KOSTPÄRM ÄLDREOMSORG

Transkript

1 KOSTPÄRM ÄLDREOMSORG 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Ansvarsfördelning 3 Riktlinjer för god hälsa - näringslära 4 Riktlinjer för kost till sjuka äldre 5 Nutritionsrutiner 6 Mat och vätskeregistrering 7 Måltidsordning 8 Måltidsmiljö 9 A-kost 10 E-kost 11 Kost med avvikande konsistens 12 Kosttillägg och berikning 13 Att välja kosttillägg 14 Diabetes 15 Specialkoster 16 Mat vid andra sjukdomstillstånd 17 Enteritkost- stoppande kost 18 Näringstillförsel på konstgjord väg Enteralt, Parenteralt 19 Munhygien 20 Livsmedelshygien 21 Matsedel flytande kost, portionslista 22 Mellanmålstips, recept, berikningar 23 Kostrekvisition, signerlista 24 Rutiner vid Enteral Nutrition 2

3 Inledning Det råder ingen tvekan om att bra mat är livsnödvändigt för oss människor, unga som gamla för att vi skall leva och må bra. Maten har en stor betydelse, inte bara som näringskälla utan den utgör också en viktig social funktion. Maten är också förutsättning för välbefinnande antingen man är frisk eller sjuk. I bästa stunder är måltiden en källa till njutning och glädje. Ett gott näringstillstånd är förutsättningen för god hälsa. Maten ska vara så sammansatt att den tillgodoser energi- och näringsbehov och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Tyvärr är undernäring ett problem för många av våra äldre. När aptiten sviktar är det lätt att energi- och näringsintaget inte blir tillräckligt, med undernäring som följd. Se den onda cirkeln nedan. Ökad risk för infektioner och kraftlöshet Depression/ ensamhet/ sjukdom Minskad aktivitet Brist på proteiner vitaminer mineraler Onda cirkeln Äter mindre Äter mindre Sämre ork och minskad motivation Förlust av vätska, fett och muskelmass a Undernäringsproblematiken är inte helt lätt, det är många faktorer som spelar in. Vid åldrandet ökar förekomsten av sjukdomar och funktionshandikapp, vilket kan försvåra möjligheten att kunna äta. Många sjukdomar medför ett ökat energibehov samtidigt som aptiten minskar. 3

4 Som vårdtagare inom kommunal omsorg mister man också i stor utsträckning sin frihet att själv välja vad, när och med vem man vill äta och är hänvisad till den mat och hjälp som erbjuds. Att stimulera aptiten få ses som en utmaning. Att duka vackert, lägga upp maten med känsla och att skapa en lugn och trivsam miljö är faktorer som har stor betydelse för måltiden. Denna kostpärm är riktlinjer till äldreomsorgens kostpolicy och blir då en handledning över hur man i Hudiksvalls kommun arbetar med mat och nutritionsomhändertagandet till de äldre. Kostpärmen är utarbetad av Kostchef Katarina Niemi och Dietist Barbro Karelius. 4

5 Ansvarsfördelning Verksamhetschef inom äldreomsorgen Ytterst ansvarig för att fullgoda nutritionsrutiner finns inom verksamheten. Kostchef Har ansvar för matsedel och att kosten följer de nationella kraven avseende näringsinnehåll. Kostchefen har även det kostadministrativa och livsmedelshygieniska ansvaret inom produktionsenheten. Samråder med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och dietist i nutritionsfrågor. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ansvarar för att nutritionsrutiner ingår i hälso- och sjukvårdens kvalitetssystem i särskilda boendeformer. Samråder med kostchef och dietist i nutritionsfrågor. Dietist Ansvarar tillsammans med kostchef och medicinskt ansvarig sjuksköterska för att rutiner utarbetas kring nutritionsomhändertagandet. Utreder och ordinerar nutritionsbehandling till enskilda individer. Bidrar till kompetensutveckling av personal. Enhetschef Ansvarar för det särskilda boendet, i samverkan med omvårdnadsansvarig sjuksköterska, för att tilldelningen av mat och dryck blir tillräcklig för varje boende, samt att måltiderna blir individuellt anpassade, väl fördelade över dygnet och hygieniskt säkerställda. 5

6 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Ansvarar för den boendes närings- och vätskeintag och förhållande till hälsotillståndet och ansvarar också för att kontakt tas med läkare och eller. dietist, i de fall tillståndet beror på närings- och vätskebrist och kräver bedömning och åtgärder utanför sjuksköterskans egen kompetens. Nutritionsstatus och kostbehandling skall dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Biståndshandläggare Ansvarar för att den boende beviljas måltidsservice. Vårdpersonalen Ansvarar för att den boende får i sig tillräckligt med mat och dryck. Vårdpersonalen måste därför ha goda kunskaper om matens, dryckens, måltidens och hygienens betydelse för god hälsa och kvalitet. Vårdpersonalen har skyldighet att rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid misstanke om bristfälligt vätske- och näringsintag. Kostombud Är länken mellan vårdavdelningen och köket. Tar på regelbundna träffar upp problem och glädjeämnen. Deltar i kostutbildningar. Kökspersonal Ansvarar för att avdelningarna får den mat de beställt. Ansvarar för tillagning och servering av maten utifrån de lagar och riktlinjer som finns. 6

7 Riktlinjer för god hälsa Näringslära Energi Energi- och näringsbehovet tillgodoses genom att vi äter en väl sammansatt och variationsrik kost. Energibehovet definieras hos vuxna som den mängd energi vilken täcker ämnesomsättningen när individen har sådan vikt, kroppssammansättning och fysisk aktivitet som är förenlig med god hälsa. Energi får vi från fett, kolhydrater och proteiner. Vitaminer och mineraler är specifika näringsämnen som inte ger någon energi men behövs för kroppens normala funktion. Vatten Är det allra viktigaste näringsämnet, som vi inte kan klara oss utan mer än några dagar. Vattnets funktion i kroppen är bland annat hjälpmedel för kroppens värmereglering, som lösningsmedel i matspjälkning och för att reglera blodets koncentration av salter m.m. Protein Utgör en viktig komponent i kroppen och har betydelse för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion. Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror varav åtta, nio för barn, är essentiella ( livsnödvändiga) och måste tillföras regelbundet genom maten eftersom kroppen inte själv kan framställa dem. Proteinet i kosten kommer från animaliska livsmedel som kött, mjölk, fisk och ägg samt vegetabiliska livsmedel som spannmål, potatis, ärtor, linser och bönor. Protein bör motsvara procent av energiintaget för friska. Proteinbehovet hos sjuka kan skilja sig markant från friska. Vid sjukdom kan förlusterna vara betydande på grund av vävnadsnedbrytande (katabola) processer, som leder till ökade kväveförluster. Andelen protein av det totala energiintaget bör då höjas till energiprocent. 7

8 Fett Ger kroppen energi i koncentrerad form. Ett gram fett ger med än dubbelt så mycket energi som ett gram protein eller ett gram kolhydrat. Det innebär att mat med låg andel fett kräver större volym för att ge tillräckligt med energi. Detta kan vara en fördel för friska med låg fysisk aktivitet, men är inte alltid det bästa vid sjukdom eller undernäring. I rekommendation för friska vuxna bör fettinnehållet inte ge mer än cirka 30 energiprocent. För äldre sjuka bör fettinnehållet ökas. Kvalitén på fettet kräver att intaget av hårt fett (mättat) bör begränsas. Mättat fett höjer blodfetthalten medan enkelomättat och fleromättat sänker den. Fett i kosten ger energi men förutom det tillförs essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer med fettet. Fett är också bärare av smakämnen och påverkar matens konsistens. Kolhydrater I rekommendation för friska vuxna bör kolhydraterna ge procent av energiintaget. Många kolhydratrika livsmedel ger samtidigt goda tillskott av vitaminer och mineralämnen. Mängden kolhydrat är en konsekvens av rekommendationer för fett och protein. I olika koster för sjuka kan därför andelen kolhydrater vara betydligt lägre. Den största andelen av kolhydrater bör komma från stärkelse- och fiberrika livsmedel. Kostfiber Är kolhydrater från växtriket som vid matspjälkningen inte bryts ner, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkad. Kostfiber ger bland annat större mättnadskänsla, kan påverka blodsockerhalten och blodfettsnivåer gynnsamt, kan på kort tid förbättra tillståndet vid förstoppning. Intaget av fibrer bör för friska vuxna vara i storleksordningen gram/dag. Eftersom fiberrika livsmedel ger stor volym måste fiberintaget i många fall vara betydligt lägre i kost till sjuka. Kostfiber finns i spannmål, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter. 8

9 Komplettering med vitaminer och mineraler Behovet av vitaminer och mineralämnen inklusive spårämnen bör i första hand tillgodoses genom en lämpligt sammansatt kost. En balanserad och omväxlande kost, sammansatt i enlighet med de svenska näringsrekommendationerna, innehåller tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler. Vitaminer Vi känner idag till 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan. Fyra är fettlösliga ( A; D; E; K) och nio är vattenlösliga ( fyra B-vitaminer, C, niacin, folacin, biotin och pantotensyra). De fettlösliga lagras i levern medan de vattenlösliga måste tillföras kroppen varje dag. Mineralämnen Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Viktiga mineralämnen är kalcium, fosfor, kalium, natrium, magnesium, järn, zink, jod, selen, fluor m.fl. 9

10 Riktlinjer för kost till sjuka äldre Energibehovet Energibehovet måste i första hand tillfredsställas för att förhindra nedbrytning av den egna kroppsmassan. Rekommendationen (enligt svenska näringsrekommendationer) om att följa fördelningen av energigivande näringsämnen kommer i andra hand. Vatten Äldre är speciellt känsliga för uttorkning. Dehydrering hos äldre kan lätt uppstå vid tillstånd som diarré, feber och njursjukdom. Förmågan att känna törst minskar med stigande ålder, särskilt hos de mycket gamla. Med stigande ålder minskar också mängden kroppsvatten, kroppen får en minskad förmåga att koncentrera urinen. Många äldre riskerar därför att utveckla en negativ vätskebalans. Vätskebehovet är minst 30 ml per kg kroppsvikt och dygn. Protein Behovet för friska äldre är knappt 1 g/kg kroppsvikt och tillgodoses normalt via vanlig mat. Vid tillstånd som är vanliga bland sjuka äldre; inflammation, bensår, frakturer etc. kan behovet uppgå till 2-3 g/kg kroppsvikt och dygn. Proteinintaget kan öka genom energiberikad/näringstät eller energi - och proteinrik kost, E-kost och/eller kosttillägg. Fett För att tillfredsställa energibehovet måste matens fetthalt vara hög, ca 40 E%. Riktlinjen i Svenska näringsrekommendationer om fördelning av omättat och mättat fett är inte lika viktig att tillämpa för denna patientkategori som för friska äldre. Kostfiber Kostfiber har en rad positiva effekter på tillstånd som är särskilt vanliga bland äldre, t ex förstoppning, divertiklar och diabetes. Det är positivt om fiberintaget kan ökas, men lika viktigt är också att öka vätskeintaget för att fibrerna skall ge god effekt på mag-tarmfunktionen. Men eftersom fiberrika livsmedel ger förhållandevis lite energi och upptar stor volym, både på tallriken och i magen, måste fibermängden ofta begränsas för de flesta sjuka äldre. 10

11 Vitamin D Många äldre har ett otillfredsställande intag av vitamin D, pga att de inte kommer ut i solljus. Vidare har det visat sig att äldre kan ha svårt att bilda vitaminet i huden. Rekommenderat intag är 10 μg per dag dvs dubbelt så högt som hos yngre. Det finns numera klara skäl för tillskott av vitamin D till så gott som alla äldre. Kalcium Rekommenderat intag är, enligt Svenska näringsrekommendationer, SNR, 800 mg per dag för kvinnor och män över 20 år. Ett tiotal studier har dock visat att supplementering med mg kalcium per dag för kvinnor över 60 år möjligen kan försena åldersrelaterad minskning av benmassan. Extra behov för äldre Ren vitaminbrist är idag sällsynt i vårt land. Undersökningar har emellertid visat att vissa grupper av de äldre har ett vitaminintag, som är så lågt att bristsituationer kan befaras. Orsaken kan vara svårighet att tugga eller svälja, livsmedelsöverkänslighet eller ett lågt energiintag. 11

12 Nutritionsrutiner Att göra en bedömning av den boendes näringstillstånd och att följa utvecklingen är grunden för de nutritionsrutiner som skall tillämpas. Resultatet av nutritionsbedömningen är avgörande om den boende är i behov av nutritionsstöd; det vill säga näringsberikning av maten förstärkt mellanmål och/eller tillskott av kosttillägg, sondmatning eller annan näringsbehandling. Undernäring är ett tillstånd som medför nedsatt immunförsvar, försämrad sårläkning, nedstämdhet, försvagning och trötthet. Det är viktigt att de tillämpade nutritionsrutinerna medför den boende som är i riskzonen för att utveckla undernäring, identifieras så att åtgärder kan sättas in för att motverka undernäring. Det är svårt att vända ett undernäringstillstånd till viktökning och ökad aptit. Därför är det viktigt att undernäring förebyggs. Riskbedömning sker i Senior Alert med sf-mna (Mini Nutritional Assessment) vid nyinflyttning samt 2 gånger per år. Utifrån resultat på bedömningen sätts åtgärder in genom förebyggande åtgärder. Även dessa registreras i Senior Alert. 12

13 Boby Mass Index = BMI Anger graden av under-, normal och övervikt BMI = Vikt (kg) Längd² (m) BMI < 22 = undervikt BMI 22 och under bedöms för äldre som undervikt, vilket räknas som en riskfaktor för utveckling av undernäring. Exempel: Pelle väger 68 kg och är 180 cm lång. 68 = BMI 21 1,80 x 1,80 Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte innebära undernäring. Även en person med ett högt BMI som ofrivilligt förlorat i vikt är en person med risk för undernäring och bör bedömas utifrån aktuell viktförlust och ätsvårigheter. Mätning av längd I första hand ska mätning av längd mätas stående. Om detta inte är möjligt kan Demispan (halva armspännvidden) användas. Mät på ena armens avstånd mellan bröstbenets mittskåra till spetsen på långfinger. Formel för uträkning av demispan: Kvinnor: 1,35 x halva armspännvidden i cm + 60,1 Män: 1,40 x halva armspännvidden i cm + 57,8 Ex kvinna: Halva armspännvidden = 75 cm 75 cm x 1,35 = 101, ,1 = 161,35 Andra mätningsformer och praktiska tips vid tex amputation från Senior Alert se webbadress nedan 13

14 Mat- och vätskeregistrering Bedömning av dagligt intag För att få en uppfattning om vilken energinivå som är önskvärd att uppnå, dvs hur mycket varje person bör äta, måste energibehovet uppskattas. Denna bedömning ger endast ett grovt mått på matintaget. Bedömning av energi- och vätskebehov Energibehov: I de flesta fall kcal/kg per dygn. Ex: Vikt 70 kg, 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Energibehov vid övervikt: Utgå från BMI 25 med tillägg av 25% av den överskjutande vikten. Ex: Vikt 84 kg, längd 166 cm 1) BMI = 84 kg 1,66 m x 1,66 m = 30 2) Vikt om BMI är 25 = 70 kg 3) Överskjutande vikt: 84 kg 70 kg = 14 kg 4) 25 % av 14 kg = 3,5 kg 5) Energibehov beräknas på: 70 kg + 3,5 kg = 73,5 kg 6) 73,5 kg x 30 kcal = 2005 kcal Vätskebehov: 30 ml/kg per dygn. Ex: Vikt 70 kg, 70 kg x 30 ml = 2100 ml Vätskebehov ökat vid feber ml per dygn för varje grad temperaturstegring. 14

15 Mat- och vätskeregistrering: Personer som är undernärda eller i riskzonen för undernäring, bör få sitt energiintag värderat. En noggrann bedömning är mat- och vätskeregistrering. Detta innebär att all mat och dryck under ett antal dagar kvanifieras och registreras för att sedan energi- och näringsvärdesberäknas av dietist. Ta kontakt med dietist för registreringsblankett. Uppföljning, utvärdering och dokumentation: Viktigt med uppföljning av kroppsvikt och matintag kontinuerligt. 15

16 Måltidsordning Lunch och middag ska serveras som två fullvärdiga måltider varje dag. Dessa måltider ska tillsammans ge % av näringsintaget per dygn. Resterande behov av energi och näring ska fördelas på frukost och mellanmål. Måltiderna skall vara jämnt fördelade över dygnet. Lämplig måltidsfördelning : Måltid Tider Energifördelning i procent Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Mellanmålen är en förutsättning för att alla ska uppnå tillräcklig energi- och näringstillförsel. Nattfastan bör inte överstiga timmar. 16

17 Måltidsmiljö Måltiderna är ett viktigt avbrott i tillvaron och ett tillfälle att skapa social samvaro. Miljön har stor betydelse för aptiten. Miljön ska vara lugn, fri från buller och störande musik. Det ska dukas vackert och tilltalande. De boende kan gärna delta i den utsträckning de kan. Man bör skilja på måltider till fest och måltider till vardags. Maten ska ha rätt konsistens och temperatur, den ska se aptitlig ut och vara vackert komponerad. Små portioner ser aptitligare ut än stora. Ofta kan man öka lusten att äta med enkla medel, som t ex att presentera den mat som serveras och servera den i karotter. Måltiden ska ta den tid den boende behöver. Den personal som är stöd vid måltiden ska sitta ner och vara observant på patienten under måltiden. Personer med ätsvårigheter, pga. olika sjukdomar, kan uppleva det påfrestande att äta med andra och kan då må bättre av att få äta i avskildhet. Efter måltiden bör ingen avdukning ske förrän alla ätit färdigt. 17

18 Äthjälpmedel Har man svårt att hantera vanliga bestick, tallrikar och glas finns det ett antal olika hjälpmedel som kan underlätta i ätsituationen. Om ett vanligt glas är för tungt för att man skall orka lyfta det till munnen kan ett glas i plast vara bra. Det finns dessutom glas med greppvänlig fot, olika sorters bägare, små muggar etc som fyller olika funktion. Har man bara en hand som fungerar kan det vara svårt att få upp maten på gaffeln eller skeden. Då kan en pet-emot-kant vara bra. Det finns dessutom tallrikar med något förhöjd kant, som kan underlätta. Ett annat tips är att helt enkelt använda en vanlig djup tallrik. Ibland kan det vara svårt att gripa om besticket. Det finns då bestick med olika tjocklek på skaften för att underlätta detta. Det finns också lätta specialbestick för den som är svag i händerna och tunga specialbestick för dem som har skakningar eller darrar Foto: Livsmedelsverket 18

19 Matvägran Att hjälpa någon att äta kan vara svårt och kräver en stark känsla för patientens integritet. Kontakt och kommunikation mellan den som blir matad och den som hjälper till är viktig när normala samtal inte fungerar, t ex om patienten har afasi, är åldersdement eller psykiskt sjuk. Det är viktigt att kroppsställningen är bekväm. Medhjälparen måste vara lyhörd och på olika sätt försöka få klart för sig orsakerna till att en person inte vill äta. Personen kan ha svårigheter att tugga eller svälja, hon/han kan ha motvilja mot någon maträtt, men det kan också vara andra faktorer, t ex depression eller tarmbesvär, som orsakar matvägran. Sittställning Sittställningen är mycket viktig för att man skall kunna äta ordentligt. Om man inte sitter bra kan det göra att man inte orkar eller kan äta. En bra sittställning är inte bara viktig för en person som äter själv utan också för den som får hjälp och matas. Det är viktigt att man har fötterna i golvet så att man sitter stadigt. Om man sitter rakt eller lite framåtlutad, så går det lättare att svälja. Om man har armarna på bordet får man lite extra stöd, vilket kan underlätta. Råd vid aptitlöshet Om ni får maten i kantin; lägg upp maten trevligt och dekorera vackert. Servera maten vid rätt temperatur (låt den inte stå och bli kall) Servera många små måltider. Anpassa portionsstorleken - beställ Energi- och proteinrik kost. Låt den boende äta när han/hon vill (tidigt morgonmål, nattmål etc). Förvissa er om att den boende får rätt konsistens på maten. Erbjud något som personen tycker om beställ önskekost. Servera goda, välsmakande mellanmål som är lätta att äta. 19

20 A-kost Allmän kost för sjuka A-kost är grundkosten för de flesta sjuka och ska användas när sjukdomen medför påverkan på personens aptit eller förmåga till fysisk aktivitet. Kosten bör därför vara näringsrik. Eftersom aptiten ofta är dålig måste den utformas så att de näringsämnen som behövs ryms i mindre mängd mat än SNR-kosten. Energi och näringsinnehåll Protein E % Fett E % Kolhydrater E % E % = energiprocent Energi Energibehovet ska motsvara det beräknade energibehovet. Protein energiprocent. Kravet på ökad näringstäthet gäller framförallt protein. Fett energiprocent. En relativt hög energiprocent fett ökar energitätheten och möjliggör därmed ett ökat energiintag i mindre mängd mat. Kolhydrater energiprocent. Den lägre andelen kolhydrater bidrar till en mindre volym och ökar därmed möjligheterna att äta tillräckligt. Vitaminer och mineraler bör motsvara Svenska näringsrekommendationer. 20

21 Frukost Gröt med sylt och smörgås till frukost uppskattas av många äldre. Gröt blir energiberikad om den kokas på mjölk/gräddmjölk. Den kan också näringsberikas. Socker, sylt eller mos ökar energiinnehållet ytterligare. Välling kan ibland vara en uppskattad frukosträtt. För att berika vällingen blandas pulvret med mjölk och gräddmjölk istället för vatten vid tillagningen. Fil eller yoghurt blandat med müsli kan också vara ett alternativ. Smaksätt gärna filen med socker, sylt eller mos. Ägg ger ett bra tillskott av protein och andra näringsämnen. Ägg kan användas som smörgåspålägg. Bröd. Fiberrikt bröd behöver inte se grovt ut. Ibland är det lättare att äta kantfritt mjukt bröd. Bred ett lager margarin och därpå ett fett pålägg, till exempel leverpastej, korv eller ost. Lunch och middag Lunch och middagsmålet levereras från köket och är redan berikat för att överensstämma med rekommendationerna för A-kost. 21

22 Mellanmål och kvällsmål När aptiten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål än varm mat. Mellanmålen måste då vara näringsrika och innehålla mycket energi. Om man äter bra vid huvudmålen kan det räcka med enklare mellanmål, till exempel kaffe med smörgås, bulle eller skorpor, rån med smör, ost och marmelad. Välling eller gröt och smörgås är också bra mat till kvällsmålet. Andra lättätna och bra mellanmål är gräddglass, delikatessyoghurt, fruktyoghurt, kräm Se vidare tips under fliken mellanmål. Förslag på måltidsordning A-kost Frukost: Alternativ 1 1 dl gröt/ välling 1 dl mellanmjölk 1 smörgås Kaffe/te Alternativ 2 1,5 dl fil eller yoghurt, sylt 1 smörgås Kaffe/te Alternativ 3 1 ägg 1 dl mellanmjölk 1 smörgås Kaffe/te Mellanmål: Kaffe/te, skorpa, smörgåsrån eller se mellanmålstips Lunch: Huvudrätt Måltidsdryck eller mellanmjölk Mellanmål: Kaffe/te, vetebröd eller se mellanmålstips Middag: Huvudrätt Måltidsdryck eller mellanmjölk Kvällsfika: Kaffe/te, smörgås Nattmål/ förfrukost: Välling, mjölkchoklad, smoothis. För utbyte/ändring av mellanmål se under fliken mellanmål

23 E- kost Energi- och proteinrik kost Kosten ska tillgodose det individuellt beräknade energibehovet. För att detta ska vara möjligt vid svårigheter att äta tillräckligt, behöver matens volym minskas med bibehållet innehåll av energi och näring. Målsättningen är att en portion med cirka halva volymen, jämfört med normal portion, ska ge den planerade mängden energi och näring. Energi- och näringsinnehåll Protein E % Fett E % Kolhydrater E % E %= Energiprocent Kolhydrater E %. Den lägre andel kolhydrater bidrar till den mindre volymen, som är målsättningen för E-kost. Mängden fibrer bör hållas lägre än vad som rekommenderas i SNR-kost. Protein energiprocent. Kravet på ökad näringstäthet gäller framförallt protein. Fett energiprocent. En relativt hög energiprocent fett ökar energitätheten och möjliggör därmed ett ökat energiintag i mindre mängd mat. Vitaminer och mineraler Innehållet av vitaminer och mineraler bör motsvara SNR. I Vissa fall vid lågt energiintag är det svårt att tillgodose detta, varav ett tillskott av multivitamin- och mineraltablett bör ordineras tillsammans med E-kost. 23

24 Måltidsordning När förmågan att äta är begränsad är det mycket viktigt att måltiderna sprids över så stor del av dygnet som praktiskt är möjligt. Det är bra om extra mellanmål kan erbjudas även utanför ordinarie måltidsordning. (se under fliken måltidsordning) Frukost Gröt med sylt och smörgås till frukost uppskattas av många äldre. Gröt blir energiberikad om den kokas på mjölk/gräddmjölk. Den kan också näringsberikas. Socker, sylt eller mos ökar energiinnehållet ytterligare. Välling kan ibland vara en uppskattad frukosträtt. För att berika vällingen blandas pulvret med mjölk och gräddmjölk istället för vatten vid tillagningen. Fil eller yoghurt blandat med müsli kan också vara ett alternativ. Smaksätt gärna filen med socker, sylt eller mos. Ägg ger ett bra tillskott av protein och andra näringsämnen. Ägg kan användas som smörgåspålägg. Bröd. Fiberrikt bröd behöver inte se grovt ut. Ibland är det lättare att äta kantfritt mjukt bröd. Bred ett lager margarin och därpå ett fett pålägg, till exempel leverpastej, korv eller ost. Findus Lunch och middag Lunch och middagsmålet levereras från köket och är redan berikat för att överensstämma med rekommendationerna för E-kost. Servera små läckra och vackert upplagda portioner Bjud om!

25 Mellanmål och kvällsmål När aptiten är dålig kan det vara lättare att äta mellanmål än varm mat. Mellanmålen måste då vara näringsrika och innehålla mycket energi. Om man äter bra vid huvudmålen kan det räcka med enklare mellanmål, till exempel kaffe med smörgås, bulle eller skorpor, rån med smör, ost och marmelad. Välling eller gröt och smörgås är också bra mat till kvällsmålet. Andra lättätna och bra mellanmål är gräddglass, delikatessyoghurt, fruktyoghurt, kräm. Se vidare tips under fliken mellanmål Förslag på måltidsordning för energi- och proteinrik kost Frukost: Alternativ 1 1 dl gröt/ välling 1 dl mellanmjölk 1 liten smörgås Kaffe/te Alternativ 2 1,5 dl fil eller yoghurt, sylt 1 liten smörgås Kaffe/te Alternativ 3 1 ägg 1 dl mellanmjölk 1 liten smörgås Kaffe/te Mellanmål: Se mellanmålstips eller 1 dl kosttillägg Lunch: Liten portion huvudrätt Måltidsdryck: gärna mellanmjölk Mellanmål: 1 dl kosttillägg eller annat mellanmål Vetebröd Kaffe/te Middag: Liten portion huvudrätt Måltidsdryck: gärna mellanmjölk Kvällsfika: 1 smörgås Kaffe/te Nattmål/ förfrukost: Välling, mjölkchoklad, smothis. För utbyte/ändring av mellanmål se under fliken mellanmål. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln. 25

26 Kost med avvikande konsistens Den exakta fördelningen av konsistensförändringar måste avgöras individuellt mot bakgrund av genomförd sväljutredning. Konsistens Hel och delad Grov paté luftig, mjuk och grovkorning typ köttfärslimpa. Timbal mjuk slät konsistens, typ omelett Gelé mjuk och hal mat, typ fromage. Till vilka Normal konsistens, ev dela i mindre bitar Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Till de som inte kan äta helt kött, grytor men klarar köttfärsrätter, korv, fisk. Vid tugg- och sväljsvårigheter, bråck eller förträngningar i matstrupen. Passar för dem som hamstrar mat i kinderna eller där måltiden tar lång tid. Vid stora sväljsvårigheter, trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. Flytande konsistens släta berikade varma och kalla soppor Vid käkfixering, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Tjockflytande konsistens släta tjockflytande berikade varma och kalla soppor Vid nedsatt rörlighet i munhåla och svalg, allmänna sväljsvårigheter, förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. 26

27 OBS! Ev. kan man behöva förtjocka även dryck när man har sväljsvårigheter. Både varm och kall dryck kan förtjockas. Finns speciellt förtjockningspulver att beställa från köket. Flytande är svår att få energi- och näringsrik därför måste det alltid serveras näringsdryck som mellanmål. Se matsedel för flytande konsistens under fliken portionslista, matsedel, beställningar. Att tänka på! Personer som serveras kost med avvikande konsistens har ofta problem med att äta tillräckligt. Därför är det viktigt att man uppmärksammar behovet av mellanmål. 27

28

29 Kosttillägg och berikning Syftet med kosttillägg och berikning är att de ska utgöra ett komplement till den vanliga maten när den inte räcker till för att tillfredsställa behovet av energi och näring. Det finns ett stort antal produkter och den näringsmässiga sammansättningen varierar. Kosttillägg Findus Produkterna är oftast drycker som kan vara av mjölkdrinkstyp eller likna juice och saft. De flesta innehåller mellan 200 och 400 kcal per förpackning om 2dl. Kosttillägg finns också i pulverform. Vissa tillägg innehåller även kostfiber. Kompletta Näringsmässigt kompletta livsmedel med en standardiserad näringssammansättning, motsvarande SNR. De är i första hand avsedda att användas som extramål och mellanmål, men också som komplement till ordinarie mål. Icke kompletta Produkter som kan sakna någon eller flera energigivande näringsämnen eller innehålla större andel av ett ämne än rekommenderat, tex E % protein. Kosttillägg ordineras av dietist, läkare eller sjuksköterska. 29

30 Kosttillägg- känsligt för bakterietillväxt Dessa produkter är mycket känsliga för bakterietillväxt. Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur. Öppnad förpackning förvaras högst ett dygn i kylskåp, Öppnad högst 5 timmar i rumstemperatur. Serveringstips kosttillägg För att kosttilläggen ska smaka bra är det av stor betydelse att de serveras kalla. Häll upp i ett trevligt glas! Kosttillägg med smak av kaffe eller kakao kan värmas i en kopp i micron. Går även bra att frysa Berikning Användningen av berikningsprodukter gör det möjligt att komplettera kosten med energi och näring, utan att volymen förändras. Det gäller att produkterna används så att matens kulinariska kvalitet bibehålls eller höjs. Kompletta Produkter för näringsberikning är lättlösliga pulver som tillför extra energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineralämnen enligt SNR. Icke kompletta Energiberikning- ett lättlösligt pulver som enbart innehåller kolhydrater och som används för att öka energiinnehållet i söta drycker, dessertkrämer och soppor. Proteinberikning- ett pulver som används för att öka proteininnehållet i maten. 30