Forskningsbiblioteken Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Transkript

1 Forskningsbiblioteken 2008 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

2

3 Forskningsbiblioteken 2008 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Statistiska centralbyrån 2009

4 Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2009 Producent Producer SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department Box 24300, SE STOCKHOLM Förfrågningar Christine Lindmark, Kungl. Biblioteket, Inquiries christine.lindmark@kb.se Jessica Persson, Statistiska centralbyrån, jessica.persson@scb.se Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Forskningsbiblioteken Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. URN:NBN:SE:SCB-2009-KUFT0901_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Forskningsbiblioteken 2008 Förord Förord Vanligare att använda en e-bok än att låna en tryckt bok 4,2 miljoner nedladdningar av e-böcker och 3,2 miljoner lån av tryckta böcker Forskningsbiblioteken har under de senaste åren ökat sina strategiska satsningar på inköp och hantering av elektroniska resurser. Under 2008 använde forskningsbiblioteken 72 procent av det totala förvärvsanslaget till inköp av databaser, elektroniska tidskrifter och e-böcker. Resultatet av de medvetna satsningarna är en ökad användning av elektroniskt material på lärosätena. År 2008 var antalet nedladdningar av e-böcker 1 miljon fler än antalet nya hemlån av tryckta böcker. Prognosen från 2007 som pekade mot ett trendbrott både när det gällde antalet lån och användningen av e- böcker har infriats. År 2008 är en viktig brytpunkt då användningen av alla typer av elektroniska resurser ökat. Antalet självstudiekurser på Internet ökar I takt med att bibliotekens elektroniska samlingar växer behöver användarna introduceras och utbildas i informationssökning. Många forskningsbibliotek har utvecklats i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning. Biblioteken uppfattar i allt högre grad att undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information bör vara en viktig del av bibliotekens verksamhet. Under 2008 erbjöd forskningsbiblioteken sammanlagt lärarledda lektionstimmar och cirka personer deltog. Till detta kommer självstudiekurser på Internet. År 2008 fanns sammanlagt 370 olika självstudiekurser tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Det är en ökning med 30 procent från föregående år. Fler sökningar i bibliotekens lokala kataloger Allt mer material blir tillgängligt via bibliotekens lokala kataloger. Sökbarheten ökar för såväl e-böcker som elektroniska tidskrifter. Samtidigt blir användarna allt bättre på att söka information tack vare undervisning och guider på Internet. Antalet sökningar i bibliotekens lokala kataloger ökade med 12 miljoner mellan åren 2007 och 2008, en ökning med 40 procent jämfört med Fler sökningar görs alltså men hur resultatet av sökningarna används återstår att analysera.

6 Förord Forskningsbiblioteken 2008 Högskolebiblioteken och specialbiblioteken väljer olika vägar Högskolorna satsar på inköp av e-resurser Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar tre kategorier av bibliotek: nationalbiblioteket, högskolebiblioteken och specialbiblioteken. Högskolebiblioteken och specialbiblioteken visar en tendens att slå in på olika spår när det gäller den framtida utformningen av den elektroniska samlingen. Högskolebiblioteken satsar på inköp av e-resurser för att öka tillgängligheten för studenter och forskare. Detta har resulterat i att 85 procent av periodikasamlingarna på högskolebiblioteken är digitala. Antalet e-bokstitlar har ökat från 1,1 miljoner år 2007 till 1,6 miljoner år 2008 på högskolebiblioteken. Det är en ökning med 45 procent under loppet av ett år. Specialbiblioteken digitaliserar specialmaterial Istället för inköp av elektroniska resurser digitaliserar vissa specialbibliotek sitt egna specialmaterial som t.ex. patent, musiktryck och rapportserier. År 2008 fanns 64 miljoner digitaliserade dokument. Av dessa fanns 99 procent på specialbiblioteken. Det är en ökning med 33 procent i antalet digitaliserade dokument från 48,2 miljoner år Bland specialbiblioteken är det främst Patent- och registreringsverkets bibliotek som står för ökningen av patent i digital form, men också musiktryck, som redovisas av Statens musikbibliotek, ökar. Sveriges Teatermuseum, Biblioteket och Svenska filminstitutets bibliotek har under en följd av år redovisat en ökning av digitala dokument. Naturvårdsverkets bibliotek ska också nämnas som ett bibliotek som tillhandahåller eget speciellt material i digital form.

7 Forskningsbiblioteken 2008 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 97. Förord... 3 Vanligare att använda en e-bok än att låna en tryckt bok ,2 miljoner nedladdningar av e-böcker och 3,2 miljoner lån av tryckta böcker... 3 Antalet självstudiekurser på Internet ökar... 3 Fler sökningar i bibliotekens lokala kataloger... 3 Högskolebiblioteken och specialbiblioteken väljer olika vägar... 4 Högskolorna satsar på inköp av e-resurser... 4 Specialbiblioteken digitaliserar specialmaterial... 4 Inledning... 7 Så görs statistiken... 7 Annan statistik... 8 Resultat... 9 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp... 9 Serviceutbud och tillgänglighet... 9 Tryckt material i samlingen Lån av tryckt material Fjärrlån Elektroniskt material i samlingen Användning av den elektroniska samlingen Från tryckt material till elektroniskt material, utveckling Undervisning och referensservice Personal Ekonomi Tabeller Teckenförklaring Forskningsbibliotek 2008, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer Forskningsbibliotek 2008, efter utlån från egna samlingar Forskningsbibliotek 2008, efter inkommande fjärrlån Forskningsbibliotek 2008, efter personal, antal helårsverken Forskningsbibliotek 2008, efter driftkostnader Forskningsbibliotek 2008, efter intäkter Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi Statistikens innehåll Statistiska målstorheter Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisningsgrupper Referenstid Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Forskningsbiblioteken 2008 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Mätning Bortfall Korrigering för bortfall Statistikens aktualitet Frekvens Framställningstid Punktlighet Statistikens jämförbarhet Jämförbarhet över tiden Statistikens tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Tillgång till primärmaterial Upplysningstjänster Bilaga Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Bestånd och förvärv (avsnitt 2): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Personal (avsnitt 4): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Ekonomi (avsnitt 5): In English Summary List of tables List of terms Statistiska centralbyrån

9 Forskningsbiblioteken 2008 Inledning Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 77 bibliotek i statistiken. Sedan förra året har Ersta Sköndals högskolebibliotek, Fiskeriverkets bibliotek, Judiska biblioteket och Livsmedelsverkets bibliotek tillkommit som uppgiftslämnare. Lärarhögskolans bibliotek har utgått som uppgiftslämnare eftersom biblioteket från och med 2008 är en del av Stockholms universitetsbibliotek. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (39 st) och specialbibliotek (37 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 208 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. Statistiska centralbyrån 7

10 Inledning Forskningsbiblioteken 2008 När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har Avdelningen för Nationell Samverkan på Kungl. biblioteket ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier ( 8 Statistiska centralbyrån

11 Forskningsbiblioteken 2008 Resultat Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Från att under en följd av år ha haft en stark tillväxt minskade målgruppen år 2004 för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång har sedan fortsatt. Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var år 2008 cirka (2007: cirka , 2006: cirka , 2005: cirka ) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var (2007: , 2006: , 2005: ). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen ( Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 168 timmar per vecka (Anna Lindh-biblioteket) till 8 timmer per vecka (Naturhistoriska Riksmuseet, Forskningsavdelningsbiblioteket). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 62 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 28 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Statistiska centralbyrån 9

12 Resultat Forskningsbiblioteken 2008 Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet timmar biblioteket har öppet med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 128 (Anna Lindhbiblioteket). Se vidare tabell 7. Under 2008 gjordes cirka besök per dag på forskningsbiblioteken (2007: cirka , 2006: cirka , 2005: cirka ). Antalet besök i bibliotekslokalerna ligger kvar på samma nivå som år Statistiken för år 2008 omfattar 77 bibliotek istället för 73 (år 2007). Trenden under senare år har varit en minskning i antalet besök. Minskningen har framförallt skett på högskolebiblioteken, medan besöken på specialbiblioteken hållit sig kvar på samma nivåer från år till år. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt sittplatser ( 2007: , 2006: , 2005: ) och persondatorer (2007: : och 2005: 4 675). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök, blir allt viktigare att mäta, men att utvärdera användningen av webbsidor är komplicerat. Bortfallet i inrapporteringen har även i år varit relativt stort. Det kan ändå konstateras att antalet virtuella besök ökar och att detta tyder på en annan användning av bibliotekens tjänster än de traditionella som erbjuds i bibliotekens lokaler. Tryckt material i samlingen Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7. Lån av tryckt material (se tabell 2 och 7) Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 10,0 miljoner (2007: 10,6 miljoner, 2006: 11,2 miljoner) Den nedgång som 10 Statistiska centralbyrån

13 Forskningsbiblioteken 2008 Resultat redovisades under 2007 har fortsatt under 2008 och tyder på en förändring när det gäller lån av tryckt material. Den tidigare ökningen av antalet lån år från år, kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via Internet och andelen omlån av det totala antalet lån blev allt större medan antalet initiala lån (nya lån) minskade. Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under 2000-talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat och 2008 och uppgick inlånen till cirka (2007: , 2006: , 2005: ). Forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek ligger kvar på samma nivå. Antalet fjärrutlån uppgick 2008 till cirka utlån (2007: , 2006: utlån, 2005: ). Av det totala antalet fjärrutlån var ca initiala lån av originaldokument, d.v.s. huvudsakligen böcker. Antalet kopior som skickas till andra bibliotek ligger också kvar på samma nivå. År 2008 var 15 procent av alla fjärrutlån kopior (2007: 14 procent, 2006: 16 procent, 2005: 20 procent, 2004: 25 procent). Trenden visar att behovet av artikelkopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Istället erbjuder fler bibliotek elektroniska dokumentleveranser. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 94 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och cirka 67 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Elektroniskt material i samlingen (se tabell 1 och 7) Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Under 2008 användes 72 procent av bibliotekens förvärvsbudget till inköp av elektroniska informationsresurser. I slutet av 2008 hade biblioteken tillgång till cirka databaser, närmare periodikatitlar och 1,7 miljoner e-bokstitlar. Av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är 82 procent digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka , samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Statistiska centralbyrån 11

14 Resultat Forskningsbiblioteken 2008 Antalet e-bokstitlar har ökat från 1,2 miljoner år 2007 till 1,7 miljoner år 2008 på forskningsbiblioteken. Det är en ökning med drygt 40 procent under loppet av ett år. Av 39 högskolebibliotek har 33 stycken ett bestånd av e-böcker. Av dessa 33 redovisar 31 högskolebibliotek en ökning av antalet e-bokstitlar under Att antalet titlar ökar på majoriteten av alla högskolebibliotek tyder på en medveten satsning på e-boken. Även specialbiblioteken har ökat sitt bestånd av e-bokstitlar, men i den gruppen är det färre bibliotek som har ett bestånd av e-böcker. För e-boken gäller samma sak som för elektronisk periodika, det vill säga att samma titel kan finnas tillgänglig från flera bibliotek. Sammanfattningsvis kan det ändå konstateras att tillgängligheten till e-böcker har ökat väsentligt, framför allt för användarna på högskolebiblioteken. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. Antalet övriga digitala dokument har ökat avsevärt. I denna kategori redovisas bl. a. enskilda dokument som har digitaliserats av ett bibliotek eller som tillhandahålls i digital form som en del av ett biblioteks samlingar. År 2008 redovisar biblioteken 64 miljoner övriga digitala dokument (2007: 48,2 miljoner 2006: 46,6 miljoner 2005: 41,7 miljoner). Det är framför all specialbiblioteken som redovisar en ökning, och bland dessa är det främst Patentoch registreringsverkets bibliotek som står för ökningen av patent i digital form, men också musiktryck, som redovisas av Statens musikbibliotek, ökar. Sveriges Teatermuseum, Biblioteket och Svenska filminstitutets bibliotek har också under en följd av år redovisat en ökning av s.k. övriga digitala dokument. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Användningen av det digitala materialet mäts i antalet framtagna fulltextdokument. År 2008 laddades cirka 4,2 miljoner fulltextdokument ned från e-böcker (2007: 2,9 miljoner, 2006: cirka 1,3 miljoner, 2005: , 2004: , 2003: ). År 2008 togs cirka 11,8 miljoner fulltextartiklar fram ur seriella publikationer (2007: 10,1 miljoner, 2006: cirka 8,4 miljoner, 2005: 8,1 miljoner, 2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner). År 2008 togs cirka 5,9 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2007: 6,7 miljoner, 2006: cirka 5,3 miljoner, 2005: cirka 5 miljoner, 2004: 4,5 miljoner, 2003: ca 4 miljoner) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen blir allt bättre men är fortfarande inte helt tillförlitlig. Användningen av övriga digitala dokument har ökat på specialbiblioteken under Det är framför allt framtagningen av patent och musiktryck i digital form som ökat i takt med en ökad tillgänglighet. 12 Statistiska centralbyrån

15 Forskningsbiblioteken 2008 Resultat Från tryckt material till elektroniskt material, utveckling Forskningsbibliotekens elektroniska samlingar ökar i omfattning och användning. År 2008 var antalet nedladdningar av e-böcker (4,2 miljoner) större än antalet initiala lån av tryckta böcker (3,2 miljoner). Under perioden 2002 till 2008 har den andel av forskningsbibliotekens förvärvsbudget som gått till inköp av elektroniska informationsresurser ökat från 39 procent till 72 procent. Högskolebiblioteken och specialbiblioteken visar en tendens att slå in på olika spår när det gäller den framtida utformningen av den elektroniska samlingen. Högskolebiblioteken gör strategiska satsningar på inköp av e- resurser för att öka tillgängligheten för studenter och forskare. Antalet titlar av e-böcker, databaser och periodika i elektronisk form har under perioden ökat kontinuerligt på högskolebiblioteken. Istället för inköp av elektroniska resurser ser specialbibliotekens inriktning ut att gå mot ett ökat tillhandahållande av det egna specifika materialet i digital form. Detta redovisas oftast i kategorin Övrigt digitalt material. I denna kategori rapporterar biblioteken digitalisering av enskilda dokument. År 2008 fanns 64 miljoner enheter i kategorin övrigt digitalt material på forskningsbiblioteken, och av dessa fanns 99 procent på specialbiblioteken. Användningen av de elektroniska resurserna har kontinuerligt ökat under perioden , samtidigt som initiala lån och fjärrlån minskat i omfattning. Siffrorna för nedladdning respektive lån säger ingenting om den kvalitativa användningen av det material som laddas ned eller lånas ut. Det går med andra ord inte att säga hur materialet används av den som gör nedladdningen. Det samma gäller det tryckta materialet. Det går inte att veta om en tryckt bok som lånas också läses. Antal elektroniska resurser, utveckling : Antalet databaser har ökat från till (år ) Antalet periodikatitlar har ökat från till Antalet e-böcker, titlar har ökat från till 1,7 miljoner. Antalet övrigt digitalt material har ökat från 6000 till 64 miljoner Användning av elektroniska resurser, utveckling : Antalet nedladdade fulltextdokument från databaser har ökat från 1,4 miljoner nedladdningar till 5,9 miljoner. Antalet nedladdningar av fulltextdokument från periodika har ökat från 2,3 miljoner nedladdningar till 11,8 miljoner. Antalet nedladdningar av fulltextdokument från e-böcker har ökat från nedladdningar till 4,2 miljoner. Antalet framtagningar av övrigt digitalt material har ökat från framtagningar till 1miljon. Statistiska centralbyrån 13

16 Resultat Forskningsbiblioteken 2008 Tryckt material, utveckling av beståndet : Antal hyllmeter tryckt material ökade från till Antal titlar periodika, tryckt form, minskade från till Fjärrlån, utveckling : Antalet fjärrlån minskade från till Lokala lån, utveckling : Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll har diskuterats under senare år. Många universitets- och högskolebibliotek har utvecklats i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning och biblioteken har uppfattat att undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information bör vara en viktig del av bibliotekens verksamhet. Antalet deltagare i bibliotekens undervisning i informationskompetens ökade år 2007 och ligger kvar på ungefär samma nivå år Cirka personer deltog under 2008 (2007: , 2006: , 2005: ). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken lärarledda lektionstimmar under 2008 (2007: , 2006: , 2005: ). Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2008 fanns sammanlagt 370 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken, tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser (2007: 284, 2006: 167 och år 2005: 189). Det är en ökning med 30 procent och tyder på att delar av bibliotekens undervisning styrts till digitala pedagogiska resurser. Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2008 har forskningsbibliotekens personal besvarat inkomna referensfrågor (2007: : , 2005: ). Det är en minskning med 13 procent. Minskningen sker både på högskolebiblioteken och på specialbiblioteken. 14 Statistiska centralbyrån

17 Forskningsbiblioteken 2008 Resultat Av de besvarade referensfrågorna har ca 40 procent kommit i elektronisk form till specialbiblioteken medan motsvarande siffra för högskolebiblioteken är 11 procent. Att antalet referensfrågor visar en vikande tendens medan antalet deltagare i bibliotekens undervisning och antalet digitala pedagogiska resurser ökar visar hur forskningsbibliotekens service och tjänster förändras i takt med att strukturen för informationsförsörjningen utvecklas. Idag behövs t.ex. mer undervisning för att användarna ska kunna tillgodogöra sig och orientera sig i det stora utbud av både tryckt och elektronisk material som biblioteken tillhandahåller. Samtidigt som referensfrågorna minskar sker det en stor ökning i antalet sökningar i bibliotekens lokala kataloger. Antalet sökningar i bibliotekens lokala kataloger, OPAC, ökade med 14 miljoner mellan åren 2007 och Av dessa 14 miljoner sökningar gjordes 13,5 miljoner på högskolebiblioteken. Det är framför allt Uppsala universitetsbibliotek och Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket som står för ökningarna. Bland specialbiblioteken är det Statens musikbibliotek som ökat mest. Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka uppgick vid mätperiodens slut till helårsverken vilket innebär en minskning från föregående år (2007: 2 209, 2006: 2 253, 2005: 2 172). Av de helårsanställda är 64 procent bibliotekarier och dokumentalister (2007: 63 procent, 2006: 64 procent, 2005: 63 procent). Biblioteksassistenter utgör 13 procent ( 2007: 13 procent, 2006: 14 procent, 2005: 15 procent) och fackutbildade specialister 11 procent (2007: 11 procent, 2006: 8 procent, 2005: 8 procent) medan övriga utgör 12 procent (2007:12 procent, 2006: 14 procent, 2005: 14 procent). Siffrorna visar att fördelningen mellan personalkategorierna ser likadan ut som under Den personalkategori som ökat mest i procent räknat under senare år är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, informatörer, ekonomer och systemvetare. Troligtvis speglar det bibliotekens behov av att komplettera bibliotekariernas kompetens med specialistkunskaper från andra yrkeskategorier. Detta verkar logiskt med tanke på den tekniska utvecklingen och bibliotekens förändrade roll när det gäller att förmedla informationskompetens till användarna. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur 2. Övriga, 12 % Fackutbildade specialister, 11 % Biblioteksassistenter, 13 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 64 % Statistiska centralbyrån 15

18 Resultat Forskningsbiblioteken 2008 Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt miljoner kronor (2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545, 2004: miljoner, 2003: miljoner). Av den summan gäller 123,5 miljoner specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 61% Förvärv, tryckt och elektroniskt 24% Övrigt, exklusive lokalkostnader 15% Under flera år har kostnaderna för att kompetensutveckla den egna personalen på forskningsbiblioteken ökat. Under 2008 sker en förändring på högskolebiblioteken och medel som avsatts till kompetensutveckling minskar. På specialbiblioteken sker inte samma förändring, där ligger kostnaderna för kompetensutveckling kvar på samma nivå. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv var 24 procent under år Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har, liksom föregående år, tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. År 2008 gick 72 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2007 var 69 procent, för 2006 var den 65 procent, för 2005 var den 58 procent och för 2004 var den 53 procent. Cirka 91 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2008 uppgick intäkterna till miljoner (77 bibliotek). Motsvarande siffra för år 2007 var miljoner (73 bibliotek), 2006 var den miljoner kronor (75 bibliotek), och för år 2005 var den miljoner (73 bibliotek). Ett lägre antal studenter påverkar anslagen till högskolebiblioteken och flera högskolebibliotek har fått minskade anslag från moderorganisationen. Flera av specialbiblioteken ligger kvar på samma anslagsnivå eller har fått minskade anslag. Se vidare tabell Statistiska centralbyrån

19 Forskningsbiblioteken 2008 Tabeller Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Statistiska centralbyrån 17

20 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2008, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2008, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. "Totalt antal löpande titlar" avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. 18 Statistiska centralbyrån