Utveckling av metod. Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av metod. Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet"

Transkript

1 1 Utveckling av metod Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet Skyltfondsprojekt TRV2011/13351 Anna-Lena Andersson, socionom, med.dr. Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska Akademin Bilaga Detta projekt är en vidareutveckling av Skyltfondens projekt Psykosociala djupstudier TRV2010/17272A, vars sammanfattning bifogas som bilaga sist i denna rapport.

2 2 TRV2011/13351 UTVECKLING AV METOD PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER PÅ SUICIDKLASSNING I TRANSPORTSYSTEMET Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. SAMMANFATTNING Bakgrund Självmord är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och enligt Socialstyrelsens statistik publicerad uppgår antalet självmord i åldersgruppen 15 år och äldre år 2012 till personer. Detta antal baserar sig på statistik från dödsorsaksregistret och omfattar säkra och osäkra självmord. Den officiella siffran på säkra självmord år 2012 är personer. På uppdrag av Trafikanalys särredovisas sedan år 2010 antalet självmord i vägtrafiken. En arbetsgrupp ledd av Kenneth Svensson, Trafikverket, i vilken undertecknad ingår, bildades år 2010 för att ta fram en metod bestående av kriterier och en klassifikationsskala för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet [1]. Det stod tidigt klart att det fanns ett antal trafikolyckor med dödlig utgång och där misstanke om självmord fanns, men där underlaget i djupstudieklienten var otillräckligt för suicidklassning. Med denna bakgrund testades metoden för psykosociala djupstudier i syfte att fördjupa och komplettera informationen om de dödsfall där misstanke om självmord fanns. Syfte Syftet med detta Skyltfondsprojekt var att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Material Trehundratjugotvå personer omkom under år 2012 i vägtrafikolyckor. Femtio av dem specialstuderades utifrån misstanke om suicid från olycksutredare eller genom sökning i Trafikverkets databas djupstudieklienten. Metod Kontakt och genomgång med Trafikverkets olycksutredare och med ansvarig utredande polis för aktuellt dödsfall. Tillsammans med polis har bedömning gjorts om kontakt med närstående skulle tas samt förmedling av kontakt. Granskning av data i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant genomfördes. Inventering av dokument i djupstudieklienten såsom obduktionsprotokoll, foton, material från polis, pressklipp mm genomfördes. Intervju/samtal med närstående, samt informationsbrev skickades. Samtalet har i olika grad innehållit uppgifter om socioekonomisk bakgrund, körkortsfrågor, orsak till färden, väg- och fordonsvana, väglag, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, vårdkontakter, riskbeteende, alkohol, droger och mediciner, livsstress och aktuell livssituation, tidigare psykisk ohälsa, suicidalitet eller suicidal kommunikation. I vissa fall har journalanteckningar gåtts igenom. De aktuella fallen har sedan tagits upp av arbetsgruppen. En första omgång med klassning genomfördes utan tillgång till den psykosociala specialgranskningen och med

3 3 enbart djupstudieklientens data och material som underlag. Efter klassning har sedan undertecknads sammanställning presenterats och ny klassning har gjorts för att validera huruvida metoden tillfört mer underlag för annan klassning. Resultat Den psykosociala granskningen ledde till att 14 (4 %) fler suicid kunde identifieras år Totalt klassades 36 (11 %) av dödsfallen i vägtrafiken detta år som suicid enligt nivå 1 och 2 [1]. De psykosociala granskningarna resulterade i att 18 fall korrigerades. För 17 av fallen korrigerades bedömningen uppåt, i ett fall nedåt. Tre av nivå 2-klassade suicid och ett nivå 3-klassat dödsfall kunde klassas som nivå 1, då utredningen ledde till att arbetsgruppen fick information om att avskedstagande via brev, telefon eller annat jämförbart sätt framkom. Arbetsgruppens klassning före psykosocial granskning med enbart djupstudieklienten uppgifter som underlag Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 7 % Klassas som suicid Arbetsgruppens klassning efter genomgång av psykosocial granskning samt med djupstudieklienten uppgifter som underlag gäller år Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 11 % Klassas som suicid Rapportering till Transportstyrelsen och senare till Trafikanalys gjordes Konklusion Detta projekt visar att genom att studera den sammanlagda informationen från djupstudieklienten tillsammans med resultat från de psykosocial granskningen har antalet dödsfall som klassats som självmord ökat. Det är av stor vikt att fortsätta suicidklassningsarbetet i arbetsgruppen och för att få jämförbar statistik med år 2012 även komplettera med de psykosociala granskningarna i framtiden. Trafikverket bör fortsätta med att försöka försvåra och förhindra att självmord sker i transportsystemet genom fysiska åtgärder, men även grunda sina åtgärder på kunskap om hur självmordsnära personer tänker och agerar. På samma sätt som åtgärder och metod för suicidklassning bör användas trafikslagsövergripande, bör arbetet med självmordsprevention genomföras myndighetsövergripande och kunskapsövergripande.

4 4 SLUTRAPPORT Bakgrund Enligt Socialstyrelsen begick år 2012, personer i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. Socialstyrelsen anser att självmord går att förhindra. Ett sätt att förhindra självmord är att ge rätt vård i rätt tid av underliggande psykiska störningar och missbruk eller beroende. Ett annat sätt är att utbilda läkare och andra nyckelpersoner om effektiva sätt att förhindra självmord. Ett tredje sätt är att minska tillgången till dödliga medel och metoder för självmord. För att arbeta med suicidprevention krävs kunskap om problemets storlek och hur problemet ser ut. På uppdrag av Trafikanalys särredovisas sedan år 2010 antalet självmord i vägtrafiken. En arbetsgrupp ledd av Kenneth Svensson, Trafikverket, i vilken undertecknad ingår, bildades år 2010 för att ta fram en metod bestående av kriterier och en klassifikationsskala för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet [1]. Det stod tidigt klart att det fanns ett antal trafikolyckor med dödlig utgång och där misstanke om självmord fanns, men där underlaget i djupstudieklienten var otillräckligt för suicidklassning. Med denna bakgrund testades metoden för psykosociala djupstudier i syfte att fördjupa och komplettera informationen om de dödsfallen där misstanke om självmord fanns. Syfte Syftet med detta Skyltfondsprojekt var att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Material De dödsfall där Trafikverkets olycksutredare misstänkte självmord rapporterades till undertecknad för specialgranskning. Vidare gjordes en sökning i Trafikverkets databas djupstudieklienten av fall som blivit klassade som Ja eller okänt. För fall som blivit klassade som Ej valt eller Nej har en fritextsökning genomförts med sökorden suicid, självmord, självförvålla, självtillfoga, avsiktlig, medveten, beröva, dep. Totalt omkom 322 personer i vägtrafiken år 2012[2]. Femtio av dödsolyckorna i vägtrafik år 2012 specialstuderades utifrån misstanke eller sökning i databasen. Metod Kontakt och genomgång med Trafikverkets olyckutredare och med ansvarig utredande polis för aktuellt dödsfall. Tillsammans med polis har bedömning gjorts om kontakt med närstående skulle tas samt förmedling av kontakt. Granskning gjordes av data i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Inventering av dokument i databasen såsom obduktionsprotokoll, foton, material från polis, pressklipp mm. Intervju/samtal med närstående, samt informationsbrev skickades. Samtalet har i olika grad innehållit uppgifter om socioekonomisk bakgrund och livssituation, körkortsfrågor, orsak till färden, väg- och fordonsvana, väglag, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, vårdkontakter, riskbeteende, alkohol, droger och mediciner, livsstress och aktuell livssituation, tidigare psykisk ohälsa, suicidalitet eller suicidal kommunikation. I vissa fall har journalanteckningar rekvirerats.

5 5 Sammanställning av uppgifter och suicidklassning enligt metod för suicidklassning [1] har gjorts av undertecknad enligt nedanstående klassning Den samlade bilden Nivå 1 visar att dödssättet var suicid kräver avskedsbrev eller motsvarande Nivå 2 talar starkt för att dödssättet var suicid näst intill säkert suicid, men avsikten bedöms huvudsakligen utifrån evidens i omgivningen. Nivå 3 kan inte avgöra om dödssättet var suicid eller resultatet av en olyckshändelse informationen är inte tillräcklig för att kunna avgöra om händelsen är suicid eller olycksfall Nivå 4 talar starkt för att dödssättet var olycksfall näst intill säkert olycksfall Nivå 5 visar att dödssättet var olycksfall säkert olycksfall De aktuella fallen har sedan tagits upp av arbetsgruppen bestående av Adam Berkowicz, Rättsmedicinalverket, Tomas Fredlund, Transportstyrelsen, Kenneth Svensson och Erik Lindberg, Trafikverket och Anna-Lena Andersson, Sahlgrenska Akademin/Skyltfonden (undertecknad). En första omgång med klassning genomfördes utan tillgång till den psykosociala specialgranskningen och med enbart djupstudieklientens data och material som underlag. Efter klassning har sedan undertecknads sammanställning presenterats och ny klassning har gjorts för att validera huruvida metoden tillfört mer underlag för annan klassning. Vid svårbedömda fall har Jan Beskow, Suicidprevention i Väst och Heléna Rådbo, Karlstads universitet konsulterats. Resultat Tabell I Arbetsgruppens klassning före psykosocial granskning med enbart djupstudieklienten uppgifter som underlag Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 7 % Arbetsgruppens klassning efter genomgång av psykosocial granskning samt med djupstudieklienten uppgifter som underlag gäller år Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 11 % Klassas som suicid Klassas som suicid

6 6 Förändring pga. extra information från den psykosociala granskningen Totalt omkom 322 personer i vägtrafiken år 2012, varav 36 personer till följd av självmord. Den psykosociala granskningen ledde till att 14 (4 %) fler suicid kunde identifieras. Fyra av nivå 2-klassade suicid kunde dessutom klassas som nivå 1, då utredningen ledde till att arbetsgruppen fick information om att avskedstagande via brev, telefon eller annat jämförbart sätt framkom. När materialet har sammanställdes presenterades resultaten av undertecknad i Stockholm på Trafikanalys och med representant från Transportstyrelsen. Dessa resultat har sedan utgjort underlag för Trafikanalys offentliga statistik över suicid i vägtrafiken år Diskussion Självmordsproblematiken är mångfasetterad. Det finns en utbredd missuppfattning att självmord inte kan förhindras och att en person som bestämt sig för att ta sitt liv alltid genomför handlingen. I verkligheten finns en djup ambivalens inför en självmordshandling, där den självmordsnära personen upplever sin situation så ohållbar och smärtsam att ingen annan utväg finns. Förutom den personliga tragedin för den som begår självmord och för personens närstående, påverkar det även arbetsmiljön för bl. a. lastbilschaufförer, lokförare, insatspersonal och sjukvårdspersonal. Självmord i transportsystemet innebär även en kostnad i kapital och tid i samband med trafikstopp. År 2012 konstaterades att 36 personer, dvs. 11 % av de omkomna i vägtrafiken omkommit till följd av självmord. Klassning av antalet självmord på järnväg är något mer oprecis då suicidklassning inte görs på samma sätt som inom vägtrafik. Transportanalys har dock beräknat att omkring 80 % av omkomna i bantrafiken, dvs. 93 personer, omkom pga. självmord [3]. En frågeställning i samband med att antal fall av suicid i vägtrafiken ökade år 2012 var om antalet suicid generellt ökade i Sverige oavsett metod. Enligt prognos från Socialstyrelsen antas antal personer som dör i suicid minska fram till år 2020, samt att ökningen som skedde mellan 2011 och 2012 kan bero på slumpen. Självmord i Sverige Självmordstalet för år 2011 var 17.5 per invånare, vilket är det lägsta sedan år Under 2012 ökade självmordstalet till 19.2 vilket motsvarar en ökning med 145 självmord. Den totala ökningen beror huvudsakligen på 50 fler självmord bland män mellan år, och 63 fler självmord bland män över 65 år. Ökningen kan bero på den slumpässiga variationen i självmordstal. En längre tids observation krävs för att utesluta ett trendbrott. En statistisk prognosanalys utförd av NASP för tidsperioden visar att den nedåtgående trenden i självmord kan förväntas fortsätta [4]. Antal döda per , Riket, ålder enligt statistik Socialstyrelsen. Diagnos Kön År X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor

7 7 Dödsorsaksstatistik, antal döda, Riket, ålder Diagnos Kön X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Båda könen Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Båda könen Den observerade trenden ( ) och framtida prognosen ( ) för suicid i Sverige Den röda linjen visar de rapporterade självmordstalen (per invånare) mellan Som synes varierar självmordstalen något från år till år, men den generella trenden är nedåtgående även om den börjat plana ut något under senare år. Den blåa linjen visar den fortsatta prognosen för kommande år, och baseras på den hittillsvarande trenden (och årliga variationen). Enligt denna prognos kommer suicidtalen i Sverige att fortsätta sjunka under perioden Ökningen som skedde mellan kan alltså bero på slumpen, och kan t.ex. jämföras med den som skedde mellan [4]. Efter genomgång av fulbordade suicid i detta projekt framkommer i regel de psykosociala bakgrundsorsakerna till självmord varför åtgärder inom detta område borde få mer uppmärksamhet och beaktas i arbetet med att uppnå de transportpolitiska målen. Vid ett möte i Oslo med de olika trafikverken i Norge, Finland, Danmark, Island och Sverige presenterade undertecknad arbetsgruppens Metod för suicidklassning av dödsfall i

8 8 transportsystemet [1] samt arbetssättet med psykosocial granskning. Det visade sig att de andra länderna inte hade en enhetlig metod för suicidklassning, utan i stor utsträckning baserade sin statistik på polisens bedömning. För att få en mer jämförbar statistik i Norden skulle arbetsgruppens och resultaten från detta Skyltfondsprojekt kunna användas. Även om man i samhället de senaste åren börjat uppmärksamma självmordsproblematiken i diskussionen, finns det fortfarande mycket tabuering omkring ämnet [5]. För att kunnat arbeta med självmordsprevention krävs kunskap om problematiken samt om hur stort problemet är. Konklusion Ett strukturerat arbete har påbörjats år 2010 avseende suicidklassning i vägtrafiken utifrån uppgifter och dokument som Trafikverkets olycksutredare registrerat i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Trots att olycksutredare emellanåt haft stark misstanke om att dödsfallet berott på suicidhandling, har information som styrkt detta varit otillräcklig, vilket lett till ett mörkertal och en osäkerhet angående hur stort problemet egentligen är. Detta projekt har visat att genom att studera den sammanlagda informationen från djupstudieklienten tillsammans med resultat från de psykosocial granskningen har antalet dödsfall som klassats som självmord ökat. Det är av stor vikt att fortsätta suicidklassningsarbetet i arbetsgruppen och för att få jämförbar statistik med år 2012 även komplettera med de psykosociala granskningarna i framtiden. Det kommer alltid att finnas ett visst antal dödsfall där misstanke om egen vald handling föreligger inom samtliga dödsorsaksområden som förblir osäkra. Ju mindre mörkertal, desto säkrare underlag finns dock för det suicidpreventiva arbetet. Trafikverket bör fortsätta med att försöka försvåra och förhindra att självmord sker i trafiken genom fysiska åtgärder, men även bygga sina åtgärder på kunskap om hur självmordsnära personer tänker och agerar. På samma sätt som åtgärder kan användas trafikslagsövergripande, kan även arbetet med självmordsprevention genomföras myndighetsövergripande och kunskapsövergripande. Framtiden Detta projekts syfte har varit att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Enligt planerna skall även en kartläggning av bakgrundsfaktorer och orsakssamband som legat till grund för suicidklassningarna göras, men det omfattas inte av detta projekt. Referenser 1. Metod för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. Suicidklassning av 2008 och 2009 års dödsfall i vägtrafiken. Trafikverkets publikation 2011:128. ISBN: Vägtrafikskador Statistik 2013:9. Trafikanalys. 3. Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4. Trafikanalys. 4. Dödsorsaksstatistik, Socialstyrelsens statistikdatabas, Självmord och självmordsprevention. Beskow, J. (red). 2000, Studentlitteratur. ISBN Tack till Kenneth Svensson och Claes Tingvall, Trafikverket samt till Jan Beskow, Suicidprevention i Väst för värdefulla synpunkter och engagerande samtal i detta svåra ämnesområde.

9 9 Bilaga TRV2010/17272A PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. SAMMANFATTNING Bakgrund Trafikverket genomför sedan 1997 djupstudier av alla vägtrafikolyckor i Sverige med dödlig utgång. Djupstudierna syftar till att samla in data avseende fordon, väg och trafikant för att få en så komplett bild som möjligt av vad som hänt före, under och efter trafikolyckorna. Underlaget används sedan av Trafikverket och andra myndigheter för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Syfte Syftet med detta projekt har varit att utveckla, pröva och utvärdera en metod som skall komplettera nuvarande djupstudier med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. Genom att höja kvaliteten på informationsunderlaget avseende trafikantbeteende bidra till att nå Nollversionens mål. Hypotes Idag finns bra rutiner för djupstudier av fordon och väg. Avvikelsehantering görs även när det gäller trafikanten, men behöver kompletteras. Kan psykosociala faktorer avseende den omkomne förklara omständigheter och olycksförlopp? Kan man utveckla en metod för att kartlägga dessa och förbättra avvikelsehanteringen när det gäller trafikanten? Material och metod Totalt analyserades 46 olyckor på djupstudiemöten under år 2011 i region Väst. Intervjuer har genomförts för 44 olyckor med närstående till den avlidne, samt i vissa fall med andra inblandade i olyckan, såsom t ex överlevande person i olycksfordonet eller annan trafikant t ex. föraren av lastbil med vilken den avlidne kolliderade. I en olycka genomfördes flera intervjuer med utredande polis. Intervjun med närstående innehöll frågor om socioekonomiska bakgrundsfaktorer, dagsläget hos föraren samt frågor om biopsykosociala faktorer, t ex trötthet/sömnbrist, fysisk och psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinderpåverkan av medicinering, alkohol och droger mm. Andra områden som togs upp var riskbeteende, suicidalitet, livsstress och övriga frågor om den omkomnes livssituation. I denna rapport används ordet intervju, men en annan benämning kan lika gärna var ett samtal, i vilket projektansvarig navigerat mellan olika, för den aktuella olyckan adekvata frågeområden. Projektansvarig har förutom intervjuer sammanställt underlag från Trafikverkets djupstudieutredare, djupstudieklient, utredande polis, obduktionsprotokoll, samt i vissa fall journaler från Hälso- och sjukvård beroende på tillgång och behov. Efter samtal med närstående har även informationsbrev skickats till vederbörande om projektets syfte, innehåll och med kontaktuppgifter till projektansvarig. Sammanställningarna har kompletterats på djupstudiemöten.

10 10 Resultat En fungerande metod har tagits fram, som i majoriteten av dödsolyckorna som undersöktes ledde till en ökad förståelse för händelseförloppet och komplettering av avvikelsehanteringen. Man kan grovt dela in olycksorsakerna i följande områden Demens, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, vanligtvis äldre förare - (fyra fall) Neuropsykiatriska funktionshinder - (18 fall) Påverkan eller missbruk av alkohol och/eller narkotika (15 fall) Suicidalitet och psykisk ohälsa (fem fall) Trötthet (en till två fall) Distraktion och ouppmärksamhet (åtta fall) Ovana vid fordonet och/eller olovlig körning (fyra fall) Körkortsinnehav (Kort tids innehav av körkort, två fall samt körkort taget i annat land än Sverige, ett fall) Dåligt väglag med bristande hastighetsanpassning (fem fall) Att mer ingående redogöra för hur ofta någon av dessa faktorer i väsentlig grad bidragit till olycksförloppet har inte ingått i uppdraget. I flera fall kan mer än en av faktorerna antas samverka. Antal fall inom parantes, är en grov skattning av hur ofta några av faktorerna bidragit i väsentlig grad i de 44 fallen där intervju genomförts. Diskussion Projektet syfte har varit att ta fram en fungerande metod med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. I ett flertal av intervjuerna har det framkommit att en stor del av de omkomna troligtvis haft någon form av neuropsykiatrisk problematik, som kunnat förklara riskfyllt eller bristande körbeteendet, missbruk, psykisk ohälsa, olovlig och/eller olaglig körning mm. Även om det är väl känt att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är förknippat med ökad risktagning och ibland olämplighet som trafikant, har den höga andelen i detta material förvånat projektansvarig. Då syftet med detta projekt inte varit att kartlägga detta, får dessa resultat ses som bifynd. Konklusion Trafikverkets djupstudieutredningar behöver kompletteras med tillförlitliga uppgifter om trafikantens psykiska egenskaper, psykosociala situation och bakgrund för att öka förståelsen för varför olyckan hänt och konsekvenser. Om detta skall kunna uppfyllas måste de kompletteras med ytterligare underlag avseende trafikantavvikelser.brister i Hälso & sjukvården är ytterligare en faktor i samband med trafikanten som skulle kunna identifieras i Trafikverkets djupstudieavvikelsehantering. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att fördjupa kunskapen om trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. För att nå Nollvisionens mål krävs förutom systematiskt kvalitetsarbete avseende vägutformning och fordonsutformning även djupare kunskap om trafikantbeteende. Fortbildning inom ämnet behövs för djupstudieutredare och för trafikpoliser samt annan personal inom berörda myndigheter och organisationer i syfte att optimera kvaliteten på information i djupstudieklienten, som sedan används till uttag av statistik samt forskning. Under perioden då detta Skyltfondsprojekt genomförts har även en parallell verksamhet pågått som projektansvarig medverkat i, dvs. att som en i expertgrupp ta fram en metod och praxis för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. För att säkerställa kvaliteten i arbetet med suicidklassning behövs psykosociala djupstudier.

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 10 februari 2015 AN-2014/576.719 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Inför en nollvision mot självmord i

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Uppdrag 14/15 Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Sammanfattning Att arbeta med förebyggande åtgärder gällande suicid eller suicidförsök är ett omfattande område. Osäkerhet

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet. Ks 2010:250 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Ruggero Ceci Sammanfattning för Tylösandseminariet 2011 Sammanfattande bakgrund Frågan om hur vi ska hantera

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord

Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord Vid depressionens yttersta gräns om att förebygga självmord Ellinor Salander Renberg Psykolog, professor i socialpsykiatri med inriktning mot suicidologi Institutionen för klinisk vetenskap Självmord,

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Lastbilsförares bältesanvändning

Lastbilsförares bältesanvändning Lastbilsförares bältesanvändning En undersökning genomförd av NTF Väst på uppdrag av Volvo Trucks Malin Lundgren Bältesanvändning i Sverige Trots att Sverige har hög bältesanvändning visar studier av dödsolyckor

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige

Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige Personskador, skadeutveckling och skadepanorama i Sverige En rapport av Jan Schyllander, utredare 2 Civilförsvarsförbundet För säkrare och tryggare liv Sverige är ett av de säkraste länderna i världen.

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Suicidprevention. Hur ser problembilden ut? Danuta Wasserman. Globalt perspektiv på självmord

Suicidprevention. Hur ser problembilden ut? Danuta Wasserman. Globalt perspektiv på självmord Suicidprevention Danuta Wasserman Hur ser problembilden ut? Globalt perspektiv på självmord Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tar upp till en miljon människor i världen sina liv varje år och tio gånger

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman, Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Mopedinformation för föräldrar

Mopedinformation för föräldrar Mopedinformation för föräldrar Trafikskyddet, Kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Polisen och Trafikförsäkringscentralen 2010 Mopedkörningens popularitet och antalet olyckor ökar Antalet

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter

Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Lokförare och dödsolyckor på spåret: Psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter Valdimar Briem, Sonia de Lima, Camilla Siotis 1574 km Svenska järnvägssystemet Järnväg Spår i bruk Enkelspåriga Dubbelspåriga

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Bilaga 4 Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Fastställd av rektor Dnr 1977/2012-010 INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Metodbeskrivning... 1 2.1

Läs mer

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS)

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) En tvärvetenskaplig modell för stöd åt och för att säkra den mobila kompetensen i Europa. 1 1. Förutsättningar 2. Nivåer för säkring och förbättring

Läs mer

Sorgbehandlingsgruppen

Sorgbehandlingsgruppen ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sorgbehandlingsgruppen ÖREBRO LÄNS LANDSTING Att få hjälp med sin sorg I sitt sorgarbete kan man behöva stöd och hjälp av andra. Församlingspräst, sjukhuspräst

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige

Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige en underlagsrapport EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det

Läs mer

Regeringsuppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning på väg

Regeringsuppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning på väg Regeringsuppdrag att ta fram en åtgärdsplan avseende trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning på väg Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) Trädde i kraft 1/12

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer