Forskningsbiblioteken Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Transkript

1 Forskningsbiblioteken 2006 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

2

3 Forskningsbiblioteken 2006 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

4 Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. Förfrågningar Christine Lindmark, Kungliga Biblioteket, Inquiries tfn christine.lindmark@kb.se Bernhard Tesler, Statistiska centralbyrån, tfn bernhard.tesler@scb.se

5 Forskningsbiblioteken 2006 Förord Förord Informationssökaren klarar sig på egen hand Antalet besök i bibliotekslokalerna minskar besöken på webben ökar Under 2006 gjordes totalt cirka besök per dag på forskningsbiblioteken. Det är en minskning med cirka besök per dag jämfört med Av 37 högskolebibliotek redovisar 19 en minskning i antalet besökare. Samtidigt ökar de virtuella besöken på forskningsbiblioteken med 50 procent. Minskat antal referensfrågor på högskolebiblioteken Mellan åren 2005 och 2006 har antalet referensfrågor minskat från cirka till cirka Det är en minskning med drygt 20 procent. Minskningen har framför allt skett på högskolebiblioteken. Forskningsbibliotekens undervisning i informationssökning minskar Antalet deltagare i forskningsbibliotekens lärarledda undervisning har minskat med 1400 personer i jämförelse med Antalet lärarledda lektionstimmar har sjunkit från till Antalet digitala pedagogiska resurser har minskat i antal från 189 till 167. Antalet nya lån minskar omlånen ökar Antalet nya lån på forskningsbiblioteken minskade med under 2006 jämfört med år 2005 medan antalet omlån ökade med Andelen omlån ökade från 56 procent av det totala antalet lån till 58 procent under Användningen av e-böcker har fördubblats Under 2006 var antalet framtagna fulltextdokument i e-boksform 1,3 miljoner, en fördubbling jämfört med Antalet framtagna fulltextdokument i fulltextdatabaser är fortsatt högt och ligger liksom förra året på cirka 5 miljoner nedladdade fulltextdokument. Hur anpassar sig biblioteken till utvecklingen? Besöken i bibliotekslokalerna minskar, referensfrågorna blir färre, antalet nya lån minskar och undervisningen i informationssökning går ned en aning, trots bibliotekens önskan om att undervisa mer. Forskningsbibliotekens målgrupp har minskat något (från helårsstudenter år 2005 till år 2006) men i och med att hela målgruppen aldrig varit aktiva biblioteksanvändare kan detta inte vara hela förklaringen. Istället kan man tolka nedgången som en trend där bibliotekens traditionella tjänster som erbjuds i bibliotekslokalerna håller på att tappa mark. Fram tonar bilden av en informationssökare som klarar sig på egen hand. En informationssökare som inte går till bibliotekets lokaler men som besöker bibliotekets webbplats och som använder bibliotekets digitala utbud som en resurs bland många andra. En informationssökare som inte

6 Förord Forskningsbiblioteken 2006 använder bibliotekets informationsdisk för att ställa referensfrågor och som i en snar framtid hellre läser en e-bok än lånar en tryckt bok. Hur tar biblioteken hand om denne informationssökare på bästa sätt?

7 Forskningsbiblioteken 2006 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 83. Förord...3 Informationssökaren klarar sig på egen hand...3 Antalet besök i bibliotekslokalerna minskar besöken på webben ökar... 3 Minskat antal referensfrågor på högskolebiblioteken... 3 Forskningsbibliotekens undervisning i informationssökning minskar... 3 Antalet nya lån minskar omlånen ökar... 3 Användningen av e-böcker har fördubblats... 3 Hur anpassar sig biblioteken till utvecklingen?... 3 Inledning...7 Så görs statistiken...7 Annan statistik...8 Resultat...9 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp...9 Serviceutbud och tillgänglighet...9 Samlingar...10 Användning av den elektroniska samlingen...11 Låneverksamhet...11 Fjärrlån...12 Undervisning och referensservice...12 Personal...13 Ekonomi...14 Tabeller...15 Teckenförklaring Forskningsbibliotek 2006, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer Forskningsbibliotek 2006, efter utlån från egna samlingar Forskningsbibliotek 2006, efter inkommande fjärrlån Forskningsbibliotek 2006, efter personal, antal helårsverken Forskningsbibliotek 2006, efter driftkostnader Forskningsbibliotek 2006, efter intäkter Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi Statistikens innehåll...45 Statistiska målstorheter...45 Objekt och population...45 Variabler Redovisningsgrupper...47 Referenstid...47 Statistikens tillförlitlighet...49 Tillförlitlighet totalt...49 Mätning Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Forskningsbiblioteken 2006 Bortfall...50 Korrigering för bortfall...51 Statistikens aktualitet...53 Frekvens...53 Framställningstid...53 Punktlighet...53 Statistikens jämförbarhet...55 Jämförbarhet över tiden...55 Statistikens tillgänglighet och förståelighet...59 Spridningsformer...59 Dokumentation...59 Tillgång till primärmaterial...59 Upplysningstjänster...59 Bilaga...61 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bestånd och förvärv (avsnitt 2): Bibliotek, för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller ekonomi (avsnitt 5): In English...83 Summary...83 List of tables...83 List of terms Statistiska centralbyrån

9 Forskningsbiblioteken 2006 Inledning Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 75 bibliotek i statistiken. Nya uppgiftslämnare för 2006 är Anna Lindh-biblioteket (Försvarshögskolans och Utrikespolitiska institutets gemensamma bibliotek), Läkemedelsverkets bibliotek och Statens geotekniska institut, biblioteket. Utgått som uppgiftslämnare har Statens strålskyddsinstitut, biblioteket. Högskolan Trollhättan / Uddevalla, biblioteket heter numera Högskolan Väst, biblioteket. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (38 st) och specialbibliotek (36 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 211 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. Statistiska centralbyrån 7

10 Inledning Forskningsbiblioteken 2006 När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. BIBSAM heter fr.o.m. den 1 februari 2007 avdelningen för Nationell samverkan. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier ( 8 Statistiska centralbyrån

11 Forskningsbiblioteken 2006 Resultat Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag. Gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice håller på att flyttas. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Målgruppen har fördubblats under de senaste 15 åren minskade målgruppen för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång har sedan fortsatt. Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var 2006 cirka (2005: ) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var (2004: ). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen ( Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal forskningsbibliotek, specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Trots att allt fler bibliotekstjänster finns tillgängliga på internet, har bibliotekslokalerna fortfarande betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 168 timmar per vecka (Anna Lindh-biblioteket) till 6 timmar per vecka (Arkitektmuseets bibliotek). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 62 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 27 timmar. De stora biblioteks- Statistiska centralbyrån 9

12 Resultat Forskningsbiblioteken 2006 organisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 128 (Anna Lindhbiblioteket). Se vidare tabell 7. Antalet besök i bibliotekslokalerna har minskat. Under 2006 gjordes cirka besök per dag (2005:71 500) på forskningsbiblioteken. Statistiken för år 2006 omfattar 75 bibliotek istället för 73 (2005). Minskningen i antalet besök redovisas främst av nationalbiblioteket och högskolebiblioteken. 19 av 37 högskolebibliotek redovisar en minskning. De användare som besökte bibliotekslokalerna har under året haft tillgång till sammanlagt sittplatser (2005: ) och persondatorer (2005: 4 675). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika universitets- och högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga via internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod har biblioteken kunnat redovisa detta i tre olika format. I årets statistik redovisas endast ett format; virtuella besök av IP-besökare, se tabell 7. Såväl nationalbiblioteket som de stora universitetsbiblioteken (Uppsala, Lund och Stockholm) visar höga siffror. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Statistiska centralbyråns bibliotek. Att mäta användning av webbsidor är dock komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort. Samlingar (se tabell 1 och 7) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). Av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är 73 procent digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka , samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet 10 Statistiska centralbyrån

13 Forskningsbiblioteken 2006 Resultat ingående högskolorna/ institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast de informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. I slutet av 2006 hade biblioteken tillgång till cirka databaser, e- böcker och 47,2 miljoner övriga digitala dokument. I den senare gruppen ingår exempelvis patent och uppslagsverk i digital form. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet framtagna fulltextdokument. År 2006 togs cirka 5,3 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2005: 5 miljoner, 2004: 4,5 miljoner, 2003: cirka 4 miljoner), cirka 8,4 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer (2005: 8,1 miljoner, 2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner) och cirka 1,3 miljoner fulltextdokument från e-böcker (2005: , 2004: , 2003: ). För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Denna statistikrapportering har hittills inte varit tillförlitlig. Låneverksamhet (se tabell 2 och 7) Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet har emellertid tappat i betydelse eftersom bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 11,2 miljoner. Det är en ökning med cirka lån jämfört med föregående år. Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i figur 1. Ökningen kan bero på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gör det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice. Det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via internet. I genomsnitt 37 procent av de lokala lånen är initiala lån. Omlån utgör alltså en allt större del av den totala lånevolymen. Statistiska centralbyrån 11

14 Resultat Forskningsbiblioteken Låneverksamhet Antal i tusental Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån Anm. För några högskolebibliotek som inte redovisat samtliga låneuppgifter har ändå de uppgifter som lämnats till statistiken tagits i med i beräkningen ovan (åren 2005, 2006) års siffra avseende lokala lån felredovisades i publiceringen av 2004 års statistik. Uppgiften har justerats i detta diagram. Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under 2000-talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat under 2006 och uppgick till cirka (2005: ). Även forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek visar på en minskning i årets siffror. Antalet fjärrutlån uppgick 2006 till cirka utlån (2005: ). Av det totala antalet fjärrutlån var cirka initiala lån av originaldokument, d.v.s. huvudsakligen böcker. Den stora minskningen i forskningsbibliotekens fjärrlånehantering gäller antalet kopior som skickas till andra bibliotek. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. År 2005 var 16 procent av alla fjärrutlån kopior (2005: 20 procent, 2004: 25 procent). Trenden visar på att behovet av artikelkopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och cirka 69 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll har diskuterats under senare år. Många universitets- och högskolebibliotek har utvecklats i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning och biblioteken har uppfattat att undervisning 12 Statistiska centralbyrån

15 Forskningsbiblioteken 2006 Resultat i hur man söker, värderar och refererar till information bör vara en viktig del av bibliotekens verksamhet. Trots detta minskar undervisningen något under Cirka personer deltog under 2006 i forskningsbibliotekens undervisning (2005: ). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken lärarledda lektionstimmar (2005: ). Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2006 fanns sammanlagt 167 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. (2005: 189) Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärnverksamhet på de flesta forskningsbibliotek. Under 2006 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan inkomna referensfrågor, vilket är betydligt färre än förra rapporteringsperioden, då frågor besvarades. Minskningen har framför allt skett på högskolebiblioteken. Specialbiblioteken som grupp visar en liten ökning och framför allt Statistiska centralbyråns bibliotek, Patent- och registreringsverkets bibliotek och Riksdagsbiblioteket visar höga siffror för antalet referensfrågor även i år. Värt att notera är att cirka 35 procent av referensfrågorna till specialbiblioteken kommer i elektronisk form medan motsvarande siffra för högskolebiblioteken är 8 procent. Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka uppgick vid mätperiodens slut till helårsverken vilket innebär en liten ökning (2005: 2 172). Av de helårsanställda är 64 procent bibliotekarier och dokumentalister. Biblioteksassistenter utgör 14 procent och fackutbildade specialister 8 procent och övriga utgör 14 procent. Antalet bibliotekarier och dokumentalister har ökat under 2006 medan antalet biblioteksassistenter har minskat. Den personalkategori som ökar mest procentuellt är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur Personal, antal årsverken 2005 Fackutbildade specialister, 8 % Övriga, 14 % Biblioteksassistenter, 14 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 64 % Anm: Avrundningsfel kan förekomma. Statistiska centralbyrån 13

16 Resultat Forskningsbiblioteken 2006 Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt miljoner kronor (2005: 1 545, 2004: miljoner, 2003: miljoner). Av den summan gäller 123 miljoner kronor specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 60% Förvärv, tryckt och elektroniskt 23% Övrigt, exklusive lokalkostnader 17% Lönekostnaderna har ökat, likaså kostnader för kompetensutveckling jämfört med tidigare rapporteringsperiod. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv är 23 procent. Andelen är alltså lika stor som den varit både år 2004 och Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. År 2006 gick 65 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2005 var 58 procent och för 2004 var den 53 procent. Cirka 90 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen uppgick intäkterna till miljoner kronor (75 bibliotek), motsvarande siffra för 2005 var miljoner (73 bibliotek). Flertalet universitets- och högskolebibliotek har fått ökade intäkter. Både anslag från modereorganisationen och bidrag från offentliga sektorn har ökat. Vissa av specialbiblioteken har fått minskade anslag, medan andra har fått ökade eller ligger kvar på samma nivå. Se vidare tabell Statistiska centralbyrån

17 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Statistiska centralbyrån 15

18 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2006, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2006, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt ) Tre högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Obs! Totalt antal löpande titlar avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning". Förklarande noter i tabell Statistiska centralbyrån

19 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 2. Forskningsbibliotek 2006, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2006, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal lokala lån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån läsesalslån Kategori ej angiven Fjärrutlån, antal dokument Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrutlån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån Kategori ej angiven Fjärrutlån fördelade efter mottagare 2 Bibliotek i Sverige övriga länder Mottagarland ej angivet Totalt antal utlån från egna samlingar 1, Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal Därav direkt till slutanvändare till svenska bibliotek till övriga länders bibliotek Mottagaren ej angiven ) Tre högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av lokala lån. Biblioteket på Blekinge Tekniska Högskola, liksom biblioteket på Högskolan Dalarna, saknar uppgift om antal kopior i stället för lån. Ingen skattning har gjorts för detta bortfall, dock har den del av de lokala lånen som redovisats till statistiken inkluderats i presentationen av lokala lån på riksnivå. 2) Två högskolebibliotek och tio specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrutlån. 3) Kungliga biblioteket, elva högskolebibliotek och sju specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Bortfallskorrigering har endast kunnat göras för ett bibliotek, för avsnittet "Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar". Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", utlån från egna samlingar. Förklarande noter i tabell 7. Statistiska centralbyrån 17

20 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2006, efter inkommande fjärrlån 3. Research libraries 2006, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrinlån Därav angivet som originaldokument papperskopior i stället för lån elektronisk dokumentleverans Kategori ej angiven Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige övriga länder Avsändarland ej angivet ) Fem högskolebibliotek och sju specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrinlån. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", inlån från andra bibliotek. Förklarande noter i tabell Statistiska centralbyrån

21 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 4. Forskningsbibliotek 2006, efter personal, antal helårsverken 4. Research libraries 2006, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Biblioteksassistenter, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Fackutbildade specialister, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Övrig personal, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Samtliga personalkategorier, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken. Statistiska centralbyrån 19

22 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2006, efter driftkostnader 5. Research libraries 2006, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr 1 (exkl lokalkostnader) Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kr Differens Totalt Summa andelar Därav angivet för Personal löner kompetensutveckling totalt Andel i procent 67,8 58,1 73,7 60,4 Förvärv tryckt material elektroniska resurser totalt Andel i procent 3,6 26,4 19,6 23,3 övriga kostnader exklusive lokalkostnader Andel i procent 28,6 15,6 9,1 16,6 Lokalkostnader, tusental kr ) Två högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar uppgift avseende redovisning av lokalkostnad. Ett högskolebibliotek och sex specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om driftskostnader. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Förklarande noter i tabell Statistiska centralbyrån

23 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 6. Forskningsbibliotek 2006, efter intäkter 6. Research libraries 2006, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kronor Differenser Totalt Summa andelar Därav angivet för anslag från moderorganisationen bidrag och intäkter från offentliga sektorn bidrag och intäkter från privata sektorn projektmedel genererade intäkter övrigt ) Ett högskolebibliotek och nio specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om intäkter och anslag. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Summering av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Se kapitlet "Tillförlitlighet totalt", avsnittet "Mätning", ekonomi. Förklarande noter i tabell 7. Statistiska centralbyrån 21

24 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 7. Research libraries 2006, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök /år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Nationalbibliotek Kungliga biblioteket Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Biblioteket Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kalmar. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad. Biblioteket Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska institutets universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Bibl Polishögskolans bibliotek Röda Korsets Högskola. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Statistiska centralbyrån

25 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök /år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbiblioteket Arkitektmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket CAN:s bibliotek FMV Bibliotek Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist Livrustkammarens biblioteket Läkemedelsverkets bibliotek Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksarkivets bibliotek Riksdagsbiblioteket Statens geotekniska institut, biblioteket Statens maritima museer. Biblioteken Statens Museer för Världskultur. Biblioteket Statens musikbibliotek Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Sveriges Teatermuseum. Biblioteket Tekniska museet, Biblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Vitterhetsakademiens bibliotek VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Högskolan i Borås, bibliotek & läranderesurser, redovisade fel uppgift för antal besök per dag år ) Hjälpmedelsinstitutets bibliotek hade stängt vecka 21 t.o.m. vecka 28, totalt 8 veckor, för ombyggnad. 3) Nordiska museets bibliotek var stängt under halva året p.g.a. omflyttning. 4) Statens Museer för Världskultur, biblioteket, har haft stängt under Statistiska centralbyrån 23

26 Tabeller Forskningsbiblioteken (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Nationalbibliotek Kungliga biblioteket Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Biblioteket Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kalmar. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad. Biblioteket Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska institutets universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Bibl Polishögskolans bibliotek Röda Korsets Högskola. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Statistiska centralbyrån

27 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbiblioteket Arkitektmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket CAN:s bibliotek FMV Bibliotek Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist Livrustkammarens biblioteket Läkemedelsverkets bibliotek Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksarkivets bibliotek Riksdagsbiblioteket Statens geotekniska institut, biblioteket Statens maritima museer. Biblioteken Statens Museer för Världskultur. Biblioteket Statens musikbibliotek Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Sveriges Teatermuseum. Biblioteket Tekniska museet, Biblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Vitterhetsakademiens bibliotek VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier. 2) Naturhistoriska riksmuseet, forskningsavdelningsbiblioteket, redovisade omkastade siffror gällande antal löpande titlar för periodika i tryckt form (239 i st. för 1.342) respektive elektronisk form år ) Riksarkivets bibliotek redovisade fel siffra för antal löpande titlar för tidningar år 2005, Siffran skulle ha varit noll. Statistiska centralbyrån 25

28 Tabeller Forskningsbiblioteken (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Tolal, summa Nationalbibliotek Kungliga biblioteket Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Biblioteket Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kalmar. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad. Biblioteket Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska institutets universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Bibl Polishögskolans bibliotek Röda Korsets Högskola. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Statistiska centralbyrån

29 Forskningsbiblioteken 2006 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Tolal, summa Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibl Arbetslivsbiblioteket Arkitektmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket CAN:s bibliotek FMV Bibliotek Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Immigrantinstitutets bibl Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshist Livrustkammarens biblioteket Läkemedelsverkets bibliotek Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsbibl Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksarkivets bibliotek Riksdagsbiblioteket Statens geotekniska institut, biblioteket Statens maritima museer. Biblioteken Statens Museer för Världskultur. Biblioteket Statens musikbibliotek Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Sveriges Teatermuseum. Biblioteket Tekniska museet, Biblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Vitterhetsakademiens bibliotek VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Linköpings universitetsbibliotek inkluderar EBSCO host i redovisningen av periodika antal löpande titlar i elektronisk form. 2) Umeå universitetsbibliotek redovisade fel uppgifter avseende bestånd respektive förvärv för musiktryck år Statistiska centralbyrån 27