6 Harvigsson. /(1?4-cYJ a ~ Burlövs kommun. Revisorerna. Datum Socialnämnden. Revisionsrapport - Placerade barn och ungdomar

Transkript

1 Burlövs kommun Revisorerna Datum Socialnämnden Revisionsrapport - Placerade barn och ungdomar Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Burlövs kommun genomfört en granskning av socialnämndens verksamhet kring barn och ungdomar. Av granskningen framgår att socialnämnden har god insikt om de krav som ställs i lagstiftning och föreskrifter samt att nämnden anpassat verksamheten utifrån ändringarna i socialtjänstlagen och utifrån de nya föreskrifterna från Socialstyrelsen. Vidare bedöms socialnämndens uppföljning av placerade barn och ungdomar samt av familjehemmen som relativt god. Det finns dock vid granskningstillfället inga kommunala mål som direkt rör placerade barn och ungdomar. Av granskningen framgår också att socialnämnden inte har uttalat några krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet eller vad som ska tillförsäkras hemmen i form av utbildning och annat stöd. Socialnämnden har inte heller uttalat några garantier beträffande vad placerade barn och ungdomar kan förvänta sig i form av tillsyn från socialnämnden samt trygghet och säkerhet. Revisionen ser detta som särskilt viktiga utvecklingsområden. Revisorerna ställer sig bakom de förslag till förbättringsområden och rekommendationer som anges i granskningsrapporten. Vi önskar svar på de kommentarer och rekommendationer som lämnats i granskningen. Vi önskar svar på granskningsrapport och missiv till den 15 november 2013 / På uppdrag av Burlövs kommuns revisorer Jan Holm Revisionens ordförande 6 Harvigsson / /(1?4-cYJ a ~ P Revisionens vice ordförande För kännedom: Till kommunfullmäktige

2 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna 2013 Burlövs kommun Placerade barn och ungdomar S!/ frnst & YOUNG

3 i!/ ERNST & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdrag och syfte Revisionsfrågor , Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod Projektorganisation och kvalitetssäknng Prövning av oberoende och integritet Lagstiftning, föreskrifter och kommunens mål/riktlinjer SOL LVU Socialstyrelsens råd och allmanna föreskrifter Kommunfullmäktiges mål Socialnämndens mål Kvalitetsledningssystem Bedömning Individ- och familjeomsorgen Förebyggande arbete och öppenvårdsinsatser Stöd genom familjehem... 1 O 4.3. Utredningar enligt BBIC (Barns behov i centrum) O 4.4. Vår bedömning Rekrytering, stöd och uppföljning av familjehem Kvalitetskrav på familjehemmen Rekrytering, utredning och kontroller Utbildning och handledning Kontakter och uppföljning av familjehemmet under placeringstiden Sammanbrott och systematiska förbättringsåtgärder Vår bedömning Nämndens uppsikt över placerade barn/unga Socialnämndens krav på uppföljning och kontroll av placerade barn/ungas situation Uppföljning av placerade barn Möjligheten för placerade/barn och ungdomar att "slå larm" Bedömning Iakttagelser i samband med stickprov Bedömning Socialnämndens uppföljning Bedömning Slutsatser och rekommendationer

4 i1j frnst & YOUNG Quality In Everytbing We Do 10. Intervjuade personer i granskningen

5 il/ ERNST & YOUNG 1. Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Burlövs kommun granskat hur socialnämnden säkerställer att barn och ungdomar som placerats i familjehem tillförsäkras möjlighet att utvecklas och växa upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden har ett "samhälleligt föräldraansvar" för de barn och ungdomar som har placerats i familjehem eller HVB-hem. Lagstiftningen påtalar att socialnämnden har ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och skydd/stöd. Det finns vid granskningstillfället inga kommunala mål som direkt rör placerade barn och ungdomar. Däremot finns målsättningen att barn och ungdomar ska ge möjlighet att växa upp i en trygg och kreativ miljö Vår bedömning är att socialnämnden har god insikt om de krav som ställs i lagstiftning och föreskrifter beträffande placerade barn och ungdomar. Vi ser att nämnden har gjort anpassningar efter ändringar i socialtjänstlagen och utifrån nya föreskrifter från Socialstyrelsen. Exempelvis finns numera barnsekreterare respektive familjehemssekreterare. Barnsekreteraren ska möjliggöra stärkt tillsyn och fortlöpande kontakter med placerade barn medan familjehemssekreteraren ska ha den fortlöpande kontakten med familjehemmet och svara för stöd, handledning och utbildning till hemmet. Vi kan konstatera att socialnämnden inte har uttalat några krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet eller vad som ska tillförsäkras hemmen i form av utbildning och annat stöd. Socialnämnden har inte heller uttalat några garantier beträffande vad placerade barn och ungdomar kan förvänta sig i form av tillsyn från socialnämnden samt trygghet och säkerhet. Vår bedömning är att socialnämnden kan bli tydligare beträffande de krav som nämnden ställer på familjehem och att placerade barn ska ha goda/trygga uppväxtförhållanden. Trots att det finns vissa utvecklingsområden är vår sammanfattande bedömning att socialnämnden har en relativt god uppföljning av placerade barn och ungdomar samt av familjehemmen. Våra identifierade förbättringsområden/rekommendationer är följande: Kvalitetsledningssystemet måste uppdateras. Trygghetsgarantier bör tas fram beträffande placerade barn och unga. De rutiner som tagits fram för familjehem bör omfatta även konsulentstödda familjehem. Grundläggande kvalitetskrav bör uttalas beträffande familjehemmen. Säkerställande måste göras att det finns undertecknade vårdplaner och genomförandeplaner. Säkerheten runt placerade barn och ungdomar bör klargöras liksom möjligheten att slå larm och snabbt komma i kontakt med socialtjänsten vid otrygghet. Det gäller särskilt de mindre barnen. Nämnden bör försäkra sig om att barnetiden unge får tillräckligt med besök och egen tid med besökande barnsekreterare samt att innehållet i besöket dokumenteras. Handläggarna bör ges möjlighet att direkt förmedla sina erfarenheter till nämnden. De familjehem som anlitas direkt av kommunen måste få utbildning. Vi ser det angeläget att socialnämnden emellanåt utvärderar sitt eget arbete genom att ta del av hela livsberättelser samt de beslut och insatser som vidtagits över tiden i enskilda ärenden. Genom en sådan utvärdering kan viktig kunskap inhämtas om både det som blivit positivt och mindre bra. En sådan genomlysning kan ge nämnden viktiga erfarenheter i styrningen och uppföljningen av arbetet med barn och ungdomar. 3

6 il/ ERNST & YOUNG 2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisorerna har i sin väsentlighets- och riskbedömning sett det som angeläget att granska hur socialnämnden säkerställer tryggheten och säkerheten för placerade barn och ungdomar. Granskningen sker mot bakgrund av de redovisningar som gjorts i TV och annan media av "förlorade barndom ar". Det är vuxna som trätt fram och berättat om sin svåra uppväxttid och samhällets svek genom bristande tillsyn och uppföljning av placeringen. Revisorerna vill genom granskningen förvissa sig om att socialnämnden följer upp barn och ungdomar som har blivit placerade samt förvissar sig om att de har ett gott och tryggt omhändertagande Uppdrag och syfte Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat socialnämndens verksamhet kring placerade barn och ungdomar. Syftet är att granska hur kommunen säkerställer att barn och ungdomar som placeras i familjehem tillförsäkras möjlighet att utvecklas och växa upp under trygga och goda förhållanden Revisionsfrågor Utifrån syftet med granskningen har följande revisionsfrågor besvarats: Vad säger lagstiftning och kommunens mål/policy om uppföljning av placerade barn och ungdomar? Finns rutiner inom socialtjänsten? Vilka krav ställer socialnämnden på familjehem? Vilka kontroller görs före och under placering? Hur säkerställer socialnämnden att barnet/den unge regelbundet får besök från socialtjänsten och att placeringen hålls under uppsikt? Vilken återkoppling kräver nämnden från genomförda besök? Hur ofta görs omplaceringar av placerade barn/unga? Vidtas systematiska förbättringsåtgärder inom socialtjänsten vid avvikelser i placeringen? Vart kan barnet/den unge vända sig om placeringen av olika anledningar inte fungerar? Vet barnet/den unge vem han/hon kan kontakta? Har socialnämnden en god uppföljning av placerade barn/ungas förhållanden och trygghet? 2.4. Revisionskriterier l denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Socialtjänstlagen, 2001:453 (SOL) 4

7 ä/ ERNST & YOUNG Lag med särskilda bestämmelser av vård av unga, 1990:52 (LVU) Föreskrifter från Socialstyrelsen Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer beträffande arbetet med barn och unga i behov av stöd och hjälp Socialnämndens mål, riktlinjer och rutiner för arbetet med barn och ungdomar 2.5. Ansvarig nämnd Granskningen avser socialnämnden Metod Granskningens genomförande har baserats på intervjuer och genomgång av för granskningen relevant dokumentation. En stickprovsgranskning har gjorts av 8 slumpmässigt utvalda placeringar som varat mer än 6 månadertiden Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten Projektorganisation och kvalitetssäkring Granskningen har utförts av lrene Dahl, certifierad kommunal revisor samt Sofie Bredberg, revisionsmedarbetare. För kvalitetssäkring har Lars Eriksson svarat, certifierad kommunal yrkesrevisor. Utöver vår interna kvalitetssäkring har samtliga intervjuade fått möjlighet att komma med synpunkter på rapportutkastet Detta för att säkerställa att revisionsrapporten bygger på korrekta fakta och uttalanden Prövning av oberoende och integritet En prövning har skett av de sakkunnigas oberoende och integritet i relation till uppdraget och det har inte framkommit några omständigheter som strider mot att någon av medarbetarna ska kunna agera oberoende i denna granskning. Om skäl uppstår kommer en förnyad prövning av oberoendet att göras under granskningsarbetet. 5

8 i!/ ERNST & YOUNG Quality In Everything We Do 3. Lagstiftning, föreskrifter och kommunens mål/riktlinjer Socialt barnavårdsarbete kan vara allt från allmänt förebyggande och frivilliga insatser till skyddsåtgärder. En placering av barn/unga kan ske frivilligt eller genom tvång. Socialtjänstens arbete med barn och unga styrs främst av socialtjänstlagen (SOL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunfullmäktige och socialnämnden styr arbetet med barn och unga genom mål och uttalade viljeinriktningar/anvisningar SOL SOL markerar att socialnämnden är samhällets yttersta skyddsnät. Socialnämnden har ålagts ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och skydd/stöd. Nämnden är skyldig att utreda enskilda barns behov och arbeta såväl förebyggande som med avhjälpande insatser. När socialtjänsten får kännedom om att ett barn/ungdom behöver hjälp och stöd ska socialnämnden utan dröjsmål inleda en utredning. 1 Beträffande ansvaret för placerade barn och ungdomar har socialnämnden enligt SOL bland annat skyldighet att 2 Utreda förutsättningarna hos de hem som skall ta hand om barn/unga. Skriva avtal med familjehemmet som visar nämndens respektive familjehemmets åtaganden avseende barnets/den unges behov av stöd och skydd under placeringen 3. Familjehemmen ska få den utbildning och det stöd som behövs samtidigt som föräldrar ska få råd, stöd och annan hjälp. Säkerställa att vården är god och att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och närstående. Verka för att barnet/den unge får god vård och god fostran och gynnsamma uppväxtförhållanden. Nämnden ska även verka för att barnen/de unga får lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de behöver. Noga följa vården av barn/unga som vårdas i familjehem, jourhem och hem för vård eller boende En särskilt utsedd socialsekreterare ska svara för kontakterna med barnetiden unge. Minst en gång var sjätte månad överväga om vården ska fortsätta LVU Den som är under 18 år kan beredas vård med tvång enligt LVU. LVU kan bli aktuell om det finns brister i omsorgen eller andra omständigheter som påtagligt riskerar att skada barnetiden unges hälsa och utveckling. 4 Vård kan också ges om den unge allvarligt utsätter sin hälsa och utveckling för risker genom missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. 5 Beslut om vård enligt LVU meddelas av förvaltningsrätten efter ansökan från socialnämnd. Enligt LVU ska socialnämnden överväga fortsatt placering var sjätte månad Socialstyrelsens råd och allmänna föreskrifter Rekrytering av familjehem har hittills varit ett oreglerat område men Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om socialtjänstens ansvar för barn och unga i familjehem, jourfamiljehem eller hem för vård eller boende. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 1 Sol, 11 kap, 1 2 Sol, 6 kap. 3 Sol,6 kap, 6 a 4 LVU, 2 5 LVU, 3 6

9 il/ frnst & YOUNG gäller sedan 1 oktober Det betyder att socialnämnden numera har ett stöd att tillgå i frågan. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd påtalar vikten av att socialtjänsten ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet 6. Egenkontroll som avser placerade barn bör innefatta insamling av bland annat: Hur ofta socialsekreterare har besökt och samtalat med visst barn Barnens erfarenheter av och synpunkter på vården Vårdnadshavarnas och familjehemmens erfarenheter av socialnämndens råd, stöd och hjälp Orsakerna till omplaceringar och oplanerade avslut av placeringar Det framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd hur familjehem ska utredas och bedömas Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har antagit fem övergripande målområden som ska vara vägledande för kommunens utveckling Ett målområde är "trygghet" vilket bland annat innebär att kommunen ska arbeta för att minska sociala klyftor och utanförskap samt för att skapa förutsättningar för god hälsa och lika livsvillkor. l målsättningen ingår att alla barn och ungdomar ska lyckas i skolan och att barn och ungdomar ska ges möjlighet att växa upp i en trygg och kreativ miljö. Det har inte gjorts något specifikt uttalande beträffande kommunens ansvar för barn och ungdomar som placerats i familjehem eller på institution Socialnämndens mål Enligt de intervjuade kommer kommunens övergripande målområden att brytas ner i mål för socialnämnden. Socialnämnden kommer att påbörja arbetet under maj Därmed kommer det att bli en sammanhängande målkedja. De mål som finns vid granskningstillfället är att förebyggande insatser ska prioriteras så att behovet av vårdinsatser minskar. Ett annat mål är att bistånd ska ges på ett sätt som stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Kvalitetsledningssystem Enligt Socialstyrelsens råd och allmänna föreskrifter 7 ska det inom socialtjänsten finnas ett kvalitetsledningssystem. Syftet är att klargöra processer och rutiner samt säkerställa en fortlöpande uppföljning och kontroll för att kunna uppmärksamma och åtgärda missförhållanden i ett tidigt skede. Det framgår av SOSFS 2012:11 8 att socialnämnden ska inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet fastställa rutiner för hur vården av barn/unga i familjehem eller hem för vård eller boende ska planeras och följas upp. Nämnden ska även fastställa rutiner som säkerställer att 6 SOSFS 2012:11 Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende- författningen träder i kraft SOSFS 2011:9 samt SOSFS 2012:11 8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hemför vård eller boende. 7

10 i!/ ERNST & YOUNG en utredning inleds i enlighet med Sol när barn/unga som vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende kan behöva ges ytterligare insatser eller omplaceras. Socialnämnden har vid granskningstillfället ett kvalitetsledningssystem från De intervjuade uppger att systemet kommer att uppdateras för att svara upp mot de krav som Socialstyrelsen numera ställer samt utifrån de ändringar som har gjorts i lagstiftningen. En rutin har nyligen tagits fram för hur familjehemsverksamheten i Burlövs kommun som klargör arbetssättet för utredning, placering, uppföljning och avslut. Rutinen kommer att bifogas till det uppdaterade kvalitetsledningssystemet Sammanställningen/rutinbeskrivningen har presenterats för nämnden och därmed uppger de intervjuade att nämnden har fått klargjort för sig vad som numera gäller beträffande familjehem och placerade barn/unga. Enligt de intervjuade ska rutinerna utvecklas för att även omfatta institutionsvården Bedömning Det är positivt att socialnämnden ska påbörja ett arbete med att bryta ner kommunfullmäktiges övergripande målområden till mål för socialtjänsten. Vi ser att kvalitetsledningssystemet behöver omarbetas för att uppnå kraven enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Nämnden har inte gjort några uttalade krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet eller vilken trygghet och säkerhet som ska tillförsäkras placerade barn och ungdomar. Det är något som bör beaktas i det kommande arbetet med mål och kvalitetsledningssystem. Det är positivt att en rutin har tagits fram som på en detaljerad nivå beskriver arbetet med familjehem och placerade barn/ungdomar. Det är ett gott stöd i arbetet för säkerställande av att placerade barn/ungdomar ges trygga uppväxtförhållanden. 8

11 S!/ ERNST & YOUNG Qua/ity In fverything We Do 4. Individ- och familjeomsorgen Ett av socialnämndens ansvarsområden är individ- och familjeomsorg. Individ- och familjeomsorgen är indelad i fem enheter och enheten "barn och familj" svarar för utredningar, uppföljningar, familjehemverksamheten och familjerätt. Inom enheten arbetar 11 personer och av dessa är 2 barnsekreterare och 1 familjehemssekreterare. En anpassning har gjorts av organisationen för att den ska stämma överens med kraven i lagstiftningen och Socialstyrelsens föreskrifter. Barnsekreterarna svarar för uppföljning och tillsyn av placerade barn och ungdomar samt har kontakt, samtal och möten med barnen, de biologiska föräldrarna, skola, SUP och öppenvård mm. Familjehemssekreteraren rekryterar, stödjer och handleder familjehemmen. De deltar även i möten gällande skola, SUP och öppenvård beroende på ärendet. Uppdelningen i barnsekreterare respektive familjehemssekreterare är i enlighet med Sol och föreskrifter. Inom "barn och familj" finns en insatshandläggare som följer upp de barn och ungdomar som finns på institution Förebyggande arbete och öppenvårdsinsatser Ett av socialnämndens mål är att förebyggande insatser ska prioriteras inom socialtjänsten. Inom individ- och familjeomsorgen finns en öppenvårdsenhet som arbetar med frågan. Exempelvis arbetar enheten med att planera hemgång för barn/unga som vistats på institution men det borde enligt de intervjuade framöver även omfatta placeringar i familjehem. Öppenvårdsenheten samarbetar med fältgruppen (inom barn- och utbildningsförvaltningen) i frågan. Magnolian är en öppenvårdsinsats som vänder sig till familjer med barn/ungdomar som behöver råd och stöd i sin livssituation. Magnolian erbjuder stödsamtal enskilt, i föräldrapar samt hela eller delar av familjer och nätverk. Det är en öppen verksamhet och ingen registrering görs i akter. Av genomförda stickprov i samband med granskningen kan det konstateras att biologiska föräldrar med problematik hänvisas till Magnolian och att Magnolian medverkar i vissa ärenden när barn och biologiska föräldrar träffas. Magnolian och skolan erbjuder föräldrautbildning varje termin. Utbildningen riktar sig till föräldrar med barn mellan 3-11 år och barn mellan år och har syftet att ge föräldrarna stöd i sin roll och att hjälpa dem att hantera olika situationer. Småbarnsfamiljer kan få råd och stöd genom familjecentralen Samovaren. Det är en öppen förskoleverksamhet och det krävs ingen anmälan eller inskrivning för att delta. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i samarbete mellan skola och socialtjänst och en handlingsplan har antagits av berörda nämnder. Skola och socialtjänst har identifierat ett antal områden där riktat förebyggande arbete ska påbörjas. Exempelvis kommer skolan att finnas med som en part i utredning och uppföljning av de barn/ungdomar som har insatser från socialtjänsten. Inom socialtjänsten diskuteras möjligheten att öppenvårdsenheten ska arbeta med de biologiska föräldrarna till placerade barn och ungdomar. Föräldrarna har ofta stora behov som måste tillgodoses innan de kan fungera i föräldrarollen eller i kontakten med sitt barn. 9

12 il/ frnst & YOUNG 4.2. Stöd genom familjehem Det finns barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo kvar hos sina föräldrar utan behöver bo i en annan familj för längre eller kortare tid. Vid granskningstillfälleevar 45 barn/unga placerade i familjehem varav 30 är i egna familjehem (familjehem som rekryterats direkt av kommunen). Vid granskningstillfället finns 12 barn/unga på institution. Främsta skälet till en placering är omsorgssvikt och att föräldrar trots socialtjänstens öppenvårdsinsatser inte förmår att ge sina barn den omsorg som de behöver. Flertalet placeringar sker frivilligt (enligt Sol) men ibland blir det nödvändigt med tvångsomhändertaganden (LVU). Det finns olika typer av familjehem: Jourfamiljehem - ett hem som tar emot barn/unga tillfälligt, dvs. akuta placeringar. Vid granskningstillfället saknar socialnämnden jourfamiljehem men enligt de intervjuade kommer ett sådant att finnas inom kort. Akuta platser köps i nuläge från konsulentstödda familjehem och från andra kommuner. Familjehem- ett hem som anlitas direkt av kommunen för en längre period, eller stadigvarande, för vård och fostran när barn/unga av olika anledningar inte kan bo hos sina biologiska föräldrar. Konsulentstödda familjehem- företag/organisation anlitas som tillhandahåller familjehem. Företaget/organisationen svarar för stöd till familjehemmet och ibland även till barnet/den unge. Inom företaget/organisationen finns tillgång till exempelvis familjehemskonsulten, joursystem dygnet runt, terapeuter och utbildning. De konsulentstödda familjehemmen fråntar inte socialnämnden ansvaret. Familjehem som rekryteras av socialnämnden får en ekonomisk ersättning som är uppdelad i omkostnadsersättning och en arvodesdel Burlövs kommun ersätter dessa familjehem i enlighet med de rekommendationer som lämnas från Sveriges Kommuner och Landsting. De konsulentstödda familjehemmen har en egen prissättning Utredningar enligt BBIC (Barns behov i centrum) Socialförvaltningen arbetar enligt BBIC och socialnämnden har tagit ett beslut att metoden ska användas. Det är ett system för handläggning och dokumentation av barnavårdsärenden. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och behålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. För att arbeta med BBIC behövs kunskap och en licens som kommuner får genom att ingå avtal med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ansvarar för innehållet i systemet och för nationell kvalitetssäkring Vår bedömning Det är positivt att socialnämnden har anpassat organisationen inom enheten "barn och familj" så att den stämmer överens med kraven i lagstiftningen och Socialstyrelsens föreskrifter. Därmed har förutsättningar skapats för att arbeta riktat med såväl det placerade barnet som familjehemmet. Det är också positivt att diskussioner pågår om stöd till de biologiska föräldrarna inom socialtjänstens öppenvård

13 i!/ ERNST & YOUNG Vår bedömning är att Burlövs kommun har ett mycket intressant samarbete mellan skola och socialtjänst. Det betyder att socialtjänsten tar in skolans kompetens för att optimalt stötta de barn/ungdomar som har insatser genom socialtjänsten. Det är mycket positivt och innebär att kommunen tar tillvara på all kompetens för att skapa goda uppväxtförhållanden för barn/unga. 11

14 ä/ ERNST & YOUNG 5. Rekrytering, stöd och uppföljning av familjehem Varje kommun har ett ansvar för att det finns tillgång till familjehem. l det följande lämnas en redogörelse för hur Burlövs kommun arbetar med familjehemsverksamheten Kvalitetskrav på familjehemmen l dagsläget finns inga direkt uttalade kvalitetskrav på familjehemmen från fullmäktige eller socialnämnden. Däremot står det på kommunens hemsida att familjehemmen som kommunen anlitar ska ha en personlig trygghet och mognad samt en stabil familjesituation. Familjehemmen ska också kunna arbeta i team samt ha förståelse och kunskap för utsatta barns situation. l familjehemmets uppdrag ingår även att stödja barnets relationer till den biologiska familjen och arbeta för en god kontakt. Sammantaget ger informationen på hemsidan en bild av vad kommunen kräver av familjehemmen. Det är nämnden som tar beslut om att godkänna familjehemmet och att hemmet ska vara hem för ett visst barn. Enligt de intervjuade ställer nämnden ingående frågor om vad som gör att barn och hem anses passa ihop. Nämnden tar också del av utredningarna som gäller familjehemmet och barnet Rekrytering, utredning och kontroller Enheten "barn och familj" har arbetat fram en rutin med flödesschema för hur familjehem ska rekryteras och utredas. Rutinen är ett gott stöd i utredningsarbetet och ger viktig information till familjehemmet om hur utredningen genomförs. Av rutinen framgår att det är familjehemssekreteraren som är ansvarig för rekrytering, utredning och bedömning. Att utreda ett familjehem är en process som kan ta ca 1 O veckor. Konsulentstödda familjehem används alltmer eftersom det är svårt att rekrytera egna hem och särskilt i akuta situationer och när det gäller komplicerade ärenden. Intervjuade uppger att de inte alltid får det som de betalar för i de konsulentstödda familjehemmen men det finns också konsulentstödda hem som fungerar bra. De konsulentstödda familjehemmen ingår ofta i stora organisationer och vissa är styrda från utlandet. Många familjehem väljer att knyta sig till sådana organisationer eftersom de betalar bättre. Enligt Socialstyrelsens råd och föreskrifter bör kommunerna planera behovet av familjehem för varje år. Enligt de intervjuade görs ingen sådan planering i Burlövs beroende på osäkerheten om hur många nya placeringar som kan bli aktuella och vilka behov barnen/ungdomarna har. Familjehemmen som anlitas direkt av socialnämnden rekryteras huvudsakligen genom de kontaktnät som socialtjänsten har byggt upp genom åren. Det är ofta familjer som socialtjänsten har goda erfarenheter av som familjehem eller kontaktfamilj. Det händer också att helt nya familjer hör av sig och anmäler sitt intresse för att bli familjehem. Familjehem skaffas också genom samverkan med andra kommuner. De intervjuade uppger att de numera har gott stöd i hur en familjehemsutredning ska genomföras genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) och genom den rutin som har tagits fram. Familjehemmen utreds enligt den s.k. "Kälvestensmetoden" men det görs ingen psykologbedömning vilket metoden föreskriver. l samband med utredning av familjehemmet görs hembesök och socialtjänsten begär in registerutdrag från polis. Uppgifter hämtas också från försäkringskassa, kronofogdemyndighet och 12

15 S!/ ERNST & YOUNG socialtjänsten. Referenser inhämtas också på fosterföräldrarna var för sig och särskilt noterar handläggarna i sin utredning hur hemmet hanterar sina egna barn. Även konsulentstödda familjehemska utredas enligt de intervjuade trots att företaget/organisationen eller annan kommun har gjort en utredning. Emellertid uppger de intervjuade att det inte alltid görs en hel utredning från kommunen utan en kompletterande utredning. Bland annat omfattar den kompletterande utredningen inhämtning av referenser Utbildning och handledning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska socialnämnden svara för att familjehemsföräldrarna får handledning och fortbildning. Det gäller särskilt beträffande de familjehem som kommunen anlitar eftersom konsulentstödda familjehem får utbildning inom organisationen/företaget som de tillhör. l dagsläget erbjuds inte familjehemmen några utbildningsinsatser från socialnämnden/förvaltningen varken innan en placering eller under placeringstiden. Däremot köper socialnämnden in extern handledning till vissa familjehem med behov av särskilt stöd. Familjehemssekreteraren svarar för fortlöpande handledning och stöd till familjehemmet under placeringen. Under hösten kommer Socialstyrelsen att presentera ett utbildningsprogram. Enligt de intervjuade kommer familjehemmen att erbjudas utbildningen och diskussioner pågår med grannkommunerna om att samarbeta i frågan Kontakter och uppföljning av familjehemmet under placeringstiden Enligt Sol och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska familjehemmen numera ha tillgång till en egen familjehemssekreterare inom socialtjänsten vilket Burlövs kommun kan erbjuda. Den tjänsten svarar för stödinsatser, uppföljning och kontakter med familjehemmet. Det uppfattas vara en kvalitetshöjande faktor för familjehemmen. Beträffande de konsulentstödda familjehemmen är det huvudsakligen organisationen/företaget som följer upp hemmen. Socialtjänsten får rapport från företaget/organisationen. Det finns samverkan mellan kommunens familjehemssekreterare och familjehemskonsulenten i aktuella hem Sammanbrott och systematiska förbättringsåtgärder Omplaceringar förekommer emellanåt och när så sker görs i dagsläget ingen avvikelserapportering eller speciell utredning/analys av vad som gick fel. Däremot diskuterar gruppen vad som hände. Enligt kvalitetsledningssystemet ska en avvikelse rapporteras och därefter utredas/analyseras för att komma fram till vilka förbättringsåtgärder som behöver vidtas. Avvikelsehantering är ett kommande utvecklingsområde enligt de intervjuade. Sammanbrott i familjehem uppges av de intervjuade vara ovanliga när det gäller de mindre barnen men händer när det gäller de större barnen/tonåringar Vår bedömning Vår uppfattning är att det är mycket positivt att socialnämnden har inrättat en tjänst som familjehemssekreterare med uppgift att arbeta med familjehemmen. Det möjliggör för nämnden att 13

16 i!/ frnst & YOUNG ha uppsikt över familjehemmen samtidigt som hemmen kan få stöd och hålla en fortlöpande kontakt med socialförvaltningen genom handläggaren. Det är positivt att en rutin har tagits fram för hur familjehem ska utredas samt hur familjehemssekreteraren ska arbeta med familjehemmet. Rutinbeskrivningen ger ett gott stöd i arbetet och dessutom möjlighet för familjehemmen att informera sig om hur utredningar genomförs och hur socialtjänsten arbetar med kontakterna med hemmet. Genom rutinen skapas enhetlighet i utredningsarbetet och i de fortlöpande kontakterna med familjehemmen. Rutinen gäller rekrytering av familjehem som kommunen själv svarar för och det är önskvärt att rutinen kompletteras med anlitande av konsulentstödda familjehem samt kontakterna med dessa. Vår bedömning är att socialnämnden måste säkerställa att familjehemmen som kommunen anlitar får utbildning innan en placering och under placeringen. Enligt de intervjuade pågår planering av utbildningsinsatser. Avvikelserapportering och förbättringsåtgärder bör vidtas vid sammanbrott i familjehemsplaceringar. Det för att få en bild av vad som gjorde att placeringen inte fungerande samt för att socialtjänsten ska vara i ett ständigt lärande. Genom analysen kan förbättringsåtgärder vidtas så att liknande händelser inte upprepas. Enligt de intervjuade är avvikelserapporteringen ett kommande utvecklingsområde. 14

17 i!j ERNST & YOUNG Qua/ity In E.-erything We Do 6. Nämndens uppsikt över placerade barn/unga 6.1. Socialnämndens krav på uppföljning och kontroll av placerade barn/ungas situation Enligt Sol och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska det inom socialtjänsten numera finnas tillgång till barnsekreterare vilket Burlövs kommun kan erbjuda. Den tjänsten svarar för uppföljning och kontakter med det placerade barnet/ungdomen och dennes familj. Barnsekreteraren ses som en kvalitetshöjande faktor i kontakten med och uppföljningen av placerade barn och ungdomar. l samband med överväganden om fortsatt placering (var 6:e månad) görs alltid besök hos barnet och familjehemmet. Det framgår det av den rutinbeskrivning som tagits fram för familjehem hur uppföljning ska ske av det placerade barnet/unge de första 6 månaderna efter placeringen och när ärendet är löpande, dvs. inte längre nytt. Exempelvis framgår det av rutinbeskrivningen att socialförvaltningen ska ha täta kontakter med barnetiden unge den första tiden Uppföljning av placerade barn Samliga placerade barn/ungdomar ska ha en vårdplan och en genomförandeplan. Planerna anger vilka mål som ska uppnås för barnetiden unge med placeringen och vilka åtgärder som ska genomföras för att nå dit. Planerna följs upp på socialkontoret och till sådant möte kallas familjehemmet, biologiska föräldrar och eventuellt barnetiden unge. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd bör barn och unga få besök av socialsekreterare minst 4 gånger per år. Yngre barn och de som nyligen blivit placerade bör få tätare besök. Rutinbeskrivningen följer de krav som ställs från Socialstyrelsen. Utöver vad som framgår enligt rutinbeskrivningen besöker barnsekreteraren barnetiden unge beroende på ärendet och barnets behov. Vid besök i familjehemmet och besök hos barnetiden unge åker oftast familjehemssekreterare och barnsekreterare ut tillsammans och delar sedan på sig. En följer upp familjehemmet och den andra följer upp barnet/den unge. Besöken är alltid planerade, det görs inga oanmälda besök. De intervjuade påtalar vikten av att barnsekreteraren lär känna barnet/den unge och får ett förtroende. Barnetiden unge följs upp utifrån BBIC:s olika områden. Främst får handläggarna en bild av hur barnet har det genom observationer och genom känslan i hemmet, exempelvis hur familjemedlemmarna pratar med varandra och ser på varandra. Inför överväganden fyller familjehemmet och barnet i ett dokument, var för sig, om hur de upplever placeringen. Barnets förskola eller skola följs upp genom BBIC:s konsultationsdokument som fylls i av förskola/skola. Socialtjänsten gör också uppföljande besök i förskola/skola. Familjehemmet har ansvar att hålla den fortlöpande kontakten med förskolan/skolan och förskola/skola följs upp genom familjehemmet Möjligheten för placerade/barn och ungdomar att "slå larm" De intervjuade påtalar att barnsekreterarna är lyhörda för hur det placerade barnet har det. Vid besök hos barnet lyssnar de in vad barnet säger och om det kan finnas tecken på missförhållanden. Socialtjänsten har oftast kontakt med de biologiska föräldrarna och information om eventuella missförhållanden/otrivsel kan även komma den vägen. 15

18 il/ frnst & YOUNG Qualit y In Everyt hi ng We Do Enligt de intervjuade är de större barnen och ungdomarna väl medvetna om vem som är deras socialsekreterare/barnhandläggare och hur de kan kontakta socialtjänsten. Det som kan försvåra för barnet initialt vid en placering är att det tar tid att bygga upp en relation mellan barn och handläggare. De större barnen vet enligt de intervjuade vart de kan ringa om de vill komma i kontakt med socialsekreterare. Problemet är emellertid att en sådan kontakt endast kan tas på kontorstid. Barn kan inte komma i kontakt med handläggare eller annan inom socialtjänsten under kvällar, nätter, helger och långhelger- någon sådan säkring har inte gjorts från nämndens sida. För de yngre barnen kan det vara svårare att slå larm, där blir det främst upp till barnsekreteraren att lyssna in hur barnet har det i samband med hembesök och genom bland annat förskola/skola Bedömning Det är mycket positivt att det numera finns barnsekreterare som följer upp hur placerade barn och ungdomar har det och utövar uppsikt över placeringen. Vår bedömning är att socialnämnden/förvaltningen har en bra rutin för uppföljning av barnet/den unge. Det är viktigt att säkerställanden och egenkontroller görs av följsamheten till rutinen samt att barn som behöver tätare besök får sådant. Socialnämnden bör klargöra vad nämnden särskilt vill få svar på från besöken för att försäkra sig om att barnet/den unge har en trygg tillvaro och goda uppväxtförhållanden. Vi ser det också angeläget att nämnden försäkrar sig om att barnet/den unge får egen tid med barnsekreteraren när/han hon genomför besöket och att innehållet i besöket dokumenteras noga. Förutsättningar måste finnas för barnet/den unga att samtala om placeringen utan familjehemmets närvaro. Vår bedömning är att särskilda rutiner bör tas fram som klargör hur placerade barn och ungdomar ska kunna slå larm om det finns missförhållanden eller om de vill påkalla ett hembesök. Särskilt viktigt är det beträffande de yngre barnen som kan ha svårt att komma till tals. Socialtjänsten bör arbeta med "trygghetsrutiner och möjligheten till trygghetslarm" för placerade barn och ungdomar och att det blir enkelt att komma i kontakt med socialtjänsten under dygnets alla tider och oberoende om det är helg- eller vardag. Vi ser det angeläget att barnsekreteraren ges möjlighet att direkt förmedla sina erfarenheter till nämnden istället för att information ska återges i andra hand. 16

19 il/ ERNST & YOUNG 7. Iakttagelser i samband med stickprov En stickprovsundersökning har gjorts av akter gällande åtta placerade barn och ungdomar. Syftet med stickproven är att få en bild av om barn/unga får regelbundna besök och hur ofta omplaceringar görs. De barn/unga som ingår i stickprovsundersökningen har vistats mer än 6 månader i familjehem eller på institution tiden stickproven har tagits fram slumpmässigt och det var 4 flickor och 4 pojkar som plockades ut. Av dessa var 4 placerade enligt LVU och övriga enligt Sol. Genomgående är barnen/ungdomarna placerade på grund av brister i omsorgen om dem Barnen/ungdomarna är födda åren 1995 (2 st), 2004, 201 O, 1992, 2008, 2004 och Det är 3 av barnen/ungdomarna som har en diagnos. Ett av barnen/ungdomarna har haft ett sammanbrott i sin familjehemsplacering och fått byta hem. Varje ärende/placering har en vårdplan, genomförandeplan och journal som beskriver händelseförloppet och kontakter som tas. Genomförandeplanen innehåller mål, insats och tidsram när det gäller barnets hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässiga utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmågan att klara sig själv. Av aktgranskningen kan det konstateras att det genomgående finns utförliga beskrivningar av barnets/den unges livssituation och händelseutvecklingen över tiden samt relationen med biologiska föräldrar, familjehemsföräldrar och förskola/skola mm. Dokumentationen visar att socialtjänsten haft fortlöpande kontakt med familjehemmen och de placerade barnen/ungdomarna. Främst har socialtjänsten hämtat information om de mindre barnen genom telefonkontakt med familjehemmet eller genom besök i familjehemmet. Några journalanteckningar visar att socialsekreteraren har pratat med barnet enskilt men det är inte genomgående och tydligt beträffande de yngre barnen. När det gäller ungdomarna har socialsekreterarna fortlöpande kontakt med dem via telefon och besök. Vidare visar dokumentationen att socialtjänsten har kontakt med biologiska föräldrarna. Noteras kan att flera av de biologiska föräldrarna tar mycket tid och energi från såväl handläggare som familjehem. l flera fall har de biologiska föräldrarna en oroande inverkan på barnetiden unge som påverkar anpassningen i familjehemmet. De biologiska föräldrarnas aktivitet gör också att socialtjänstens fokusering riskerar att flyttas från barnetiden unge till föräldrarna. Det finns genomgående en redogörelse för hur barnetiden unge fungerar i förskola/skola och information inhämtas från socialtjänsten genom telefonkontakt eller konsultationsdokument Även familjehemmen lämnar rapport om hur det fungerar i förskola och skola. Det är glädjande att konstatera att flertalet av barnen/ungdomarna klarar sin förskola och skola ganska bra. Hälsan följs regelbundet upp med familjehemmet och kontakter tas med sjukvården när så behövs. Dokumentationen ger en bild av att familjehemmen är fungerande. Det har funnits ett sammanbrott i de granskade placeringarna. Ingen utredning eller analys har gjorts av orsaken utan förklaringen är att den placerade och familjehemspappan inte kom överens. 17

20 il/ frnst & YOUNG Qua/ity In fverything We Do l de granskade fallen har uppföljning och omprövning skett var sjätte månad Bedömning Av stickproven framgår att socialtjänsten har en regelbunden kontakt med familjehemmet, biologiska föräldrar och barnet/den unge. Socialtjänsten håller kontakten med barnet/den unge genom hembesök och telefonkontakter, vilket dokumentationen visar. De större barnen har påkallat kontakt från socialtjänsten vilket inte de mindre har gjort. Kontakten med de mindre barnen sker genom oftast genom besök i familjehemmet på initiativ av socialsekreterare, familjehem eller biologiska föräldrar. Det finns en familjehemssekreterare och en barnsekreterare i kontakterna med familjehemmet och barnen/ungdomarna. Eftersom kontakterna med de biologiska föräldrarna tar mycket tid bör ett övervägande göras om de kan få en mera strukturerad hjälp att ta hand om sina problem och beteenden. Magnolian medverkar i vissa ärenden och tankar finns att öppenvårdsenheten ska arbeta mera med föräldrarna vilket är ett viktigt utvecklingsområde. Vi kan konstatera att dokumentationen ger en bild av hur barnet/den unge har det, vilka problem som finns samt vilka insatser/åtgärder som fortlöpande vidtas. Journalen ger också en bild av hur socialtjänsten arbetar och kommunicerar med familjehemmet och de biologiska föräldrarna samt kontakterna med förskola/skola och sjukvård. Vi ser att journalerna mera tydligt kan beskriva hur barnsekreteraren kommunicerar med barnet/den unge samt vad som framkommer i kontakterna beträffande trygghet, säkerhet och behov/önskemål. Det bör finnas en planering för när i tiden besök genomgörs och den bör tydligt kommuniceras med barnet/den unge. Vi ser också att det är viktigt att det framgår av genomförandeplanen att barnet/den unge har informerats om hur de kan komma i kontakt med socialtjänstens handläggare. Barnet/den unge bör ha full insikt om att handläggaren gör besök om barnet/den unge påkallar sådant. säkerställanden måste göras att även de mindre barnen kan påkalla socialtjänsten. Vi ser det viktigt att vårdplaner och genomförandeplaner är underskrivna av samtliga parter, de som finns i stickproven är inte genomgående underskrivna. Namnteckningen understryker att en överenskommelse har ingåtts. Vår bedömning är att socialnämnden bör efterfråga en avvikelserapportering när det blir ett sammanbrott i en familjehemsvistelse. En sådan avvikelserapportering ska ge kunskaper om vad som gått fel och vilka åtgärder som ska vidtas för att samma sak inte ska upprepas. Vi ser det angeläget att socialnämnden emellanåt utvärderar sitt eget arbete genom att ta del av hela livsberättelser samt de beslut och insatser som vidtagits över tiden i enskilda ärenden. Genom en sådan utvärdering kan viktig kunskap inhämtas om både det som blivit positivt och mindre bra. En sådan genomlysning kan ge nämnden viktiga erfarenheter i styrningen och uppföljningen av arbetet med barn och ungdomar. 18

21 S!J ERNST & YOUNG Quality In Everytbing We Do 8. Socialnämndens uppföljning Enligt de intervjuade sker överväganden om fortsatt placering i enlighet med lagstiftningen och var 6:e månad. Det har hänt att överväganden har blivit återremitterade till förvaltningen eftersom nämnden efterfrågar mera information om läget. l samband med övervägandet får nämnden information om vad som hänt det senaste halvåret. Inför övervägandet träffar socialtjänsten familjehem, barnetiden unge samt tar kontakt med biologiska föräldrar och förskola/skola. Vanligtvis är det individ- och familjeomsorgens chef som informerar nämnden/utskottet. De intervjuade handläggarna som sitter inne med mycket information, och som har den direkta kontakten med familjehemmet och barnetiden unge, medverkar inte vid utskotts- och nämndsmöten. De intervjuade uppger att utskottet/socialnämnden är engagerade och efterfrågar information utöver den som ges vid överväganden om hur placerade barnen och ungdomarna har det Bedömning Såvitt vi kan bedöma har nämnden en fortlöpande uppföljning av placerade barn och ungdomar genom överväganden och genom att nämnden regelbundet efterfrågar information. Vår bedömning är att nämnden bör fundera på om det i vissa lägen är en fördel att ha med handläggande socialsekreterare när information ska inhämtas om barnen/ungdomarna. De sitter inne med värdefull information, och erfarenheter, som kan vara svåra att förmedla via enhetschefer och avdelningschefer. Det ger nämnden möjlighet att ställa direkta frågor om hur barnen och ungdomarna har det. Nämnden bör fortlöpande försäkra sig om att det inom individ- och familjeomsorgen finns en egenkontroll och fortlöpande uppföljning av placerade barn/ungdomar. 19

22 i!/ ERNST & YOUNG 9. slutsatser och rekommendationer Socialnämnden har ett "samhälleligt föräldraansvar" för de barn och ungdomar som har placerats i familjehem eller HVB-hem. Lagstiftningen påtalar att socialnämnden har ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och skydd/stöd. Det finns vid granskningstillfället inga kommunala mål som direkt rör placerade barn och ungdomar. Däremot finns målsättningen att barn och ungdomar ska ge möjlighet att växa upp i trygg och kreativ miljö. Vår bedömning är att socialnämnden har god insikt om de krav som ställs i lagstiftning och föreskrifter beträffande placerade barn och ungdomar. Vi ser att nämnden har gjort anpassningar efter ändringar i socialtjänstlagen och utifrån nya föreskrifter från Socialstyrelsen. Exempelvis finns numera barnsekreterare respektive familjehemssekreterare. Barnsekreteraren ska möjliggöra stärkt tillsyn och kontakt med placerade barn medan familjehemssekreteraren ska ha den fortlöpande kontakten med familjehemmet och svara för stöd, handledning och utbildning till hemmet. Socialnämnden/socialförvaltningen har tagit fram en rutin för familjehemsverksamheten som beskriver arbetssättet för utredning, placering, uppföljning och beslut. Rutinen kommer att ingå i kvalitetsledningssystemet som håller på att uppdateras. Vi kan konstatera att socialnämnden inte har uttalat några krav eller direktiv beträffande familjehemmens grundläggande kvalitet eller vad som ska tillförsäkras hemmen i form av utbildning och annat stöd. Socialnämnden har inte heller uttalat några garantier beträffande vad placerade barn och ungdomar kan förvänta sig i form av tillsyn från socialnämnden samt trygghet och säkerhet. Vår bedömning är att socialnämnden kan bli tydligare beträffande de krav som nämnden ställer på familjehem och att placerade barn ska ha goda/trygga uppväxtförhållanden. Trots att det finns vissa utvecklingsområden är vår sammanfattande bedömning att socialnämnden har en relativt god uppföljning av placerade barn och ungdomar samt av familjehemmen. Våra slutsatser beträffande revisionsfrågorna: Vad säger lagstiftning och kommunens mål/policy om uppföljning av placerade barn och ungdomar? Finns rutiner inom socialtjänsten? Lagstiftningen påtalar att socialnämnden har ett särskilt ansvar för barns uppväxtvillkor och skydd/stöd. Det framgår också av lagstiftningen att nämnden ska verka för att barnetiden unge får god vård och god fostran samt gynnsamma uppväxtförhållanden. Kommunfullmäktige ha antagit målområdet "trygghet" och målsättningen ingår att barn och ungdomar ska lyckas i skolan och ges möjlighet att växa upp i trygg och kreativ miljö. Socialnämnden kommer under maj att påbörja arbete med att bryta ner målområdet till mål för nämnden. Det finns vid granskningstillfället inga mål som direkt rör placerade barn och ungdomar. Det är positivt att en rutin har tagits fram för familjehemsverksamheten som klargör arbetssättet för utredning, placering, uppföljning och avslut. Rutinen kommer att ingå som en del i kvalitetsledningssystemet som håller på att uppdateras. Vilka krav ställer socialnämnden på familjehem? Vilka kontroller görs före och under placering? 20

23 il/ ERNST & YOUNG Qua/ity In fverything We Do Nämnden har inte uttalat några kvalitetsmål eller krav på familjehemmen eller andra boendeformer för placering av barn/unga. Emellertid ställs krav på familjehemmen på kommunens hemsida vilket kan utvecklas till kvalitetsmål Av den rutin som framtagits för familjehemmen framgår med tydlighet hur hemmen ska utredas och kontrolleras/följas upp. Vår bedömning är att rutinen även bör omfatta utredning och kontroll/uppföljning av konsulentstödda familjehem. Vår uppfattning är att det är mycket positivt att socialnämnden har inrättat en tjänst som familjehemssekreterare med uppgift att arbeta med familjehemmen. Det möjliggör för nämnden att ha uppsikt över familjehemmen samtidigt som hemmen kan få stöd och hålla en fortlöpande kontakt med socialförvaltningen genom handläggaren. Det finns inga utbildningsinsatser till familjehemmen vid granskningstillfället och vi ser att socialnämnden måste erbjuda utbildning. De konsulentstödda familjehemmen får stöd och utbildning inom ramen för organisationen/företaget enligt de intervjuade. Hur säkerställer socialnämnden att barnetiden unge regelbundet får besök från socialtjänsten och att placeringen hålls under uppsikt? Vilken återkoppling kräver nämnden från genomförda besök? Det är positivt att det numera finns barnsekreterare som följer upp hur placerade barn och ungdomar har det och utövar uppsikt över placeringen. Vår bedömning är att nämnden har stärkt uppsikten över placerade barn och ungdomar genom barnsekreterare. Den rutinbeskrivning som tagits fram klargör normen för hur ofta besök ska ske som och hur de ska gå till. Aktgranskningen (stickproven) visar att barnen/ungdomarna regelbundet får besök av barnsekreterare och att det därtill finns telefonkontakter med de större barnen. Nämnden kräver återkoppling från besöken i samband med övervägande om fortsatt placering som görs var 6:e månad. Finns det särskilda skäl efterfrågas återkoppling oftare. Vi ser det angeläget att barnsekreteraren ges möjlighet att direkt förmedla sina erfarenheter till nämnden istället för att information ska återges i andra hand. Det är viktigt att socialnämnden klargöra vad nämnden särskilt vill få svar på från besöken för att försäkra sig om att barnetiden unge har en trygg tillvaro och goda uppväxtförhållanden. Vart kan barnetiden unge vända sig om placeringen av olika anledningar inte fungerar? Vet barnetiden unge vem han/hon kan kontakta? Det finns ingen utarbetad rutin som klargör hur placerade barn och ungdomar ska komma i kontakt med socialtjänsten om placeringen av olika anledningar inte fungerar eller om barnet/den unge känner sig otrygg. Enligt de intervjuade har de större barnen/ungdomarna fått telefonnummer till socialsekreteraren/barnsekreteraren och de håller också kontakt med socialtjänsten genom telefon, sms och e-post. Emellertid är det bara möjligt att kontakta socialsekreterare på kontorstid, på annan tid får barnetiden unge vända sig till socialnämndsledamot eller sociala jouren. De små barnens säkerhet och trygghet följs upp via besök och kontakter med familjehem, biologiska föräldrar och förskola m fl. Det finns inga utarbetade rutiner för hur små barn ska kunna förmedla oro eller otrygghet till socialtjänsten. Vår bedömning är att socialnämnden måste fundera på hur säkerhetssystemen runt placerade barn och ungdomar kan stärkas och utvecklas. Det gäller särskilt beträffande de mindre bar-. nen. Socialnämnden måste säkerställa att barn/ungdomar har fått information om vart de ska 21