KOSTPÄRM ÄLDREOMSORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOSTPÄRM ÄLDREOMSORG"

Transkript

1 KOSTPÄRM ÄLDREOMSORG 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Ansvarsfördelning 3 Riktlinjer för god hälsa - näringslära 4 Riktlinjer för kost till sjuka äldre 5 Nutritionsrutiner 6 Mat och vätskeregistrering 7 Måltidsordning 8 Måltidsmiljö 9 A-kost 10 E-kost 11 Kost med avvikande konsistens 12 Kosttillägg och berikning 13 Att välja kosttillägg 14 Diabetes 15 Specialkoster 16 Mat vid andra sjukdomstillstånd 17 Enteritkost- stoppande kost 18 Näringstillförsel på konstgjord väg Enteralt, Parenteralt 19 Munhygien 20 Livsmedelshygien 21 Matsedel flytande kost, portionslista 22 Mellanmålstips, recept, berikningar 23 Kostrekvisition, signerlista 24 Rutiner vid Enteral Nutrition 2

3 Inledning Det råder ingen tvekan om att bra mat är livsnödvändigt för oss människor, unga som gamla för att vi skall leva och må bra. Maten har en stor betydelse, inte bara som näringskälla utan den utgör också en viktig social funktion. Maten är också förutsättning för välbefinnande antingen man är frisk eller sjuk. I bästa stunder är måltiden en källa till njutning och glädje. Ett gott näringstillstånd är förutsättningen för god hälsa. Maten ska vara så sammansatt att den tillgodoser energi- och näringsbehov och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Tyvärr är undernäring ett problem för många av våra äldre. När aptiten sviktar är det lätt att energi- och näringsintaget inte blir tillräckligt, med undernäring som följd. Se den onda cirkeln nedan. Ökad risk för infektioner och kraftlöshet Depression/ ensamhet/ sjukdom Minskad aktivitet Brist på proteiner vitaminer mineraler Onda cirkeln Äter mindre Äter mindre Sämre ork och minskad motivation Förlust av vätska, fett och muskelmass a Undernäringsproblematiken är inte helt lätt, det är många faktorer som spelar in. Vid åldrandet ökar förekomsten av sjukdomar och funktionshandikapp, vilket kan försvåra möjligheten att kunna äta. Många sjukdomar medför ett ökat energibehov samtidigt som aptiten minskar. 3

4 Som vårdtagare inom kommunal omsorg mister man också i stor utsträckning sin frihet att själv välja vad, när och med vem man vill äta och är hänvisad till den mat och hjälp som erbjuds. Att stimulera aptiten få ses som en utmaning. Att duka vackert, lägga upp maten med känsla och att skapa en lugn och trivsam miljö är faktorer som har stor betydelse för måltiden. Denna kostpärm är riktlinjer till äldreomsorgens kostpolicy och blir då en handledning över hur man i Hudiksvalls kommun arbetar med mat och nutritionsomhändertagandet till de äldre. Kostpärmen är utarbetad av Kostchef Katarina Niemi och Dietist Barbro Karelius. 4

5 Ansvarsfördelning Verksamhetschef inom äldreomsorgen Ytterst ansvarig för att fullgoda nutritionsrutiner finns inom verksamheten. Kostchef Har ansvar för matsedel och att kosten följer de nationella kraven avseende näringsinnehåll. Kostchefen har även det kostadministrativa och livsmedelshygieniska ansvaret inom produktionsenheten. Samråder med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och dietist i nutritionsfrågor. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar för att nutritionsrutiner ingår i hälso- och sjukvårdens kvalitetssystem i särskilda boendeformer. Samråder med kostchef och dietist i nutritionsfrågor. Dietist Ansvarar tillsammans med kostchef och medicinskt ansvarig sjuksköterska för att rutiner utarbetas kring nutritionsomhändertagandet. Utreder och ordinerar nutritionsbehandling till enskilda individer. Bidrar till kompetensutveckling av personal. Enhetschef Ansvarar för det särskilda boendet, i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska, för att tilldelningen av mat och dryck blir tillräcklig för varje boende, samt att måltiderna blir individuellt anpassade, väl fördelade över dygnet och hygieniskt säkerställda. 5

6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Ansvarar för den boendes närings- och vätskeintag och förhållande till hälsotillståndet och ansvarar också för att kontakt tas med läkare och eller. dietist, i de fall tillståndet beror på närings- och vätskebrist och kräver bedömning och åtgärder utanför sjuksköterskans egen kompetens. Nutritionsstatus och kostbehandling skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Biståndshandläggare Ansvarar för att den boende beviljas måltidsservice. Vårdpersonalen Ansvarar för att den boende får i sig tillräckligt med mat och dryck. Vårdpersonalen måste därför ha goda kunskaper om matens, dryckens, måltidens och hygienens betydelse för god hälsa och kvalitet. Vårdpersonalen har skyldighet att rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid misstanke om bristfälligt vätske- och näringsintag. Kostombud Är länken mellan vårdavdelningen och köket. Tar på regelbundna träffar upp problem och glädjeämnen. Deltar i kostutbildningar. Kökspersonal Ansvarar för att avdelningarna får den mat de beställt. Ansvarar för tillagning och servering av maten utifrån de lagar och riktlinjer som finns. 6

7 Riktlinjer för god hälsa Näringslära Energi Energi- och näringsbehovet tillgodoses genom att vi äter en väl sammansatt och variationsrik kost. Energibehovet definieras hos vuxna som den mängd energi vilken täcker ämnesomsättningen när individen har sådan vikt, kroppssammansättning och fysisk aktivitet som är förenlig med god hälsa. Energi får vi från fett, kolhydrater och proteiner. Vitaminer och mineraler är specifika näringsämnen som inte ger någon energi men behövs för kroppens normala funktion. Vatten Är det allra viktigaste näringsämnet, som vi inte kan klara oss utan mer än några dagar. Vattnets funktion i kroppen är bland annat hjälpmedel för kroppens värmereglering, som lösningsmedel i matspjälkning och för att reglera blodets koncentration av salter m.m. Protein Utgör en viktig komponent i kroppen och har betydelse för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion. Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror varav åtta, nio för barn, är essentiella ( livsnödvändiga) och måste tillföras regelbundet genom maten eftersom kroppen inte själv kan framställa dem. Proteinet i kosten kommer från animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg samt vegetabiliska livsmedel som spannmål, potatis, ärtor, linser och bönor. Protein bör motsvara procent av energiintaget för friska. Proteinbehovet hos sjuka kan skilja sig markant från friska. Vid sjukdom kan förlusterna vara betydande på grund av vävnadsnedbrytande (katabola) processer, som leder till ökade kväveförluster. Andelen protein av det totala energiintaget bör då höjas till energiprocent. 7

8 Fett Ger kroppen energi i koncentrerad form. Ett gram fett ger med än dubbelt så mycket energi som ett gram protein eller ett gram kolhydrat. Det innebär att mat med låg andel fett kräver större volym för att ge tillräckligt med energi. Detta kan vara en fördel för friska med låg fysisk aktivitet, men är inte alltid det bästa vid sjukdom eller undernäring. I rekommendation för friska vuxna bör fettinnehållet inte ge mer än cirka 30 energiprocent. För äldre sjuka bör fettinnehållet ökas. Kvalitén på fettet kräver att intaget av hårt fett (mättat) bör begränsas. Mättat fett höjer blodfetthalten medan enkelomättat och fleromättat sänker den. Fett i kosten ger energi men förutom det tillförs essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer med fettet. Fett är också bärare av smakämnen och påverkar matens konsistens. Kolhydrater I rekommendation för friska vuxna bör kolhydraterna ge procent av energiintaget. Många kolhydratrika livsmedel ger samtidigt goda tillskott av vitaminer och mineralämnen. Mängden kolhydrat är en konsekvens av rekommendationer för fett och protein. I olika koster för sjuka kan därför andelen kolhydrater vara betydligt lägre. Den största andelen av kolhydrater bör komma från stärkelse- och fiberrika livsmedel. Kostfiber Är kolhydrater från växtriket som vid matspjälkningen inte bryts ner, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkad. Kostfiber ger bland annat större mättnadskänsla, kan påverka blodsockerhalten och blodfettsnivåer gynnsamt, kan på kort tid förbättra tillståndet vid förstoppning. Intaget av fibrer bör för friska vuxna vara i storleksordningen gram/dag. Eftersom fiberrika livsmedel ger stor volym måste fiberintaget i många fall vara betydligt lägre i kost till sjuka. Kostfiber finns i spannmål, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter. 8

9 Komplettering med vitaminer och mineraler Behovet av vitaminer och mineralämnen inklusive spårämnen bör i första hand tillgodoses genom en lämpligt sammansatt kost. En balanserad och omväxlande kost, sammansatt i enlighet med de svenska näringsrekommendationerna, innehåller tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler. Vitaminer Vi känner idag till 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan. Fyra är fettlösliga ( A; D; E; K) och nio är vattenlösliga ( fyra B-vitaminer, C, niacin, folacin, biotin och pantotensyra). De fettlösliga lagras i levern medan de vattenlösliga måste tillföras kroppen varje dag. Mineralämnen Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Viktiga mineralämnen är kalcium, fosfor, kalium, natrium, magnesium, järn, zink, jod, selen, fluor m.fl. 9

10 Riktlinjer för kost till sjuka äldre Energibehovet Energibehovet måste i första hand tillfredsställas för att förhindra nedbrytning av den egna kroppsmassan. Rekommendationen (enligt svenska näringsrekommendationer) om att följa fördelningen av energigivande näringsämnen kommer i andra hand. Vatten Äldre är speciellt känsliga för uttorkning. Dehydrering hos äldre kan lätt uppstå vid tillstånd som diarré, feber och njursjukdom. Förmågan att känna törst minskar med stigande ålder, särskilt hos de mycket gamla. Med stigande ålder minskar också mängden kroppsvatten, kroppen får en minskad förmåga att koncentrera urinen. Många äldre riskerar därför att utveckla en negativ vätskebalans. Vätskebehovet är minst 30 ml per kg kroppsvikt och dygn. Protein Behovet för friska äldre är knappt 1 g/kg kroppsvikt och tillgodoses normalt via vanlig mat. Vid tillstånd som är vanliga bland sjuka äldre; inflammation, bensår, frakturer etc. kan behovet uppgå till 2-3 g/kg kroppsvikt och dygn. Proteinintaget kan öka genom energiberikad/näringstät eller energi - och proteinrik kost, E-kost och/eller kosttillägg. Fett För att tillfredsställa energibehovet måste matens fetthalt vara hög, ca 40 E%. Riktlinjen i Svenska näringsrekommendationer om fördelning av omättat och mättat fett är inte lika viktig att tillämpa för denna patientkategori som för friska äldre. Kostfiber Kostfiber har en rad positiva effekter på tillstånd som är särskilt vanliga bland äldre, t ex förstoppning, divertiklar och diabetes. Det är positivt om fiberintaget kan ökas, men lika viktigt är också att öka vätskeintaget för att fibrerna skall ge god effekt på mag-tarmfunktionen. Men eftersom fiberrika livsmedel ger förhållandevis lite energi och upptar stor volym, både på tallriken och i magen, måste fibermängden ofta begränsas för de flesta sjuka äldre. 10

11 Vitamin D Många äldre har ett otillfredsställande intag av vitamin D, pga att de inte kommer ut i solljus. Vidare har det visat sig att äldre kan ha svårt att bilda vitaminet i huden. Rekommenderat intag är 10 μg per dag dvs dubbelt så högt som hos yngre. Det finns numera klara skäl för tillskott av vitamin D till så gott som alla äldre. Kalcium Rekommenderat intag är, enligt Svenska näringsrekommendationer, SNR, 800 mg per dag för kvinnor och män över 20 år. Ett tiotal studier har dock visat att supplementering med mg kalcium per dag för kvinnor över 60 år möjligen kan försena åldersrelaterad minskning av benmassan. Extra behov för äldre Ren vitaminbrist är idag sällsynt i vårt land. Undersökningar har emellertid visat att vissa grupper av de äldre har ett vitaminintag, som är så lågt att bristsituationer kan befaras. Orsaken kan vara svårighet att tugga eller svälja, livsmedelsöverkänslighet eller ett lågt energiintag. 11

12 Nutritionsrutiner Att göra en bedömning av den boendes näringstillstånd och att följa utvecklingen är grunden för de nutritionsrutiner som skall tillämpas. Resultatet av nutritionsbedömningen är avgörande om den boende är i behov av nutritionsstöd; det vill säga näringsberikning av maten förstärkt mellanmål och/eller tillskott av kosttillägg, sondmatning eller annan näringsbehandling. Undernäring är ett tillstånd som medför nedsatt immunförsvar, försämrad sårläkning, nedstämdhet, försvagning och trötthet. Det är viktigt att de tillämpade nutritionsrutinerna medför den boende som är i riskzonen för att utveckla undernäring, identifieras så att åtgärder kan sättas in för att motverka undernäring. Det är svårt att vända ett undernäringstillstånd till viktökning och ökad aptit. Därför är det viktigt att undernäring förebyggs. Riskbedömning sker i Senior Alert med sf-mna (Mini Nutritional Assessment) vid nyinflyttning samt 2 gånger per år. Utifrån resultat på bedömningen sätts åtgärder in genom förebyggande åtgärder. Även dessa registreras i Senior Alert. 12

13 Boby Mass Index = BMI Anger graden av under-, normal och övervikt BMI = Vikt (kg) Längd² (m) BMI < 22 = undervikt BMI 22 och under bedöms för äldre som undervikt, vilket räknas som en riskfaktor för utveckling av undernäring. Exempel: Pelle väger 68 kg och är 180 cm lång. 68 = BMI 21 1,80 x 1,80 Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte innebära undernäring. Även en person med ett högt BMI som ofrivilligt förlorat i vikt är en person med risk för undernäring och bör bedömas utifrån aktuell viktförlust och ätsvårigheter. Mätning av längd I första hand ska mätning av längd mätas stående. Om detta inte är möjligt kan Demispan (halva armspännvidden) användas. Mät på ena armens avstånd mellan bröstbenets mittskåra till spetsen på långfinger. Formel för uträkning av demispan: Kvinnor: 1,35 x halva armspännvidden i cm + 60,1 Män: 1,40 x halva armspännvidden i cm + 57,8 Ex kvinna: Halva armspännvidden = 75 cm 75 cm x 1,35 = 101, ,1 = 161,35 Andra mätningsformer och praktiska tips vid tex amputation från Senior Alert se webbadress nedan 13

14 Mat- och vätskeregistrering Bedömning av dagligt intag För att få en uppfattning om vilken energinivå som är önskvärd att uppnå, dvs hur mycket varje person bör äta, måste energibehovet uppskattas. Denna bedömning ger endast ett grovt mått på matintaget. Bedömning av energi- och vätskebehov Energibehov: I de flesta fall kcal/kg per dygn. Ex: Vikt 70 kg, 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Energibehov vid övervikt: Utgå från BMI 25 med tillägg av 25% av den överskjutande vikten. Ex: Vikt 84 kg, längd 166 cm 1) BMI = 84 kg 1,66 m x 1,66 m = 30 2) Vikt om BMI är 25 = 70 kg 3) Överskjutande vikt: 84 kg 70 kg = 14 kg 4) 25 % av 14 kg = 3,5 kg 5) Energibehov beräknas på: 70 kg + 3,5 kg = 73,5 kg 6) 73,5 kg x 30 kcal = 2005 kcal Vätskebehov: 30 ml/kg per dygn. Ex: Vikt 70 kg, 70 kg x 30 ml = 2100 ml Vätskebehov ökat vid feber ml per dygn för varje grad temperaturstegring. 14

15 Mat- och vätskeregistrering: Personer som är undernärda eller i riskzonen för undernäring, bör få sitt energiintag värderat. En noggrann bedömning är mat- och vätskeregistrering. Detta innebär att all mat och dryck under ett antal dagar kvanifieras och registreras för att sedan energi- och näringsvärdesberäknas av dietist. Ta kontakt med dietist för registreringsblankett. Uppföljning, utvärdering och dokumentation: Viktigt med uppföljning av kroppsvikt och matintag kontinuerligt. 15

16 Måltidsordning Lunch och middag ska serveras som två fullvärdiga måltider varje dag. Dessa måltider ska tillsammans ge % av näringsintaget per dygn. Resterande behov av energi och näring ska fördelas på frukost och mellanmål. Måltiderna skall vara jämnt fördelade över dygnet. Lämplig måltidsfördelning : Måltid Tider Energifördelning i procent Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Mellanmålen är en förutsättning för att alla ska uppnå tillräcklig energi- och näringstillförsel. Nattfastan bör inte överstiga timmar. 16

17 Måltidsmiljö Måltiderna är ett viktigt avbrott i tillvaron och ett tillfälle att skapa social samvaro. Miljön har stor betydelse för aptiten. Miljön ska vara lugn, fri från buller och störande musik. Det ska dukas vackert och tilltalande. De boende kan gärna delta i den utsträckning de kan. Man bör skilja på måltider till fest och måltider till vardags. Maten ska ha rätt konsistens och temperatur, den ska se aptitlig ut och vara vackert komponerad. Små portioner ser aptitligare ut än stora. Ofta kan man öka lusten att äta med enkla medel, som t ex att presentera den mat som serveras och servera den i karotter. Måltiden ska ta den tid den boende behöver. Den personal som är stöd vid måltiden ska sitta ner och vara observant på patienten under måltiden. Personer med ätsvårigheter, pga. olika sjukdomar, kan uppleva det påfrestande att äta med andra och kan då må bättre av att få äta i avskildhet. Efter måltiden bör ingen avdukning ske förrän alla ätit färdigt. 17

18 Äthjälpmedel Har man svårt att hantera vanliga bestick, tallrikar och glas finns det ett antal olika hjälpmedel som kan underlätta i ätsituationen. Om ett vanligt glas är för tungt för att man skall orka lyfta det till munnen kan ett glas i plast vara bra. Det finns dessutom glas med greppvänlig fot, olika sorters bägare, små muggar etc som fyller olika funktion. Har man bara en hand som fungerar kan det vara svårt att få upp maten på gaffeln eller skeden. Då kan en pet-emot-kant vara bra. Det finns dessutom tallrikar med något förhöjd kant, som kan underlätta. Ett annat tips är att helt enkelt använda en vanlig djup tallrik. Ibland kan det vara svårt att gripa om besticket. Det finns då bestick med olika tjocklek på skaften för att underlätta detta. Det finns också lätta specialbestick för den som är svag i händerna och tunga specialbestick för dem som har skakningar eller darrar Foto: Livsmedelsverket 18

19 Matvägran Att hjälpa någon att äta kan vara svårt och kräver en stark känsla för patientens integritet. Kontakt och kommunikation mellan den som blir matad och den som hjälper till är viktig när normala samtal inte fungerar, t ex om patienten har afasi, är åldersdement eller psykiskt sjuk. Det är viktigt att kroppsställningen är bekväm. Medhjälparen måste vara lyhörd och på olika sätt försöka få klart för sig orsakerna till att en person inte vill äta. Personen kan ha svårigheter att tugga eller svälja, hon/han kan ha motvilja mot någon maträtt, men det kan också vara andra faktorer, t ex depression eller tarmbesvär, som orsakar matvägran. Sittställning Sittställningen är mycket viktig för att man skall kunna äta ordentligt. Om man inte sitter bra kan det göra att man inte orkar eller kan äta. En bra sittställning är inte bara viktig för en person som äter själv utan också för den som får hjälp och matas. Det är viktigt att man har fötterna i golvet så att man sitter stadigt. Om man sitter rakt eller lite framåtlutad, så går det lättare att svälja. Om man har armarna på bordet får man lite extra stöd, vilket kan underlätta. Råd vid aptitlöshet Om ni får maten i kantin; lägg upp maten trevligt och dekorera vackert. Servera maten vid rätt temperatur (låt den inte stå och bli kall) Servera många små måltider. Anpassa portionsstorleken - beställ Energi- och proteinrik kost. Låt den boende äta när han/hon vill (tidigt morgonmål, nattmål etc). Förvissa er om att den boende får rätt konsistens på maten. Erbjud något som personen tycker om beställ önskekost. Servera goda, välsmakande mellanmål som är lätta att äta. 19

20 A-kost Allmän kost för sjuka A-kost är grundkosten för de flesta sjuka och ska användas när sjukdomen medför påverkan på personens aptit eller förmåga till fysisk aktivitet. Kosten bör därför vara näringsrik. Eftersom aptiten ofta är dålig måste den utformas så att de näringsämnen som behövs ryms i mindre mängd mat än SNR-kosten. Energi och näringsinnehåll Protein E % Fett E % Kolhydrater E % E % = energiprocent Energi Energibehovet ska motsvara det beräknade energibehovet. Protein energiprocent. Kravet på ökad näringstäthet gäller framförallt protein. Fett energiprocent. En relativt hög energiprocent fett ökar energitätheten och möjliggör därmed ett ökat energiintag i mindre mängd mat. Kolhydrater energiprocent. Den lägre andelen kolhydrater bidrar till en mindre volym och ökar därmed möjligheterna att äta tillräckligt. Vitaminer och mineraler bör motsvara Svenska näringsrekommendationer. 20

21 Frukost Gröt med sylt och smörgås till frukost uppskattas av många äldre. Gröt blir energiberikad om den kokas på mjölk/gräddmjölk. Den kan också näringsberikas. Socker, sylt eller mos ökar energiinnehållet ytterligare. Välling kan ibland vara en uppskattad frukosträtt. För att berika vällingen blandas pulvret med mjölk och gräddmjölk istället för vatten vid tillagningen. Fil eller yoghurt blandat med müsli kan också vara ett alternativ. Smaksätt gärna filen med socker, sylt eller mos. Ägg ger ett bra tillskott av protein och andra näringsämnen. Ägg kan användas som smörgåspålägg. Bröd. Fiberrikt bröd behöver inte se grovt ut. Ibland är det lättare att äta kantfritt mjukt bröd. Bred ett lager margarin och därpå ett fett pålägg, till exempel leverpastej, korv eller ost. Lunch och middag Lunch och middagsmålet levereras från köket och är redan berikat för att överensstämma med rekommendationerna för A-kost. 21

22 Mellanmål och kvällsmål När aptiten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål än varm mat. Mellanmålen måste då vara näringsrika och innehålla mycket energi. Om man äter bra vid huvudmålen kan det räcka med enklare mellanmål, till exempel kaffe med smörgås, bulle eller skorpor, rån med smör, ost och marmelad. Välling eller gröt och smörgås är också bra mat till kvällsmålet. Andra lättätna och bra mellanmål är gräddglass, delikatessyoghurt, fruktyoghurt, kräm Se vidare tips under fliken mellanmål. Förslag på måltidsordning A-kost Frukost: Alternativ 1 1 dl gröt/ välling 1 dl mellanmjölk 1 smörgås Kaffe/te Alternativ 2 1,5 dl fil eller yoghurt, sylt 1 smörgås Kaffe/te Alternativ 3 1 ägg 1 dl mellanmjölk 1 smörgås Kaffe/te Mellanmål: Kaffe/te, skorpa, smörgåsrån eller se mellanmålstips Lunch: Huvudrätt Måltidsdryck eller mellanmjölk Mellanmål: Kaffe/te, vetebröd eller se mellanmålstips Middag: Huvudrätt Måltidsdryck eller mellanmjölk Kvällsfika: Kaffe/te, smörgås Nattmål/ förfrukost: Välling, mjölkchoklad, smoothis. För utbyte/ändring av mellanmål se under fliken mellanmål

23 E- kost Energi- och proteinrik kost Kosten ska tillgodose det individuellt beräknade energibehovet. För att detta ska vara möjligt vid svårigheter att äta tillräckligt, behöver matens volym minskas med bibehållet innehåll av energi och näring. Målsättningen är att en portion med cirka halva volymen, jämfört med normal portion, ska ge den planerade mängden energi och näring. Energi- och näringsinnehåll Protein E % Fett E % Kolhydrater E % E %= Energiprocent Kolhydrater E %. Den lägre andel kolhydrater bidrar till den mindre volymen, som är målsättningen för E-kost. Mängden fibrer bör hållas lägre än vad som rekommenderas i SNR-kost. Protein energiprocent. Kravet på ökad näringstäthet gäller framförallt protein. Fett energiprocent. En relativt hög energiprocent fett ökar energitätheten och möjliggör därmed ett ökat energiintag i mindre mängd mat. Vitaminer och mineraler Innehållet av vitaminer och mineraler bör motsvara SNR. I Vissa fall vid lågt energiintag är det svårt att tillgodose detta, varav ett tillskott av multivitamin- och mineraltablett bör ordineras tillsammans med E-kost. 23

24 Måltidsordning När förmågan att äta är begränsad är det mycket viktigt att måltiderna sprids över så stor del av dygnet som praktiskt är möjligt. Det är bra om extra mellanmål kan erbjudas även utanför ordinarie måltidsordning. (se under fliken måltidsordning) Frukost Gröt med sylt och smörgås till frukost uppskattas av många äldre. Gröt blir energiberikad om den kokas på mjölk/gräddmjölk. Den kan också näringsberikas. Socker, sylt eller mos ökar energiinnehållet ytterligare. Välling kan ibland vara en uppskattad frukosträtt. För att berika vällingen blandas pulvret med mjölk och gräddmjölk istället för vatten vid tillagningen. Fil eller yoghurt blandat med müsli kan också vara ett alternativ. Smaksätt gärna filen med socker, sylt eller mos. Ägg ger ett bra tillskott av protein och andra näringsämnen. Ägg kan användas som smörgåspålägg. Bröd. Fiberrikt bröd behöver inte se grovt ut. Ibland är det lättare att äta kantfritt mjukt bröd. Bred ett lager margarin och därpå ett fett pålägg, till exempel leverpastej, korv eller ost. Findus Lunch och middag Lunch och middagsmålet levereras från köket och är redan berikat för att överensstämma med rekommendationerna för E-kost. Servera små läckra och vackert upplagda portioner Bjud om!

25 Mellanmål och kvällsmål När aptiten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål än varm mat. Mellanmålen måste då vara näringsrika och innehålla mycket energi. Om man äter bra vid huvudmålen kan det räcka med enklare mellanmål, till exempel kaffe med smörgås, bulle eller skorpor, rån med smör, ost och marmelad. Välling eller gröt och smörgås är också bra mat till kvällsmålet. Andra lättätna och bra mellanmål är gräddglass, delikatessyoghurt, fruktyoghurt, kräm. Se vidare tips under fliken mellanmål Förslag på måltidsordning för energi- och proteinrik kost Frukost: Alternativ 1 1 dl gröt/ välling 1 dl mellanmjölk 1 liten smörgås Kaffe/te Alternativ 2 1,5 dl fil eller yoghurt, sylt 1 liten smörgås Kaffe/te Alternativ 3 1 ägg 1 dl mellanmjölk 1 liten smörgås Kaffe/te Mellanmål: Se mellanmålstips eller 1 dl kosttillägg Lunch: Liten portion huvudrätt Måltidsdryck: gärna mellanmjölk Mellanmål: 1 dl kosttillägg eller annat mellanmål Vetebröd Kaffe/te Middag: Liten portion huvudrätt Måltidsdryck: gärna mellanmjölk Kvällsfika: 1 smörgås Kaffe/te Nattmål/ förfrukost: Välling, mjölkchoklad, smothis. För utbyte/ändring av mellanmål se under fliken mellanmål. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln. 25

26 Kost med avvikande konsistens Den exakta fördelningen av konsistensförändringar måste avgöras individuellt mot bakgrund av genomförd sväljutredning. Konsistens Hel och delad Grov paté luftig, mjuk och grovkorning typ köttfärslimpa. Timbal mjuk slät konsistens, typ omelett Gelé mjuk och hal mat, typ fromage. Till vilka Normal konsistens, ev dela i mindre bitar Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Till de som inte kan äta helt kött, grytor men klarar köttfärsrätter, korv, fisk. Vid tugg- och sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i matstrupen. Passar för dem som hamstrar mat i kinderna eller där måltiden tar lång tid. Vid stora sväljsvårigheter, trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. Flytande konsistens släta berikade varma och kalla soppor Vid käkfixering, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Tjockflytande konsistens släta tjockflytande berikade varma och kalla soppor Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg, allmänna sväljsvårigheter, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. 26

27 OBS! Ev. kan man behöva förtjocka även dryck när man har sväljsvårigheter. Både varm och kall dryck kan förtjockas. Finns speciellt förtjockningspulver att beställa från köket. Flytande är svår att få energi- och näringsrik därför måste det alltid serveras näringsdryck som mellanmål. Se matsedel för flytande konsistens under fliken portionslista, matsedel, beställningar. Att tänka på! Personer som serveras kost med avvikande konsistens har ofta problem med att äta tillräckligt. Därför är det viktigt att man uppmärksammar behovet av mellanmål. 27

28

29 Kosttillägg och berikning Syftet med kosttillägg och berikning är att de ska utgöra ett komplement till den vanliga maten när den inte räcker till för att tillfredsställa behovet av energi och näring. Det finns ett stort antal produkter och den näringsmässiga sammansättningen varierar. Kosttillägg Findus Produkterna är oftast drycker som kan vara av mjölkdrinkstyp eller likna juice och saft. De flesta innehåller mellan 200 och 400 kcal per förpackning om 2dl. Kosttillägg finns också i pulverform. Vissa tillägg innehåller även kostfiber. Kompletta Näringsmässigt kompletta livsmedel med en standardiserad näringssammansättning, motsvarande SNR. De är i första hand avsedda att användas som extramål och mellanmål, men också som komplement till ordinarie mål. Icke kompletta Produkter som kan sakna någon eller flera energigivande näringsämnen eller innehålla större andel av ett ämne än rekommenderat, tex E % protein. Kosttillägg ordineras av dietist, läkare eller sjuksköterska. 29

30 Kosttillägg- känsligt för bakterietillväxt Dessa produkter är mycket känsliga för bakterietillväxt. Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur. Öppnad förpackning förvaras högst ett dygn i kylskåp, Öppnad högst 5 timmar i rumstemperatur. Serveringstips kosttillägg För att kosttilläggen ska smaka bra är det av stor betydelse att de serveras kalla. Häll upp i ett trevligt glas! Kosttillägg med smak av kaffe eller kakao kan värmas i en kopp i micron. Går även bra att frysa Berikning Användningen av berikningsprodukter gör det möjligt att komplettera kosten med energi och näring, utan att volymen förändras. Det gäller att produkterna används så att matens kulinariska kvalitet bibehålls eller höjs. Kompletta Produkter för näringsberikning är lättlösliga pulver som tillför extra energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineralämnen enligt SNR. Icke kompletta Energiberikning- ett lättlösligt pulver som enbart innehåller kolhydrater och som används för att öka energiinnehållet i söta drycker, dessertkrämer och soppor. Proteinberikning- ett pulver som används för att öka proteininnehållet i maten. 30

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Maten som serveras på Stockholms Sjukhem följer Svenska näringsrekommendationer (SNR) och ESS- gruppens råd och riktlinjer för mat och näring för sjuka

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer