Forskningsbiblioteken Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Transkript

1 Forskningsbiblioteken 2007 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

2

3 Forskningsbiblioteken 2007 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

4 Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc. Förfrågningar Christine Lindmark, Kungl. Biblioteket, Inquiries tfn christine.lindmark@kb.se Jessica Persson, Statistiska centralbyrån, tfn jessica.persson@scb.se

5 Forskningsbiblioteken 2007 Förord Förord Snart vanligare att använda en e-bok än att låna en tryckt bok Användningen av e-material ökar och antalet utlån minskar Det sammanlagda antalet nya hemlån av böcker på högskolebiblioteken år 2007 var cirka 3,6 miljoner, medan antalet nedladdningar av e-böcker var 2,9 miljoner, en skillnad på lån. Antalet tillgängliga titlar i e-boksformat har ökat från år 2006 till 1,2 miljoner år 2007, och antalet nedladdningar har under samma period ökat med 1,6 miljoner. Med största sannolikhet blir det alltså inom kort vanligare att använda en e-bok än att låna en tryckt bok, framför allt bland högskolebibliotekens användare. Användningen av fulltextartiklar från seriella publikationer har en fortsatt hög användning. År 2007 togs cirka 10,1 miljoner fulltextartiklar fram ur seriella publikationer och cirka 6,7 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser. Utöver detta kommer användningen av övrigt digitalt material på specialbiblioteken, där patent utgör en stor del. Parallellt med den snabba och omfattande utvecklingen av användningen av elektroniskt material sker en nedgång i antal lån av tryckt material. Under året minskade antalet lokala lån från 11,2 miljoner till cirka 10,6 miljoner. Efter en rad av år under 2000-talet då antalet lån stadigt ökat ser vi alltså för första gången en minskning i användningen av tryckt material. Biblioteken utvecklar nya tjänster Mer undervisning och fler virtuella besök De klassiska tjänsterna i biblioteksvärlden; lån, besök och referensfrågor, tappar mark och ersätts av nya. Detta visar hur forskningsbibliotekens service förändras i takt med att strukturen för informationsförsörjningen utvecklas. Idag behövs t.ex. mer undervisning för att användarna ska kunna tillgodogöra sig och orientera sig i det stora utbud av både tryckt och elektronisk material som biblioteken tillhandahåller. Antalet deltagare i bibliotekens undervisning i informationskompetens ökade med 23 procent under Cirka personer deltog under 2007 och sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken lärarledda lektionstimmar. Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2007 fanns sammanlagt 284 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken, tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser, en ökning med 70 procent jämfört med år Antalet virtuella besök fortsätter att öka. Samtidigt minskar antalet besök i bibliotekslokalerna och antalet referensfrågor. Under 2007 hade forskningsbiblioteken besök per dag, en minskning med cirka 5 procent jämfört med Forskningsbibliotekens personal bevarade referensfrågor, en minskning med 8 procent från förra mätningen.

6 Förord Forskningsbiblioteken 2007 Nya roller kräver kompetensutveckling Av de helårsanställda på forskningsbiblioteken är 63 procent bibliotekarier och dokumentalister. Biblioteksassistenter utgör 13 procent och fackutbildade specialister 11 procent medan övriga utgör 12 procent. Den personalkategori som ökat mest i procent räknat är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, informatörer, ekonomer och systemvetare. Troligtvis ser vi början på en trend där biblioteken får allt större behov av att komplettera bibliotekariernas kompetens med specialistkunskaper från andra yrkeskategorier, något som verkar logiskt med tanke på den tekniska utvecklingen och bibliotekens pedagogiska roll. Under flera år i rad har kostnaderna för att kompetensutveckla den egna personalen på forskningsbiblioteken ökat. Detta kan ses som ytterligare ett tecken på att forskningsbiblioteken ser behovet av att utveckla ny kunskap för framtiden.

7 Forskningsbiblioteken 2007 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 89. Förord...3 Inledning...7 Så görs statistiken...7 Annan statistik...8 Resultat...9 Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp...9 Serviceutbud och tillgänglighet...9 Samlingar...10 Användning av den elektroniska samlingen...11 Låneverksamhet...11 Fjärrlån...12 Undervisning och referensservice...13 Personal...13 Ekonomi...14 Tabeller...17 Teckenförklaring Forskningsbibliotek 2007, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer Forskningsbibliotek 2007, efter utlån från egna samlingar Forskningsbibliotek 2007, efter inkommande fjärrlån Forskningsbibliotek 2007, efter personal, antal helårsverken Forskningsbibliotek 2007, efter driftkostnader Forskningsbibliotek 2007, efter intäkter Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi Statistikens innehåll...47 Statistiska målstorheter...47 Objekt och population...47 Variabler...47 Statistiska mått...49 Redovisningsgrupper...49 Referenstid...50 Statistikens tillförlitlighet...51 Tillförlitlighet totalt...51 Mätning...51 Bortfall...51 Korrigering för bortfall...51 Statistikens aktualitet...53 Frekvens...53 Framställningstid...53 Punktlighet...53 Statistikens jämförbarhet...55 Jämförbarhet över tiden...55 Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Forskningsbiblioteken 2007 Statistikens tillgänglighet och förståelighet...57 Spridningsformer...57 Tillgång till primärmaterial...57 Upplysningstjänster...57 Bilaga...59 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Bibliotekssystem och tillgänglighet (avsnitt 1): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Bestånd och förvärv (avsnitt 2): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Personal (avsnitt 4): Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller Ekonomi (avsnitt 5): In English...89 Summary...89 List of tables...89 List of terms Statistiska centralbyrån

9 Forskningsbiblioteken 2007 Inledning Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 73 bibliotek i statistiken. Sedan förra året har Danshögskolans bibliotek tillkommit som uppgiftslämnare. Statens museer för världskultur, biblioteket, har utgått som uppgiftslämnare. Arbetslivsbiblioteket har lagts ned. Hjälpmedelsinstitutet har tillfälligt avstått från att lämna uppgifter p.g.a. byte av bibliotekssystem. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (38 st) och specialbibliotek (34 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 210 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och tillgänglighet bestånd och förvärv användning personal ekonomi Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. Statistiska centralbyrån 7

10 Inledning Forskningsbiblioteken 2007 När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har Avdelningen för Nationell Samverkan på Kungl. biblioteket ansvaret. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Annan statistik För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier ( 8 Statistiska centralbyrån

11 Forskningsbiblioteken 2007 Resultat Resultat Forskningsbibliotekens uppdrag och målgrupp Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Från att under en följd av år ha haft en stark tillväxt minskade målgruppen år 2004 för första gången sedan 1990-talet. Denna nedgång har sedan fortsatt. Antalet helårsstudenter på de lärosäten som denna rapport omfattar var år 2007 cirka (2006: cirka , 2005: cirka ) och antalet forskande och undervisande personal (helårsekvivalenter) var (2006: , 2005: ). Uppgifter om antal studenter och personal på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och SCB. Ovanstående uppgifter har hämtats från NU-databasen ( Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också tillgängliga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungl. biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för svenska forskningsbibliotek. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Utöver detta är man också ett forskningsbibliotek som är öppet för alla. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 7) Trots att allt fler bibliotekstjänster finns tillgängliga på internet, har bibliotekslokalerna fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Skillnaden i öppethållande är stor mellan de olika biblioteken, allt från 168 timmar per vecka (Anna Lindh-biblioteket) till 8 timmer per vecka (Naturhistoriska Riksmuséet, Forskningsavdelningsbiblioteket). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskole- Statistiska centralbyrån 9

12 Resultat Forskningsbiblioteken 2007 biblioteken är 64 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 27 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet timmar biblioteket har öppet med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan till 128 (Anna Lindh-biblioteket). Se vidare tabell 7. Antalet besök i bibliotekslokalerna minskar. Under 2007 gjordes cirka besök per dag på forskningsbiblioteken (2006: cirka , 2005: cirka ). Statistiken för år 2007 omfattar 73 bibliotek istället för 75 (år 2006) och två högskolebibliotek som tidigare år lämnat uppgifter om antalet besökare (Linköpings universitetsbibliotek och Växjö universitetsbibliotek) har inte haft möjlighet att redovisa detta från år Med hänsyn taget till detta pekar trenden likväl mot en minskning i antalet besök. Minskningen sker framför allt på högskolebiblioteken, medan specialbiblioteken ligger på samma nivåer som tidigare år. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt sittplatser (2006: , 2005: ) och persondatorer (2006: och 2005: 4 675). Nästan alla datorer som är tillgängliga för besökarna har uppkoppling till internet. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på högskolorna. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. Nedgången i antalet besök i bibliotekslokalerna bör ställas mot användningen av bibliotekens tjänster via webbsidan. Antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök, blir allt viktigare att mäta, men att utvärdera användningen av webbsidor är komplicerat. Bortfallet i inrapporteringen har även i år varit relativt stort. Det kan ändå konstateras att antalet virtuella besök ökar och att detta tyder på en annan användning av bibliotekens tjänster än de traditionella som erbjuds i bibliotekens lokaler. Samlingar (se tabell 1 och 7) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (exempelvis tidskrifter och tidningar). Av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken är 77 procent digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. Det samlade antalet titlar i elektronisk form uppgår till cirka , samma titel kan dock finnas tillgänglig från flera bibliotek. En stor del av licensavtalen för de 10 Statistiska centralbyrån

13 Forskningsbiblioteken 2007 Resultat elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast informationsresurser som biblioteken betalar för, och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på internet. I slutet av 2007 hade biblioteken tillgång till cirka databaser, närmare 1,2 miljoner e-böcker och 48,8 miljoner övriga digitala dokument. I den senare gruppen ingår exempelvis patent. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 7. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 7) Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet framtagna fulltextdokument. Användningen har ökat framförallt när det gäller e-böcker. År 2007 laddades cirka 2,9 miljoner fulltextdokument ned från e-böcker (2006: cirka 1,3 miljoner, 2005: , 2004: , 2003: ). Användningen av fulltextartiklar från seriella publikationer har en fortsatt hög ökningstakt. År 2007 togs cirka 10,1 miljoner fulltextartiklar fram ur seriella publikationer (2006: cirka 8,4 miljoner, 2005: 8,1 miljoner, 2004: 7 miljoner, 2003: 5 miljoner). När det gäller användningen av fulltextdatabaser ligger användningen på en fortsatt hög nivå. År 2007 togs cirka 6,7 miljoner fulltextdokument fram från fulltextdatabaser (2006: cirka 5,3 miljoner, 2005: cirka 5 miljoner, 2004: 4,5 miljoner, 2003: ca 4 miljoner) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har blivit bättre men är fortfarande inte helt tillförlitlig. Låneverksamhet (se tabell 2 och 7) Den lokala utlåningen av tryckt material har varit ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet har emellertid tappat i betydelse eftersom bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till cirka 10,6 miljoner (2006: 11,2 miljoner) Efter en rad av år under 2000-talet då antalet lån ständigt ökat ser vi för första gången en minskning i antalet lån. Den tidigare ökningen av antalet lån kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att Statistiska centralbyrån 11

14 Resultat Forskningsbiblioteken 2007 hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via internet. År 2007 utgjorde omlånen 55 procent av hemlånen (2006: 57 procent). Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i figur Låneverksamhet Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån Anm. För några högskolebibliotek som inte redovisat samtliga låneuppgifter har ändå de uppgifter som lämnats till statistiken tagits i med i beräkningen ovan (åren 2005, 2006) års siffra avseende lokala lån felredovisades i publiceringen av 2004 års statistik. Uppgiften har justerats i detta diagram. Den minskning vi ser i antalet lån av tryckta böcker ska ställas mot den snabba och omfattande utvecklingen av användningen av elektroniskt material, framför allt på högskolebiblioteken. Det sammanlagda antalet initiala hemlån (alltså inte omlån) var på högskolebiblioteken år 2007 cirka 3,6 miljoner, medan antalet nedladdningar av e-böcker på högskolebiblioteken var 2,9 miljoner. Det är en mellanskillnad på endast lån. Med största sannolikhet blir det inom kort vanligare att använda en e-bok på ett högskolebibliotek än att låna en tryckt bok. Fjärrlån (se tabell 2, 3 och 7) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under 2000-talet minskat markant. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek har minskat och 2007 och uppgick inlånen till cirka (2006: , 2005: ). Även forskningsbibliotekens utlån av dokument och kopior till andra bibliotek visar på en minskning i årets siffror. Antalet fjärrutlån uppgick 2007 till cirka utlån (2006: utlån, 2005: ). Av det totala antalet fjärrutlån var ca initiala lån av originaldokument, d.v.s. huvudsakligen böcker. Den stora minskningen i forskningsbibliotekens fjärrlånehantering gäller antalet kopior som skickas till andra bibliotek. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. År 2007 var 14 procent av alla fjärrutlån kopior (2006: 16 procent, 2005: 20 procent, 2004: 25 procent). Trenden visar att behovet av artikel- 12 Statistiska centralbyrån

15 Forskningsbiblioteken 2007 Resultat kopior minskat i och med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Istället erbjuder fler bibliotek elektroniska dokumentleveranser. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och cirka 70 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Undervisning och referensservice (se tabell 7) På många lärosäten utvecklas pedagogiken i riktning mot handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande. Detta påverkar främst universitets- och högskolebibliotekens verksamhet, och bibliotekens pedagogiska roll har diskuterats under senare år. Många universitets- och högskolebibliotek har utvecklats i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning och biblioteken har uppfattat att undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information bör vara en viktig del av bibliotekens verksamhet. Antalet deltagare i bibliotekens undervisning i informationskompetens ökade med 23 procent under Cirka personer deltog under 2007 (2006: , 2005: ). Sammanlagt erbjöd forskningsbiblioteken lärarledda lektionstimmar (2006: , 2005: ). Till detta kommer självstudiekurser på internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. År 2007 fanns sammanlagt 284 olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken, tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser (2006: 167 och år 2005: 189). Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2007 har forskningsbibliotekens personal besvarat inkomna referensfrågor (2006: , 2005: ). Den minskning som vi sett i antalet frågor har framför allt skett på högskolebiblioteken, medan specialbiblioteken som grupp ligger på samma nivåer som tidigare. Av de besvarade referensfrågorna har ca 34 procent kommit i elektronisk form till specialbiblioteken medan motsvarande siffra för högskolebiblioteken är 8 procent. Att antalet referensfrågor visar en vikande tendens medan antalet deltagare i bibliotekens undervisning ökar visar hur forskningsbibliotekens service och tjänster förändras i takt med att strukturen för informationsförsörjningen utvecklas. Idag behövs t.ex. mer undervisning för att användarna ska kunna tillgodogöra sig och orientera sig i det stora utbud av både tryckt och elektronisk material som biblioteken tillhandahåller. Personal (se tabell 4 och 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka uppgick vid mätperiodens slut till helårsverken vilket innebär en minskning från föregående år.(2006: 2 253, 2005: 2 172). Statistiska centralbyrån 13

16 Resultat Forskningsbiblioteken 2007 Av de helårsanställda är 63 procent bibliotekarier och dokumentalister (2006: 64 procent, 2005: 63 procent). Biblioteksassistenter utgör 13 procent (2006: 14 procent, 2005: 15 procent) och fackutbildade specialister 11 procent (2006: 8 procent, 2005: 8 procent) medan övriga utgör 12 procent (2006: 14 procent, 2005: 14 procent). Den personalkategori som ökar mest i procent räknat är fackutbildade specialister. Denna personalkategori utgörs av personer med annan profession än bibliotekariens, exempelvis pedagoger, informatörer, ekonomer och systemvetare. Troligtvis ser vi början på en trend där biblioteken får allt större behov av att komplettera bibliotekariernas kompetens med specialistkunskaper från andra yrkeskategorier. Detta verkar logiskt med tanke på den tekniska utvecklingen och bibliotekens förändrade roll när det gäller att förmedla informationskompetens till användarna. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av figur Personal, antal helårsverken 2007 Övriga, 12 % Fackutbildade specialister, 11 % Biblioteksassistenter, 13 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 63 % Anm: Avrundningsfel kan förekomma. Ekonomi (se tabell 5 7) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt miljoner kronor (2006: 1 650, 2005: 1 545, 2004: miljoner, 2003: miljoner). Av den summan gäller 123 miljoner specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 61% Förvärv, tryckt och elektroniskt 24% Övrigt, exklusive lokalkostnader 15% Lönekostnaderna har ökat jämfört med tidigare rapporteringsperiod. Under flera år har även kostnaderna för att kompetensutveckla den egna personalen på forskningsbiblioteken ökat. Det senare kan ses som ytterligare ett tecken på att forskningsbiblioteken ser värdet i att utveckla ny kunskap för framtiden. 14 Statistiska centralbyrån

17 Forskningsbiblioteken 2007 Resultat Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv är 24 procent. Abonnemang på eller inköp av elektroniska resurser har tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. År 2007 gick 69 procent av förvärvskostnaderna till elektroniska resurser. Motsvarande siffra för 2006 var 65 procent, för 2005 var den 58 procent och för 2004 var den 53 procent. Cirka 90 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2007 uppgick intäkterna till miljoner (73 bibliotek), motsvarande siffra för år 2006 var miljoner kronor (75 bibliotek), och för år 2005 var den miljoner (73 bibliotek). Ett lägre antal studenter påverkar anslagen till högskolebiblioteken och flera högskolebibliotek har fått minskade anslag från moderorganisationen. Flera av specialbiblioteken ligger kvar på samma anslagsnivå eller har fått minskade anslag. Se vidare tabell 7. Statistiska centralbyrån 15

18 16 Statistiska centralbyrån

19 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Statistiska centralbyrån 17

20 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2007, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2007, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal löpande titlar Periodika Varav tryckt Varav elektroniskt Tidningar Varav tryckt Varav elektroniskt ) Ett specialbibliotek saknar helt eller delvis beståndsuppgifter avseende antal löpande titlar för periodika 2) Ett högskolebibliotek och två specialbibliotek saknar helt eller delvis beståndsuppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. "Totalt antal löpande titlar" avser endast de bibliotek som redovisat totala beståndet för både periodika och tidningar. Summeringen av andelar stämmer således inte med redovisade totaler. 18 Statistiska centralbyrån

21 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 2. Forskningsbibliotek 2007, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2007, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal lokala lån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån läsesalslån Kategori ej angiven Fjärrutlån, antal dokument Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrutlån Därav angivet som hemlån, initiala lån hemlån, omlån kopior i stället för lån Kategori ej angiven Fjärrutlån fördelade efter mottagare 2 Bibliotek i Sverige övriga länder Mottagarland ej angivet Totalt antal utlån från egna samlingar 1, Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal Därav direkt till slutanvändare till svenska bibliotek till övriga länders bibliotek Mottagaren ej angiven ) Ett högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av lokala lån. 2) Ett högskolebibliotek och ett specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrutlån. 3) Fyra högskolebibliotek och fem specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Statistiska centralbyrån 19

22 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2007, efter inkommande fjärrlån 3. Research libraries 2007, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument Justera till "uppgift saknas" S:a antal bibliotek Totalt antal fjärrinlån Därav angivet som Originaldokument papperskopior i stället för lån elektronisk dokumentleverans Kategori ej angiven Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige övriga länder Avsändarland ej angivet ) Ett högskolebibliotek och tre specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter avseende redovisningen av fjärrinlån. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. 20 Statistiska centralbyrån

23 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 4. Forskningsbibliotek 2007, efter personal, antal helårsverken 4. Research libraries 2007, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Biblioteksassistenter, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Fackutbildade specialister, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Övrig personal, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Samtliga personalkategorier, antal helårsverken S:a antal bibliotek Totalt antal helårsverken Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken. Statistiska centralbyrån 21

24 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek 2007, efter driftkostnader 5. Research libraries 2007, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr 1 (exkl lokalkostnader) Uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kr Differens Totalt Summa andelar Därav angivet för Personal löner kompetensutveckling totalt Andel i procent 71,2 58,8 66,9 60,8 Förvärv tryckt material elektroniska resurser totalt Andel i procent 4,0 26,7 20,8 23,7 övriga kostnader exklusive lokalkostnader Andel i procent 24,8 14,5 12,2 15,5 Lokalkostnader, tusental kr ) Tre specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om driftskostnader. Två högskolebibliotek och sex specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgift om lokalkostnader. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. 22 Statistiska centralbyrån

25 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 6. Forskningsbibliotek 2007, efter intäkter 6. Research libraries 2007, by incomes Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala intäkter, tusental kronor /uppgift saknas S:a antal bibliotek Totalt tusental kronor Differenser Totalt Summa andelar Därav angivet för anslag från moderorganisationen bidrag och intäkter från offentliga sektorn bidrag och intäkter från privata sektorn projektmedel genererade intäkter övrigt ) Ett högskolebibliotek och åtta specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter om intäkter och anslag. Anm. Vissa uppgifter har inte kunnat särredovisas, men ingår ändå i redovisningen av totaler. Summeringen av andelar stämmer således inte alltid med redovisade totaler. Statistiska centralbyrån 23

26 Tabeller Forskningsbiblioteken Forskningsbibliotek Bestånd, användning, personal och ekonomi 7. Research libraries 2007, by stock, use, staff, and economy Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök /år Antal sittplatser Totalt varav med internetuppkopp ling Nationalbibliotek Kungliga biblioteket Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kalmar. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad. Biblioteket Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungliga Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Biblioteket Polishögskolans bibliotek Röda Korsets Högskola. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Statistiska centralbyrån

27 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Serviceutbud Publika datorer Serviceställen Besök per dag Virtuella besök av IP-besök /år Antal sittplatser Totalt varav internetuppkopp ling Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Arkitekturmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket CAN:s bibliotek Danshögskolans bibliotek FMV Bibliotek Immigrantinstitutets bibliotek Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Livrustkammarens biblioteket Läkemedelsverkets bibliotek Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksarkivets bibliotek Riksdagsbiblioteket SIPRI Library and Documentation Department Statens maritima museer. Biblioteken Statens musikbibliotek Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Sveriges Teatermuseum. Biblioteket Tekniska museet, Biblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Vitterhetsakademiens bibliotek VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek Statistiska centralbyrån 25

28 Tabeller Forskningsbiblioteken (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Nationalbibliotek Kungliga biblioteket Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kalmar. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad. Biblioteket Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek Kungliga Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Biblioteket Polishögskolans bibliotek Röda Korsets Högskola. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Statistiska centralbyrån

29 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Öppethållande Bestånd av böcker och seriella publikationer i tryckt form Dagar per år varav dagar med red. service Timmar per vecka varar timmar med red. service Bestånd, hyllmeter Därav % i öppna samlingar Förvärv, hyllmeter Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Arkitekturmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket CAN:s bibliotek Danshögskolans bibliotek FMV Bibliotek Immigrantinstitutets bibliotek Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Kungl. vetenskapsakademien, centrum för vetenskapshistoria Livrustkammarens biblioteket Läkemedelsverkets bibliotek Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksarkivets bibliotek Riksdagsbiblioteket SIPRI Library and Documentation Department Statens maritima museer. Biblioteken Statens musikbibliotek Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Sveriges Teatermuseum. Biblioteket Tekniska museet, Biblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Vitterhetsakademiens bibliotek VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier. Bibliotek inkluderar vidare EBSCOhost i redovisningen av antal löpande titlar av periodika i elektronisk form. 2) Nordiska museet har under året bytt lokaler vilket är en förklaring till skillnader mellan föregående år gällande bestånd etc. Statistiska centralbyrån 27

30 Tabeller Forskningsbiblioteken (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Total, summa Nationalbibliotek Kungliga biblioteket Högskolebibliotek Anna Lindh - biblioteket Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kalmar. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Kristianstad. Biblioteket Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungl. Konsthögskolan. Arkitekturskolans bibliotek Kungliga Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket Malmö högskola. Bibliotek och IT Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskolas bibliotek Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Biblioteket Polishögskolans bibliotek Röda Korsets Högskola. Biblioteket Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Södertörns högskolebibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Växjö universitetsbibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa Högskolebibliotek Statistiska centralbyrån

31 Forskningsbiblioteken 2007 Tabeller 7. (forts.) Bibliotekstyp/bibliotek (vid) Seriella publikationer, bestånd av antal löpande titlar Tryckt form Periodika Elektronisk form Summa, Tryckt form Tidningar Elektronisk form Summa Total, summa Specialbibliotek Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Arkitekturmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket CAN:s bibliotek Danshögskolans bibliotek FMV Bibliotek Immigrantinstitutets bibliotek Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Kungl. vetenskapsakademien, centrum för vetenskapshistoria Livrustkammarens biblioteket Läkemedelsverkets bibliotek Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksarkivets bibliotek Riksdagsbiblioteket SIPRI Library and Documentation Department Statens maritima museer. Biblioteken Statens musikbibliotek Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Sveriges Teatermuseum. Biblioteket Tekniska museet, Biblioteket Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Vitterhetsakademiens bibliotek VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BIC Summa Specialbibliotek Summa samtliga Bibliotek ) Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter - ej monografiserier. Bibliotek inkluderar vidare EBSCOhost i redovisningen av antal löpande titlar av periodika i elektronisk form. 2) Nordiska museet har under året bytt lokaler vilket är en förklaring till skillnader mellan föregående år gällande bestånd etc. Statistiska centralbyrån 29