Skyltfondsprojekt PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER TRV2010/17272A

Transkript

1 1 Skyltfondsprojekt PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER TRV2010/17272A Projektet är godkänt av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Göteborg den 24 april 2012 Anna-Lena Andersson Projektansvarig Socionom, MedDr anna-lena.andersson@vgregion.se Mobil Bilaga 1 Intervjuområden Bilaga 2 Informationsbrev Bilaga 3 Utvärdering

2 2 PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER TRV2010/17272A Sammanfattning Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Bakgrund Trafikverket genomför sedan 1997 djupstudier av alla vägtrafikolyckor i Sverige med dödlig utgång. Djupstudierna syftar till att samla in data avseende fordon, väg och trafikant för att få en så komplett bild som möjligt av vad som hänt före, under och efter trafikolyckorna. Underlaget används sedan av Trafikverket och andra myndigheter för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Syfte Syftet med detta projekt har varit att utveckla, pröva och utvärdera en metod som skall komplettera nuvarande djupstudier med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. Hypotes Idag finns bra rutiner för djupstudier av fordon och väg. Avvikelsehantering görs även när det gäller trafikanten, men behöver kompletteras. Kan psykosociala faktorer avseende den omkomne förklara omständigheter och olycksförlopp? Kan man utveckla en metod för att kartlägga dessa och förbättra avvikelsehanteringen när det gäller trafikanten? Material och metod Totalt analyserades 46 olyckor på djupstudiemöten under år 2011 i region Väst. Intervjuer har genomförts för 44 olyckor med närstående till den avlidne, samt i vissa fall med andra inblandade i olyckan, såsom t ex överlevande person i olycksfordonet eller annan trafikant t ex föraren av lastbil med vilken den avlidne kolliderade. I en olycka genomfördes flera intervjuer med utredande polis. Intervjun med närstående innehöll frågor om socioekonomiska bakgrundsfaktorer, dagsläget hos föraren samt frågor om biopsykosociala faktorer, t ex födointag, trötthet/sömnbrist, fysisk och psykisk ohälsa, påverkan av medicinering, alkohol och droger mm. Andra områden som togs upp var riskbeteende, suicidalitet, livsstress och övriga frågor om den omkomnes livssituation. I denna rapport används ordet intervju, men en annan benämning kan lika gärna var ett samtal, i vilket projektansvarig navigerat mellan olika, för den aktuella olyckan adekvata frågeområden enligt bilaga 1. Projektansvarig har förutom intervjuer sammanställt underlag från Trafikverkets djupstudieutredare, djupstudieklient (databas), utredande polis, obduktionsprotokoll, samt i vissa fall journaler från Hälso- och sjukvård beroende på tillgång och behov. Efter samtal med närstående har även informationsbrev, bilaga 2, skickats till vederbörande om projektets syfte, innehåll och med kontaktuppgifter till projektansvarig. Sammanställningarna har presenterats och diskuterats på djupstudiemöten. Resultat En fungerande metod har tagits fram, som i majoriteten av dödsolyckorna som undersöktes ledde till en ökad förståelse för händelseförloppet och komplettering av avvikelsehanteringen. Man kan grovt dela in olycksorsakerna i följande områden Demens, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, vanligtvis äldre förare - (fyra fall) Neuropsykiatriska funktionshinder - (18 fall) Påverkan eller missbruk av alkohol och/eller narkotika (15 fall) Suicidalitet och psykisk ohälsa (fem fall)

3 3 Trötthet (en till två fall) Distraktion och ouppmärksamhet (åtta fall) Ovana vid fordonet och/eller olovlig körning (fyra fall) Körkortsinnehav (Kort tids innehav av körkort, två fall samt körkort taget i annat land än Sverige, ett fall) Dåligt väglag med bristande hastighetsanpassning (fem fall) Att mer ingående redogöra för hur ofta någon av dessa faktorer i väsentlig grad bidragit till olycksförloppet har inte ingått i uppdraget. I flera fall kan mer än en av faktorerna antas samverka. Antal fall inom parantes, är en grov skattning av hur ofta några av faktorerna bidragit i väsentlig grad i de 44 fallen där intervju genomförts. Diskussion Projektet syfte har varit att ta fram en fungerande metod med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. I ett flertal av intervjuerna har det framkommit att en stor del av de omkomna troligtvis haft någon form av neuropsykiatrisk problematik, som kunnat förklara riskfyllt eller bristande körbeteendet, missbruk, psykisk ohälsa, olovlig och/eller olaglig körning mm. Även om det är väl känt att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är förknippat med ökad risktagning och ibland olämplighet som trafikant, har den höga andelen i detta material förvånat projektansvarig. Då syftet med detta projekt inte varit att kartlägga detta, får dessa resultat ses som bifynd. Konklusion Trafikverkets djupstudieutredningar behöver kompletteras med tillförlitliga uppgifter om trafikantens psykiska egenskaper, psykosociala situation och bakgrund för att öka förståelsen för varför olyckan hänt och konsekvenser. Om detta skall kunna uppfyllas måste de kompletteras med ytterligare underlag avseende trafikantavvikelser. Brister i Hälso & sjukvården är ytterligare en faktor i samband med trafikanten som skulle kunna identifieras i Trafikverkets djupstudieavvikelsehantering. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att fördjupa kunskapen om trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att fördjupa kunskapen om trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. En framgångsfaktor för att nå målet är även ett fördjupat samarbete med Sveriges trafikpoliser samt andra berörda myndigheter och organisationer. Under perioden då detta Skyltfondsprojekt genomförts har även en parallell verksamhet pågått som projektansvarig medverkat i, dvs. att som en i expertgrupp ta fram en metod och praxis för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. För att säkerställa kvaliteten i arbetet med suicidklassning behövs psykosociala djupstudier.

4 4 SLUTRAPPORT Psykosociala djupstudier TRV2010/17272A Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Bakgrund År 1997 startade Vägverket, numera Trafikverket, att djupstudera varje dödsolycka inom vägtrafiken som sker i Sverige för att få en så komplett bild som möjligt av vad som hänt före, under och efter trafikolyckan. Underlaget används sedan av Trafikverket och andra myndigheter för att på olika sätt höja trafiksäkerheten och med syfte att nå Nollvsionens mål, dvs en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Vid varje olycka samlar djupstudieutredaren in data till djupstudieklienten, som är Trafikverkets databas. Djupstudieutredarens yrkesbakgrund består ofta av teknisk kompetens från väg- eller fordonsområdet. Underlag som samlas in är olycksplatsdata, fordonsdata, polisens trafikmålsanteckningar, uppgifter från räddningstjänsten, obduktionsprotokoll mm. Djupstudiearbetet skall så långt som möjligt identifiera, rapportera och leda till åtgärder för avvikelser avseende fordon, väg och trafikant. Vid datainsamling är det lättare att samla in mätbara och konkreta uppgifter. Detta gäller väg och fordon, men till viss del även trafikanten. Exempel på trafikantdata är uppgifter från obduktionsprotokoll såsom skadepanorama, eventuell sjukdom, påverkan av alkohol, mediciner eller droger. Data som däremot är svårare att samla in är trafikantens beteende, bakgrund, vanor, psykiska hälsa eller eventuell suicidalitet, som kan ha haft betydelse för att olyckan ägde rum. För att få en så komplett bild som möjligt av varför dödsolyckor sker i vägtrafiken krävs även en strukturerad insamling av psykosociala faktorer vid varje dödsolycka. Syfte med projektet Syftet med projektet har varit att utveckla, pröva och utvärdera en metod som skall leda till att komplettera nuvarande djupstudier med de psykosociala omständigheterna och faktorerna som kan ha påverkat att personen omkommit i en trafikolycka. Syftet har således inte varit att sammanställa olycksorsaker ur ett psykosocialt perpektiv, men metoden tillåter att detta görs. I avsnittet resultat återfinns ändå några preliminära resultat. Metod - redogöresle för arbetssätt I samband med en vägtrafikolycka med dödlig utgång i Trafikverkets region Väst år 2011 har djupstudieutredaren lämnat uppgifter till projektansvarig Anna-Lena Andersson, fortsättningsvis kallad projektansvarig, om olyckstyp samt datum, plats, pressklipp och utredande polis. Telefonkontakt har sedan tagits av projektansvarig med utredande polis och utförligare uppgifter om omständigheter och händelseförlopp har samlats in. Utredande polis har sedan lämnat uppgifter om närstående och telefonnummer. Oftast har den utredande polisen på ett tidigt stadium i sin utredning informerat den närstående till den omkomne om projektet och frågat om projektansvarig får ringa upp. Lite beroende på svar från närstående och omständigheter har projektansvarig ringt upp omkring två veckor till tre månader efter att olyckan skett. Under året som projektet pågått har vissa poliser fått in rutinen att kontakta och informera om projektet och vissa inte. Även där polisen inte informerat närstående har projektansvarig själv ringt och informerat

5 5 närstående om arbetet och efterfrågat deras medverkan, vilket accepterats. I ett fåtal fall, t ex under semestertid hos polisen har närståendes namn tagits fram via Skattemyndighetens folkbokföringsregister. Intervjun Inför intervjun har projektansvarig gått igenom tillgänglig information. Intervjun med närstående innehöll frågor om socioekonomiska bakgrundsfaktorer, dagsläget hos föraren samt frågor om biopsykosociala faktorer, t ex födointag, trötthet/sömnbrist, fysisk och psykisk ohälsa, påverkan av medicinering, alkohol och droger mm. Andra områden som togs upp var riskbeteende, suicidalitet, livsstress och övriga frågor om den omkomnes livssituation. I denna rapport används ordet intervju, men en annan benämning kan lika gärna vara ett samtal, i vilket projektansvarig navigerat mellan olika, för den aktuella olyckan adekvata frågeområden enligt bilaga 1. De närstående har även i de fall de vetat berättat om syfte med resan, då olyckan hände. Vid vissa olyckor har projektansvarig haft kontakt med mer än en närstående. I ett par olyckor har även andra inblandade, överlevande personer tillfrågats om olycksomständigheter, t ex lastbilschaufför, annan motpart eller överlevande passagerare. I en del fall har information från närstående eller uppgifter från obduktionsprotokoll lett till att relevanta journalkopior från Hälso- och sjukvården skickats efter. Informationsbrev till den intervjuade Efter samtal med närstående har även informationsbrev, bilaga 2, skickats till vederbörande om projektets syfte, innehåll och med kontaktuppgifter till projektansvarig. Sammanställningarna har presenterats och diskuterats på djupstudiemöten, för att öka förståelsen för händelse- och olycksförlopp och som underlag vid suicidklassning och för avvikelsehantering. Samarbete med djupstudieutredare samt referenspersoner Samarbetet med Trafikverkets djupstudieutredare har genomgående fungerat mycket bra. Projektet har gett projektansvarig god möjlighet till teoretisk fördjupning samt värdefull kunskapsinhämtning från medarbetare på Trafikverket. Följande personer har bidragit med tankar, tid och specialkompetens. Astrid Linder, Forskningschef, VTI Kenneth Svensson, Trafiksäkerhetsanalytiker, Trafikverket Olle Bunketorp, docent, specialistläkare, Trafikskaderegistret Stefan Mörk, utredare, Trafikpolisen, Skara Jan Beskow, professor i psykiatri, Suicidprevention Väst Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet, Transportstyrelsen Claes Tingvall, Trafiksäkerhetsdirektör, Trafikverket Mats Artebrant, Nationell samordnare, Trafikverket Spridning av metod och arbetssätt Projektansvarig har medverkat på samtliga, tio djupstudiemöten i region Väst och genomgångar av de dödsolyckor som avslutats år Projektet har lägesrapporterats en gång muntlig på huvudkontoret, Trafikverket i Borlänge för bl a. Anita Ramstedt, Skyltfonden och Claes Tingvall, Trafikverket samt skriftligt Trafikverkets vägutredare har i maj 2011 och väg- och järnvägsutredarna har i december 2011 fått information om projektets innehåll. På APT i mars 2011 har samtliga medarbetare på Aktörssamverkan, region Väst fått information.

6 6 Projektansvarig har även givits möjlighet att medverka vid djupstudiemöten i landets övriga regioner. Dels för att sätta sig in i och studera arbetssätt, dels för att lära känna utredare i övriga regioner. Material Totalt analyserades 46 olyckor på djupstudiemöten under år 2011 i region Väst. Intervjuer har genomförts i 44 olyckor med närstående, samt i vissa fall med andra inblandade i olyckan, såsom t ex överlevande, annan inblandad trafikant t ex lastbilschaufförer. I ytterligare en olycka genomfördes flera intervjuer med utredande polis. Detta innebär omkring 60 intervjuer, (utredare och poliser ej inräknade) då det i vissa olyckor förekommit fler är en omkommen och när det gäller omkomna personer förekommit samtal med fler närstående än en. I två olyckor har närstående tackat nej till att medverka. I en av dessa olyckor har projektansvarig på ett tidigt stadium inhämtat djupgående information från polisen som handlade ärendet, vilket sedan ledde till att olyckan blev klassad som suicid, då det fanns ett avskedstagande. Resultat och diskussion En fungerande metod har tagits fram, som i majoriteten av dödsolyckorna som undersöktes ledde till en ökad förståelse för händelseförloppet och komplettering av avvikelsehantering. Man kan grovt dela in de psykosociala olycksorsakerna i följande områden, som nedan beskrivs i korthet: Trolig orsak. I flera fall kan mer än en av faktorerna antas samverka. Antal fall Demens, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, vanligtvis äldre förare 4 Neuropsykiatriska funktionshinder 18 Påverkan eller missbruk av alkohol och/eller narkotika 15 Suicidalitet och psykisk ohälsa 5 Trötthet 1-2 Distraktion och ouppmärksamhet 8 Ovana vid fordonet och/eller olovlig körning 4 Kort tids innehav av körkort samt körkort taget i annat land än Sverige Dåligt väglag med bristande hastighetsanpassning 5 Demens, stroke och sjukdomar i hjärt- och kärlssystemet (äldre förare) Demens är en diagnos för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador i hjärnan. Symtomen gör det svårare att tänka, planera och kommunicera. Glömska och svårigheter att orientera sig är ofta tidiga tecken. Eftersom sjukdomen brukar komma smygande är den svår att uppmärksamma i ett tidigt skede. Stroke kan leda till bristfällig sjukdomsinsikt och omdöme samt problem med synen i form av synfältsdefekt, dubbelseende liksom neglect. Nedsättning av förståelse vid tal och skrift, problem med uppmärksamhet och minne kan påverka föraren i trafiksituationer. Ökad uttröttbarhet är vanligt och försämrad reaktionsförmåga. Det finns risk att man inte reagerar adekvat i trafiken och får en försämrad förmåga till planering och flexibilitet. Akut hjärtsvikt är den snabba försämring hos hjärtat som till exempel kan inträffa vid akut hjärtinfarkt. En plötslig försämring av kronisk hjärtsvikt kan också resultera i akut hjärtsvikt. De allvarligaste formerna av akut hjärtsvikt är lungödem, dvs. vätskeansamling i lungorna, och kardiogen chock som innebär mycket dålig pumpförmåga kombinerat med extremt lågt blodtryck och som är direkt livshotande I fyra av olyckorna bland äldre förare har troligen sjukdom varit orsak till olycksuppkomst.

7 7 Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder är ett samlingsbegrepp. Det kan handla om sådana företeelser som nedsatta uppmärksamhetsfunktioner, arbetsminne, exekutiva funktioner. Dessa funktionshinder kan leda till andra, mer allmänpsykiatriska yttringar som bristande impulsivitet, depression, ångesttillstånd och missbruksproblem. Andra grundläggande funktionsnedsättningar är svårighet att förstå, sätta sig in i hur andra tänker känner och kommunicerar samt svårigheter att uppfatta helheter och en benägenhet att förlora sig i detaljer. De vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna är ADHD, ADD, Autismspektrumtillstånd, t.ex. Aspergers syndrom. Andra neuropsykiatriska funktionshinder är t ex lindrig utvecklingsstörning, specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och icke-verbala inlärningssvårigheter (NLD). Närstående har berättat om att omkring 40 % av de omkomna, har haft en neuropsykiatrisk diagnos eller en livshistoria bestående av problem som stämmer överens med en denna typ av funktionsnedsättning. Bland dessa omkomna var det vanligt med en utbildningsbakgrund med högst grundskola. Den kognitiv nedsättning har oftast uppmärksammats i samband med svårigheter med studier och/eller svårighet i sociala kontakter i tidig ålder. Även förekomst av bristande impulskontroll har varit vanligt. Det är även i denna grupp som obduktionsprotokollen ofta påvisat alkohol- och/eller narkotikapåverkan. Det är väl dokumenterat att ADHD i kombination med antisocial personlighetsstörning medför hög risk för alkohol- och drogproblem hos män. Flera fängelsestudier har visat hög förekomst av ADHD, kring 30 procent, bland grova våldsbrottslingar. I den sk Göteborgsstudien, där barn med obehandlad ADHD och koordinationssvårigheter följts till 22 års ålder, hade 19 procent av männen vid denna ålder hunnit dömas för brott. Många fler än förväntat råkar också ut för olyckor, inte minst i trafiken, skriver Läkartidningen, nummer 19. Många personer med neuropsykiatriska diagnoser vittnar om att alkohol- och narkotikabruk används som egenmedicinering vid oro och ångest. Påverkan eller missbruk av alkohol och/eller narkotika Förutom att intag av alkohol och narkotika försämrar körförmågan, leder missbruk till psyksociala konsekvenser. Förutom sociala följder såsom ekonomiska problem, relationsproblem, problem på arbetsmarknaden, kriminalitet mm, leder missbruk ofta till en nedåtgående spiral avseende psykisk ohälsa. Diagnoser som depression, psykoser och ångesttillstånd är vanliga bland missbrukare. I minst femton av dödsfallen har den omkomne varit påverkad av alkohol- och eller narkotika. Suicidalitet Suicidalitet är ett sammanfattande ord för tankar på död och självmord, självmordsförsök och genomförda självmord. Trafikverkets publikation 2011:128, redogör i Metod för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet för hur vilka kriterier som ligger till grund för klassningen. Fem olyckor med dödlig utgång klassades som suicid. Trötthet Insomning eller annat tillstånd som gör föraren mindre lämplig som bilförare. Kan bero på för lite sömn, dålig sömnkvalitet (stress, sömnapné mm), för lång körsträcka i förhållande till paus, mat och dryck. I ett par av olyckorna har ingen annan anledning kunnat identifieras än trolig insomning.

8 8 Distraktion och ouppmärksamhet Distraktion kan bero på mycket. Dels att föraren använder sin uppmärksamhet till annat än bilkörning, t ex hantering av mobiltelefon och stereo, andra personer eller barn i bilen, djur, intag av mat eller dryck etc. Annan distraktion kan bero på att föraren är distraherad av ett problem eller stress. Kör i affekt eller har sin uppmärksamhet på annat än bilkörning. Åtta av olyckorna påvisar att föraren varit ouppmärksam eller distraherad. Ovan vid fordon eller avsaknad av körkortsbehörighet. I fyra av olyckorna var föraren ovan vid fordonet och ytterligare ett par saknade körkortsbehörighet. Kort tids innehav av körkort I ett par av olyckorna hade föraren haft körkort omkring ett kvartal eller mindre. Utländskt körkort I ett fall var körkortet taget i annat land än Sverige. Väglag och hastighet Hastigheten är ej anpassad till rådande vägförhållanden eller väglag. Överskridande av hastighetsbegränsningar och/eller överraskande väglag kan ha berott på brister hos bilföraren, okunskap, påverkan, impulsivitet eller en självvald handling. I fem av olyckorna verkar huvudanledningen till olyckan varit dåligt väglag och halka och för hög hastighet i förhållande till detta. Riskbeteende, hastighet och aggressiv körning Riskbeteende kan ta sig i uttryck på många olika sätt. Ibland en kombination av påverkan, för hög hastighet och åsidosättande av trafik- och fordonsregler. Vid försök av rekonstruktion av olycksförlopp har polis och olycksutredare identifierat för hög hastighet i kombination med annat i minst fem fall, som trolig olycksorsak. Syftet med Trafikverkets olycksutredningar är primärt att inhämta kunskap och klargöra varför följderna av en olycka blir så svår att någon ådrar sig dödande skador. Kunskapen om systemkollapser ska kunna användas för att transportsystemet som helhet ska kunna utformas så att ingen behöver dö eller skadas allvarligt till följd av en vägtrafikolycka. Verksamheten är således en förlängning av Nollvisionens teori om ett förlåtande system. Avvikelsehanteringen skall leda till ett ställningstagande från Trafikverket om åtgärder för att förbättra/utveckla trafiksäkerheten inom fordon, väg och användning, enligt rapport från Trafikverket om avvikelsehantering Genom metoden psykosociala djupstudier, har olycksutredningarna kunnat kompletteras avseende trafikantens beteende, vilket ytterligare ökat förståelsen för händelseförloppet och olycksomständigheterna. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Under perioden då detta Skyltfondsprojekt pågått har även en parallell verksamhet pågått som projektansvarig medverkat i, dvs att ta fram en metod och praxis för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet, se Trafikverkets publikation 2011:128. En expertgrupp har bildats som genomför suicdklassningen och bedömmer vilka av dödsolyckorna som är suicid. Denna bedömning levereras sedan till Transportstyrelsen och sedan till Transportanalys, som underlag för den officiella statitiken.

9 9 Ytterligare ett Skyltfondsprojekt är beviljat för år 2012, vilket har syftet att ta fram underlag för suicidklassning. Detta projekt bygger på att den framtagna metoden för psykosociala djupstudier används. Hur uppfattas samtalet av den närstående? En vanlig fråga under projektets genomförande har varit vad de närstående egentligen tycker om att bli uppringda och prata om det som hänt? Naturligtvis har motivationen varierat, men i de flesta fallen har den närstående haft en stark önskan om att försöka förstå vad som hänt och hur olika faktorer kan ha påverkat olycksförloppet. Samtalet kan ibland ha fungerat som en slags rekonstruktion och närstående har vid ett flertal tillfällen även uttryckt tacksamhet över att någon verkligen bryr sig om vad som hänt eller verkligen försöker förstå och tar sig tid. Samtalen har ibland lett till att klargöra omständigheter eller att ge den närstående kontaktuppgifter till handläggande polis. I några få fall har kontakt med myndighet eller sjukvård etablerats, då det varit tydligt att den närstående haft ett stort hjälpbehov. Hur sann är bilden som närstående ger? När utredaren förklarat syftet med projketet har de närstående i de allra flesta fall varit motiverade att ge en sådan verklig bild som möjligt. Även om utredaren inte har något behandlande uppdrag, kan samtalet och genomgången i sig ändå leda till bearbetning av sorgen. De flesta människor som förlorar en närstående har ett stort och långvarigt behov av att få prata om det som hänt. Den närstående har ibland i samtalen gett uttryck för olika känslor såsom sorg, förtvivlan och vrede. Projektansvariges bakgrund som sjukhuskurator och erfarenhet av trafikskadade, samt närstående till dödade har varit till stor hjälp, kanske nödvändig för genomförandet av projektet. Förutom en tydlig information inför samtalet om projketets syfte som getts av polis och/eller projektansvarig har samtalet avslutats med att projektansvarig även berättat att ett informationsbrev om projektet skulle skickas efter intervjun. I detta brev informerades om projektets syfte och innehåll, sekretessregler samt namn och telefonnummer till utredaren, samt en möjlighet till kontakt vid behov, se bilaga. Denna information har varit viktig att lämna, i fall någon oklarhet uppkommit efter att samtalet avslutats. Hälso & sjukvården I omkring en femtedel av fallen, främst där sjukdomstillstånd och suicid varit aktuella, kanske ett antal av dödsfallen kunnat undvikits, om personerna fått ett annat omhändertagande inom sjukvården. Avvikelser inom Hälso & sjukvården är ytterligare ett område förutom fordon, väg, trafikant som skulle kunna identifieras i Trafikverkets djupstudieavvikelsehantering. Andra vinster med projektet? Att arbeta som djupstudieutredare innebär krävande arbetsuppgifter i form av att ständigt konfronteras med tragiska olyckor, som resulterar i dödsfall. Några av djupstudieutredarna har uttryckt att de psykosociala utredningarna har haft en slags avlastningsfunktion, då de ökat förståelsen för helheten samt varför olyckan hände och därmed bidragit till ett psykologiskt avslut på olycksutredningen. Att utredaren fått en bild av den omkomnes situation och handlande. Fortsatt arbete inom området Att det är möjligt att samla in underlag avseende trafikantavvikelser har projektet visat. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens om man skall arbeta på det sätt projektansvarig fått möjlighet till. Enligt offentlig statistik från Trafikanalys omkom 319 personer i svenska vägtrafikolyckor och ytterligare 23 suiciderade i vägtrafiken år Trafikverket är uppdelat i sex områden och för att kunna arbeta enligt föreslagen metod torde tre heltidstjänster behövas med liknande kompetens och yrkeserfarenhet som projektansvarigs. I detta arbete skulle en fördjupad

10 10 kartläggning av de psykosociala faktorerna kunna göras med syfte att tillsammans med myndigheter, organisationer och lagstiftare arbeta preventivt för att nå Nollvisionens mål. Det som i dagsläget borde vara möjligt är att inom Trafikverket se till att detta område kompetensmässigt representeras och att kunskapen inom området sprids. Dagens utredningar skulle kunna fördjupas när det gäller trafikantavvikelser genom att djupstudieutredarna (både inom väg och järnväg) får mer utbildning och fortgående handledning inom området. Detta gäller även de utredande poliserna, som är nyckelpersoner i utredningsarbetet. Ytterligare ett Skyltfondsprojekt är beviljat för år Arbetet har nu påbörjats med syfte att ta fram underlag för suicidklassning. Detta projekt bygger på att den framtagna metoden för psykosociala djupstudier används. Utvärdering En utvärdering har sammanställts över huruvida de psykosociala djupstudierna har ökat förståelsen avseende olycksomständigheter för de personer som medverkat i djupstudiemöten. Enkäter har delats och skickats ut till personal från olika myndigheter, som under år 2011 deltagit i minst ett djupstudiemöte i region Väst, Trafikverket. Av 47 enkäter har 38 besvarats, (81 %), bilaga 3. Konklusion Trafikverkets olycksutredningar behöver kompletteras med mer uppgifter kring trafikantens psykiska egenskaper, psykosociala situation och bakgrund för att öka förståelsen för olycksförlopp och konsekvenser. Avvikelsehanteringen skall leda till att transportsystemet skall förbättras så att ingen skall behöva skadas svårt eller dö till följd av en vägtrafikolycka. Om detta skall kunna uppfyllas måste olycksutredningarna ytterligare beakta avvikelser när det gäller trafikanten. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att samla in underlag avseende trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att fördjupa kunskapen om trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. En framgångsfaktor för att nå målet är även ett fördjupat samarbete med Sveriges trafikpoliser samt andra berörda myndigheter och organisationer. Under perioden då detta Skyltfondsprojekt pågått har även en parallell verksamhet pågått som projektansvarig medverkat i, dvs. att som en i expertgruppen ta fram metod och praxis för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet, se Trafikverkets publikation 2011:128. Arbetet med suicidklassning år 2012 kommer bl a. att bygga på metoden för psykosociala djupstudier. Tack Ett särskilt tack till forskningschef Astrid Linder, VTI som har engagerat sig och kommit med värdefulla synpunkter.

11 11 Bilaga 1 Intervjuområden DJUPSTUDIEMÖTE Olycksbenämning Datum Dag Tid Namn Ålder Plats för fritext om händelseförlopp, plats, inblandade trafikanter och fordon från Trafikverkets databas. Sammanfattning av faktorer som kan haft betydelse för olycksuppkomst och händelseförlopp Intervju med NN, datum Civilstånd, familj, relationer Bostad Utbildningsnivå Arbete Fritid och intressen Ekonomi Längd och vikt Hälsotillstånd Sömn Alkohol och droger Rökning Mathållning Humör Stress, tidigare psykisk sjukdom eller suicidal kommunikation Syftet med resan Hur många i bilen Körkort, taget i Sverige, utländsk härkomst Säkerhetstänkande Van vid bil, plats mm Van vid vägen Omständigheter kring olyckan Obduktionsprotokoll + djupstudieklienten Alkohol Droger Läkemedel Bälte Hjälm Övrigt

12 12 Bilaga 2 Göteborg den Namn Adress Postadress Informationsbrev om projektet Psykosociala djupstudier Ber att få hänvisa till mitt telefonsamtal XXXXXX, då jag ringde Dig och bad om ett samtal omkring NN och trafikolyckan som inträffat. Anledningen till att jag ställde dessa frågor var som jag berättade att Trafikverket genomför djupstudier av alla dödsolyckor som händer på våra vägar. Syftet med detta är att få en så komplett bild som möjligt av vad som hänt före, under och efter trafikolyckan. För att försöka finna svar på vad som hänt har jag fått i uppdrag att utveckla en metod för att ytterligare komplettera med uppgifter avseende personen som omkommit. Kunskapen från djupstudierna använder både Trafikverket och andra myndigheter och organisationer som underlag för att på olika sätt försöka höja trafiksäkerheten, t.ex. genom att förbättra vägarna och utveckla fordon. Arbetet med djupstudier påbörjades 1997 och regleras i regeringens förordning med instruktion för Trafikverket (1997:652 med ändring 2002:804). Djupstudierna omfattas av sekretesslagen (980:100). Information om djupstudier förvaras så att ingen obehörig kan ta del av informationen och uppgifter om namn och persondata har tagits bort i samband med genomgång av den aktuella trafikolyckan. Grundmaterialet kommer att arkiveras och sparas hos VTI i 10 år. Om vårt samtal väckt tankar och frågor går det bra att kontakta mig eller lämna ett meddelande på min mobiltelefon, så ringer jag upp dig så snart jag kan. Tack för samtalet. Med vänlig hälsning Anna-Lena Andersson, Socionom, MedDr Projektansvarig för Skyltfondens projekt, ärendenummer TRV 2010/51979 A anna-lena.andersson@vgregion.se VTI Statens Väg- och Transportforskningsinstitut Box Göteborg Mobiltelefon

13 13 Bilaga 3 Sammanställning Psykosociala djupstudier år 2011 Följande är en sammanställning av enkäter som delats och skickats ut till personal från olika myndigheter, som under år 2011 deltagit i minst ett djupstudiemöte i region Väst, Trafikverket i Göteborg. Av 47 enkäter har 38 besvarats, (81 %). A. Under år 2011 har tio djupstudiemöten på Kruthusgatan genomförts. Jag har medverkat..gånger under år Medverkat år 2011 Antal personer En gång 14 Två till tre gånger 10 Fyra till sju gånger 6 Åtta till tio 8 Summa 38 B. Jag har medverkat vid djupstudiemöten före år 2011 Ja 25 Nej 12 Okänt 1 Summa 38 C. Jag företräder följande organisation, tex Trafikverket, Polisen, Fordonsindustri Trafikverket 16 Fordonsindustri 8 Polis 6 Räddningstjänst 2 Hälso- och sjukvård 1 Rättsmedicinalverket 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 Göteborgs Stad Trafikkontoret 2 Okänt 1 Summa Djupstudierna syftar till att ge en sådan komplett bild som möjligt över vad som hänt före, under och efter trafikolyckan. Genomgångarna skall ge en bild av faktorer och omständigheter avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Djupstudiemötena år 2011 har ökat förståelsen avseende Fordon Inte särskilt bra Mycket bra Medelvärde 6,4 Medianvärde 7 Ej svar

14 14 Vägmiljö Inte särskilt bra Mycket bra Medelvärde 7,3 Medianvärde 7 Ej svar Trafikant Inte särskilt bra Mycket bra Medelvärde 7,6 Medianvärde 8 Ej svar Hur intressant som helhet tycker du att genomgångarna av de psykosociala omständigheterna och eventuella pre crash-faktorer avseende olyckan har varit? Mycket Mycket Ej svar ointressant intressant Medelvärde 8,2 Medianvärde 9 3. Jag tycker som helhet att nivån på genomgångarna av de psykosociala omständigheterna var på alltför elementär nivå eller var alltför specialiserad nivå Genomgångarna var på en... För låg nivå Medelvärde 5,4 Medianvärde 5 För hög Ej svar nivå Jag tycker att de psykosociala genomgångarna har ökat min förståelse för varför olyckan har hänt Inte särskilt Väldigt Ej svar mycket mycket Medelvärde 6,9 Medianvärde 7

15 15 5. Har Du haft möjlighet att diskutera egna reflektioner och frågeställningar avseende psykosociala omständigheter i samband med presentationerna Nej, inte Ja, i stor Ej svar alls utsträckning Medelvärde 6,6 Medianvärde 7 6. Jag tycker att psykosociala pre crash-faktorer är viktiga för att kunna utreda varför olyckor sker m= 8,1 Nej, inte Ja, i stor Ej svar alls utsträckning Medelvärde 8,0 Medianvärde Har Du några förslag på hur de psykosociala genomgångarna kan förbättras? Något Du saknade? Nej, det man ibland kan sakna var mer tid! En del diskussioner kan jag tycka var mycket intressanta och vi hann inte bottna fullt ut! Det som känns viktigt är att kunna backa bakåt i kedjan för att kunna identifiera var i denna kedja en åtgärd från någon adekvat aktör hade brutit den. Samtidigt är det lika viktigt att inte moralisera över individer. Enstaka gånger lite långa och omständliga skildringar. Trafikverkets utredare brukar ju inte intervjua överlevande och andra vittnen, anhöriga etc. Jag tycker att detta borde vara ett mer vanligt inslag i de olycksutredningar som Trafikverket genomför inom vägtrafikområdet. Inom järnvägen är det ju självklart att berörda intervjuas efter en olycka. Normalt sätt är personknuten data mycket viktig i en olycksutredning. Kanske man kan gruppera och rangordna ett antal typer av bidragande omständigheter. Svårt att bedöma efter ett möte. Eftersom jag bara varit med ett par gånger så har jag inte så mycket att tillägga. Jag har bara deltagit vid ett tillfälle, men upplevde den genomgången som bra och informativ. Genomgången kanske borde sammanfattas något, vara kortare & presenteras med en bild som beskriver personens status. M a o viktiga faktorer, som påverkar beteende mm... Vår (Fordonsindustrin) uppdelning i pre crash-förloppet är strategisk, tidig taktisk, sen taktisk, och operativa variabler. (Egentligen en tidslinje innan själva olyckan). Saknar ibland en koppling mellan hur föraren agerar ihop med fordon och miljö de sista minuterarna och sekunderna innan kollision. Samt hur det bidrar till det slutliga utfallet. Denna fråga 7, är väl om man sätter psykosociala genomgångarna inom parantes, egentligen olycksanalytikernas uppdrag, dvs. det jag nämner.

16 16 Har för dålig erfarenhet. Genomgångarna har varit bra och intressanta. Skulle kunna tänka mig mer tid till detta. Alltså saknar jag tid. Jag tycker att det är lika viktigt att studera psykosociala omständigheter som det är med fordon och vägmiljö. Det borde ingå i utredningen av samtliga olyckor. Vet inte, tyckte upplägget var bra. Vi har ju inte haft detta tidigare. Det märktes också på de senaste olyckorna att den psykosociala genomgången har stor betydelse. Det är nödvändigt med en psykosocial genomgång i många olyckor, för att vi ska kunna dra bra slutsatser. 8. Var det något Du tyckte var särskilt bra? Informationen som kommit fram varit mycket intressant, flera fall där sjukdomar kan ha varit en bakomliggande orsak till olycksuppkomsten, flera fall där självmord blivit bekräftade. Denna typ av analyser är nödvändig om vi skall bli ännu effektivare i att förbättra trafiksäkerheten. Oerhört spännande att få en bild av personligheten på den/de förolyckade. Jag tycker att detta ökade förståelsen för mig vad det gällde olycka/olycksförlopp. Jag ser gärna en fortsättning av detta arbete! Det är klart att utredaren som person satt en stor positiv prägel på den psykosociala delen i djupstudierna. Med det menar jag att det är viktigt med rätt person för sådan här verksamhet. Förloppsredovisningen och utredarens förmåga att gå rätt vägar. Utredarens mod och förmåga att gå in i dessa frågor. Utredarens respekt för alla drabbade, inklusive den som omkommit. Utredarens förmåga att göra det intressant. Tyckte att det som helhet var bra! Tror att man kan hitta bakomliggande orsaker till olyckan i många fall. Jag var med på en olycksutredning av en olycka där de psykosociala aspekterna gav en helt annan och bättre förståelse för olyckan och de bakomliggande omständigheterna. Dessutom var företrädare för räddningstjänsten där och berättade om räddningsinsatsen och detta var mycket bra för alla inblandade parter. Saknar att större hänsyn tas till den personliga integriteten för inblandade personer i dödsolyckor. Psykosocial pre-crash analys är nödvändig del av utredning av varje olyckshändelse. Det var intressant att få en så pass bred bild av den omkomna, deras uppväxt, relationer etc. Det gav i många fall en betydligt bättre bild av dem än den som annars bara presenterats med hjälp av fordon och vägmiljö. Jag tycker att de faktorer som påverkar föraren innan han sätter sig i bilen, har varit bra belysta ur olika omständigheter. (Strategiska variabler). Viktigt är; Förartyp, (t ex olaglig etc.), Förarval (inställning bälte och system). Förarkunskapsnivå, Miljökunskap, Motivation, Status, osv. Att utredaren överhuvudet taget lyckats med att få fram så mycket genom intervjuerna. Helheten! Sammansättningen av olika kompetenser är lysande. Om vi skall nå nollvisionen är detta ett utmärkt verktyg! Utredarens upplägg, framtoning och ödmjuka sätt.

17 Att de psykosociala pre crash-faktorerna belyses på det sätt som gjorts under 2011 tycker jag är mycket värdefullt. Hoppas det blir ett arbetssätt som fortsätter. Innehåll i intervju med anhöriga. Totalt sett mycket proffsigt. Det är ju särskilt bra att överhuvudet taget göra de psykosociala genomgångarna. Det är så värdefullt att få människan som omkommit i ett sammanhang och inte bara en skadad kropp efter crashen. Görs på ett jättebra och tydligt sätt, med stor respekt för de inblandade. Säkert bra att ha som ett underlag för att bedöma om det är suicid. Det har varit mycket intressant och gett mig en bild om orsakssamband som blivit troligare i och med analysen. Ett lyft för hela mötet/analysen när de psykosociala faktorerna tas med, pusselbiten som fattades. Intressant att förstå vad som kan störa koncentrationen, ta uppmärksamheten från vägen. Det var helheten om olyckorna. I flera av de psykosociala genomgångarna framkom uppgifter som även hade betydelse för vägmiljön och hur olyckorna skett. 17