms Universitet (statistiskgenomgång av MH) är sammanställd och ska presenteras för Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben. Det senaste halvåret har Per Arvelius vid SLU gjort en hel del genetiska analyser av MH i enlighet med önskemål från Brukshundklubben och Kennelklubben. Han har exempelvis skattat arvbarheter för och genetiska korrelationer mellan alla MH:s 33 moment för de 13 mest beskrivna raserna. MH är intressant även ur en samhällelig synvinkel, bl.a. när det gäller vardagsbeteenden, möten med främmande människor, hundars rädslor och aggressioner mm. Under 29 och framöver prioriterar Kennelklubben hundens mentalitet vilket är ett gemensamt intresse med Brukshundklubben. Brukshundklubben är för närvarande ensamma om att arbeta med kartläggningen av beteenden genom MH på ett sätt som gör informationen tillgänglig för alla och inte minst som verktyg för forskningen. Förbundstyrelsens förslag nummer 1 Reviderad tidsplan för implementering av nya stadgar i organisationen Kongressen antog 29 nya grundstadgar för Brukshundklubben. Beslutet fattades enhälligt vid två olika omröstningar. Idag har vi en stor variation i olika stadgar inom Brukshundklubben vilket skapar osäkerhet om vad som gäller. Då de nya grundstadgarna dessutom skiljer sig en del från de tidigare är det angeläget att de nya stadgarna får genomslag ut i samtliga delar av organisationen så fort som möjligt. Vi menar att det är nödvändigt att hålla ett högt tempo i detta arbete för att Brukshundklubbens utveckling inte ska bli lidande. Kongressen beslutade därför 28 att samtliga stadgar som omfattas av Brukshundklubbens grundstadgar ska revideras i enlighet med grundstadgan och börja gälla senast Då processen med att ta fram nya normalstadgar har tagit dragit ut på tiden är det nödvändigt att flytta fram detta datum sex månader för att alla distrikt, lokal- och rasklubbar ska hinna behandla de nya stadgarna i gällande ordning. Förbundsstyrelsen föreslår att de nya normalstadgarna ska träda i kraft i varje distrikt, lokal- och rasklubb senast Motionens innehåll är tillgodosett genom Kennelklubbens regelverk och Jordbruksverkets föreskrifter. Kennelklubbens grundregler är tydliga i sin skrivning, att i avel inte använda hund som uppvisar beteendestörning i form av överdrivna rädslor eller aggressivt beteende t.ex. och så är även Jordbruksverkets föreskrift. Avel Enligt Europarådets konvention om skydd av sällskapsdjur ska hänsyn tas till anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga egenskaper som kan riskera antingen moderns eller avkommans hälsa och välbefinnande. Avsikten med den svenska avelsregleringen är bland annat att tydliggöra vad som är djurskyddsmässigt acceptabelt i fråga om avel för hund och katt, samt ge stöd för de bekämpningsprogram mot ärftliga defekter som idag genomförs inom många rasklubbar. Avel som kan medföra lidande för din hund eller katt är förbjuden. Din hund eller katt får inte heller användas i avel om: den uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för djuret vardagliga situationer, eller... Brukshundklubbens Utskott för avel och hälsa arbetar för att tydliggöra rasklubbarnas och uppfödares ansvar att följa gällande regelverk. Rasklubbarnas RAS (rasspecifik avelsstrategi) innehåller fakta om rasens aktuella mentala status och ger vägledning för aktuella mål i avelsarbetet. Ett av Brukshundklubbens viktigaste mål är att, med hjälp av vetenskapliga fakta och de redan påbörjade/färdigställda redovisningar och arvbarhetsskattningar, arbeta med hundars mentalitet. Utskottet för avel och hälsa har också påbörjat arbetet med att ta fram en instruktionsbroschyr MH som verktyg. Brukshundklubben rasklubbar blir engagerade i arbetet, vilket bl.a. blir ett viktigt instrument för alla kommande utvärderingskrav av RAS. Det är förbundsstyrelsens förhoppning att få möjlighet att fullfölja arbetet med hundars mentalitet och arvbarhetsskattningen under Förbundsstyrelsen föreslår med hänvisning till ovanstående att motionen avslås. 2 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 Svenska Brukshundklubbens kongress 29 21