Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR"

Transkript

1 Vectura Box Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Sammanfattning År 2007 omkom sex personer på fyrhjulingar i trafiken medan fem omkom under Enligt preliminära uppgifter för år 2009 omkom fem personer. Mellan 80 % och 90 % av alla svåra personskador och dödsfall sker i singelolyckor vilket understryker problemet med förarens körförmåga och fordonets stabilitet. Syftet med detta projekt var att djupanalysera vältning i samband med färd på fyrhjulingar i vägtrafiken. Detta skulle bidra till djupare kunskap om vältningsproblematiken i verkliga olyckor. Enligt överenskommelse med Vägverkets Skyltfond har projektet genomförts i samarbete med Lars Johansson vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som i ett parallellt forskningsprojekt har designat ett skyddsutrustningssystem mot vältning på fyrhjulingar. Frågeställningarna som togs fram tillsammans med Lars Johansson var: 1. Hur ser händelseförloppet ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? 2. Hur ser skademekanismen ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? 3. Vilken typ av fyrhjulingar är inblandade i sådana olyckor? 4. Hur många liv skulle ha kunnat räddas om alla fyrhjulingar hade varit utrustade med skyddssystem mot vältning? Materialet bestod av 25 av Vägverkets djupstudier av dödsolyckor med 26 omkomna personer. Av de ursprungliga 21 terrängskotrarna och fyra motorcyklarna välte tolv respektive tre fordon. Analysen visade att den inledande händelsen till vältning var dikeskörning, kollision med något föremål (t.ex. sten eller träd), sladd eller i ett fall tekniska brister. Fyrhjulingarna välte alltid framåt, i samband med en kollision, eller åt sidorna. I vältningsolyckorna var orsakerna till skada i elva av 15 fall själva vältningen och i fyra fall berodde skadan på kollision med ett fast föremål. Orsakerna till dödsfall var avsaknad av hjälm, fastklämning samt kraftig kollision. Nio av 15 har fått fyrhjulingen över sig någon gång under olycksförloppet i vältningsolyckorna och sex personer återfanns under fordonet. Baserat på det analyserade materialet bedömdes att ett effektivt system som skyddar åkaren under vältningen skulle ha kunnat rädda mellan åtta och elva liv (mellan 31 % och 42 %). Kombinationen av hjälmanvändning och vältningsskyddssystem bedömdes ha en potential av räddade liv (50 % -58 %). Kontaktperson Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker Vectura Box Norrköping Besöksadress: Luntgatan

2 DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Vägverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Vägverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Syfte Syftet med projektet var att djupanalysera vältning i samband med färd på fyrhjulingar i vägtrafiken. Detta skulle bidra till djupare kunskap om vältningsproblematiken i verkliga olyckor som också behövdes för att kunna utveckla ett skyddsutrustningssystem vid Designhögskolan, Umeå Universitet. Bakgrund Att åka fyrhjuling har ökat i popularitet under de senaste åren och idag finnas det minst registrerade fyrhjulingar i Sverige. Tyvärr visar det sig också i olycksstatistiken. År 2007 omkom sex personer på fyrhjulingar i trafiken medan fem omkom under Enligt preliminära uppgifter för år 2009 omkom fem personer. Antalet omkomna och svårt skadade fyrhjulingsåkare verkar följa et registrerade fyrhjulingar vilket innebär att risken att omkomma som fyrhjulingsåkare inte har ökat nämnvärt. Mellan 80 % och 90% av alla svåra personskador och dödsfall sker i singelolyckor vilket understryker problemet med förarens körförmåga och fordonets stabilitet. En analys av olyckor med fyrhjulingar (Strandroth, J. & Rizzi, M.) har tidigare genomförts både kvantitativt med hjälp av STRADA polis och kvalitativt med hjälp av Vägverkets djupstudier av dödsolyckor. Resultatet visade att bristfällig skyddsutrustning och instabilitetsproblem har orsakat eller bidragit till ett flertal dödsfall i trafiken. Denna analys genomfördes på uppdrag av Vägverkets Fyrhjulings-OLA. Per-Olof Bylund vid Akutoch katastrofmedicinskt centrum, Norrlands Universitetssjukhus, har samtidigt analyserat dödliga och ickedödliga olyckor med fyrhjulingar och fått fram ett liknande resultat. Metod och material Enligt överenskommelse med Vägverkets Skyltfond har projektet genomförts i samarbete med Lars Johansson vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som i ett parallellt forskningsprojekt har designat ett skyddsutrustningssystem mot vältning på fyrhjulingar. Syftet med detta samarbete var att bidra till bättre kunskap om hur verkliga olyckor ser ut för ett kunna utforma och testa ett sådant skyddsutrustningssystem. Frågeställningarna som togs fram tillsammans med Lars Johansson var: 1. Hur ser händelseförloppet ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? a. Var i händelsekedjan sker vältningen? Innan eller efter kollisionen med något föremål? b. Kan inbromsning samtidigt som styrning eller sladd ha orsakat vältning? I så fall vid vilken hastighet? c. Vart (på vilka vägar) välter fyrhjulingarna? 2. Hur ser skademekanismen ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? a. Är det vältning som leder till det dödliga krockvåldet? b. Har föraren eller passageraren fått fyrhjulingen över sig vid vältning? c. Har föraren eller passageraren klämts fast under fyrhjulingen? 3. Vilken typ av fyrhjulingar är inblandade i sådana olyckor? a. Finns det någon skillnad mellan gatumaskiner och terrängmaskiner vid vältning? 4. Hur många liv skulle ha kunnat räddas om alla fyrhjulingar hade varit utrustade med skyddssystem mot vältning? Det material som har använts för att svara på frågeställningarna är Vägverkets djupstudier av dödsolyckor. Allt relevant material tillgängligt hos Vägverket, både digitalt och i pappersversion, har använts. Slutligen identifierades och analyserades 25 dödsolyckor (med 26 omkomna i) med fyrhjulingar mellan åren Resultatet av analysen har diskuterats med Lars Johansson vid ett telefonmöte den 21 december

3 Resultat I 24 av 26 fall var föraren en man. Medelåldern var cirka 40 år, vilket är något högre än i dödsolyckor med motorcyklar. Den mest olycksdrabbade åldersgruppen var år (12 st). I åtta fall var föraren under 25 år (varav tre barn under 18 år). I 14 fall (cirka 54%) var föraren alkoholpåverkad (medel 1,8 promille). Denna är ungefär dubbelt så stor jämfört med dödsolyckor på motorcyklar eller i personbilar. I endast tre fall hade den omkomna använt hjälm. I fyra fall av tio var vägen smalare än fyra meter. Sex av tio olyckor skedde på en väg med enskild väghållare och en fjärdedel på en väg med statlig sådan. Grus var den vanligaste beläggningstypen och nära 90 % av olyckorna var singelolyckor. Elva dödsolyckor skedde i en kurva och nio på en raksträcka. Andelen alkoholpåverkade i olyckor på raksträckor var för övrigt högre (66%) än i de övriga olyckorna. I 21 fall var den olycksdrabbade fyrhjulingen registrerad (17 som terrängskotrar och fyra som motorcyklar). I 15 dödsolyckor (58%) har fyrhjulingen vält under olycksförloppet. Följande frågeställningar relaterar till dessa olyckor. 1. Hur ser händelseförloppet ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? Dödsolyckorna skedde oftast antingen genom endast vältning av fordonet eller att fordonet välte i samband med kollision med något föremål. I två fall har fyrhjulingen vält innan kollision med annat föremål men i inget fall har fordonet vält efter en sådan kollision. Tabell 1: vältning i händelsekedjan (n=15) Endast vältning 7 47% Vältning innan kollision med fast föremål eller annat fordon 2 13% Vältning i samband med kollision med fast föremål eller annat fordon 6 40% Vältning efter kollision med fast föremål eller annat fordon 0 0% Analysen har haft fokus på den inledande händelsen till vältning, skada och dödsfall. Med begreppet inledande händelse menas det som har bidragit mest till ovan nämnda parametrar (se tabell 2 respektive 5-7). Förenklat sagt betyder den inledande händelsen till vältning att om händelsen inte hade skett så skulle troligtvis vältningen inte heller ha skett. Den inledande händelsen till vältning var dikeskörning, kollision med fast föremål (t.ex. sten eller träd), sladd eller i ett fall tekniska brister (fyrhjulingen tappade ett hjul). Analysen visade dessutom att i de fall som en fyrhjuling har vält så välte den alltid framåt eller åt antingen höger eller vänster. I inget fall välte fyrhjulingen bakåt. Tabell 2: Inledande händelse till vältning (n=15) Sladd 4 27% Dikeskörning 5 33% Kollision med fast föremål eller annat fordon 5 33% Tekniska brister på fyrhjulingen 1 7% När en hastighetsbedömning varit tillgänglig i materialet har det framkommit att fordonen i 16 fall av 18 har hållit sig inom hastighetsbegränsningen som oftast är satt till 70 km/h på de enskilda grusvägar där de flesta olyckorna skedde. I vältningsolyckorna har åtta av nio hållit sig inom hastighetsbegränsningen, se tabellerna nedan. 3

4 Tabell 3: Bedömd hastighet innan olycksförloppet kontra hastighetsgräns, samtliga olyckor (n=26) Hastighetsgräns kontra bedömd hastighet Inom hastighetsgräns Över hastighetsgräns (10-30 km/h över) Okänt 30 km/h km/h km/h km/h Cykelbana / okänt Summa Tabell 4: Bedömd hastighet innan olycksförloppet kontra hastighetsgräns, vid vältning (n=15) Hastighetsgräns kontra bedömd hastighet Inom hastighetsgräns Över hastighetsgräns (10-30 km/h över) Okänt 30 km/h km/h km/h km/h Cykelbana / okänt Summa Hur ser skademekanismen ut vid vältning i dödsolyckor med fyrhjulingar? Den inledande händelsen till skada bland samtliga olyckor var i elva fall av 26 en kollision med ett föremål (t.ex. sten eller träd) samt i ytterligare elva fall själva vältningen (se tabell 5). Kraftig kollision samt ev. ej använd hjälm angavs vara de främsta anledningarna till själva dödsfallen i olyckorna. Med kraftig kollision menas här en kollision som bedömdes vara ej överlevnadsbar. I vältningsolyckorna var orsakerna till skada i elva av 15 fall själva vältningen och i fyra fall berodde skadan på kollision med ett fast föremål (se tabell 6). Orsakerna till dödsfall i vältningsolyckorna var ej använd hjälm, fastklämning samt kraftig kollision vilket redovisas i tabell 7 nedan. Nio av 15 har fått fyrhjulingen över sig någon gång under olycksförloppet i vältningsolyckorna och sex personer återfanns under fordonet. Tabell 5: Inledande händelse till skada (n=26) Vältning 11 42% Kollision med fast föremål 8 31% Kollision med annat fordon 3 12% Sladd 1 4% Oklart 3 11% Tabell 6: Inledande händelse till skada vid vältning (n=15) Vältning 11 73% Kollision med fast föremål 4 27% 4

5 Tabell 7: Inledande händelse till dödsfall vid vältning (n=15) Ej rätt använd hjälm 4 27% Fastklämd under fordonet 5 33% Kraftig kollision 4 27% Oklart 2 13% 3. Vilken typ av fyrhjulingar är inblandade i dödsolyckor med fyrhjulingar? Av de ursprungliga 26 dödsfallen välte fyrhjulingen i 15 fall. Av de 21 terrängmaskinerna och fem motorcyklarna välte tolv respektive tre fordon. Oavsett registreringstyp är samtliga modeller i princip designade för terrängen. Tabell 8: Fyrhjulingar som varit inblandade i vältningsolyckor (n=14, omkomna=15) märke modell årsmodell registrerad som Artic Cat 300 4X TGSK BRP Outlander 400 4x TGSK Honda TRX TGSK Kawasaki KVF 300 A 2001 TGSK Kawasaki KVF 360 A TGSK Polaris Sportsman TGSK National Extreme 2005 MC Polaris 4x4 L/C 1990 TGSK Polaris Sportsman 500 EF 2007 TGSK Suzuki LT-F4WD 1991 TGSK Yamaha YFM TGSK Yamaha YFM TGSK Yamaha YFM 350 R 2005 MC Yamaha 350, okänd modell okänt TGSK 4. Hur många liv skulle kunna ha räddats om alla fyrhjulingar varit utrustade med skyddssystem mot vältning? Baserat på det analyserade materialet görs bedömningen att ett liv skulle ha kunnat räddas om fyrhjulingsåkarna hade använt hjälm och om fyrhjulingarna varit utrustade med vältningsskyddssystem. Kombinationen av de två är inte linjär eftersom att både hjälmanvändning och vältningsskyddssystem överlappar varandra i vissa fall, det vill säga att de är relevanta i samma olycka. Tabell 9: Bedömd potential av hjälmanvändning i kombination med vältningsskyddssystem (n=26) potential räddade liv Rätt hjälmanvändning % 27% Vältningsskyddssystem % 42% Rätt hjälmanvändning + vältningsskyddssystem % 58% 5

6 Slutsatser och diskussion Syftet med projektet var att djupstudieanalysera vältning i samband med färd på fyrhjulingar i vägtrafiken vilket skulle bidra till djupare kunskap om vältningsproblematiken i verkliga olyckor för att bl.a. kunna utveckla ett skyddsutrustningssystem vid Designhögskolan, Umeå Universitet, som tagit del av analysens resultat. Ett slutsatser dras och diskuteras i följande punkter. Analysen visar att fyrhjulingarna nästan alltid har hållit sig inom hastighetsbegränsningen i dödsolyckorna. En förklaring till detta kan vara att de flesta fyrhjulingar är byggda för att endast kunna uppnå en viss hastighet (även mc-registrerade fyrhjulingar har en maxhastighet runt 80 km/h). Den hastigheten är oftast inte lika hög som vägens hastighetsbegränsning (vanligtvis enskild väg med hastighetsgräns 70 km/h) vilket gör att olycksutredarens bedömning nästan alltid blir att fyrhjulingen har kört inom vägens hastighetsgräns. Resultaten visar även att dödsolyckorna skett i relativt låga hastigheter jämfört med dödsolyckor på motorcykel. En förklaring till detta kan vara den låga en hjälmanvändning (endast tre av 26 omkomna hade hjälm) som gör personerna på fyrhjuling än mer oskyddade. Även sidoområdet kan delvis ha bidragit då detta inte är särskilt förlåtande på enskilda grusvägar i skogen. Enligt materialet är olycksrisken med fyrhjulingar hög på grund av en hög alkoholpåverkade förare (54%), som är högre jämfört med både motorcykel och personbil. Två tredjedelar av de omkomna utan hjälm var dessutom alkoholpåverkade. Samtliga olyckor skedde under fritiden. Av de 26 olycksdrabbade personerna har 15 omkommit i en olycka där fyrhjulingen har vält. Av dessa 15 har elva skadats på grund av själva vältningen. De övriga fyra skadades till följd av kollision med något föremål (t.ex. sten eller träd). Vältningsolyckor med fyrhjulingar skiljer inte sig från övriga fyrhjulingsolyckor när det gäller hastighet, alkohol och hjälmanvändning. Inga dödsolyckor i trafiken har skett där fyrhjulingen har vält bakåt. Detta kan förmodas vara en vanligare företeelse i terrängen då fyrhjulingen kör på branta backar eller över något hinder som t.ex. timmer. De flesta fyrhjulingar inblandade i dödsolyckor var registrerade som terrängskotrar. De flesta fordonen var relativt nya vilket förmodligen kan förklaras med det ökade et nyregistrerade fyrhjulingar under de senaste åren. Inga av de gatumaskinerna som nyligen kommit ut på marknaden har ännu varit inblandade i dödsolyckorna. Enligt analysen skulle mellan fem och sju (19% 27%) liv ha räddats om fyrhjulingsåkarna hade använt hjälm på ett korrekt sätt. Denna bedömning är säker eftersom att den baseras på obduktionerna som utförs efter varje dödsolycka i trafiken. Ett effektivt system som skyddar åkaren under vältningen bedöms ha en potential av åtta till elva liv (31%-42 %). Kombinationen av båda skyddsutrustningarna bedöms ha kunnat rädda mellan 13 och 15 liv (50 % -58 %). Baserat på analysen av 25 verkliga olyckorna med dödlig utgång bedöms alltså att ett vältningsskyddssystem har en stor potential, speciellt i kombination med hjälmanvändning. Tidigare analyser har redan redovisat låg hjälmanvändning som ett problem tillsammans med vältningsproblematiken. Eftersom att en fyrhjuling per definition är ett terrängfordon med hög tyngdpunkt så har den en större risk att välta. Förbättrad stabilitet, genom t.ex. antisladdssystem, skulle kunna förhindra vältning i olyckor med fyrhjulingar i vissa fall. Denna analys redovisade att fyra av 15 vältningsolyckor orsakades av sladd på vägen. Även om effektiviteten av antisladdsystemet i vältningsolyckor redan har bevisats för stadsjeepar (s.k. SUV som också har en hög tyngdpunkt) så återstår det att se om och hur detta skulle kunna vara aktuellt för fyrhjulingar. Den nationella Mc- och mopedstrategin skulle kunna vara ett lämpligt tillfälle för spridning och användning av dessa resultat. I nuläget ingår dock inte fyrhjulingar i strategin. Stort tack för värdefulla synpunkter till Lars Johansson vid Designhögskolan, Umeå Universitet och Maria Olai, olycksutredare vid Vectura. 6

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna

Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

2009-01-23 Vägverket 1. Presentation av Fyrhjulings-OLA

2009-01-23 Vägverket 1. Presentation av Fyrhjulings-OLA 2009-01-23 Vägverket 1 Presentation av Fyrhjulings-OLA 2009-01-23 Vägverket 2 Upplägg Kort inledning, Karin Clarström, Vägverket Presentation av fakta, P-O Bylund, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Presentation

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka!

Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Säkerhet på fyrhjulingar ska öka! Ny gemensam strategi ska visa vägen Jörgen Persson Trafikverket Peter Lundqvist SLU Alnarp 2 2015-03-17 300000 264 455 250000 200000 150000 148 216 ATV Quad Snöskoter

Läs mer

Vad är r en fyrhjuling?

Vad är r en fyrhjuling? Vad är r en fyrhjuling? Forskare, Per-Olof Bylund, Akut- och katastrofmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Forskningsassistent, Kristin Ahlm Institutionen för f r Rättsmedicin, R Umeå

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade 1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor.

Oktober Tabell 1. Dödsolyckor på MC , utan körkort jämfört med alla dödsolyckor. Oktober 2015 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna. Man tar inte onödiga risker och man njuter av att köra motorcykel. Att ha ett giltigt körkort när man kör motorcykel är

Läs mer

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman

Läs mer

Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0

Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped. Underlag 2.0 Olycksutveckling och djupstudier av dödsolyckor på motorcykel och moped Underlag 2.0 Mc, Moped - olycksutveckling Utveckling av antalet omkomna per trafikantkategori 450 400 350 300 250 200 150 100 Bilister

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:

Läs mer

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta PUBLIKATION 26:14 L A LågflödesOLA Objektiva fakta Region Norr 26 Titel: LågflödesOLA Objektiva fakta Författare: Magnus Larsson och Anna-Lena Henriksson, Vägverket Region Norr Publikation: 26:14 Utgivningsdatum:

Läs mer

Ökad säkerhet på fyrhjulingar

Ökad säkerhet på fyrhjulingar Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi version 1.0 för åren 2014-2020 STHR S v e r i g e s Terräng Hjulingsutbildares Riksorganisation Titel: Ökad säkerhet på fyrhjulingar Gemensam strategi version

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision i kurva Sammanfattning av händelsen Trafikolycka mellan två personbilar. Vid räddningstjänstens framkomst var en person fastklämd och fick med

Läs mer

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2014.01010 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E16 i höjd med Storvik. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande

Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor 2000-2006 Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Publikation: Mopedolyckor efter EU-mopedens införande Analys av mopedolyckor

Läs mer

Motorcykelolyckor med dödlig utgång. Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003

Motorcykelolyckor med dödlig utgång. Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE 2000-2003 PUBLIKATION 2005:82 Motorcykelolyckor med dödlig utgång Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2003 Utgåva 2 1 DJUPSTUDIER ÖVER MC-OLYCKOR I SVERIGE

Läs mer

2 2010-04-21. Mc - allmänt

2 2010-04-21. Mc - allmänt Olycksutveckling Mc 2 2010-04-21 Mc - allmänt Antal motorcyklar i trafik 1990-2009 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Antalet motorcyklar i trafik har fördubblats de senaste 10 åren. 3 2010-04-21

Läs mer

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka E45 Fagerdal Dnr

Olycksundersökning. Trafikolycka E45 Fagerdal Dnr Olycksundersökning Trafikolycka E45 Fagerdal 2011-10-12 Dnr 450.2012.01024 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Utförare... 3 Sammanfattning av händelseförlopp och konsekvenser av

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2005-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2-4-1 2-9-31 Sammanfattning Denna rapport har i jämförelse med den

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0

Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0 Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 1.0 Målsättning: Visa på hur antalet omkomna ska minskas med 50% och allvarligt skadade med 25% till 2020. 1 2015-11-18

Läs mer

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017

Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2. På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Presentation av kunskapssammanställningarna Dödsolyckor i arbetslivet, 1 och 2 På konferensen Att förebygga dödsolyckor 5 maj 2017 Kunskapssammanställning Dödsolyckor i arbetslivet Bengt Järvholm Ulf Björnstig

Läs mer

SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010

SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010 SMC:s enkät om motorcyklar med kopplingsanordning, 16 juni- 8 augusti 2010 Bakgrund Sedan 29 april 2009 är det i stort sett omöjligt att få en motorcykel godkänd med kopplingsanordning vid registreringsbesiktning.

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01044 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka E4an norr om Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Olycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors

Olycksutredning. - Utökad olycksutredning. Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors Sida 1(7) 2016-11-14 2016-001059 Olycksutredning - Utökad olycksutredning Trafikolycka på E16 mellan Storvik och Hofors 2016-09-22 Utredare: Magnus Östlund Brandinspektör Gästrike Räddningstjänst Sida

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér

RÄDDNINGSTJÄNSTEN FINSPÅNG. Olycksundersökning Trafikolycka. Handläggare: Daniel Svanér Olycksundersökning Trafikolycka Handläggare: Daniel Svanér Dokumentation information Ärende Olycksundersökning trafikolycka Handläggare DS Daniel Svanér Kvalitetsgranskare PK Peter Kindblom Räddningstjänsten

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 512.2012.01042 Sida 1(8) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka Gävlevägen. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Säker användning av fyrhjulingar i lantbruk

Säker användning av fyrhjulingar i lantbruk Bilaga 1 Säker användning av fyrhjulingar i lantbruk Slutrapport SLO-fonden V12-0027-SLO Qiuqing Geng och Niklas Adolfsson 2013 1 Bakgrund Under de senaste åren har användningen av fyrhjulingar som arbetsredskap

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-05 Minnesanteckningar från GNS möte nr 133,

Läs mer

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01

Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 Rapport Enkät kring skyddsutrustning vid motorcykel- och mopedolyckor SMC Uppsala i samarbete med NTF Uppsala län. Akademiska Sjukhuset 2004/05-04-01 2004/05-09-30 Sammanfattning Resultaten i denna rapport

Läs mer

Arbetssäkerhet på fyrhjuling

Arbetssäkerhet på fyrhjuling Arbetssäkerhet på fyrhjuling Aktuellt forskningsprojekt Björn Edlund Doktorand Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skogens biomaterial och teknologi Telefon: 070-270 19 78 bjorn.edlund@slu.se,

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr 2016-000001 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka på Utmarksvägen i Gävle. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov Säkrare vägar och gator för motorcyklister En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov 1 2 Motorcyklister har andra behov än bilister Syfte Dokumentet beskriver motorcyklisternas särskilda behov

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011

Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011 Trygg mopedkörning Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2011 Mopedkörningens popularitet ökar Antalet skadade mopedister

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Läs mer

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling

Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling 1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt

Läs mer

Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg

Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg VTI pm Dnr: 2013/0474-8.3 2015-02-17 www.vti.se Kartläggning av personskadeolyckor med fyrhjulingar på väg Åsa Forsman Susanne Gustafsson VTI pm VTI pm Förord Det här projektet har finansierats av bidrag

Läs mer

Bra att veta om fyrhjulingar

Bra att veta om fyrhjulingar Bra att veta om fyrhjulingar Foto brp sweden Reglerna för fyrhjulingar är komplicerade och skiljer sig åt mellan olika fordonstyper. Gemensamt är dock att det är förbjudet att köra fyrhjuling i terräng.

Läs mer

Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling

Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling Rapport nr 131 Sofia Hansson Kristin Ahlm Per-Olof Bylund Olycksanalysgruppen Akut- och katastrofmedicinskt centrum Norrlands universitetssjukhus,

Läs mer

Ökad säkerhet på motorcyklar och mopeder. Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0

Ökad säkerhet på motorcyklar och mopeder. Gemensam strategi för åren 2010-2020, version 1.0 å p t e h r e k ä s d a k Ö d e p o m h c o l e k y c n 1.0 motor 020, versio Geme 010-2 2 n e r å r ö f i g nsam strate Titel: Publikationsnummer: 2010:039 Utgivningsdatum: 2010-04 Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard i Hallands län, Dnr TRV 2016/19427

Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard i Hallands län, Dnr TRV 2016/19427 Till trafikverket@trafikverket.se Jimmy.janske@trafikverket.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard

Läs mer

Köra fyrhjuling. Du har väl koll på reglerna...... och riskerna?

Köra fyrhjuling. Du har väl koll på reglerna...... och riskerna? Köra fyrhjuling Du har väl koll på reglerna...... och riskerna? Mars 2015 2 KÖRA FYRHJULING Intresset för fyrhjulingar ökar och för dig som kör fyrhjuling är det viktigt att känna till vilka regler som

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Polisen och Trafikförsäkringscentralen Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor

Läs mer

Effekter av åtgärder för en säker tung trafik

Effekter av åtgärder för en säker tung trafik Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Effekter av åtgärder för en säker tung trafik Djupstudieanalys av olyckor med tunga lastbilar Effekter av

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge. Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt

Läs mer

Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte.

Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Några fakta om alkohol, hastighet och bilbälte. Säkerheten i vägtransportsystemet bestäms av ett antal väl definierade säkerhetsfaktorer eller indikatorer som var för sig och gemensamt bygger upp en säkerhetsnivå.

Läs mer

RAPPORT. Maj 2009 LAGLIG ANVÄNDNING AV FYRHJULING (ATV) HANDBOK. Framtagen av SMP Svensk Maskinprovning AB med finansiering från SLO-fonden

RAPPORT. Maj 2009 LAGLIG ANVÄNDNING AV FYRHJULING (ATV) HANDBOK. Framtagen av SMP Svensk Maskinprovning AB med finansiering från SLO-fonden RAPPORT Maj 2009 LAGLIG ANVÄNDNING AV FYRHJULING (ATV) HANDBOK Framtagen av SMP Svensk Maskinprovning AB med finansiering från SLO-fonden S M P S V E N S K M A S K I N P R O V N I N G A B SMP Uppsala:

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING 1 UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL Anledning till undersökningen: Trafikolycka/viltolycka Larmnr : 11-277 Lv 1753 Hindås - Edsås Uppdragsgivare: Undersökning utförd: Bilagor: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund,

Läs mer

Mopedolyckor. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 585

Mopedolyckor. Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 585 Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2 Rapport nr. 8 Mopedolyckor - Ungdomars attityder till mopeder Daniel Andreou Pär Danielsson Abstract Antalet

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler 2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till

Läs mer

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets

Läs mer

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Bakgrund En tredjedel av alla arbetsrelaterade dödsolyckor 2015 hände i trafiken. Trafikolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor.

Läs mer

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn

Åtgärder för att öka körförmågan med sidvagn MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr 512.2014.01350: Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka i rondell Årsundavägen/Hamngatan i Sandviken. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663

Läs mer

Ökad säkerhet på motorcykel och moped. Gemensam strategi version 3.0 för åren 2016-2020

Ökad säkerhet på motorcykel och moped. Gemensam strategi version 3.0 för åren 2016-2020 Ökad säkerhet på motorcykel och moped Gemensam strategi version 3.0 för åren 2016-2020 Kontaktuppgifter Cykel Motor och Sportfackhandlarna 08-505 970 41 www.csrservice.se Moped och Motorcykelbranschens

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling 1992-2007

Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling 1992-2007 Dödliga skadehändelser i samband med färd på fyrhjuling 1992-2007 Rapport nr 141 Kristin Ahlm Per-Olof Bylund Sofia Hansson Enheten för rättsmedicin, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering,

Läs mer