Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR
|
|
- Marcus Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vectura Box Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Sammanfattning År 2007 omkom sex personer på fyrhjulingar i trafiken medan fem omkom under Enligt preliminära uppgifter för år 2009 omkom fem personer. Mellan 80 % och 90 % av alla svåra personskador och dödsfall sker i singelolyckor vilket understryker problemet med förarens körförmåga och fordonets stabilitet. Syftet med detta projekt var att djupanalysera vältning i samband med färd på fyrhjulingar i vägtrafiken. Detta skulle bidra till djupare kunskap om vältningsproblematiken i verkliga olyckor. Enligt överenskommelse med Vägverkets Skyltfond har projektet genomförts i samarbete med Lars Johansson vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som i ett parallellt forskningsprojekt har designat ett skyddsutrustningssystem mot vältning på fyrhjulingar. Frågeställningarna som togs fram tillsammans med Lars Johansson var: 1. Hur ser händelseförloppet ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? 2. Hur ser skademekanismen ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? 3. Vilken typ av fyrhjulingar är inblandade i sådana olyckor? 4. Hur många liv skulle ha kunnat räddas om alla fyrhjulingar hade varit utrustade med skyddssystem mot vältning? Materialet bestod av 25 av Vägverkets djupstudier av dödsolyckor med 26 omkomna personer. Av de ursprungliga 21 terrängskotrarna och fyra motorcyklarna välte tolv respektive tre fordon. Analysen visade att den inledande händelsen till vältning var dikeskörning, kollision med något föremål (t.ex. sten eller träd), sladd eller i ett fall tekniska brister. Fyrhjulingarna välte alltid framåt, i samband med en kollision, eller åt sidorna. I vältningsolyckorna var orsakerna till skada i elva av 15 fall själva vältningen och i fyra fall berodde skadan på kollision med ett fast föremål. Orsakerna till dödsfall var avsaknad av hjälm, fastklämning samt kraftig kollision. Nio av 15 har fått fyrhjulingen över sig någon gång under olycksförloppet i vältningsolyckorna och sex personer återfanns under fordonet. Baserat på det analyserade materialet bedömdes att ett effektivt system som skyddar åkaren under vältningen skulle ha kunnat rädda mellan åtta och elva liv (mellan 31 % och 42 %). Kombinationen av hjälmanvändning och vältningsskyddssystem bedömdes ha en potential av räddade liv (50 % -58 %). Kontaktperson Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker Vectura Box Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 matteo.rizzi@vectura.se
2 DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Vägverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Syfte Syftet med projektet var att djupanalysera vältning i samband med färd på fyrhjulingar i vägtrafiken. Detta skulle bidra till djupare kunskap om vältningsproblematiken i verkliga olyckor som också behövdes för att kunna utveckla ett skyddsutrustningssystem vid Designhögskolan, Umeå Universitet. Bakgrund Att åka fyrhjuling har ökat i popularitet under de senaste åren och idag finnas det minst registrerade fyrhjulingar i Sverige. Tyvärr visar det sig också i olycksstatistiken. År 2007 omkom sex personer på fyrhjulingar i trafiken medan fem omkom under Enligt preliminära uppgifter för år 2009 omkom fem personer. Antalet omkomna och svårt skadade fyrhjulingsåkare verkar följa et registrerade fyrhjulingar vilket innebär att risken att omkomma som fyrhjulingsåkare inte har ökat nämnvärt. Mellan 80 % och 90% av alla svåra personskador och dödsfall sker i singelolyckor vilket understryker problemet med förarens körförmåga och fordonets stabilitet. En analys av olyckor med fyrhjulingar (Strandroth, J. & Rizzi, M.) har tidigare genomförts både kvantitativt med hjälp av STRADA polis och kvalitativt med hjälp av Vägverkets djupstudier av dödsolyckor. Resultatet visade att bristfällig skyddsutrustning och instabilitetsproblem har orsakat eller bidragit till ett flertal dödsfall i trafiken. Denna analys genomfördes på uppdrag av Vägverkets Fyrhjulings-OLA. Per-Olof Bylund vid Akutoch katastrofmedicinskt centrum, Norrlands Universitetssjukhus, har samtidigt analyserat dödliga och ickedödliga olyckor med fyrhjulingar och fått fram ett liknande resultat. Metod och material Enligt överenskommelse med Vägverkets Skyltfond har projektet genomförts i samarbete med Lars Johansson vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som i ett parallellt forskningsprojekt har designat ett skyddsutrustningssystem mot vältning på fyrhjulingar. Syftet med detta samarbete var att bidra till bättre kunskap om hur verkliga olyckor ser ut för ett kunna utforma och testa ett sådant skyddsutrustningssystem. Frågeställningarna som togs fram tillsammans med Lars Johansson var: 1. Hur ser händelseförloppet ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? a. Var i händelsekedjan sker vältningen? Innan eller efter kollisionen med något föremål? b. Kan inbromsning samtidigt som styrning eller sladd ha orsakat vältning? I så fall vid vilken hastighet? c. Vart (på vilka vägar) välter fyrhjulingarna? 2. Hur ser skademekanismen ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? a. Är det vältning som leder till det dödliga krockvåldet? b. Har föraren eller passageraren fått fyrhjulingen över sig vid vältning? c. Har föraren eller passageraren klämts fast under fyrhjulingen? 3. Vilken typ av fyrhjulingar är inblandade i sådana olyckor? a. Finns det någon skillnad mellan gatumaskiner och terrängmaskiner vid vältning? 4. Hur många liv skulle ha kunnat räddas om alla fyrhjulingar hade varit utrustade med skyddssystem mot vältning? Det material som har använts för att svara på frågeställningarna är Vägverkets djupstudier av dödsolyckor. Allt relevant material tillgängligt hos Vägverket, både digitalt och i pappersversion, har använts. Slutligen identifierades och analyserades 25 dödsolyckor (med 26 omkomna i) med fyrhjulingar mellan åren Resultatet av analysen har diskuterats med Lars Johansson vid ett telefonmöte den 21 december
3 Resultat I 24 av 26 fall var föraren en man. Medelåldern var cirka 40 år, vilket är något högre än i dödsolyckor med motorcyklar. Den mest olycksdrabbade åldersgruppen var år (12 st). I åtta fall var föraren under 25 år (varav tre barn under 18 år). I 14 fall (cirka 54%) var föraren alkoholpåverkad (medel 1,8 promille). Denna är ungefär dubbelt så stor jämfört med dödsolyckor på motorcyklar eller i personbilar. I endast tre fall hade den omkomna använt hjälm. I fyra fall av tio var vägen smalare än fyra meter. Sex av tio olyckor skedde på en väg med enskild väghållare och en fjärdedel på en väg med statlig sådan. Grus var den vanligaste beläggningstypen och nära 90 % av olyckorna var singelolyckor. Elva dödsolyckor skedde i en kurva och nio på en raksträcka. Andelen alkoholpåverkade i olyckor på raksträckor var för övrigt högre (66%) än i de övriga olyckorna. I 21 fall var den olycksdrabbade fyrhjulingen registrerad (17 som terrängskotrar och fyra som motorcyklar). I 15 dödsolyckor (58%) har fyrhjulingen vält under olycksförloppet. Följande frågeställningar relaterar till dessa olyckor. 1. Hur ser händelseförloppet ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? Dödsolyckorna skedde oftast antingen genom endast vältning av fordonet eller att fordonet välte i samband med kollision med något föremål. I två fall har fyrhjulingen vält innan kollision med annat föremål men i inget fall har fordonet vält efter en sådan kollision. Tabell 1: vältning i händelsekedjan (n=15) Endast vältning 7 47% Vältning innan kollision med fast föremål eller annat fordon 2 13% Vältning i samband med kollision med fast föremål eller annat fordon 6 40% Vältning efter kollision med fast föremål eller annat fordon 0 0% Analysen har haft fokus på den inledande händelsen till vältning, skada och dödsfall. Med begreppet inledande händelse menas det som har bidragit mest till ovan nämnda parametrar (se tabell 2 respektive 5-7). Förenklat sagt betyder den inledande händelsen till vältning att om händelsen inte hade skett så skulle troligtvis vältningen inte heller ha skett. Den inledande händelsen till vältning var dikeskörning, kollision med fast föremål (t.ex. sten eller träd), sladd eller i ett fall tekniska brister (fyrhjulingen tappade ett hjul). Analysen visade dessutom att i de fall som en fyrhjuling har vält så välte den alltid framåt eller åt antingen höger eller vänster. I inget fall välte fyrhjulingen bakåt. Tabell 2: Inledande händelse till vältning (n=15) Sladd 4 27% Dikeskörning 5 33% Kollision med fast föremål eller annat fordon 5 33% Tekniska brister på fyrhjulingen 1 7% När en hastighetsbedömning varit tillgänglig i materialet har det framkommit att fordonen i 16 fall av 18 har hållit sig inom hastighetsbegränsningen som oftast är satt till 70 km/h på de enskilda grusvägar där de flesta olyckorna skedde. I vältningsolyckorna har åtta av nio hållit sig inom hastighetsbegränsningen, se tabellerna nedan. 3
4 Tabell 3: Bedömd hastighet innan olycksförloppet kontra hastighetsgräns, samtliga olyckor (n=26) Hastighetsgräns kontra bedömd hastighet Inom hastighetsgräns Över hastighetsgräns (10-30 km/h över) Okänt 30 km/h km/h km/h km/h Cykelbana / okänt Summa Tabell 4: Bedömd hastighet innan olycksförloppet kontra hastighetsgräns, vid vältning (n=15) Hastighetsgräns kontra bedömd hastighet Inom hastighetsgräns Över hastighetsgräns (10-30 km/h över) Okänt 30 km/h km/h km/h km/h Cykelbana / okänt Summa Hur ser skademekanismen ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? Den inledande händelsen till skada bland samtliga olyckor var i elva fall av 26 en kollision med ett föremål (t.ex. sten eller träd) samt i ytterligare elva fall själva vältningen (se tabell 5). Kraftig kollision samt ev. ej använd hjälm angavs vara de främsta anledningarna till själva dödsfallen i olyckorna. Med kraftig kollision menas här en kollision som bedömdes vara ej överlevnadsbar. I vältningsolyckorna var orsakerna till skada i elva av 15 fall själva vältningen och i fyra fall berodde skadan på kollision med ett fast föremål (se tabell 6). Orsakerna till dödsfall i vältningsolyckorna var ej använd hjälm, fastklämning samt kraftig kollision vilket redovisas i tabell 7 nedan. Nio av 15 har fått fyrhjulingen över sig någon gång under olycksförloppet i vältningsolyckorna och sex personer återfanns under fordonet. Tabell 5: Inledande händelse till skada (n=26) Vältning 11 42% Kollision med fast föremål 8 31% Kollision med annat fordon 3 12% Sladd 1 4% Oklart 3 11% Tabell 6: Inledande händelse till skada vid vältning (n=15) Vältning 11 73% Kollision med fast föremål 4 27% 4
5 Tabell 7: Inledande händelse till dödsfall vid vältning (n=15) Ej rätt använd hjälm 4 27% Fastklämd under fordonet 5 33% Kraftig kollision 4 27% Oklart 2 13% 3. Vilken typ av fyrhjulingar är inblandade i dödsolyckor med fyrhjulingar? Av de ursprungliga 26 dödsfallen välte fyrhjulingen i 15 fall. Av de 21 terrängmaskinerna och fem motorcyklarna välte tolv respektive tre fordon. Oavsett registreringstyp är samtliga modeller i princip designade för terrängen. Tabell 8: Fyrhjulingar som varit inblandade i vältningsolyckor (n=14, omkomna=15) märke modell årsmodell registrerad som Artic Cat 300 4X TGSK BRP Outlander 400 4x TGSK Honda TRX TGSK Kawasaki KVF 300 A 2001 TGSK Kawasaki KVF 360 A TGSK Polaris Sportsman TGSK National Extreme 2005 MC Polaris 4x4 L/C 1990 TGSK Polaris Sportsman 500 EF 2007 TGSK Suzuki LT-F4WD 1991 TGSK Yamaha YFM TGSK Yamaha YFM TGSK Yamaha YFM 350 R 2005 MC Yamaha 350, okänd modell okänt TGSK 4. Hur många liv skulle kunna ha räddats om alla fyrhjulingar varit utrustade med skyddssystem mot vältning? Baserat på det analyserade materialet görs bedömningen att ett liv skulle ha kunnat räddas om fyrhjulingsåkarna hade använt hjälm och om fyrhjulingarna varit utrustade med vältningsskyddssystem. Kombinationen av de två är inte linjär eftersom att både hjälmanvändning och vältningsskyddssystem överlappar varandra i vissa fall, det vill säga att de är relevanta i samma olycka. Tabell 9: Bedömd potential av hjälmanvändning i kombination med vältningsskyddssystem (n=26) potential räddade liv Rätt hjälmanvändning % 27% Vältningsskyddssystem % 42% Rätt hjälmanvändning + vältningsskyddssystem % 58% 5
6 Slutsatser och diskussion Syftet med projektet var att djupstudieanalysera vältning i samband med färd på fyrhjulingar i vägtrafiken vilket skulle bidra till djupare kunskap om vältningsproblematiken i verkliga olyckor för att bl.a. kunna utveckla ett skyddsutrustningssystem vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som tagit del av analysens resultat. Ett slutsatser dras och diskuteras i följande punkter. Analysen visar att fyrhjulingarna nästan alltid har hållit sig inom hastighetsbegränsningen i dödsolyckorna. En förklaring till detta kan vara att de flesta fyrhjulingar är byggda för att endast kunna uppnå en viss hastighet (även mc-registrerade fyrhjulingar har en maxhastighet runt 80 km/h). Den hastigheten är oftast inte lika hög som vägens hastighetsbegränsning (vanligtvis enskild väg med hastighetsgräns 70 km/h) vilket gör att olycksutredarens bedömning nästan alltid blir att fyrhjulingen har kört inom vägens hastighetsgräns. Resultaten visar även att dödsolyckorna skett i relativt låga hastigheter jämfört med dödsolyckor på motorcykel. En förklaring till detta kan vara den låga en hjälmanvändning (endast tre av 26 omkomna hade hjälm) som gör personerna på fyrhjuling än mer oskyddade. Även sidoområdet kan delvis ha bidragit då detta inte är särskilt förlåtande på enskilda grusvägar i skogen. Enligt materialet är olycksrisken med fyrhjulingar hög på grund av en hög alkoholpåverkade förare (54%), som är högre jämfört med både motorcykel och personbil. Två tredjedelar av de omkomna utan hjälm var dessutom alkoholpåverkade. Samtliga olyckor skedde under fritiden. Av de 26 olycksdrabbade personerna har 15 omkommit i en olycka där fyrhjulingen har vält. Av dessa 15 har elva skadats på grund av själva vältningen. De övriga fyra skadades till följd av kollision med något föremål (t.ex. sten eller träd). Vältningsolyckor med fyrhjulingar skiljer inte sig från övriga fyrhjulingsolyckor när det gäller hastighet, alkohol och hjälmanvändning. Inga dödsolyckor i trafiken har skett där fyrhjulingen har vält bakåt. Detta kan förmodas vara en vanligare företeelse i terrängen då fyrhjulingen kör på branta backar eller över något hinder som t.ex. timmer. De flesta fyrhjulingar inblandade i dödsolyckor var registrerade som terrängskotrar. De flesta fordonen var relativt nya vilket förmodligen kan förklaras med det ökade et nyregistrerade fyrhjulingar under de senaste åren. Inga av de gatumaskinerna som nyligen kommit ut på marknaden har ännu varit inblandade i dödsolyckorna. Enligt analysen skulle mellan fem och sju (19% 27%) liv ha räddats om fyrhjulingsåkarna hade använt hjälm på ett korrekt sätt. Denna bedömning är säker eftersom att den baseras på obduktionerna som utförs efter varje dödsolycka i trafiken. Ett effektivt system som skyddar åkaren under vältningen bedöms ha en potential av åtta till elva liv (31%-42 %). Kombinationen av båda skyddsutrustningarna bedöms ha kunnat rädda mellan 13 och 15 liv (50 % -58 %). Baserat på analysen av 25 verkliga olyckorna med dödlig utgång bedöms alltså att ett vältningsskyddssystem har en stor potential, speciellt i kombination med hjälmanvändning. Tidigare analyser har redan redovisat låg hjälmanvändning som ett problem tillsammans med vältningsproblematiken. Eftersom att en fyrhjuling per definition är ett terrängfordon med hög tyngdpunkt så har den en större risk att välta. Förbättrad stabilitet, genom t.ex. antisladdssystem, skulle kunna förhindra vältning i olyckor med fyrhjulingar i vissa fall. Denna analys redovisade att fyra av 15 vältningsolyckor orsakades av sladd på vägen. Även om effektiviteten av antisladdsystemet i vältningsolyckor redan har bevisats för stadsjeepar (s.k. SUV som också har en hög tyngdpunkt) så återstår det att se om och hur detta skulle kunna vara aktuellt för fyrhjulingar. Den nationella Mc- och mopedstrategin skulle kunna vara ett lämpligt tillfälle för spridning och användning av dessa resultat. I nuläget ingår dock inte fyrhjulingar i strategin. Stort tack för värdefulla synpunkter till Lars Johansson vid Designhögskolan, Umeå Universitet och Maria Olai, olycksutredare vid Vectura. 6
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,
Läs merBetydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan
Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:
Läs merOBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Läs merOlycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Läs merVägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Läs merAntal omkomna
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merViktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs mer2009-01-23 Vägverket 1. Presentation av Fyrhjulings-OLA
2009-01-23 Vägverket 1 Presentation av Fyrhjulings-OLA 2009-01-23 Vägverket 2 Upplägg Kort inledning, Karin Clarström, Vägverket Presentation av fakta, P-O Bylund, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Presentation
Läs merAllvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil
Läs merAntal omkomna 2000-2014
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merSäkerhet på fyrhjulingar ska öka!
Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Ny gemensam strategi ska visa vägen Jörgen Persson Trafikverket Peter Lundqvist SLU Alnarp 2 2015-03-17 300000 264 455 250000 200000 150000 148 216 ATV Quad Snöskoter
Läs merVad är r en fyrhjuling?
Vad är r en fyrhjuling? Forskare, Per-Olof Bylund, Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Forskningsassistent, Kristin Ahlm Institutionen för f r Rättsmedicin, R Umeå
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen
Läs merNationell samverkan för säker vägtrafik
Nationell samverkan för säker vägtrafik GNS Väg Gruppen för Nollvisionen i Samverkan Samverkansgrupper Säker gångtrafik 2017 Säker yrkestrafik Säker motorcykeltrafik 2016 Säker cykling och mopedtrafik
Läs merSTRADA Värmland 2007 2012
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data
Läs merAnalys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor
Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna
Läs merAntal omkomna i vägtrafiken,
1 2012-03-28 Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2011 Källa: STRADA, Transportstyrelsen 2 2012-03-28 Antal allvarligt skadade i vägtrafiken 2007-2011 Källa: STRADA 3 2012-03-28 Andelen allvarligt skadade
Läs merTrafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Läs mermotorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Läs merSkolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma
Läs merTabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.
Bakgrund Motorcyklister är trafiksäkerhetsmedvetna och majoriteten tar inte onödiga risker utan njuter av att köra motorcykel. Det är en självklarhet för motorcyklister att ha ett giltigt körkort när man
Läs merSlutrapport av projekt EK 50 A 2009: Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil
Slutrapport av projekt EK 50 A 2009:8227 - Fältdatastudie av dödade fotgängare och cyklister vid kollision med personbil Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter
Läs merOmkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Läs merEffekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)
Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash
Läs merOktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.
Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är
Läs merPublikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial
Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman
Läs merDjupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99
TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merÖkad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi för åren
Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi för åren 2014-2020 Syfte Syftet med strategin är att öka säkerheten för de som åker fyrhjuling. Strategin syftar också till att systematisera säkerhetsarbetet
Läs merTrafiksäkerhetsläget 2017
1 Trafiksäkerhetsläget 2017 Antalet omkomna och allvarligt skadade minskade lägsta antal omkomna sedan 40-talet Men, flera varningssignaler hastighetefterlevnad och nykterhet mötesseparering på statliga
Läs merOlycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0
Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped Underlag 2.0 Mc, Moped - olycksutveckling Utveckling av antalet omkomna per trafikantkategori 450 400 350 300 250 200 150 100 Bilister
Läs merSamverkan för säker cykling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att
Läs merAtt spara tid eller spara liv
VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:
Läs merPUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta
PUBLIKATION 26:14 L A LågflödesOLA Objektiva fakta Region Norr 26 Titel: LågflödesOLA Objektiva fakta Författare: Magnus Larsson och Anna-Lena Henriksson, Vägverket Region Norr Publikation: 26:14 Utgivningsdatum:
Läs merÖkad säkerhet på fyrhjulingar
Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi version 1.0 för åren 2014-2020 STHR S v e r i g e s Terräng Hjulingsutbildares Riksorganisation Titel: Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi version
Läs merPresentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen
NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är
Läs merSammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva
Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva Sammanfattning av händelsen Trafikolycka mellan två personbilar. Vid räddningstjänstens framkomst var en person fastklämd och fick med
Läs merRemissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan
Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt
Läs merMopedinformation för föräldrar
Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet
Läs merFrån vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2014.01010 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E16 i höjd med Storvik. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merSKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Läs mer2 2010-04-21. Mc - allmänt
Olycksutveckling Mc 2 2010-04-21 Mc - allmänt Antal motorcyklar i trafik 1990-2009 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Antalet motorcyklar i trafik har fördubblats de senaste 10 åren. 3 2010-04-21
Läs merSäkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket
Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01038 Sida 1(9) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Årsunda. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merRapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01
Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den
Läs merPresentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017
Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2 På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Kunskapssammanställning Dödsolyckor i arbetslivet Bengt Järvholm Ulf Björnstig
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs merÖkad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0
Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0 Målsättning: Visa på hur antalet omkomna ska minskas med 50% och allvarligt skadade med 25% till 2020. 1 2015-11-18
Läs merDrift och underhåll för cyklisters säkerhet
Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister
Läs merOlycksundersökning. Trafikolycka E45 Fagerdal Dnr
Olycksundersökning Trafikolycka E45 Fagerdal 2011-10-12 Dnr 450.2012.01024 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Utförare... 3 Sammanfattning av händelseförlopp och konsekvenser av
Läs merPolisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng
Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL
Läs merOlyckor med snöskoter
Dnr TSV 2019-818 Februari 2019 Olyckor med snöskoter En analys av snöskoterolyckor som inträffat under säsongerna 2012/13 2016/17 Transportstyrelsen Väg och järnväg Sektion Strategisk analys Rapporten
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
Läs merVarför en översyn?
1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna
Läs merMotorcykelolyckor med dödlig utgång. Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003
DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003 PUBLIKATION 2005:82 Motorcykelolyckor med dödlig utgång Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 1 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE
Läs merAlkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF
Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merSMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010
SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010 Bakgrund Sedan 29 april 2009 är det i stort sett omöjligt att få en motorcykel godkänd med kopplingsanordning vid registreringsbesiktning.
Läs merMopedolyckor efter EU-mopedens införande
Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Publikation: Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen
Läs merRÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér
Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2012.01042 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Gävlevägen. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merSäkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov
Säkrare vägar och gator för motorcyklister En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov 1 2 Motorcyklister har andra behov än bilister Syfte Dokumentet beskriver motorcyklisternas särskilda behov
Läs merSäker användning av fyrhjulingar i lantbruk
Bilaga 1 Säker användning av fyrhjulingar i lantbruk Slutrapport SLO-fonden V12-0027-SLO Qiuqing Geng och Niklas Adolfsson 2013 1 Bakgrund Under de senaste åren har användningen av fyrhjulingar som arbetsredskap
Läs merOlycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors
Sida 1(7) 2016-11-14 2016-001059 Olycksutredning - Utökad olycksutredning Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors 2016-09-22 Utredare: Magnus Östlund Brandinspektör Gästrike Räddningstjänst Sida
Läs merRÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér
Olycksundersökning Trafikolycka (Singelolycka) Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Fördjupad olycksundersökning dödsolycka ATV Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK
Läs merMinnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna
Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-05 Minnesanteckningar från GNS möte nr 133,
Läs merHöga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen
LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans
Läs merRapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01
Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 2004/05-09-30 Sammanfattning Resultaten i denna rapport
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr 2016-000001 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka på Utmarksvägen i Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merHur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket
1 Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 2 Analys av trafiksäkerhetsläget 2016 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2016,
Läs merKöra fyrhjuling. Du har väl koll på reglerna...... och riskerna?
Köra fyrhjuling Du har väl koll på reglerna...... och riskerna? Mars 2015 2 KÖRA FYRHJULING Intresset för fyrhjulingar ökar och för dig som kör fyrhjuling är det viktigt att känna till vilka regler som
Läs merÖkad säkerhet på motorcyklar och mopeder. Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0
å p t e h r e k ä s d a k Ö d e p o m h c o l e k y c n 1.0 motor 020, versio Geme 010-2 2 n e r å r ö f i g nsam strate Titel: Publikationsnummer: 2010:039 Utgivningsdatum: 2010-04 Utgivare: Kontaktperson:
Läs merArbetssäkerhet på fyrhjuling
Arbetssäkerhet på fyrhjuling Aktuellt forskningsprojekt Björn Edlund Doktorand Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens biomaterial och teknologi Telefon: 070-270 19 78 bjorn.edlund@slu.se,
Läs merTrygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011
Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011 Mopedkörningens popularitet ökar Antalet skadade mopedister
Läs merKartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg
VTI pm Dnr: 2013/0474-8.3 2015-02-17 www.vti.se Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg Åsa Forsman Susanne Gustafsson VTI pm VTI pm Förord Det här projektet har finansierats av bidrag
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merGenerella övergripande synpunkter och förslag på omskyltning för sänkta hastigheter i Dalarnas län
Till trafikverket@trafikverket.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar ärende TRV 2016/19427 Förändringar i hastighet i Sveriges 21 län, SMC, har gått igenom förslaget från Trafikverket och respektive
Läs merOlyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Läs merOlycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun
Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun
Läs merSkadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.
Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merSop-OLA -för säkrare avfallsinsamling
1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt
Läs merOlycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län
RAPPORT Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete för framtida etablering av ATK Dokumenttitel: Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete
Läs merDet började NTF bildas. Alvar Thorson uppfinner reflexbrickan.
BO RÖNNEBRING Presentation NTF O-visionen Allmän trafiksäkerhetsinfo Hastighet Stoppsträcka Bälte Bilens inre säkerhet Sömn-vakenhet Alkohol Cykel Cykelpassage-cykelöverfart Körning cirkulationsplats 4-
Läs merBra att veta om fyrhjulingar
Bra att veta om fyrhjulingar Foto brp sweden Reglerna för fyrhjulingar är komplicerade och skiljer sig åt mellan olika fordonstyper. Gemensamt är dock att det är förbjudet att köra fyrhjuling i terräng.
Läs merDödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling
Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling Rapport nr 131 Sofia Hansson Kristin Ahlm Per-Olof Bylund Olycksanalysgruppen Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus,
Läs merRemissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard i Hallands län, Dnr TRV 2016/19427
Till trafikverket@trafikverket.se Jimmy.janske@trafikverket.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard
Läs merSamverkan för säker cykel o mopedtrafik
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykel o mopedtrafik Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-06-08 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att berörda aktörer tar
Läs merSkolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar
Läs mer2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499
27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.
Läs merTrafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet
Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet
Läs mer