Svenska forskningsbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska forskningsbibliotek"

Transkript

1 Kungl. Biblioteket BIBSAM Svenska forskningsbibliotek Treårsrapport. 1998, 1999 och 2000 Henrik Åslund 1:e handläggare

2 Innehållsförteckning Förord Definitioner och avgränsningar Universitets- och högskolebibliotekens utveckling Kvantitativ utveckling Studenterna och tillgången till biblioteken Ekonomisk utveckling Prisökningar på tidskrifter Beståndsutvecklingen Personal Låneverksamhet Biblioteksbyggnader och biblioteksorganisationer IT-utveckling Sammanfattning och analys svenska universitets- och högskolebibliotek Utvecklingen vid de övriga forskningsbiblioteken Serviceutbud Bestånd av böcker och tidskrifter Låneverksamhet Lokala lån Fjärrlån Personal Källförteckning, appendix och tabeller Källförteckning Appendix Appendix 1. Lista över biblioteken i den statliga forskningsbiblioteksstatistiken (BIBSAM-biblioteken) Appendix 2. Fjärrlån totalt samt kompensationsbelopp för Appendix 3. Fjärrlån totalt samt kompensationsbelopp för Appendix 4. Fjärrlån totalt samt kompensationsbelopp för Tabeller. Universitets- och högskolebibliotek

3 Förord KB skall enligt sin instruktion vart tredje år till regeringen inge en rapport med en analys av utvecklingen avseende de vetenskapliga biblioteken i landet. Rapporterna tar sin utgångspunkt i den statistik som varje år, på Kungl. bibliotekets uppdrag, samlas in av Statistiska centralbyrån (SCB) och publiceras i SCB:s Statistiska meddelanden, Ku 13. Det innebär att tyngdpunkten ligger på de mätbara aspekterna av forskningsbibliotekens utveckling. Det finns, sägs det, tre olika former av bedrägeri: lögn, förbannad dikt och statistik. Sant är att uttolkning av biblioteksstatistik är en grannlaga uppgift. Mer eller mindre dolda olikheter i lokala förhållanden försvårar jämförelser mellan bibliotek. Ett sådant exempel är det faktum att lokalkostnader ibland innefattas i bibliotekets budget, ibland inte. Därför kan dessa kostnader inte tas med i statistiken, vilket är beklagligt i en tid av ständigt återkommande ny- och utbyggnader av bibliotek. En annan svårighet är eftersläpningen i redovisningen. Föreliggande treårsrapport baserar sig på statistik från åren Det betyder t.ex. att vi här inte ser mer än början av den snabba övergång från tryckta till elektroniska tidskrifter som skett under den allra senaste tiden. Inte heller redovisas de akuta ekonomiska svårigheter som, främst p.g.a. minskade anslag till moderorganisationerna, drabbat vissa universitets- och högskolebibliotek under den allra senaste tiden. Med dessa reservationer vill jag ändå hoppas och tro att det i rapporten finns åtskilligt av intresse att hämta för beslutsfattare på såväl lokal som nationell nivå. Det bestående intrycket är att de svenska forskningsbibliotekens verksamhet fortsatt är stadd i snabb förändring. Kjell Nilsson Biblioteksråd och chef för BIBSAM 3

4 1 Definitioner och avgränsningar Med forskningsbibliotek avses i föreliggande rapport bibliotek som är allmänt tillgängliga, som till någon del har statlig finansiering, och som har som en primär uppgift att betjäna högre utbildning och/eller forskning. De ska också ha en personalstyrka om minst tre årsverken. Mot dessa kriterier svarar 35 universitets- och högskolebibliotek samt 20 icke-akademiska s.k. specialbibliotek. De 35 universitets- och högskolebiblioteken är i rapporten indelade i 3 grupper; biblioteken vid universiteten, fackhögskolorna och de mindre och medelstora högskolorna (MoM): Universitet 1. Göteborgs universitet 2. Karlstads universitet 3. Linköpings universitet 4. Lunds universitet 5. Stockholms universitet 6. Umeå universitet 7. Uppsala universitet 8. Växjö universitet 9. Örebro universitet Fackhögskolor 1. Chalmers tekniska högskola 2. Försvarshögskolan 3. Handelshögskolan 4. Idrottshögskolan i Stockholm 5. Karolinska institutet 6. Konstfack 7. Kungl. tekniska högskolan 8. Luleå tekniska universitet 9. Lärarhögskolan i Stockholm 10. Polishögskolan 11. Sveriges lantbruksuniversitet Mindre och medelstora högskolor 1. Blekinge Tekniska Högskola 2. Högskolan Dalarna 3. Högskolan i Borås 4. Högskolan i Gävle 5. Högskolan i Halmstad 6. Högskolan i Jönköping 7. Högskolan i Kalmar 8. Högskolan i Kristianstad 9. Högskolan i Skövde 10. Högskolan på Gotland 11. Högskolan Trollhättan/Uddevalla 12. Malmö högskola 13. Mitthögskolan 14. Mälardalens högskola 15. Södertörns högskola De icke akademiska biblioteken består av biblioteken vid: 1. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 2. Arbetslivsbiblioteket 3. Nationalmuseum & Moderna Museet 4. Kungl. biblioteket 5. Kungl. skogs- och lantbruksakademien. 6. Naturvårdsverket 7. Nordiska Afrikainstitutet 8. Nordiska museet 9. Patentverket 10. Riksarkivet 11. Riksdagsbiblioteket 12. Statens musikbibliotek 13. Statistiska centralbyrån 14. Svenska barnboksinstitutet 15. Svenska Filminstitutet 16. Sveriges geologiska undersökningar 17. Utrikespolitiska institutet 18. Vitterhetsakademien 19. Väg- och transportforskningsinstitutet 20. Östasiatiska museet En redovisning av alla statligt finansierade och allmänt tillgängliga forskningsbibliotek, inklusive bibliotek med en personalstyrka mindre än tre årsverken, finns i appendix

5 2 Universitets- och högskolebibliotekens utveckling 2.1 Kvantitativ utveckling Figuren nedan visar den relativa förändringen av ett antal, för högskolebiblioteken, centrala faktorer under perioden. Univ.- och högskolebibliotekens utveckling ,77% (E-tidskrifter) -2,51% (Seriella publ. tryck) -0,30% (Årlig tillväxt, tryck) 7,52% (Personal, helårsverke) 18,92% (Sittplatser) 25,71% (Lokala lån) -2,21% (Fjärrlån) 2,71% (Öppettimmar) 10,75% (Studenter) 21,76% (Bibliotekskostnader) 31,16% (Högskolans kostnader) 34,45% (Förvärvskostnader) 18,90% (Tidskriftspriser - tryck) -10,00% 40,00% 90,00% 140,00% 190,00% Förklaring: 1. E-tidskrifter: elektroniska tidskrifter i avtal. 2. Löpande seriella publikationer är antalet tidningar, tidskrifter och årsböcker samt serier (rapportserier, kongresserier, monografiserier etc.) 3. Årlig tillväxt: som tillväxt räknas de dokument som under statistikperioden förvärvats till samlingen, vare sig detta skett genom köp, gåva, byte eller på annat sätt (dock ej depositioner) 4. Antal helårsverken: antal personer omräknat i heltidstjänster. 5. Antal sittplatser under bibliotekets kontroll som kan utnyttjas för studier, t.ex. läsplatser, sittplatser vid mikrofilmsläsare, kataloger, grupprum etc. 6. Lokala lån: lån till låntagare på plats vid biblioteket. 7. Fjärrutlån: lån till låntagare vid annat bibliotek 8. Öppettimmar: antal timmar biblioteket har öppet 9. Studenter: antal helårsstuderande vid högskolan eller universitetet 10. Bibliotekskostnader. Bibliotekets totala kostnader exklusive lokalkostnader 11. Högskolekostnader: högskolans kostnader inklusive lokalkostnader 12. Förvärvskostnader omfattar samtliga utgifter för dokument som ingår i bibliotekens samlingar. Hanteringskostnader ingår inte. 13. Litteraturpriser/tidskrifter: prisökning för tidskrifter i utgivares eller förlagsvaluta. Valutakursförändringar ej inräknade. 5

6 2.2 Studenterna och tillgången till biblioteken Serviceutbudet, vad gäller högskolebiblioteken, bestod i slutet av perioden av 132 serviceställen, jämfört med 117 vid periodens början. Med serviceställe menas huvudbibliotek samt biblioteksfilialer vid högskolan. Studentantalet /- antal +/- procent Summa universitet ,83% Summa fackhögskolor ,75% Summa MoM högskolor ,48% Totalt ,75% Antalet studenter vid de svenska universiteten och högskolorna fortsätter att öka. Under treårsperioden har antalet studenter ökat med nästan 11 procent, men utvecklingen är mycket disparat. Den största ökningen har skett på de mindre och medelstora högskolorna, där har antalet studenter ökat från till , nästan 50 procent. Fackhögskolornas studentantal har ökat under perioden med 9,75 procent, medan det på universiteten har minskat med 2,83 procent. Under treårsperioden har antalet förväntade användare, dvs. antalet studenter, forskare, personal och del av allmänheten som kan väntas använda biblioteket, ökat från till , uttryckt i procent en ökning med 33,5 procent. Under 1997 besöktes de svenska högskole- och universitetsbiblioteken av användare per dag, 2000 var den siffran , en ökning med över 25,8 procent under treårsperioden. Det har under perioden tillkommit ett ansenligt antal sittplatser och antalet studenter per sittplats minskar i jämförelse med treårsperiodens början. Det är på de mindre och medelstora högskolorna som sittplatserna, procentuellt sett, ökar mest, med 71,1 procent. Men även på universiteten och fackhögskolorna kan man notera en tillväxt konkurrerade 14,7 studenter om samma sittplats. I slutet av 2000 var den siffran nere i 13,2. Antal sittplatser och antal studenter per sittplats Antal studenter per sittplats Antal sittplatser (totalt) / /- Summa universitet ,2% 14,9 14,3-0,60 Summa fackhögskolor ,7% 13,6 9,6-3,96 Summa MoM högskolor ,1% 15,0 13,2-1,80 Totalt ,9% 14,7 13,2-1,54 Variationen inom respektive bibliotekskategori är också stor. Exempelvis konkurrerar 43 studenter om samma plats på högskolan i Gävle, medan antalet studenter på Jönköpings högskolebibliotek bara är 6,6 per sittplats. På universiteten varierar tillgången till 6

7 sittplatser från 7,8 studenter per plats på Uppsala universitetsbibliotek till 28,7 studenter per plats vid Lunds universitets bibliotek. Bibliotekens öppettider har under perioden ökat från i genomsnitt 59,7 timmar per vecka till 61,4 timmar per vecka, vilket motsvarar en ökning av öppethållandet med 2,7 procent. De mindre och medelstora högskolebiblioteken har under perioden ökat sitt öppethållande från 57,3 till 60,3 timmar i veckan, en ökning med 5,2 procent. Samtidigt har universitetsbiblioteken minskat sitt öppethållande något under perioden. Bibliotekens öppettider Antal timmar per vecka Antal dagar per år / /- Summa universitet 661,8 652,0-1,5% 2 799, ,0-1,2% Medelvärde 73,5 72,4-1,5% 311,0 307,3-1,2% Summa fackhögskolor 570,0 591,5 3,8% 2 955, ,0-4,9% Medelvärde 51,8 53,8 3,8% 268,6 255,5-4,9% Summa MoM högskolor 859,0 904,0 5,2% 4 191, ,0-0,3% Medelvärde 57,3 60,3 5,2% 279,4 278,6-0,3% Totalt 2 090, ,5 2,7% 9 945, ,0-1,9% Medelvärde 59,7 61,4 2,7% 284,1 278,7-1,9% 2.3 Ekonomisk utveckling Bibliotekens kostnader har ökat med 22 procent under treårsperioden medan högskolornas har ökat med 31 procent. Bibliotekens andel av högskolornas kostnader har minskat från 2,75 procent till 2,55. I dessa siffror finns det naturligtvis en stor variation, och det bör även tilläggas att det bland de stora universiteten finns kostnader för biblioteksservice som inte redovisas som bibliotekskostnader, exempelvis för den biblioteksservice som erbjuds i anslutning till institutioner och liknande. Lokal- och byggkostnader är inte inräknade i bibliotekens kostnader, eftersom vissa bibliotek inte belastas av dessa kostnader. Bland de mindre och medelstora högskolebiblioteken varierar bibliotekets andel av högskolans kostnader från 1,95 procent (Gävle) till 4,07 procent (Jönköping). På universitetsbiblioteken varierar det från 1,89 procent (Lund) till 4,45 (Örebro) och på fackhögskolorna är variationen 1,49 (Konstfack) till 3,37 (Idrottshögskolan). Kostnadsutvecklingen har av naturliga skäl varit snabbast vid de mindre och medelstora högskolorna, där bibliotekskostnaderna ökat med 57,4 procent samtidigt som högskolans kostnader har ökat med 89,1 procent. Vid Södertörns högskola har kostnaderna för biblioteksverksamheten ökat med 230 procent under perioden. Endast två bibliotek har minskat sina kostnader, Lunds universitets bibliotek med 7 procent och Kungl. tekniska högskolans bibliotek med 1,59 procent. För att veta om minskade kostnader är positivt eller negativt för biblioteken måste man relatera till bibliotekets verksamhet. Om biblioteket kan ge samma service med mindre resurser är det naturligtvis en effektivitetsvinst. Har biblioteket däremot varit tvunget att dra ner på sin verksamhet och sin servicenivå av ekonomiska skäl finns det anledning att tolka detta negativt. 7

8 Detsamma gäller naturligtvis även för de bibliotek som ökat sina kostnader. Ökningarna måste ses i ljuset av biblioteksverksamhetens omfattning och, naturligtvis, högskolans kostnadsökningar. Man kan, med få undantag, konstatera att biblioteken inte riktigt hänger med i sina moderorganisationers kostnadsutveckling. Det skiljer i genomsnitt nästan 10 procent mellan biblioteken och högskolorna. Kostnadsutveckling vid bibliotek Bibliotekets totalkostnader Högskolornas totalkostnader Bibl andel av högskolans kostnader resp högskola (tkr) / / /- Summa universitet ,28% ,4% 2,81% 2,65% -0,17% Summa fackhögskolor ,61% ,9% 2,49% 2,35% -0,14% Summa MoM högskolor ,45% ,1% 3,18% 2,65% -0,53% Totalt ,76% ,2% 2,75% 2,55% -0,20% I treårsrapporten för åren konstaterades en nedåtgående trend i förhållandet mellan förvärvskostnader och driftskostnader. Under perioden har denna trend brutits och alla sektorerna visar på ökning av förvärvskostnadernas andel. Under perioden har förvärvskostnadernas andel av driftskostnaderna ökat med 2,3 procent, från 22,3 procent till 24,6 procent. Bibliotekens driftskostnader har under perioden genomsnittligt ökat med 21,8 procent medan förvärvskostnaderna ökat med 34,5 procent. Bibliotekens drifts- och förvärvskostnader Biblioteks driftskostnader +/- Bibliotekets förvärvs- kostnader +/- Förvärvskostn. andel +/ Summa universitet ,3% ,2% 20,1% 22,6% 2,5% Summa fackhögskolor ,8% ,1% 25,9% 26,0% 0,1% Summa MoM högskolor ,4% ,0% 24,2% 29,0% 4,9% Totalt ,8% ,5% 22,3% 24,6% 2,3% En förklaring är att många av de mindre och medelstora högskolebiblioteken fortfarande är i en uppbyggnadsfas när det gäller samlingar. En annan att många bibliotek valt att under en övergångstid prenumerera på såväl den elektroniska som den tryckta versionen av samma tidskrift. Den radikalt försämrade kronkursen har också haft stor betydelse. 8

9 2.3.1 Prisökningar på tidskrifter Som framgår av tabellen nedan, har leverantörernas priser på vetenskapliga tidskrifter i tryckt form ökat med drygt 18 procent under den gångna treårsperioden. De ämnesområden som ökat mest under den gångna perioden är naturvetenskap som ökat med 34 procent och medicin som ökat med 29 procent. Prisökningen för övriga ämnesområden ligger mellan 8 och 12 procent. Prisutveckling under treårsperioden (tidskrifter) Samhällsvetenskap Naturvetenskap Medicin Teknik Humaniora Under 2001 fortsatte priserna att stiga och vi ser en genomsnittlig ökning på ytterligare 6 procent. Naturvetenskapliga tidskrifter har från 1997 ökat över 40 procent i pris, och tidskrifter inom medicin har ökat mer än 35 procent. Prisökningsindex - tidskriftspriser Samhällsvetenskap ,77 104,24 108,05 112,16 Naturvetenskap ,28 126,00 134,10 142,00 Medicin ,67 122,12 129,70 135,50 Teknik ,66 108,28 111,73 116,20 Humaniora ,32 108,60 112,36 115,88 Totalt ,54 113,69 118,91 123,97 Underlaget för uträkningarna ovan kommer från tidskriftsleverantören Swets. I deras prisökningar tas ingen hänsyn till olika valutors värdeförändringar. Prisutvecklingen för de tidskrifter i elektronisk form som inköpts inom ramen för BIB- SAMs licenskonsortium ligger generellt under nivån för de tryckta motsvarigheterna. 9

10 De valutor som till största delen används har förändrats negativt. Tabellen nedan visar vilka förändringar som har skett. Valuta förändringar /- 1 GBP 13, ,22 8,08% 1USD 7,895 9,535 20,77% 100 DEM 441,25 452,8512 2,63% 100 FRF 131,8 135,0241 2,45% 100 NLG 391,75 401,9131 2,59% 2.4 Beståndsutvecklingen Ett biblioteks bestånd utgörs av alla de dokument som biblioteket ställer till sina användares förfogande. En bok är, enligt svensk standard, ett icke-seriellt tryckt dokument i kodexform. En seriell publikation är en tryckt eller omtryckt publikation, utgiven i på varandra följande delar och avsedd att fortsättas i oändlighet, oavsett periodicitet. Seriella publikationer indelas i tre grupper: tidningar tidskrifter och årsböcker serier (inklusive rapportserier, kongresserier, monografiserier etc.) Det samlade beståndet av utgivna böcker och seriella publikationer i tryckt form uppgick 2000 till volymer, vilket är en ökning av beståndet med 3,86 procent från 1997 då beståndet uppgick till volymer. I den nuvarande statistiken ingår inte elektroniska tidskrifter i böcker och seriella publikationer. Statistik om elektroniska tidskrifter samlas in och redovisas som ett separat statistiskt mått. Den procentuellt sett största förändringen av litteraturbeståndet har ägt rum på de mindre och medelstora biblioteken. Där har antalet böcker och seriella publikationer ökat med över 32 procent bestod beståndet av volymer och vid utgången av 2000 hade det ökat till volymer. Antalet nyförvärv per år har under perioden ökat med 18 procent. År 2000 förvärvades volymer jämfört med vid treårsperiodens början. 10

11 Vid universitetsbiblioteken förvärvades färre tryckta böcker och tryckta seriella publikationer 2000 än vid periodens början. Statistiken visar en nedgång med 12,7 procent. Fackhögskolornas förvärv har under perioden ökat med 33,6 procent. Antal böcker och seriella publikationer Nyförvärv av böcker och seriella publikationer Samlingarna, bestånd resp. nyförvärv +/- +/ Summa universitet ,88% ,73% Summa fackhögskolor ,77% ,68% Summa MoM högskolor ,39% ,60% Totalt ,86% ,30% Tillgången till litteratur är av naturliga skäl störst vid de stora universitetsbiblioteken. De har med hjälp av pliktexemplar kunnat bygga upp stora samlingar och kunde 1997 erbjuda 125 volymer per student och förvärvade 1,8 volymer per student. Volymer och nyförvärv per Volymer per student Nyförvärv per student student / /- Summa universitet 122,4 125,6 3,22 2,11 1,79-0,32 Summa fackhögskolor 90,6 87,3-3,29 1,37 1,66 0,30 Summa MoM högskolor 19,8 17,4-2,39 1,95 1,54-0,41 Totalt 95,3 87,9-7,36 1,96 1,70-0,26 Antalet seriella publikationer på biblioteken har under perioden ökat med 48 procent. Sedan 1998 förs statistik över antalet elektroniska tidskrifter i avtal. Sedan 1998 har ökningen av elektroniska tidskriftstitlar varit över 176 procent. I reella tal innebär det att de 35 universiteten och högskolorna år 2000 hade tillgång till elektroniska tidskrifter. För många innebär det en ofantligt breddad tillgång till tidskrifter, jämfört med tidigare. I samband med att biblioteken ingår avtal om elektroniska tidskrifter finns det möjlighet att säga upp den tryckta versionen av tidskriften. Inte enbart bibliotekets exemplar utan även exemplar som institutioner och enskilda forskare prenumererar på kan sägas upp. De omfattande uppsägningar som nu skett inträffade först 2001 och redovisas därför inte i denna rapport. Antal seriella publikationer. Titlar. Tryck Tidskrifter. Titlar. Elektroniska Totala antalet seriella publikationer. Titlar. Seriella publikationer. Antal titlar / /- 97 & /- Summa universitet ,1% ,3% ,7% Summa fackhögskolor ,2% ,3% ,2% Summa MoM högskolor ,7% ,6% ,7% Totalt ,5% ,8% ,4% 11

12 2.5 Personal Under perioden har antalet helårsverken ökat med 7,5 procent. Framförallt vid de mindre och medelstora högskolorna har antalet biblioteksanställda ökat arbetade 201 helårsverken på mindre och medelstora högskolebibliotek var den siffran uppe i 286, vilket motsvarar en ökning med nästan 42 procent. Antalet utlån per helårsverke har ökat vid samtliga bibliotek. Den största ökningen har skett vid de mindre och medelstora högskolornas bibliotek, 22,3 procent. Personal Antal helårsverken Antal utlån per helårsverk (såväl lokala- som fjärrlån) / /- Summa universitet 923,31 922,42-0,10% 3 927, ,14 9,69% Summa fackhögskolor 383,30 413,05 7,76% 2 337, ,97 15,78% Summa MoM högskolor 201,75 286,35 41,93% 4 455, ,57 22,35% Totalt och genomsnitt hela sektorn 1 508, ,82 7,52% 3 594, ,98 14,13% Antalet studenter per helårsverke har under perioden ökat från 152 till 157, en ökning med 3,2 procent. De mindre och medelstora högskolebiblioteken står även här för den procentuellt största förändringen. Antal helårsstudenter per anställd har ökat med drygt 6 procent; från 245 studenter per anställd till 260 studenter per anställd. Vid universitetsbiblioteken minskar antalet helårsstudenter per anställd, från 154 till 150, en minskning med 2,7 procent. Av tabellen nedan framgår tydligt skillnaden mellan de olika sektorerna. På de mindre och medelstora högskolorna får personalen ta hand om 159 studenter fler per anställd än personalen vid fackhögskolornas bibliotek. Antal helårsstudenter per anställd Litteraturinköp: Kronor per helårsstudent Antal studenter per anställd samt litteraturinköp uttryckt i kronor per student / /- Summa universitet ,74% ,33% Summa fackhögskolor ,62% ,48% Summa MoM högskolor ,12% ,82% Totalt ,22% ,89% Litteraturinköp mätt i kronor per helårsstudent har ökat de senaste tre åren. Totalt har litteraturinköpen ökat med nästan 21 procent; från 791 kr per student till 956 kr per student. Den stora skillnaden mellan fackhögskolorna och de mindre och medelstora högskolorna i antal kronor per helårsstudent beror på att litteratur inom fackhögskolornas ämnesområde (medicin, teknik och naturvetenskap) är mycket dyrare. 2.6 Låneverksamhet Låneverksamheten vid universitets- och högskolebiblioteken har sedan budgetåret 1988/89 kännetecknats av stora ökningar, och antalet lokala utlån har sedan dess ökat med över 300 procent. De senaste tre åren har en ökning med cirka 26 procent skett. Den största ökningen under den senaste treårsperioden har skett vid de mindre och medelstora högskolebiblioteken, där en ökning med 71 procent kan noteras uppgick 12

13 det samlade lokala utlånet till , Tre år senare, i slutet av 2000, uppgick det till Antal lokala lån Universitet Fackhögskolor Mindre/Medelstora högskolor Antalet utlån är inte det enda måttet på hur bibliotekens samlingar används. Många av de tidskrifter och böcker som används registreras inte som lån, utan används av studenterna på plats på biblioteket. Det är en tidskrävande process att mäta denna aktivitet och det är en av anledningarna varför sådana siffror sällan redovisas. Vid de få mätningar som har gjorts har det visat sig att upp emot 40 procent av materialets användande inte registreras i de lokala systemen. Många av högskolebiblioteken har även skaffat sig tillgång till tidskrifter i elektronisk form, och användandet av dessa redovisas inte heller i bibliotekens lånestatistik. Mellan åren ökade fjärrutlånen med omkring 26 procent, under tioårsperioden ökade de med över 40 procent. Den stora ökningen förklarades med att en del av de mindre och medelstora högskolorna befann sig i ett uppbyggnadsskede, samtidigt som antalet studenter ökade med mer än 30 procent. Fjärrlån är en kostsam hantering och en målsättning inom bibliotekssystemet har varit att försöka få ner antalet. Ett sätt har varit att ingå licensavtal för tillgång till ett utökat antal elektroniska tidskrifter. De senaste tre åren ( ) har fjärrlånen inte ökat alls, utan vi ser en, om än liten, minskning med 2,21 procent. Fjärrutlånets minskning beror sannolikt mest på att licensavtalen om tillgång till elektroniska tidskrifter är så konstruerade att de enskilda konsortiemedlemmarna får tillgång till inte bara de tidskrifter som biblioteket tidigare hade i tryckt format, utan även till förlagens samlade utgivning av elektroniska tidskrifter. Bibliotek som tidigare hade få titlar har genom konsortieavtalen fått tillgång till sådant material som de tidigare varit tvungna att låna in via fjärrlån. Trenden kommer med all säkerhet att bli alltmer tydlig över tiden. 13

14 Antal fjärrutlån Universitet Fackhögskolor Mindre/Medelstora högskolor Under perioden har antal fjärrinlån till de svenska universitets- och högskolebiblioteken minskat med 7,38 procent. Den största minskningen står universitetsbiblioteken för som har minskat sitt inlån med 14,8 procent eller i reella tal med över inlån. Denna minskning bekräftar effekten av utökad tillgång till titlar genom licensavtal för elektroniska tidskrifter. Fjärrinlån Universitet Fackhögskolor Mindre/Medelstora högskolor Regeringen föreslog 1995 att Kungl. biblioteket ska tilldelas en särskild resurs om 10 miljoner kronor årligen som kompensation för expeditionskostnader i samband med fjärrlån. Kompensationen gäller enbart utlåningsöverskottet, dvs. antalet utlån minus antalet inlån och berör endast lån av originaldokument inom Sverige. Under perioden har 30 miljoner fördelats. Utfallet från 1998, 1999 och 2000 finns redovisat som bilagor till denna rapport. 14

15 2.7 Biblioteksbyggnader och biblioteksorganisationer Under treårsperioden har det tillkommit nya biblioteksbyggnader i bland annat Halmstad och på Gotland. Karolinska institutet, Malmö högskola, Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm, Mitthögskolan och Karlstads universitet var alla i olika faser av planering och uppförande av nya biblioteksbyggnader. Under perioden har flera bibliotek, bland annat Uppsala och Lunds universitetsbibliotek fått nya organisationer. 2.8 IT-utveckling IT-utvecklingen inom högskole- och universitetsbiblioteken de senaste tre åren har framför allt handlat om: Övergång till elektroniska tidskrifter Indexering och katalogisering av svenska webbresurser Ett ökat intresse för e-boken Arbete med gemensamma gränssnitt till elektroniska resurser Virtuella referenstjänster Utbyggnad och förnyelse av LIBRIS Byte av lokala biblioteksdatasystem När det gäller övergången från pappersbaserade tidskrifter till elektroniska har BIBSAM slutit ett antal centrala licensavtal med olika förläggare på de svenska forskningsbibliotekens vägnar. Avtalen har inneburit att de högskolor som velat vara med har fått tillgång till en stor mängd databaser och en stor mängd elektroniska tidskrifter. För att underlätta övergången från pappersbaserade till digitala tidskrifter har KB/BIBSAM bidragit med subventioneringsmedel och under ett inledningsskede gett högskolorna tillgång till resurserna till reducerade priser. Under perioden har ett stort antal forskningsbibliotek bytt ut sina lokala biblioteksdatasystem mot nya. Den nya generationens system bygger på modern teknik och har ett stort antal nya funktioner som tillsammans med Internet och World Wide Web gör bibliotekets samlingar tillgängliga för låntagarna dygnet runt. Litteratursökningar, beställningar och låneärenden kan skötas av låntagaren själv och på distans. Ett problem som uppkommit i och med den snabba utvecklingen av Internet har varit att hålla sig uppdaterad med allt som finns på nätet. Många forskningsbibliotek har sedan länge producerat länksamlingar inom de områden biblioteket specialiserat sig. Så gott som alla ansvarsbibliotek har under perioden startat eller fortsatt att utveckla s.k. ämnesportaler. Diskussioner kring en samordning av dessa portaler startade vid slutet av

16 2.9 Sammanfattning och analys svenska universitets- och högskolebibliotek Elektroniska tidskrifter Löp. seriella publ. Årlig tillväxt Personal Sittplatser Lokala lån Fjärrlån Öppettimmar Studenter Bibliotekskostnader Högskolekostnader Förvärvskostnader Litteraturpriser/tidskrifter -50,00% 0,00% 50,00% 100,00% 150,00% 200,00% 250,00% Littera turpris er/tids Förvär vskost nader Högsk olekos tnader Bibliot eksko stnad Stude nter Öppett immar Fjärrlå n Lokala lån Sittplat ser Perso nal Årlig tillväxt Löp. seriell a publ. Elektro niska tidskrif Mindre och medelstora 18,90 89,00 89,10 57,45 49,48 5,20% 228,00 71,00 71,10 41,93 18,60 33,70 151,60 Fackhögskolor 18,90 21,10 27,90 20,61 9,75% 3,50% 1,00% 36,00 17,70 7,76% 33,68-7,20%200,30 Universitet 18,90 28,20 21,40 14,28-2,83% -1,50% -15,00 12,00 1,20% -0,10% -12,73-6,10%201,30 Bibliotekens ekonomiska utveckling är avhängig av moderorganisationernas. Det innebär för perioden bl.a. att de mindre och medelstora högskolornas bibliotek utvecklades snabbare än universitetens Noteras skall dock att bibliotekens andel av högskolans kostnader minskat något. De lokala lånen fortsatte att öka; den största procentuella ökningen har skett vid fackhögskolornas bibliotek, där utlåningen har ökat med 36 procent. Priset för tryckta tidskrifter har ökat med 18 procent under perioden, utan hänsyn taget till valutakursförändringarna, som under rapporteringsperioden avsevärt fördyrat bibliotekens litteraturköp. Bibliotekens förvärvskostnader har stigit med i genomsnitt 34,5 procent, med stora skillnader mellan de olika bibliotekskategorierna. (Se avsnitt 2.3 för förklaring). 16

17 Antalet tryckta seriella publikationer har ökat i antal på de mindre och medelstora högskolebiblioteken, medan beståndet har minskat på fackhögskolor och universitetsbibliotek. Ökningen på de mindre och medelstora högskolebiblioteken beror bland annat på det uppbyggnadsskede som en del av dessa fortfarande befinner sig i. En förklaring till minskningen med 6,1 procent i beståndet av tryckta, seriella publikationer vid universitetsbiblioteken och med 7,2 procent vid fackhögskolorna är rimligen den ökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Antalet studenter vid de svenska universiteten och högskolorna fortsatte att öka, dock inte i samma utsträckning som under början av 1990-talet. Ökningen av antalet helårsstudenter stannade vid ca 10 procent för treårsperioden Studentantalet vid universiteten minskade något (2,83 procent) medan de mindre och medelstora högskolorna fortfarande hade stora ökningar (49,48 procent). En ökning av bibliotekens effektivitet kan ses om man jämför antal anställda med antalet lokala lån. Jämfört med 1997 expedierade man 14 procent fler lån per anställd under Avslutningsvis kan man konstatera att det under den gångna treårsperioden har skett en ökning av användarnas tillgång till biblioteket. Dels genom att öppettiderna ökat med 2,7 procent och dels genom att antalet sittplatser ökat med 18,9 procent under treårsperioden. När det gäller öppettider fanns det ett flertal forskningsbibliotek som hade öppet dygnet runt, men eftersom öppettider definieras som tider då biblioteket har öppet med service redovisas inte dessa. Det bör också påpekas att med hjälp av den moderna bibliotekstekniken erbjöd biblioteken många tjänster dygnet runt, exempelvis är digitala kataloger och samlingar tillgängliga oavsett tid på dygnet. Vidare kunde man i de flesta bibliotekssystem både beställa och låna om material. Det så kallade 24 x 7-biblioteket, biblioteket som har öppet 24 timmar 7 dagar i veckan började på allvar göra sitt intåg. 17

18 3 Utvecklingen vid de övriga forskningsbiblioteken 3.1 Serviceutbud De övriga svenska forskningsbiblioteken utgörs av 20 icke akademiska bibliotek samt Kungl. biblioteket. Gemensamt för dessa är bl. a att de är statligt finansierade, allmänt tillgängliga och ingår i det svenska fjärrlånesamarbetet. Många av dessa bibliotek används av studenter och forskare som komplement till universitets- och högskolebiblioteken. I Stockholmsområdet används exempelvis Filminstitutets bibliotek av filmstuderande vid Stockholms universitet och Vitterhetsakademiens bibliotek av arkeologistuderande. Litteraturstuderande med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur är en stor kundgrupp på Svenska barnboksinstitutets bibliotek. Vägoch transportforskningsinstitutets bibliotek i Linköping ger service åt hundratals användare landet runt. Av naturliga skäl är öppettider inte lika generösa på den dessa bibliotek. I vissa fall förekommer också olika öppettider för personalen vid myndigheten respektive allmänheten (dit studenter oftast räknas). Även tillgången till läsplatser är av naturliga skäl sämre än vid universitets- och högskolebiblioteken. Läsplatserna planeras ofta utifrån den egna organisationens behov. 3.2 Bestånd av böcker och tidskrifter Det samlade beståndet av böcker och seriella publikationer vid de övriga forskningsbiblioteken uppgick vid utgången av 2000 till drygt 5,4 miljoner volymer, varav 3,6 miljoner volymer tillhörde Kungl. bibliotekets samlingar. En utveckling värd att notera är Patentverkets arbete med att digitalisera patent. Under år 2000 har biblioteket digitaliserat över 20 miljoner patent och under den kommande treårsperioden räknar man med att hela samlingen på 60 miljoner patent kommer att vara digitaliserad och sökbar i en databas. 3.3 Låneverksamhet Lokala lån Det totala antalet registrerade lokala lån vid de övriga forskningsbiblioteken uppgick under 2000 till Det kan tyckas vara en liten siffra i jämförelse med universitets- och högskolebibliotekens dryga 6 miljoner utlån, nämnas bör att de övriga forskningsbibliotekens bestånd ofta består av mycket specialiserad litteratur Fjärrlån Fjärrutlånets andel av det totala utlånet är nästan dubbelt så stort vid de övriga forskningsbiblioteken som vid universitets- och högskolebiblioteken; 16,5 procent jämfört med 8,7. Även det kan förklaras med de övriga forskningsbibliotekens specialiserade bestånd. 18

19 Fjärrutlånet har under den gångna perioden ökat från cirka till cirka , en ökning med cirka 40 procent. 3.4 Personal Den sammanlagda personalstyrkan vid de övriga forskningsbiblioteken uppgick vid 2000 års slut till 478 helårsverken. Jämfört med 1997 har personalstyrkan minskat med cirka 22 procent. Detta är i sig inte oroande eftersom 15 icke akademiska bibliotek föll bort när en revidering av vilka bibliotek som skall ingå i undersökningen gjordes Fördelningen mellan personalkategorierna vid de övriga forskningsbiblioteken skiljer sig en aning från sammansättningen vid universitets- och högskolebiblioteken. Procentuellt har man färre bibliotekarier, 60 procent jämfört med 64 vid universitetsoch högskolebiblioteken. Man har däremot fler av kategorin övriga 28, procent jämfört med 21 procent. 1 Bibliotekens fjärrlån : en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbiblioteken. Statens kulturråd och Kungl. biblioteket, BIBSAM, 1998, appendix 3 19

20 4 Källförteckning, appendix och tabeller 4.1 Källförteckning Tryckta källor Statistiska meddelanden, Ku 13 SM910 Forskningsbibliotek 1997 : Mediabestånd, låneverksamhet, personal och driftskostnader m m, Statistiska centralbyrån, Stockholm Statistiska meddelanden, Ku 13 SM910 Forskningsbibliotek 1998 : Mediabestånd, låneverksamhet, personal och driftskostnader m m, Statistiska centralbyrån, Stockholm Statistiska meddelanden, Ku 13 SM910 Forskningsbibliotek 1999 : Mediabestånd, låneverksamhet, personal och driftskostnader m m, Statistiska centralbyrån, Stockholm Statistiska meddelanden, Ku 13 SM910 Forskningsbibliotek 2000 : Mediabestånd, låneverksamhet, personal och driftskostnader m m, Statistiska centralbyrån, Stockholm Statens kulturråd och Kungl. biblioteket, BIBSAM. Bibliotekens fjärrlån : en kartläggning af fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbibliotek. Stockholm Åslund, Henrik. Treårsrapport 1995, 1996, BIBSAM Otryckta källor Rådatafiler framtagna av SCB 20

Svenska forskningsbibliotek

Svenska forskningsbibliotek Kungl. biblioteket BIBSAM 1998-12-02 Svenska forskningsbibliotek Treårsrapport. Sammanställd av Henrik Åslund 1:e bibliotekarie/handläggare Innehållsförteckning 1 Inledning * 1.1 Definitioner och avgränsningar

Läs mer

Svenska forskningsbibliotek. Femårsrapport 1997-2001

Svenska forskningsbibliotek. Femårsrapport 1997-2001 Svenska forskningsbibliotek Femårsrapport 1997-2001 Christina Jönsson Adrial BIBSAM e-post: christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se 2 Innehåll Inledning 5 Definitioner och avgränsningar 7 Sammanfattning

Läs mer

Forskningsbiblioteken 2008. Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m.

Forskningsbiblioteken 2008. Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Forskningsbiblioteken 2008 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Forskningsbiblioteken 2008 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Statistiska centralbyrån

Läs mer

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Del 2: Ställningstaganden Frågorna i webbenkäten Foto: KB KB dnr 50 554 2009 2010/2011 1 Del 2: Remissvar

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008

Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Forskningsbiblioteksstatistik för kalenderåret 2008 Ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifterna insänds via www.forskbibl.scb.se senast den 6 mars 2009 Bibliotekets namn Huvudbibliotekets postutdelningsadress

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Utlysning av stipendium

Utlysning av stipendium Delegationen för militärhistorisk forskning Datum 2014-06-11 Bilaga till FHS Ö 348/2014 Sida 1 (1) Utlysning av stipendium Delegationen för militärhistorisk forskning utlyser härmed ett stipendium för

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

DE SVENSKA UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEBIBLIOTEKENS TILLGÄNGLIGHET

DE SVENSKA UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEBIBLIOTEKENS TILLGÄNGLIGHET DE SVENSKA UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEBIBLIOTEKENS TILLGÄNGLIGHET Resultat av en enkätundersökning 1998 ULLA-BRITT NORDIN SIEBOLDS KUNGL. BIBLIOTEKET/BIBSAM December 1998 Reviderad, juni 2001 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Kursutbud Lärarlyftet II

Kursutbud Lärarlyftet II Mer info på www.skolverket.se/lararlyftet KURSUTBUD LÄRARLYFTET II Kursutbud Lärarlyftet II Bild Göteborgs universitet Bild för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45) 37,5% av helfart Campus/Distans Högskolan i Jönköping

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Matsedel v 23 Må: Lovdag Ti: Tonfisksallad, sås, ris On: Kökets special To: Korv m bröd Fr: Lovdag Kalendariet Måndag 6/6 Nationaldag, ledig dag. Torsdag 9/6

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Humanistiska specialbibliotek

Humanistiska specialbibliotek Humanistiska specialbibliotek Rapport från en kartläggning av 31 bibliotek utanför högskolan Av Kerstin Assarsson Rizzi Augusti 21 Dnr 23952621 Innehåll FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 1. INLEDNING...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Sammanställning av svar på frågan om LIBRIS-biblioteken och WorldCat

Sammanställning av svar på frågan om LIBRIS-biblioteken och WorldCat Sammanställning av svar på frågan om LIBRIS-biblioteken och WorldCat Sammanfattningsvis kan man säga att av de 42 svaren är de flesta positiva till att LIBRIS samkatalog synliggörs i WorldCat. Ett mindre

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Övergången från gymnasieskolan till högskolan STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt.

Grå ruta = obligatorisk uppgift för alla bibliotekstyper. Om du fyller i delsvar så genereras totalberäkningen automatiskt. http://bibstat.libris.kb.se/ Hej och välkommen! Du har nu kommit till enkäten för Sveriges officiella biblioteksstatistik som gäller för alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Tanken med att använda

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden?

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Magnus Josephson 14 mars 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattning Alla kommunala,

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Återfinns i tabell Affärsverket svenska. Andel kv. Antal Op. 12 25,0 6 50,0 481 34,7 8 kraftnät Allmänna reklamationsnämnden

Återfinns i tabell Affärsverket svenska. Andel kv. Antal Op. 12 25,0 6 50,0 481 34,7 8 kraftnät Allmänna reklamationsnämnden PM 45 Samtlga myndgheter Blaga Tabellblaga 1: alt (män och kvnnor) och andel kvnnor lednngsgrupper samt antal och andel kvnnor med operatva befattnngar nom lednngsgrupper (lnjeansvarga exklusve myndghetschefen),

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Universitets- och högskolebibliotek. Omvärldsanalys och framtidsscenarier

Universitets- och högskolebibliotek. Omvärldsanalys och framtidsscenarier Universitets- och högskolebibliotek i förändring Omvärldsanalys och framtidsscenarier Innehåll Svensk Biblioteksförenings förord 5 Författarens förord 6 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Syfte 8 Metod 8 Om enkäten

Läs mer

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Totalt antal sökande vårterminen 2002 sorterade efter utbildning

Totalt antal sökande vårterminen 2002 sorterade efter utbildning Totalt antal sökande vårterminen 2002 sorterade efter utbildning Utbildningsalternativ Universitet/Högskola Antal Antal sökande platser i första hand BETEENDEVETENSKAP ARBETSVET PROGRAM HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Definitioner till Statistik om forskningsbibliotek 2007

Definitioner till Statistik om forskningsbibliotek 2007 2008-02-07 Definitioner till Statistik om forskningsbibliotek 2007 Definitionerna bygger till största delen på den internationella standarden ISO 2789:2006(E) (Information and documentation International

Läs mer

Ramavtal - sortering, paketering (rangering) samt boktransporter mellan främst statliga bibliotek i Sverige

Ramavtal - sortering, paketering (rangering) samt boktransporter mellan främst statliga bibliotek i Sverige 2008-12-09 Ramavtal - sortering, paketering (rangering) samt boktransporter mellan främst statliga bibliotek i Sverige Mellan Kungl. biblioteket, 202100-1710, som ombud för avropande bibliotek angivna

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket Biblioteksnämnden Håkan Carlsson ÄRENDELISTA 145 1 / 1 2012-03-19 Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Lokal: Stora konferensrummet, Centralbiblioteket 1. Mötets öppnande samt utseende

Läs mer

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna

INNEHÅLL. Bostadsmarknaden i Sverige sedan 1990-talet Kassaflödesanalys. Villor i residensstäderna Bostadsrätter i residensstäderna BETALT FÖR ATT BO En kassaflödesanalys av pris- ch kstnadsutvecklingen under de senaste fem åren på villa- respektive bstadsrättsmarknaderna i Sverige 2014-06-09 1 INNEHÅLL Bstadsmarknaden i Sverige sedan

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Denna presentation tillhör Diversity Group och får inte spridas utan skaparens medgivande.

Denna presentation tillhör Diversity Group och får inte spridas utan skaparens medgivande. Definitioner Definitioner Krav på jämställdhet Krav på jämställdhet Varför jämställdhet? Övning Statistik - kommunbiblioteken 180 160 140 120 100 80 Övrig personal, män Övrig personal, kvinnor Bibliotekarier,

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2006. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 ANTAL SIDOR 1(12) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Tommy Johansson Jenny Lorentzi Eva

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Nya tillgängliga vägar

Nya tillgängliga vägar Nya tillgängliga vägar Om specialbibliotekens e-publiceringsbehov Foto: Gunnar Lundh. Nordiska museet Bilagor Annika Peurell & Christer Larsson Nordiska museet 2011 1 BILAGOR Bilaga 1: Projektansökan 3

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10

Fakta: Ungdomsbarometern 09/10 Specialrapport: SLU 2010-01-13 Fakta: Ungdomsbarometern 09/10 Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Online-undersökning 28 september 28 oktober 2009 Ungdomar i Sverige, 15-24 år 9 650

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer