En gemensam rapport från fem Länsstyrelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En gemensam rapport från fem Länsstyrelser"

Transkript

1 En gemensam rapport från fem Länsstyrelser

2 Förord För att förbättra psykiskt funktionshindrade personers situation antogs 1995 den s.k. psykiatrireformen. Denna reform syftar till att förbättra livsvillkoren för de psykiskt funktionshindrade ute i samhället genom att ge dem ökad delaktighet, bättre vård och socialt stöd. För att förbättra stödet till personer med psykiska funktionshinder startades tio försöksverksamheter med personliga ombud på olika platser i landet. De personliga ombuden skulle ha ett klart definierat ansvar för att den enskildes behov skulle uppmärksammas och insatserna samordnas. Socialstyrelsen utvärderade verksamheterna och konstaterade positiva förändringar för de personer som hade personliga ombud. I maj 2000 beslutade regeringen om statsbidrag till kommunerna för att inrätta permanenta verksamheter med personliga ombud. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samordna detta arbete. De inrättade verksamheterna med personligt ombud följs upp och utvärderas av Socialstyrelsen och länsstyrelserna tillsammans. Flera av utvärderingarna är regionala och finansieras gemensamt av länsstyrelserna och Socialstyrelsen. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västmanlands och Örebro län har samverkat i arbetet med utvärdering av verksamheterna med personligt ombud. Denna rapport redovisar hur klienter som har personligt ombud upplever den hjälp de får. Utvärderingen ska belysa konsekvenser för klienten avseende livssituation, relationen mellan klienten och personliga ombudet samt orsakerna till klientens behov av ombudet. Utvärdering av ledningsgrupperna för personligt ombudsverksamheterna i de fem samverkande länen har genomförts och publicerats i en rapport Personligt ombud i Mellansverige- ledningsgrupperna och deras arbete. Ytterligare utvärdering som genomförts och publicerats i rapport är utvärdering av effekter på myndigheter Personligt ombud i Mellansverige- myndighetseffekter. Utöver dessa rapporter kommer ytterligare en rapport att publiceras, Personligt ombud i Mellansverige ombuden och deras arbete Denna studie har genomförts av konsulten FoU Västmanland, som också svarar för kommentarer och slutsatser. Länsstyrelsen i Västmanlands län har varit samordnare av länsstyrelsernas insatser inom utvärderingsprojektet. Ansvariga i respektive län har varit Agneta Sjölander Dalarnas län, Hillevi Assarsson Gävleborgs län, Christina Berndtsson Värmlands län, Katarina Pihl Västmanlands län och Christer Engback Örebro län. Västerås i oktober 2005 Christina Lantz Enhetschef Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Västmanlands län

3 Innehåll SAMMANFATTNING...5 Klientens livssituation... 5 Klientens behov av personligt ombud... 5 Relationen mellan klient och personligt ombud... 6 BAKGRUND OCH UPPDRAG...7 METOD OCH MATERIAL...7 Etapp Etapp Etapp Urval... 8 RESULTAT...9 Klienternas livssituation... 9 I vilket skede i livet kom PO in i klientens liv? Behov av PO? Relationen till PO Vad är så speciellt med PO? FALLBESKRIVNINGAR...23 Fallbeskrivning 1: Gun Fallbeskrivning 2: Hans Fallbeskrivning 3: Johan AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER...40 REFERENSER

4 Sammanfattning Länsstyrelserna i Dalarnas, Värmlands, Gävleborgs, Örebro och Västmanlands län har gemensamt upphandlat och slutit avtal med olika uppdragsgivare kring utvärdering av reformen personligt ombud. Länsstyrelsernas upphandling har omfattat utvärdering av reformen i fyra avseenden: arbetsmetoder och modeller, arbetet kring personliga ombud, konsekvenser för klienten och konsekvenser för berörda myndigheter. Avtalet mellan länsstyrelserna och FoU Västmanland avgränsade sig till området konsekvenser för klienten. För varje område fanns ett antal frågeställningar formulerade som skulle belysas. När det gällde konsekvenser för klienten fanns tre övergripande frågeställningar; en handlade om (1) hur klientens livssituation såg ut, en annan om (2) hur relationen mellan klienten och det personliga ombudet gestaltade sig och en tredje handlade om (3) orsakerna till klientens behov av det personliga ombudet. FoU Västmanlands uppdrag omfattade dessa tre frågeställningar. De inledande metodöverväganden som gjordes, i dialog med representanter från länsstyrelserna, utmynnade i att den bärande kunskapskällan skulle vara att följa ett antal klienter över tid; att genomföra ett antal fallstudier. I urvalet var ambitionen att inkludera klienter med stort behov av personligt ombud. I två län, Gävleborg och Västmanland, kom sex klienter att följas mellan en och två månader. Därtill genomfördes intervjuer med ytterligare fem klienter och ett antal personliga ombud. De klienter som omfattades av studien var i åldrarna 31 till 57 år. Fem kvinnor och sex män ingick i studien. Samtliga klienter hade haft personligt ombud i minst ett år, och flera av dem hade haft det under två år vid tidpunkten för undersökningen. Kontaktfrekvensen mellan klienter och personligt ombud varierade. Utifrån de genomförda fallstudierna är det inte möjligt att dra slutsatser med giltighet för samtliga klienter med personligt ombud. Studiernas värde ligger framförallt i att de ger en god inblick i några klienters liv under en tidsperiod, där personliga ombud haft en mycket betydelsefull roll för dem. Klientens livssituation När det gäller klienternas livssituation framgick det av studien att den i grunden inte skilde sig från andra beskrivningar av hur psykiskt funktionshindrades levnadsförhållanden såg ut. Det råder ingen tveksamhet om att de klienter som ingick i studien tillhörde målgruppen för personliga ombud. De flesta klienter hade eget boende, men frågan om boendet var komplicerad. Klienterna upplevde att det fanns ett ständigt hot om vräkning. När det gäller sysselsättning, var det ingen av klienterna som hade kontakt med den öppna arbetsmarknaden. Några hade kontakt med dagverksamheter. Ekonomin var en källa till ständiga problem för flera av klienterna, kanske rent av det största problemet. De flesta hade inga eller få kontakter med sina ursprungsfamiljer. De kontakter de hade var med professionella. Gemensamt för samtliga klienter var att de hade problem inom alla dessa områden samtidigt vilket gjorde livet mycket rörigt och osammanhängande för dem. Klientens behov av personligt ombud Av intervjuerna och fallstudierna framgick att behovet av personligt ombud var stort. När klienterna själva tog upp behovet handlade det mycket om ekonomi och kontakter med myndigheter. Därutöver visade det sig också att de personliga ombuden fyllde ett tomrum i klienternas sociala liv. Flera klienter upplevde sina personliga ombud som vänner, som de vågade berätta allt för etc. Av studien framgick att de personliga ombuden träffade klienterna i vitt skilda sammanhang, med en unik möjlighet till inblick i och överblick över klientens hela livssituation. 5

5 Relationen mellan klient och personligt ombud Klienterna och de personliga ombuden arbetade tillsammans, vilket gjorde att klienten kände sig delaktig i det som skedde. Enligt klienterna hjälpte de personliga ombuden dem att hjälpa sig själva, så att de kunde klara av att göra saker som de kanske inte kunde klara på egen hand. Istället för att ta över och utföra saker åt klienterna, vilket några klienter uppfattade att t.ex. socialtjänsten gjorde, så gjorde personliga ombud och klienter saker tillsammans. Klienterna upplevde sig vara med i hela processen, där de personliga ombuden inte tog över och bestämde hur det skulle vara. För klienterna stod också de personliga ombuden för en personlig kontinuitet som de inte upplevt sig få på annat håll. Från klienternas sida kunde betydelsen av personliga ombud inte nog lyftas fram. De var egentligen de enda kontakter de hade utanför det professionella nätverket, förutom en och annan släkting. Det var säkert en bidragande orsak till att de som ingick i fallstudierna haft personliga ombud under ganska lång tid. Klienterna såg personliga ombud som ett sidoordnat stöd. Att det var ett sidoordnat stöd nämndes inte i konkreta ordalag, men av de beskrivningar som klienterna gav, framgick att de ansåg att de personliga ombuden stod på deras sida. Till skillnad från flera andra professionella kontakter som klienterna mötte i sin vardag, hade personliga ombud inga maktmedel, vilket framstod som en orsak till att förtroendet från klienternas sida successivt stärkts. En annan viktigt aspekt på personliga ombud, utifrån klienternas perspektiv, var att klienterna vid upprepade tillfällen nämnde att det var lätt att komma i kontakt med personliga ombud då de behövde det. Klienterna upplevde att de personliga ombuden verkligen var tillgängliga för dem. Flera klienter hade stort stöd av personliga ombud i kontakter med myndigheter. I vissa fall nämnde klienterna också behov av stöd på nätverksmöten och liknande. Av fallstudierna framgick att klienterna inte bara framhöll behovet av stöd i formella kontakter med myndigheter, utan även i mer vård- alternativt biståndsgivande situationer. Klienterna kände sig osäkra och i vissa fall även rädda i dessa kontakter. 6

6 Bakgrund och uppdrag Länsstyrelserna i Dalarnas, Värmlands, Gävleborgs, Örebro och Västmanlands län har gemensamt upphandlat och slutit avtal med olika uppdragsgivare kring utvärdering av reformen personligt ombud. Länsstyrelsernas upphandling har omfattat utvärdering av reformen i fyra avseenden: arbetsmetoder och modeller, arbetet kring personliga ombud, konsekvenser för klienten och konsekvenser för berörda myndigheter. Avtalet mellan länsstyrelserna och FoU Västmanland avgränsade sig till området konsekvenser för klienten. För varje område fanns ett antal frågeställningar formulerade som skulle belysas. När det gällde konsekvenser för klienten fanns tre övergripande frågeställningar; 1. Hur klientens livssituation såg ut 2. Hur relationen mellan klienten och det personliga ombudet gestaltade sig 3. Orsakerna till klientens behov av ombudet. FoU Västmanlands uppdrag omfattade dessa tre frågeställningar. Metod och material De inledande metodöverväganden som gjordes, i dialog med representanter från de fem länsstyrelserna, utmynnade i att den bärande kunskapskällan för uppdraget skulle vara att följa ett antal klienter över tid; att genomföra ett antal fallstudier. Utvärderingen genomfördes i tre etapper, där de två första etapperna handlade om att strategiskt välja ut vilka klienter som skulle följas över tid. I samråd med länsstyrelsernas representanter begränsades urvalsramen till klienter som var i kontakt med personliga ombud i Gävleborgs och Västmanlands län. I Gävleborgs län hade man lång erfarenhet av verksamheten med personliga ombud, medan verksamheten var relativt nystartad i Västmanlands län. Genom valet av fallstudie som datainsamlingsmetod var det inte möjligt att göra ett representativt urval av klienter. Till det var antalet klienter som kunde följas alltför begränsat. Inom uppdragets ramar var det rimligt att följa 4-6 personer. Urvalskriterierna kom i stället att handla om att välja klienter med ett stort behov av personligt ombud och att dessa gav sitt medgivande till att medverka samt att det vid undersökningstillfället var praktiskt möjligt att följa dem över tid och göra intervjuer och observationer. I de aktuella länen fanns det nio respektive tretton personliga ombud. Varje personligt ombud hade 8-15 klienter. Det visade sig att antalet klienter per ombud varierade beroende på om man arbetat länge som ombud eller om man nyligen tillträtt sin tjänst. Grovt räknat hade de personliga ombuden i dessa län kontakter med cirka 300 klienter. Utvärderingen genomfördes i tre etapper enligt nedan. Etapp 1 Inledningsvis togs kontakt med PO-verksamheterna i Gävleborgs och Västmanlands län samt intresseorganisationen Riksföreningen för Social och Mental Hälsa (RSMH). Syftet med kontakterna var att etablera projektledaren, informera om utvärderingen samt att få en beskrivning av PO-verksamheterna och omfattningen av de kontakter personliga ombud hade med klienterna. Initialt togs kontakten med klienterna via de personliga ombuden, som valde ut ett antal klienter och bjöd in dem till att medverka. 7

7 Etapp 2 I etapp två fanns 11 klienter som hade anmält intresse för att medverka. Samtliga av dessa intervjuades. Ett delsyfte med intervjuerna var att få ett underlag för urvalet av de klienter som senare skulle ingå i fallstudierna. För intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med för utvärderingen relevanta teman. Till varje tema fanns följdfrågor som i stort utgick från länsstyrelsens övergripande frågeställning. Under intervjuerna togs frågan upp om intresse fanns för fortsatt kontakt och deltagande i fallstudien. Etapp 3 I etapp 3 genomfördes själva fallstudien. Sex klienter valdes ut och följdes mellan en och två månader. Klienternas vardag kartlades, intervjuer genomfördes, projektledaren följde med klienterna på möten, följde upp möten med intervjuer etc. Stora delar av datainsamlingen skedde genom inspelade intervjuer och deltagande observation. Metoden innebar att det i förväg inte var möjligt att i detalj planera datainsamlingen. Projektledaren behövde hålla sig informerad om vad som skedde i klienternas liv och först därefter planera in möten, intervjuer, träffar, etc. från gång till gång. Banden från intervjuerna transkriberades till text, anteckningar fördes på möten och observationer nedtecknades. I vissa fall har personliga ombud medverkat vid datainsamlingen och lämnat kompletterande uppgifter. Urval De elva klienter som intervjuades var i åldrarna 31 till 57 år. Det var fem kvinnor och sex män. De hade haft personligt ombud i minst ett år, men flera av dem hade vid intervjutillfället haft det i två år. Kontaktfrekvensen mellan klienter och personligt ombud varierade. Om situationen i någon mening var akut för klienten kunde kontakterna ske oftare. I regel handlade det om någonstans mellan en gång i veckan och en gång varannan vecka. Av dessa 11 klienter valdes sex ut för fallstudier. Klienterna valdes ut genom att inledande intervjuer genomfördes i etapper. När tre klienter tackat ja till att delta i fallstudien fylldes kvoten för det länet. Även om kvoten var fylld genomfördes resterande intervjuer enligt planeringen. Urvalet av klienter skedde som beskrivits i flera led. Ingången för urvalet var de personliga ombuden och den kunskap de hade om sina klienter. Här kan det naturligtvis uppstå en skevhet i urvalet av de klienter som slutligen kom att ingå i studien. Samtliga klienter var i grunden mycket positivt inställda till personligt ombud och de hade en bra relation till ombuden. Det fanns klienter som av olika skäl avbrutit kontakten med sina personliga ombud, varför det kan finnas ett intresse av att få med dessa klienter i liknande studier. Vårt fokus för studien har inte varit att ge en fullständig bild av vilka olika relationer klienter kan ha till sina personliga ombud. 8

8 Resultat Dispositionen av resultatredovisningen följer de frågeställningar som ingick i uppdraget. Det innebär att den inleds med en genomgång av klienternas livssituation, därefter i vilket skede som personliga ombud kom in i klienternas liv. Efter det följer en beskrivning av hur klienterna såg på behovet av personligt ombud. Därtill redovisas också i ett särskilt avsnitt, tre mer utförliga fallbeskrivningar. Datamaterialet har hanterats så att underlaget för beskrivningen av klienternas livssituation har varit de 11 som intervjuades samt samtal med personliga ombud. När sedan beskrivningen övergår till att handla om relationen till personligt ombud och klienternas behov, har underlaget hämtats från de sex fallstudierna. Inför intervjuer och fallstudier har klienterna informerats om vad som var syftet med studien och vad datamaterialet skulle användas till. Klienterna gav i samtliga fall, med ett undantag, tillåtelse att publicera intervjuer och observationer. I ett fall var det en av klienterna som inte ville att vissa delar av intervjuerna skulle publiceras. Vi har dessutom valt att avidentifiera klienternas utsagor. De namn som förekommer i fallstudierna är fingerade. Klienternas livssituation En av frågeställningarna handlade om att beskriva klienternas livssituation. För att både förstå och kunna relatera till PO-verksamheten utifrån ett klientperspektiv var det nödvändigt att beskriva hur klienternas livssituation såg ut vid det tillfälle de fick kontakt med personliga ombud. En sådan beskrivning har vissa begränsningar. Vi kan t.ex. inte i detalj beskriva vad som lett fram till att klienterna befann sig i den situation de gjorde. Våra intervjuer, samtal och observationer visade nämligen att den processen i hög grad skiljde sig åt mellan klienterna. Vi har också avgränsat oss när det gäller att beskriva nuvarande livssituation till vad som framkommit under den tid som vi följt klienterna. Vi har plockat ut de områden där klienterna haft betydande problem, som boende, familj, sysselsättning, ekonomi, hälsa och sociala kontakter. Frågorna om livssituationen ställdes vid den inledande intervjun till samtliga klienter som anmält intresse för att delta i fallstudien. De har med egna ord berättat om sig själva, sitt liv, hur det har sett ut, hur det såg ut vid intervjutillfället men också frågor om framtiden. Nedan presenteras sammanfattande bearbetningar av vad som framkommit under intervjuerna. I vissa fall har också kompletterande intervjuer gjorts med personliga ombud. Boende Nio av elva klienter som intervjuats bodde i eget boende. Två klienter bodde i särskilt boende, varav en klient tillfälligt placerats på en låst avdelning för dementa och den andra klienten hade en lägenhet i ett trapphusboende. Av de nio klienterna som hade eget boende bodde en klient i eget hus, två klienter i bostadsrätter och resterande sex klienter i hyresrätter. För en av dem som bodde i bostadsrätt hade anhörig betalat insatsen. Detta på grund av att klientens skulder omöjliggjorde för klienten att få eget kontrakt på lägenheten. Trots att boendesituationen var ordnad vid intervjutillfället för de flesta av de klienter som intervjuades, framkom det att klienterna upplevde boendesituationen som osäker. De hade bott på flera olika platser, blivit vräkta och på grund av sitt funktionshinder inte klarat av ett eget boende. Det var flera klienter som beskrev sin boendesituation som kritisk. Det berodde dels på obetalda hyror som gjort att de levt under vräkningshot under en längre tid, dels på att det bland klienterna fanns en ångest över att bli satt på gatan utan bostad. Klienternas trassliga ekonomi försämrade avsevärt deras status på bostadsmarknaden. Flera av dem var således beroende av andra för att få egen lägenhet. En klient bodde vid intervjutillfället på en avdelning för dementa, vilket för klienten framstod som obegripligt då denne inte fyllt 50 9

9 år. Klienten hade samtidigt svårigheter att förstå att han hade ett eget boende. Han hade tidigare bott på hem för missbrukare, men inte passat in där och därför hamnat på denna avdelning. För några klienter framstod ändå boendesituationen vid intervjutillfället som stabil. Någon menade att den egna lägenheten var en trygghet i tillvaron, dit man gick för att stänga dörren om sig om det blev jobbigt med världen utanför. Dock förekom beskrivningar om att klienterna upplevde grannar som hotfulla och saker i närmiljön som farliga. För att klara av sitt boende hade två klienter t.ex. bistånd i form av boendestöd, vilket innebar att få hjälp med städning, tvätt och personlig hygien. Ett exempel på hur stödet kunde se ut, var en klient som rent funktionsmässigt klarade av att utföra dessa vardagliga sysslor, men behövde hjälp med att organisera vardagen med städning, tvätt och matlagning. Detta för att det inte skulle bli för mycket för klienten. Ett av skälen till att klienten fick boendestöd var att utan detta stöd skulle det komma klagomål från grannar om dålig lukt, med följd att detta rapporterades till hyresvärden. Det framkom av intervjuerna att klienternas boendeproblem kunde sammanfattas till tre områden. Städning var det område som var svårast att upprätthålla under perioder när den psykiska sjukdomen bröt ut. En annan aspekt på städning av bostaden var att hålla ordning i bostaden, då den var belamrad med grejer, sopor och papper. Bostaden var näst intill obeboelig. Det andra mer omfattande problemet med boendet var att klienterna hade svårt att betala hyran eftersom det saknades pengar eller att de inte kom ihåg att betala hyran. Det visade sig också vara svårt att hitta ett lämpligt och anpassat boende under den tiden när klienterna mådde dåligt. Under sådana perioder upplevde klienterna sig alldeles för utlämnade och ensamma i sitt eget boende, samtidigt som de var medvetna om att de inte var kvalificerade för den psykiatriska slutenvården. Familj Vid intervjutillfället var tio av elva klienter ensamstående. Fem av klienterna hade barn och tre av dessa hade barn som bodde hos dem. Två klienter träffade av olika skäl inte sina barn alls. Enligt klienterna hade barnen i de flesta fall drabbats på något sätt av att föräldern var psykiskt funktionshindrad. De klienter som hade barn beskrev också att de hade dåligt samvete för barnen, men att det på något sätt ändå gick att leva med. Klienternas beskrivning av familj och uppväxtförhållanden varierade en hel del. De beskrivna uppväxtförhållandena var svåra, där alkohol, droger psykisk och fysisk misshandel tillhörde vardagen. När det gällde relationen till och kontakten med familjen beskrevs dessa som mycket ansträngda. Anhöriga kunde visa oförståelse för den psykiska sjukdomen som klienten hade. Flera anhöriga hade också dragit sig undan och klienterna beskrev att de i flera fall känt sig svikna och utlämnade. Klienterna hade inte förstått hur detta gått till. Konsekvenserna för flera av klienterna blev att de inte hade någon kontakt med sina anhöriga. Intervjuerna visade samtidigt att avståndstagandet inte var ensidigt från anhörigas sida. Några klienter uppgav att de inte ville störa sina anhöriga med sina egna problem. De försökte därför att hålla anhöriga utanför sin psykiska sjukdom. I ett fall beskrev en klient att han/hon inte ville ta hem anhöriga för att det enligt klienten såg så förskräckligt ut hemma. I några fall fanns en relation till familjen, även om den var begränsad till sin omfattning. Det kunde handla om att de vid stora helger som jul kunde bli hembjudna. Någon hade sin mor i närheten och kunde få mat varje dag. Arbete/sysselsättning Fyra av elva klienter gick på någon form av arbetsträning i försäkringskassans regi. Det betydde dock inte att de stod nära den öppna arbetsmarknaden. Övriga klienter var sjukskrivna eller förtidspensionerade. Tidigare i sina liv hade klienterna haft arbeten. Sex av dem hade t.ex. arbetat inom sjukvården, några hade haft yrken som lagerarbetare eller någon form av hantverksyrke. För de flesta klienter fanns det en förhoppning om att en dag kunna ha något slags arbete, vilket med tanke på deras situation var mer eller mindre realistiskt. Det var inte bara de psykiska 10

10 problemen som gjorde det svårt för klienterna att komma tillbaka till den öppna arbetsmarknaden. Det var flera klienter som hade allvarliga somatiska problem, som i sig var tillräckliga för att ställa dem utanför arbetsmarknaden. Det framkom dock att det fanns vissa former av arbetsträning och dagverksamheter som de kunde delta i. Ekonomi Den ekonomiska situationen såg inte bra ut för de klienter som intervjuats. Sju av elva klienter hade någon form av skuldsanering. Av intervjuerna framkom att det ofta gått långt innan det uppdagats hur illa ställt det egentligen var med ekonomin. Klienterna uppgav bl.a. att de periodvis köpt saker, som de kanske egentligen inte behövde. De hade också svårt att prioritera bland räkningarna. Några klienter hade t.ex. inte betalat räkningar under flera år och på det sättet dragit på sig stora skulder som gått till inkassoföretag och Kronofogden. Ett annat problem för klienterna var att de betalade räkningar vart efter räkningarna kom in. Det har lett till att de betalat onödiga avgifter till Svensk kassaservice. De stora skulderna har beskrivits som ett stort orosmoment för klienterna, som också bidragit till att de mått ännu sämre i sin sjukdom. När det gällde klienternas inkomst hade samtliga klienter sin inkomst från försäkringskassan, antingen i form av förtidspension/sjukpension eller genom sjukskrivning. Eftersom deras sjukpenninggrundande inkomst (SGI) redan från början var låg, innebar det också att bidragen blev mindre. Flera av klienterna hade dessutom varit okunniga om vilka försäkringar och bidrag de var berättigade till. De hade inte heller haft förmågan att på egen hand ta reda på vilka försäkringar som gällde för dem. För några klienter hade inläggning på psykiatrisk slutenvård medfört ekonomiska problem. Förutom de kostnader klienterna hade för sin lägenhet fick de också betala avgift för slutenvården, vilket ledde till dubbelhyror för dem. Detta bidrog också till att klienterna hade stora skulder. Under intervjuerna beskrev klienterna att de inte visste vart de kunde vända sig för att få hjälp att hantera ekonomin. I ett fall hade socialtjänsten tagit över ekonomin, men en sådan lösning fungerade, enligt klienten, inte tillfredställande. Vid intervjutillfället hade tre klienter god man och en klient skulle få en god man. En av klienterna hade förvaltare. Hälsa Samtliga som intervjuats har definierats som att de tillhör målgruppen för personligt ombud, dvs. de har haft någon form av psykisk sjukdom. Fem av klienterna hade diagnosen schizofreni - däribland två som hade fått förlossningspsykos. Tre av klienterna hade dessutom djupa depressioner som de hade svårt att ta sig ur. Fem av klienterna hade i någon form använt droger, alkohol eller tabletter, men det var ingen av dem som vid intervjutillfället hade något pågående missbruk. På grund av långsiktig medicinering med psykofarmaka hade flera av dem fått biverkningar på grund av detta. Därutöver förekom även somatiska sjukdomar och besvär, vilket sammantaget gjorde att deras hälsa generellt sett var dålig. Sociala kontakter Förutom de kontakter som klienterna hade med familjen var det få av de intervjuade som hade vänner och bekanta som de umgicks med. Däremot hade de många kontakter med myndigheter och anställda inom olika stödjande verksamheter. Klienterna bekräftade uppfattningen om att ju längre de varit sjuka, desto färre egna vänner och bekanta hade de. Flera av klienterna hade isolerat sig i sina lägenheter, men ett sätt för dem att träffa andra var att delta i aktiviteter i form av daglig verksamhet, träffpunkter eller RSMH. Trots att flera av de intervjuade träffade andra personer inom sådana verksamheter, framstod det som svårt för dem att få några närmare vänner. Klienterna beskrev det som att de som träffades under sådana former hade fullt upp med sina egna problem och kunde inte ta in andra. Det som var gemensamt för klienterna var att de 11

11 hade få kontakter med familj, inga närmare vänner, men många kontakter med professionella. Det är i skenet av detta sociala vakuum som personligt ombud kommer in i deras liv. Någon beskrev sitt personliga ombud som sin bästa vän. De flesta hade klart för sig att personligt ombud var en övergående och tillfällig kontakt, om än mycket personlig. Personligt ombud var anställd för att göra sitt jobb. Av intervjuerna framgick också att klienterna av ekonomiska skäl hade stora svårigheter att kommunicera med andra med stöd av telefon, mobiltelefon, dator och liknande. Detta bidrog till att det också var svårt för andra att få kontakt med dem. Ett problem för klienterna var att de inte hade eller kunde ha telefon. Ett fast abonnemang visade sig vara för dyrt och för en person som har skuldsanering var det inte möjligt att få ett sådant abonnemang. Alternativet för några av klienterna var mobiltelefoner med kontantkort. Problemet med kontantkort var att dessa inte kunde laddas eftersom klienterna inte hade några pengar. Korten tog snabbt slut eftersom det t.ex. under dagtid är dyrt att ringa med sådana telefoner (cirka 6-7 kr. i minuten). Det är under dagtid som klienterna behöver få kontakt med t.ex. myndigheter, vårdcentraler, psykiatrisk öppenvård etc. för att boka eller avboka tider. Hamnade klinterna i telefonkö tog pengarna fort slut. Några av klienterna bodde dessutom i områden, där det inte fanns täckning för mobiltelefon. En av de intervjuade hade varken abonnemang eller kontantkort för mobiltelefon, utan använde sig av vanliga telefonautomater. Klienten beskrev det som att denne var rädd för telefoner och blev stressad om någon skulle ringa. Klienten och det personliga ombudet skötte kontakter och bokade tider via skrivna lappar i varandras brevlådor. Lappsystemet fungerade bra med det personliga ombudet, men blev av förklarliga skäl svårare i kontakterna med myndigheter. Kommentar Beskrivningen av de intervjuade klienternas livssituation visade att den sammanfaller med andra beskrivningar av personer med psykiska funktionshinder. Klienterna hade svårigheter att ha eller behålla ett eget boende, ekonomin var dålig, de hade få aktiviteter, kontakten med nära anhöriga var begränsad och de hade inga nära vänner och bekanta. Det som var utmärkande för klienterna var att de hade uppenbara problem på flera områden samtidigt. I vilket skede i livet kom PO in i klientens liv? En annan frågeställning som ingick i uppdraget handlade om i vilket skede i livet som klienterna kom i kontakt med personligt ombud. Frågan om i vilket skede i livet något inträffade är ganska omfattande att försöka besvara. För att täcka in hela frågan bör man samla in uppgifter om hur personens situation utvecklats under klientens levnad, för att sedan ställa dessa uppgifter mot det skede som kan beskrivas vid tiden för kontakt med personligt ombud. Det fanns inte utrymme att klara av en sådan exposé över de personer som ingick i studien. Frågan fick istället avgränsas, dels till att beröra livssituationen vid tillfället för kontakten med personligt ombud, dels klienternas egna beskrivningar av när och varför de kom i kontakt med personligt ombud. Hur kontakten med personligt ombud tagits skiljde sig åt mellan klienterna. I några fall var det de personliga ombuden som tagit initiativ och knutit kontakt med klienterna. Kontakt har också tagits av klienterna själva, antingen genom att personal i någon verksamhet uppmanat dem att ta kontakt eller genom att klienterna själva skaffat sig information om personligt ombud. Gemensamt för klienterna när det gällde i vilket skede de fick kontakt med personligt ombud var att det skedde i samband med ett stort och akut problem. Det kunde handla om att ekonomin totalt havererat, att de drabbats av någon sjukdom eller att situationen överhuvudtaget varit mycket komplex. Komplexiteten bestod i att det krävdes insatser från flera instanser för att lösa 12

12 deras problem. För oss framstod det som märkligt att det kunde gå så långt innan klienterna fick hjälp. Det verkade inte som att det var omfattningen och konsekvenserna av problemet som var avgörande för om klienterna fick kontakt med personligt ombud. Det var inte heller självklart att problemet identifierats av klienterna själva, utan det kan ha gjorts av någon person i deras närhet. Behov av PO? En frågeställning handlade om att beskriva vilket behov klienterna hade av personligt ombud. Det här avsnittet bygger på klienternas egna beskrivningar av vilket behov de haft av personligt ombud. Behovet av personligt ombud kunde beskrivas utifrån två aspekter. Den första aspekten var att behovet av personligt ombud sattes i relation till klientens hela livssituation, t.ex. att få ordning på klientens ekonomi. Den andra aspekten var att behovet beskrevs i mer konkreta ordalag vid träffar, som att klient och personligt ombud tillsammans skulle betala en räkning. Gemensamt för klienterna var att uppdraget (behovet) definierades gemensamt mellan personligt ombud och klienten. Redovisningen nedan skall inte betraktas som någon generellt sann bild av hur klienter upplever behovet av personligt ombud. Det är istället en redovisning av hur de klienter vi intervjuade beskrev behovet. I flera fall var det inte möjligt att direkt fråga klienterna om behovet av personligt ombud, då själva frågeställningen var alltför abstrakt. Beroende på i vilken situation och i vilket tillstånd klienten befann sig under intervjun eller vid mötet har frågorna fått anpassats därefter. I några fall har det varit genom deltagande observation som det framkommit hur behovet sett ut. Redovisningen ger till sin omfattning i olika avseenden och utvalda citat en bild av hur klienterna såg på sin situation och sitt behov av personligt ombud. Allmänt om behov av personligt ombud Under intervjuerna förekom mer eller mindre allmänna beskrivningar om behovet av personligt ombud. Det handlade egentligen om vilken roll klienterna tillskrev de personliga ombuden. Av intervjuerna framgick att det inte var ovanligt att klienterna definierade sig själva i relation till professionella i vi-och-dem termer. Förväntningar som jag hade när jag träffade mitt personliga ombud var jag såg direkt att det här är en driven person. Han står verkligen på vår sida./ /Nu hade jag verkligen en stöttepelare här i samhället, som står på vår sida. Det var ju det som var poängen för mig att jag har någon som tänker på mig för jag har ju gått ensam under alla år med min sjukdom. En annan klient utryckte det än mer drastiskt Han är mitt livankare, livboj annars sjunker jag. Och sedan är det lite grann det här sociala. Det är bra att man kan ta en fika med honom och prata om något annat. Han sköter allt åt mig. Nästa citat skall ses i ljuset av att de haft en mycket lång kontakt innan klienten känt att hon vågat ta steget att prata om sig själv och sina problem. Jag har börjat öppna mig för mitt personliga ombud. Hon säger till mig att när det är som jobbigast så skall jag ta och göra saker och komma igång. Det jobbar jag på. Förut har jag suttit hemma och varit inlåst när jag känt mig nere och sådana saker. Jag har inte tagit kontakt med någon, men nu när jag känner att det är jobbigt då tar jag kontakten med henne. Av intervjuerna framgick behovet av att ha någon att prata med som mycket stort. Avsaknad av familj och vänner bidrog naturligtvis till att detta behov var stort. Vi går igenom räkningarna och sen pratar vi bara allmänt om allt möjligt, personliga problem, privata problem. 13

13 Vid intervjuerna blev det uppenbart att de personliga ombuden fyllde ett stort socialt tomrum i klienternas liv. När inte ursprungsfamiljerna var tillgängliga för klienterna och de dessutom inte hade förtroende för dem som arbetade professionellt med dem, framstod de personliga ombuden som någon som stod på deras sida, någon som man kunde prata om vardagsproblem med. En mer ingående beskrivning om hur klienterna beskrev sin relation till de personliga ombuden finns i ett avsnitt längre fram. Praktisk hjälp Här följer bara ett axplock av situationer där klienterna fått praktisk hjälp av sina personliga ombud. I intervjuerna fanns många beskrivningar om hur klienterna fått hjälp i smått och stort. Det första citatet är representativt för vad flera klienter uppgav. Vi går igenom framtiden och kontakter med min övervakare, bokar nya tider och så räkningar. En räkning som personligt ombud måste ringa och hjälpa mig att få uppskov med nästa månad./ /Han är som en länk mellan oss i samhället. En annan klient fick mer omfattande hjälp i samband med att hon lämnade en man som behandlat henne och dottern illa. Personligt ombud hjälpte mig att flytta. Jag och min dotter hade hemska minnen av en man så vi bytte bostadsområde. Jag trivs bättre nu, men hade inte klarat det utan hennes hjälp. Men det fanns samtidigt beskrivningar om andra insatser, som om någon professionell skulle utföra motsvarande insatser, hade kallats för behandling. Det har varit en idiot som har trakasserat mig i fyra år. Han var typ i badhuset en gång. Varje gång jag gick till badhuset så fick jag associationer till det här att gå dit. Personligt ombud har varit med mig i badhuset och jag känner att det går bättre och bättre liksom. Hon är med mig där och kanske en dag så kanske jag orkar gå dit själv. Det är ett stöd på vägen. Behov av stöd vad gällde ekonomin Reda ut ekonomiska trassligheter Samtliga klienter som intervjuats har på något sätt fått hjälp av personligt ombud att reda ut ekonomiska bekymmer eller söka bidrag eller försäkringar. Klienterna hade ofta kommit i kontakt med personligt ombud i ett mycket akut skede då de ekonomiska problemen var omfattande. Klienterna beskrev att en av de första åtgärderna tillsammans med personliga ombuden var att rensa upp bland räkningar, betalda och obetalda, och kontakta inkassoföretag eller kronofogden. Klienterna upplevde det som positivt att de gjorde detta tillsammans med sitt personliga ombud för att de på så sätt blev delaktiga i de olika processer som följde och att de efter egen förmåga varit med och styrt händelseförloppet. Det har handlat om att lära sig i vilken ordning räkningarna skulle betalas och att t.ex. hyran var den viktigaste, vilket inte var självklart för klienterna. Uppkom det oväntade utgifter var det inte ovanligt att det var hyran som klienterna prioriterade bort. De flesta av de intervjuade klienterna hade skulder, vilket för dem var övermäktigt att hantera själva. En av de uppgifter som personligt ombud utförde tillsammans med klienterna var att reda upp i skuldsituationen och se till att man kunde planera för en långsiktig återbetalningsplan. Jag gick igenom pengarna för ett år sedan med personligt ombud. Då gjorde vi räkenskaper över skulderna. Jag har informerat mig och har väl fem skuldposter. Jag ser över och räknar över det hela. Nu vet jag det jag inte visste för två år sedan. Jag hade bara låtit allting fått gå de senaste tio åren. Jag har inte reagerat på skulder under tio års tid. 14

14 I något fall hade en klient fått hjälp med att överklaga beslut om en skuld för renovering av sin lägenhet, vilket var anledningen att klienten fick kontakt med personligt ombud. Med klientens egna ord Det var dels en skuld från de som gjort jobbet. Det gällde en restaurering av en lägenhet som jag hade förstört. Det vart en besiktning efter att jag fått lämna den. Det ville inte jag betala. Tyckte inte att jag skulle behöva betala av allt på grund av min sjukdom. Och det personliga ombudets ord Vi formulerade det så i överklagan att Sven på grund av psykisk ohälsa inte fick psykiatrisk hjälp vid det tillfället, inte fick stöd och hjälp i den omfattningen Sven behövde. Senare under tiden som klienten följdes kom besked från socialtjänsten. Det gick inte min väg alltså, men man har ju rört upp i det hela alltså. Man vet ju, det har ju blivit klarare. Fortsättningen runt intervjun med klienten handlade, trots avslaget på överklagan, om hur han fått bättre koll på ekonomin med stöd av sitt personliga ombud. Klienten beskrev att han fortfarande hade stora skulder, men beskrev samtidigt att ekonomin var bättre och att han kände sig mer i balans när det gällde ekonomin. Reda ut bidrag och andra ersättningar Av intervjuerna framgick att en av de åtgärder som personligt ombud ganska omgående tagit itu med var försäkringar och bidrag. Enligt klienterna var det inte lätt att veta vad de var berättigade till. Dessa insatser skedde ofta efter initiativ och rekommendationer från personligt ombud. Klienterna fick t.ex. hjälp med att ansöka om utbetalning från en kollektiv avtalsförsäkring (AFA). En klient beskriver det så här Jag var uppe och pratade med henne (personligt ombud) på kontoret. Hon berättade om alla förmåner man har, liksom det får man inte reda på hur som helst. Det har jag fått av mitt personliga ombud, typ när det gäller tandvård. Sånt blir man ju aldrig informerad om. En annan klient uttryckte det så här Han (personligt ombud) fyllde i papperna bara. Fyllde i inkomstuppgifter och så där. Ja det var inte mycket mer med det, fyllde i papperna bara. Jag visste inte om det. Det var han som gav förslag att jag skulle söka. När jag blev sjukskriven visste jag knappt att man kunde få bostadstillägg. Det är ju bostadstillägg och AFA man kan få om man är sjukskriven. Av intervjuerna framkom att klienterna var överraskade och förvånade över att det fanns bidrag och försäkringar att söka, samtidigt som de uppgav att de inte hade ork att göra det på egen hand. Som framgår av citatet ovan, var det inte någon klient som kände till dessa försäkringar och bidrag. Bostadsbidraget var visserligen känt, men inte att de var berättigade till det. God man En annan möjlighet till hjälp som de personliga ombuden rekommenderade klienterna var god man. Förslaget om god man togs emot med blandade känslor av klienterna. Flera klienter ansåg att det var nedvärderande att behöva ha någon som tog hand om ekonomin. Klienterna såg på gode män som något slags förmyndare. I grunden ville klienterna gärna sköta sin privata ekonomi själva och kände sig, med några klienters egna ord, degraderade om de inte klarade det. 15

15 Jag ville inte ha god man. Jag kände att jag var för frisk för det, att ha god man. Men man behöver inte vara sjuk för att ha god man. Det trodde jag förut, men det behöver man inte vara. Det framgick av intervjuerna att i situationer där diskussioner fördes om god man, var de personliga ombuden mer drivande än i andra frågor. Det ledde till att flera av klienterna efterhand fick god man. Av intervjuerna framgick att hade klienten väl fått en god man upplevde de det som en stor befrielse. Det är en press som släpper att ha hand om ekonomin själv. Det är en lättnad. Det är bara att hoppas att jag får pengar över, så man inte bara betalar räkningar med allting. För klienterna var det jobbigt att få alla räkningar varje månad, något som de när de fick god man inte behövde tänka på. Det fanns dock klienter som inte var nöjda med sin gode man. En klient ville säga upp kontakten med sin gode man, eftersom han upplevde att informationen var bristfällig från den gode mannen. Gemensamt för klienterna var ändå att det för deras del var avgörande om de hade någon form av insyn över ekonomin och att de själva kunde vara med och påverka sin ekonomi. Även om de personliga ombuden och klienterna varit överens om att god man är ett bra sätt att få grepp om ekonomin var det inte enkelt att hitta gode män. Förutom svårigheten att hitta en fysisk person som kunde åta sig uppdraget som god man var det viktigt för klienterna att det stämde med engagemang och personkemi från de gode männens sida. Här framstod det som om personliga ombud hjälpte klienterna att matcha dem mot gode män. I ett fall hade socialtjänsten tagit hand om klientens ekonomi, något som enligt klienten inte fungerade så bra. Klienten kände sig inte delaktig och ansåg inte att socialtjänsten gjorde upp realistiska planer för att betala skulder. Enligt klienten hade inte socialtjänsten någon ambition att stärka klienten i sitt sätt att själv hantera ekonomin. Klienten ansåg att socialtjänsten antingen tog över hela ekonomin eller också fick klienten sköta allt själv. Tandvård Det är känt att många personer med psykiska funktionshinder på grund av långvarig psykofarmakabehandling har biverkningar i form av muntorrhet, vilket i sin tur leder till att tandstatusen efterhand blir sämre. I det avseendet var klienterna som deltog i intervjuerna inget undantag. Flera av klienterna nämnde under intervjuerna att de fått problem med dyra tandvårdsräkningar. Det framgick av intervjuerna att de tidigare hade fått reducerade kostnader i samband med tandvård, men att det förändrats och blivit betydligt dyrare, något som klienterna uppgav att de inte kände till. Jag känner många som har fått tagit bort tänder för att de inte har en aning om att de kan få ersättning. Jag kan inte förstå varför man inte kan få den informationen. En klients personliga ombud förklarade under en intervju Vi har ju en väldigt bra sjukhustandvård. Det var hon som var tandläkare som tog kontakt med mig och informerade om den här rutinen. Jag tycker att det borde vara vården som informerade om rättigheterna, men det gör de inte. Att klienterna saknade information om vilka ersättningar som kunde ges och vilka rutiner som fanns för detta kunde ställa till det för klienterna. Detta kan illustreras med några noteringar från en observation. Karl och personligt ombud talar om tandvård. Karl är upprörd över att han måste betala fullt pris. Han har sökt men fått avslag från socialtjänsten för att få tandvårdsräkningen betald. Karl vill överklaga socialtjänstens beslut. Han har inte råd att betala 16

16 tandvårdsräkningen för att pengarna räcker bara till medicin och busskort. Personligt ombud har hjälpt Karl att få psykiatrikern att skriva ett intyg om att han inte kan sköta tänderna själv. Karl vill boka om tandläkartiden till dess att han fått intyget. För att betala förra tandvårdsräkningen fick han ta av matpengarna. För att sedan klara av att köpa mat fick han ta av hyrespengarna, vilket gjorde att Karl kom efter med hyran. Karl har sex till sju hål kvar att laga. Senast jag träffade Karl hade han problem med tandläkarräkningen. Det har fortfarande inte löst sig. Han skall fortfarande betala fullt pris. Vid sista tillfället jag träffar Karl har han fått intyg från psykiatriker. Det innebär att han bara behöver betala 100:- per gång. Karl är mycket nöjd över detta. Intyget gäller under ett år. För en annan klient gick inte ansökan om reducerad kostnad igenom. Av intervjuerna framgick att personligt ombud hade en stor betydelse för klienterna när det gällde att ta reda på information och hjälpa till med att ordna intyg. Det verkade som om de nya reglerna för kostnadsreducering i samband med tandläkarbesök inte nått ut till klienterna. Det var ingen av klienterna som kände till detta. Sysselsättning Att få hjälp att hitta meningsfull sysselsättning på dagtid var ett annat uppdrag som klienterna berättat att de fått hjälp med. När det gällde de alternativ till sysselsättningen som presenterades var det svårare att avgöra om det var ett behov som klienterna hade eller om initiativet kom från andra vårdgivare eller personliga ombud. Kontakt med myndigheter och verksamheter En av de ursprungliga uppgifterna för personligt ombud var att stödja klienterna i kontakter med myndigheter. I tidigare avsnitt i rapporten finns en genomgång av vilka kontakter klienterna hade med andra. Genomgången visade att klienterna hade få kontakter med familj och vänner, men desto fler med professionella. För klienterna var kontakter med myndigheter ett mycket viktigt inslag i deras liv. Mycket av deras tankar kretsade kring det. Det handlade då ofta om att klienterna inte visste hur de skulle gå till väga. Utifrån betraktaren blev detta något av en paradox. Från myndigheternas sida var det viktigt att brukare, klient, patient eller liknande tog ansvar för att komma i tid, betala räkningar, vara på rätt plats etc. för att få hjälp och stöd, medan det för dessa klienter var just det som de på grund av sitt funktionshinder inte klarade av. Några klienter var dessutom mycket känsliga för att myndigheter kontaktade dem. Jag har personligt ombud för mitt psykiska handikapp. Jag är ju lider av psykos, neuros och autism. Det kan gälla att det kommer hem något från en myndighet (brev). Då blir jag orolig. Det blir en krossad värld för mig. Jag vet inte hur jag skall bete mig. Då kontaktar jag mitt personliga ombud. Då får han hjälpa mig med allting. En annan klient ställde sig mer uppgiven inför kontakter med myndigheter: Jag skulle aldrig klara av det här ensam. Det tror jag inte. Någonstans måste man få stöd. Jag tänker på alla kontakter med alla instanser som man skall ha. Jag vet inte jag hade inte gjort det själv, så enkelt är det. Du vet inte vem du skall ringa till. 17

17 Andra klienter hade uttryckligen en vilja att klara av dessa kontakter på egen hand och ville sköta det själva så långt det var möjligt. Genom personligt ombud kunde de få hjälp med att dela upp uppgifter så att de uppgifter klienterna skulle utföra, var sådana som var realistiska att klara av. Jag har ju mest ringt myndigheter, då har det gått väldigt bra. Det är bra om man ringer när det är något, t.ex. om någon räkning eller annat som är noga. Det har funkat friktionsfritt. Det har det inte varit något problem med. Men jag känner att skulle det vara något riktigt, något stort då man måste ha kontakt med myndigheter, då vill jag gärna ha han (personligt ombud) med, för han kan ju det här med kontakter med myndigheter. Det är som ett stöd, en hjälp. För någon klient var det ett stöd, att efter lång bekantskap med det personliga ombudet, känna sig trygg med att det personliga ombudet kände klienten som person. Han (personligt ombud) är ju som min assistent. Han bryter in ibland och talar om hur han upplever mig. Man har ju lärt känna varandra någorlunda genom åren. Så han talar om hur han upplever mig som människa. Det är då han bryter in. Det är väldigt viktigt. Det är viktiga myndighetspersoner man sitter med, som med läkaren då, som skall utreda om jag får behålla körkortet. Då kunde han tala om hur jag är som människa. Av intervjuerna framgick att när det gällde myndighetskontakter hade klienterna ett stort behov av stöd. Det som framstod som mest problematiskt var att det var alltför många kontakter att hålla reda på samtidigt. Av klienternas beskrivning av deras livssituation var det mer en regel än ett undantag att klienterna hade det trassligt på flera områden samtidigt och att det sällan var något område som egentligen fungerade tillfredsställande. Behovet av personligt ombud kunde därför beskrivas som att få stöd med att sortera bland alla kontakter, vad som var stort och vad som var smått, vad som var viktigt och mindre viktigt. Denna prioritering var en viktig ingrediens för att klienterna skulle få någon ordning på sin vardag. Psykisk hälsa och sjukdom De flesta av de klienter som intervjuats hade haft sin psykiska sjukdom under en längre tid. Det var inte ovanligt att klienterna gjorde en direkt koppling mellan sjukdomen och allt trassligt de råkat ut för i livet. För klienterna var denna koppling självklar. Samtidigt upplevde de sig som oförmögna att göra något åt situationen eller ens tänka sig att livet kunde se annorlunda ut. Den psykiska sjukdomen hade gjort dem svaga i den bemärkelsen att de var utlämnade till andra för att klara av stora delar av sina liv och att de upplevde att de inte av egen kraft kunde hävda sig gentemot andra. Särskilt sårbara upplevde de sig i kontakten med vården. Det gällde både den somatiska och den psykiatriska vården. Några klienter hade med stöd av sina personliga ombud agerat i frågor om felbehandlingar och kränkande bemötande. För en klient blev det ett stort problem, då hon själv inte ansåg sig vara psykiskt sjuk. Hon hade läst i sin egen journal. Jag blev jättearg när jag såg att det fanns en diagnos i min journal. Därför skall jag göra en anmälan. Vet inte hur jag skall göra än, men jag vill göra det själv. För en annan klient handlade det om att hans personliga ombud räddat honom från, som han själv beskrev det, en säker undergång om han hade fortsatt sin behandling vid psykiatrin. Jag har inte vetat vart jag skall vända mig för att få hjälp. Jag har kommit till den psykiatriska kliniken och där är det bara in och ut. Den där öppenvårdsprincipen. Den har inte hjälpt mig mycket. Den har hjälpt mig många gånger, men inte på det här djupare planet. Hade jag inte träffat mitt personliga ombud hade det gått åt pipan. Då hade jag åkt ännu mer djupare i min sjukdom. Det är neuroser och tvångstankar och psykos. Då hade jag verkligen varit sjuk. Då hade jag varit ett vårdpaket idag. Så vi ställer det mot hur jag är nu, så börjar jag bli en hel människa istället. 18

18 Det var flera klienter som hade allvarliga somatiska sjukdomar. För klienterna kunde det vara svårt att skilja på psykiska och somatiska symtom, vilket kunde få förödande konsekvenser för dem. I några fall hade de professionella bra kontroll på klienternas hälsa, men i några fall var det sämre ställt med det. För klienten verkade det som hennes psykiatriska problematik gjorde henne mindre trovärdig i kontakten med primärvården. Det är så här förstår du. Det var i oktober. Jag får lätt inflammationer i nacken. Då gick jag till min familjeläkare. Jag sa att jag var manodepressiv och att jag äter litium och att han inte fick ge mig några mediciner som inte gick ihop med litium. Men det gjorde han ändå. Jag fick morfintabletter och sedan några andra tabletter. Jag mådde jäkla taskigt. Jag kände det som om jag var i en depression fast jag inte var det. Det gick väl ett halvår, sedan började jag få sömnproblem. Det var då jag slog larm. Det var då jag åkte in igen på psyket. Då sa de på psyket att de här medicinerna var förbjudet för mig att äta, så de tog bort dem. Det har brunnit och det har stuckit. Det har varit kaos, så jag trodde min sista stund var kommen. Mitt personliga ombud och jag håller på med en anmälan till hälso- och sjukvårdsnämnden. Det får jag hjälp med. I denna klients fall fick hon hjälp av det personliga ombudet att skriva en anmälan. Men hon var inte enda exemplet på att klienterna blivit dåligt bemötta. Att bli illa behandlad verkade vara något som tillhörde deras vardag. Enligt klienternas egna beskrivningar upplevde de sig ofta kränkta i kontakter med myndigheter. Det handlade främst om vilken attityd de mötte från professionella, att de professionella inte tog in deras livssituation och tankar. Här följer ett axplock från en observation. Psykiatrisköterskan byter ämne och pratar om tandläkarräkningen. Det kommer fram att Sven har flera hål som behöver lagas. Psykiatrisköterskan tar på sig en något tuffare attityd och frågar om Sven borstar tänderna ordentligt. Det blir en diskussion om detta och det är tydligt att Sven reagerar på psykiatrisköterskans vuxenattityd. Sven vill inte heller ha eltandborste som gode mannen föreslår. Sven tror att den förstör tandköttet. Gode mannen förklarar att det är precis tvärtom. Sven svarar att de vitaminer han äter skyddar tandköttet. Gode mannen rekommenderar Sven att istället tugga tuggummi för att öka salivutsöndringen, eftersom psykofarmaka gör att man blir torr i munnen. Sven beskriver att han får hosta av tuggummi. I slutet av diskussionen tystnar Sven och tittar åt ett annat håll. Vid observationen blev det uppenbart att klienten egentligen inte ville prata om tandborstningen vid det här tillfället. Han hade stora problem med tandläkarräkningen och var därför inte mottaglig för en diskussion om tandborstning. Det fanns också andra exempel där klienterna beskrivit sig illa behandlade inom psykiatrin. I början av året i februari vart jag inlagd och blev väldigt illa behandlad av en läkare där. Då kontaktade jag mitt personliga ombud som kom och hälsade på mig. Tillsammans skrev vi ett brev till avdelningen där det stod att så här får man inte göra. Men personalen brydde sig inte. Det var en skötare där som ställde upp för mig./ /Mitt personliga ombud sa ingenting, men han iakttog. Han sa att om det blir en grej till skulle han anmäla läkaren till socialstyrelsen, för han tyckte det var allvarligt. Då kom det fram att läkaren hade fler varningar, så han ville avvakta tills det kom en till. I ett annat fall var det en klient som behövde stöd av sitt personliga ombud under tiden klienten var inlagd inom sluten psykiatrisk vård. Under de senaste gångerna jag varit inlagd har mitt personliga ombud kommit till mig och pratat. Man har ju typ inte haft någon psykologkontakt när man är inlagd, utan det kommer när man kommer hem istället. Det är något man har 19

19 saknat, att ha någon att prata med riktigt ordentligt. Okey man pratar med personalen och så där, men det blir samma kula hela tiden och det orkar man inte./ /Att mitt personliga ombud kommer till mig har betytt så oerhört mycket, jättemycket. Jag förstår de som är helt ensamma som inte har någon anhörig eller någonting. Det måste vara jättesvårt för dem. En annan klient upplevde att psykiatrin hade förutfattade meningar om honom. I september fick jag ett kuvert hem om att jag skulle söka att gå på provtagning. De undrar om jag är alkoholist eller narkotikamissbrukare/ /Jag har blivit kallad alkoholist och knarkare av personalen. Jag vet inte varför. Det är ett hat emot mig. Jag fick prata med min far i våras när jag vart inlagd. Han hade ringt till psyket, till en avdelning där. Han kom fel och frågade efter mig, när de inte kände igen mig sa han att det var han som var knarkare. Sen har dom dömt mig på förhand både skötare och läkare i det här fallet/ /De skulle titta på mina levervärden. Mitt personliga ombud skötte allt det där med tider så jag kom dit, annars hade jag inte fixat det. Jag gick till psykiatriska jourmottagningen och kissade inför en skötare. Det fanns ingenting på proverna. Det var 0,0. Det finns ingenting. Under intervjuerna kom det efterhand fram att klienten visserligen umgåtts i sådana kretsar, men att han inte var missbrukare själv. Han tillhörde den grupp psykiskt funktionshindrade som lätt blev offer i missbrukarkretsar och utnyttjad ekonomiskt. En kvinnlig alkoholist sol och vårade honom på de flesta möbler han ägde. Enligt klienten hade han vid flera tillfällen druckit när han umgicks med dem, men aldrig i större mängder. Klienten dömdes för en misshandel, där det visade sig att han var onykter vid misshandelstillfället, men det gjorde honom, enligt honom själv, inte till alkoholist eller knarkare. Enligt klienten hade han på egen hand aldrig klarat av att sköta provtagningen och på så sätt bli rentvådd från misstankar om att han var missbrukare. Relationen till PO Klienternas relation till personligt ombud kan t.ex. beskrivas i termer av form och innehåll. Innehåll kan stå för vad man gör tillsammans och form för hur villkor och ramar ser ut runt omkring när de tar kontakt och träffar varandra. Vad som är svårare att beskriva är vad som sker i själva relationen, hur man förhåller sig till och hur man kommunicerar med varandra, för att nämna ett par aspekter. Ställer man raka frågor till klienterna om hur de ser på relationen till sina personliga ombud, handlar svaren mycket om hur klienterna ser på de personliga ombudens roll. Även om de flesta klienter som intervjuats var positiva, beskrev några av dem hur personliga ombuden först fick vinna klienternas förtroende. I början kanske jag blev lite illa att jaha är han emot mig? Nu har jag lärt mig att han gör det ju för mig. Generellt sett framgick det av intervjuerna att klienterna upplevde relationen till personliga ombud som mycket positiv. Det som kom fram under intervjuer och fallstudier var i princip variationer på ett enda tema en mycket bra relation till personligt ombud. En förutsättning för att det skall bli en bra relation är de personliga ombudens förhållningssätt och egenskaper som personer. Klienterna lyfte fram några saker som framstod som mer centrala; dels att ombuden tog det lugnt och inte stressade upp sig, dels att klienterna kände sig trygga tillsammans med ombuden och att de personliga ombuden förstod klienterna, som en klient uttryckte det: De vet vilken värld vi lever i. När det gällde utsagor om själva relationen får klienternas egna ord beskriva hur de upplevde den. Vi är ju som tvillingsjälar som har tankeöverföring. Jag hittar inga brister i det här. Det är personkemin som stämmer. 20

20 Jag lyssnar på allt vad han säger, för han är liksom min mentor. Faktiskt har det blivit så ibland. Även om han inte är min terapeut, så är han det på ett annat sätt. Jag har väl inte ingått i beroendeställning eller så, men just nu är jag inne i den här sjukdomsperioden, så jag är beroende av honom. Sen kommer det att släppa. Jag har tänkt mig att hon kan bli den bästa väninna jag kan tänka mig. Hon förstår mig så bra. Hon tycker likadant. Hon reagerar precis som jag och hon är lika förvånad och lika sur som jag är. Vi har inte behövt att sagt något till varandra. Det har räckt att vi bara tittar på varandra så förstår man. Det är någon man kan anförtro sig till. Det är viktigt för att prata av sig och föra ett samtal med någon som man har ett förtroende för. Vi pratade om henne att hon hade barn. En dialog som jag tror att folk i allmänhet har, sådan dialog hade vi. Men några klienter stod inför det faktum att relationen höll på att avvecklas. Jag vill dra ut på tiden så långt det går. Jag vill inte bli av med mitt personliga ombud. Han har verkligen varit som en kompis. Det kommer att bli tråkigt när det tar slut. För jag tycker att vi har en bra relation, men han har ju andra han håller på med, så det är inte så konstigt. Vad är så speciellt med PO? En av de frågor som under studien väckt stort intresse var vad som är så unikt med personliga ombud. Vad var det de personliga ombuden gjorde som andra professionella inte gjorde? Handlade det om att andra inte gjorde sitt jobb? Hur kom det sig att personliga ombud fick sådant förtroende bland klienterna? Många frågor väcktes alltså under studiens gång och ett uttömmande svar var inte möjligt att ge. Vi har däremot fångat en del aspekter av dessa frågor. Generellt sett kan sägas att det var flera faktorer som avgjorde detta. De klienter som vi följde hade många insatser, men det verkade som det fanns ett glapp mellan alla insatserna och att vissa uppgifter lätt hamnade mellan stolarna. Det fanns också svårigheter för klienterna att hitta fram till dessa insatser och att tillgodogöra sig dem på det sätt som professionella förväntade sig av dem. Det personliga ombudet var för klienterna kittet mellan kontakter och insatser. Det visade sig också att personliga ombud var betydligt mer flexibla i val av plats att träffas på, vilket underlättade kontakterna. Ur klienternas perspektiv upplevde de att personliga ombud såg till att andra gjorde sitt jobb. Med stöd av personligt ombud upplevde klienterna att de fick det de var berättigade till. När klienterna beskrev det stöd de fått av professionella under lång tid, ansåg flera att det inte lett fram till någonting. Personligt ombud var den första jag anförtrodde mig till, fast jag har mått dåligt tidigare En annan del av de personliga ombudens arbete handlade om perspektiv och förhållningssätt. För klienterna framstod personliga ombud som personer som kunde hjälpa dem med alla problem. Jag tycker att det blir för jobbigt att prata med allt och alla. Jag känner för mitt personliga ombud och jag tycker att det funkar bra. Älta samma historia till flera människor det orkar man inte. Personligt ombud vet min bakgrund. 21

En gemensam rapport från fem Länsstyrelser

En gemensam rapport från fem Länsstyrelser En gemensam rapport från fem Länsstyrelser Förord För att förbättra psykiskt funktionshindrade personers situation antogs 1995 den s.k. psykiatrireformen. Denna reform syftar till att förbättra livsvillkoren

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte

Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte Kundservice: Besvarar allmänna frågor och vid behov kopplar vidare till rätt handläggande team. Kan också ge stöd/vägledning till personer som inte har några skulder hos Kronofogden men som är oroliga

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Personligt Ombud i norra Dalarna

Verksamhetsbeskrivning för Personligt Ombud i norra Dalarna 2014-04-14 Verksamhetsbeskrivning för Personligt Ombud i norra Dalarna Bakgrund Denna beskrivning av hur verksamheten är organiserad och hur man arbetar som Personligt Ombud i norra Dalarna bygger på den

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte? Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare www.rfs.se Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare

Läs mer

Vill du bli god man?

Vill du bli god man? Vill du bli god man? Är du vår nästa god man eller förvaltare? Överförmyndarmyndigheten i Järfälla och Upplands-Bro har alltid behov av gode män för personer som har svårt att klara sin vardagsekonomi

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

PATIENTBERÄTTELSER med diskussionsfrågor.

PATIENTBERÄTTELSER med diskussionsfrågor. 1. Mikael 51 år När jag var 46 år råkade jag ut för en bilolycka. Jag fick en ryggmärgsskada och ett flertal benbrott. Tänderna och käkarna blev också skadade. Jag lappades ihop så gott det gick på lasarettet,

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder i Stockholms län

Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder i Stockholms län Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder i Stockholms län Varför ombud? Erfarenheter, tankar och möjligheter 1 Anna berättar: Hade jag inte träffat mitt personliga ombud hade jag antingen

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift)

Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling ( ) registrerat partnerskap ( ) särbo (gift) Situationsbedömning SOS-projektet PILOT 1. Grunduppgifter Klientens namn: Adress: Socialarbetare: Datum: Personsignum: Telefonnummer: Civilstånd ( ) gift/sambo, namn: ( ) ogift ( ) skild ( ) änka/änkling

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

1206:01. oenden i Stockholm

1206:01. oenden i Stockholm oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013 r)r).(11. r rine, Fristående personfiga om ud DrIr ESLÖVSKOMMUN Vård och Omsorg 214 1 Sida 1 Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 213 Inledning Under året lämnade Anne Levenius tjänsten som ombud

Läs mer

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475 Till: Försäkringskassan Box 1137 172 23 Sundbyberg Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl Lukas Johansson 831018-2475 Solna 19 februari

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer