Utveckling av metod. Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet

Transkript

1 1 Utveckling av metod Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet Skyltfondsprojekt TRV2011/13351 Anna-Lena Andersson, socionom, med.dr. Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska Akademin anna-lena.andersson@vgregion.se Bilaga Detta projekt är en vidareutveckling av Skyltfondens projekt Psykosociala djupstudier TRV2010/17272A, vars sammanfattning bifogas som bilaga sist i denna rapport.

2 2 TRV2011/13351 UTVECKLING AV METOD PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER PÅ SUICIDKLASSNING I TRANSPORTSYSTEMET Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. SAMMANFATTNING Bakgrund Självmord är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och enligt Socialstyrelsens statistik publicerad uppgår antalet självmord i åldersgruppen 15 år och äldre år 2012 till personer. Detta antal baserar sig på statistik från dödsorsaksregistret och omfattar säkra och osäkra självmord. Den officiella siffran på säkra självmord år 2012 är personer. På uppdrag av Trafikanalys särredovisas sedan år 2010 antalet självmord i vägtrafiken. En arbetsgrupp ledd av Kenneth Svensson, Trafikverket, i vilken undertecknad ingår, bildades år 2010 för att ta fram en metod bestående av kriterier och en klassifikationsskala för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet [1]. Det stod tidigt klart att det fanns ett antal trafikolyckor med dödlig utgång och där misstanke om självmord fanns, men där underlaget i djupstudieklienten var otillräckligt för suicidklassning. Med denna bakgrund testades metoden för psykosociala djupstudier i syfte att fördjupa och komplettera informationen om de dödsfall där misstanke om självmord fanns. Syfte Syftet med detta Skyltfondsprojekt var att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Material Trehundratjugotvå personer omkom under år 2012 i vägtrafikolyckor. Femtio av dem specialstuderades utifrån misstanke om suicid från olycksutredare eller genom sökning i Trafikverkets databas djupstudieklienten. Metod Kontakt och genomgång med Trafikverkets olycksutredare och med ansvarig utredande polis för aktuellt dödsfall. Tillsammans med polis har bedömning gjorts om kontakt med närstående skulle tas samt förmedling av kontakt. Granskning av data i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant genomfördes. Inventering av dokument i djupstudieklienten såsom obduktionsprotokoll, foton, material från polis, pressklipp mm genomfördes. Intervju/samtal med närstående, samt informationsbrev skickades. Samtalet har i olika grad innehållit uppgifter om socioekonomisk bakgrund, körkortsfrågor, orsak till färden, väg- och fordonsvana, väglag, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, vårdkontakter, riskbeteende, alkohol, droger och mediciner, livsstress och aktuell livssituation, tidigare psykisk ohälsa, suicidalitet eller suicidal kommunikation. I vissa fall har journalanteckningar gåtts igenom. De aktuella fallen har sedan tagits upp av arbetsgruppen. En första omgång med klassning genomfördes utan tillgång till den psykosociala specialgranskningen och med

3 3 enbart djupstudieklientens data och material som underlag. Efter klassning har sedan undertecknads sammanställning presenterats och ny klassning har gjorts för att validera huruvida metoden tillfört mer underlag för annan klassning. Resultat Den psykosociala granskningen ledde till att 14 (4 %) fler suicid kunde identifieras år Totalt klassades 36 (11 %) av dödsfallen i vägtrafiken detta år som suicid enligt nivå 1 och 2 [1]. De psykosociala granskningarna resulterade i att 18 fall korrigerades. För 17 av fallen korrigerades bedömningen uppåt, i ett fall nedåt. Tre av nivå 2-klassade suicid och ett nivå 3-klassat dödsfall kunde klassas som nivå 1, då utredningen ledde till att arbetsgruppen fick information om att avskedstagande via brev, telefon eller annat jämförbart sätt framkom. Arbetsgruppens klassning före psykosocial granskning med enbart djupstudieklienten uppgifter som underlag Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 7 % Klassas som suicid Arbetsgruppens klassning efter genomgång av psykosocial granskning samt med djupstudieklienten uppgifter som underlag gäller år Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 11 % Klassas som suicid Rapportering till Transportstyrelsen och senare till Trafikanalys gjordes Konklusion Detta projekt visar att genom att studera den sammanlagda informationen från djupstudieklienten tillsammans med resultat från de psykosocial granskningen har antalet dödsfall som klassats som självmord ökat. Det är av stor vikt att fortsätta suicidklassningsarbetet i arbetsgruppen och för att få jämförbar statistik med år 2012 även komplettera med de psykosociala granskningarna i framtiden. Trafikverket bör fortsätta med att försöka försvåra och förhindra att självmord sker i transportsystemet genom fysiska åtgärder, men även grunda sina åtgärder på kunskap om hur självmordsnära personer tänker och agerar. På samma sätt som åtgärder och metod för suicidklassning bör användas trafikslagsövergripande, bör arbetet med självmordsprevention genomföras myndighetsövergripande och kunskapsövergripande.

4 4 SLUTRAPPORT Bakgrund Enligt Socialstyrelsen begick år 2012, personer i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. Socialstyrelsen anser att självmord går att förhindra. Ett sätt att förhindra självmord är att ge rätt vård i rätt tid av underliggande psykiska störningar och missbruk eller beroende. Ett annat sätt är att utbilda läkare och andra nyckelpersoner om effektiva sätt att förhindra självmord. Ett tredje sätt är att minska tillgången till dödliga medel och metoder för självmord. För att arbeta med suicidprevention krävs kunskap om problemets storlek och hur problemet ser ut. På uppdrag av Trafikanalys särredovisas sedan år 2010 antalet självmord i vägtrafiken. En arbetsgrupp ledd av Kenneth Svensson, Trafikverket, i vilken undertecknad ingår, bildades år 2010 för att ta fram en metod bestående av kriterier och en klassifikationsskala för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet [1]. Det stod tidigt klart att det fanns ett antal trafikolyckor med dödlig utgång och där misstanke om självmord fanns, men där underlaget i djupstudieklienten var otillräckligt för suicidklassning. Med denna bakgrund testades metoden för psykosociala djupstudier i syfte att fördjupa och komplettera informationen om de dödsfallen där misstanke om självmord fanns. Syfte Syftet med detta Skyltfondsprojekt var att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Material De dödsfall där Trafikverkets olycksutredare misstänkte självmord rapporterades till undertecknad för specialgranskning. Vidare gjordes en sökning i Trafikverkets databas djupstudieklienten av fall som blivit klassade som Ja eller okänt. För fall som blivit klassade som Ej valt eller Nej har en fritextsökning genomförts med sökorden suicid, självmord, självförvålla, självtillfoga, avsiktlig, medveten, beröva, dep. Totalt omkom 322 personer i vägtrafiken år 2012[2]. Femtio av dödsolyckorna i vägtrafik år 2012 specialstuderades utifrån misstanke eller sökning i databasen. Metod Kontakt och genomgång med Trafikverkets olyckutredare och med ansvarig utredande polis för aktuellt dödsfall. Tillsammans med polis har bedömning gjorts om kontakt med närstående skulle tas samt förmedling av kontakt. Granskning gjordes av data i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Inventering av dokument i databasen såsom obduktionsprotokoll, foton, material från polis, pressklipp mm. Intervju/samtal med närstående, samt informationsbrev skickades. Samtalet har i olika grad innehållit uppgifter om socioekonomisk bakgrund och livssituation, körkortsfrågor, orsak till färden, väg- och fordonsvana, väglag, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, vårdkontakter, riskbeteende, alkohol, droger och mediciner, livsstress och aktuell livssituation, tidigare psykisk ohälsa, suicidalitet eller suicidal kommunikation. I vissa fall har journalanteckningar rekvirerats.

5 5 Sammanställning av uppgifter och suicidklassning enligt metod för suicidklassning [1] har gjorts av undertecknad enligt nedanstående klassning Den samlade bilden Nivå 1 visar att dödssättet var suicid kräver avskedsbrev eller motsvarande Nivå 2 talar starkt för att dödssättet var suicid näst intill säkert suicid, men avsikten bedöms huvudsakligen utifrån evidens i omgivningen. Nivå 3 kan inte avgöra om dödssättet var suicid eller resultatet av en olyckshändelse informationen är inte tillräcklig för att kunna avgöra om händelsen är suicid eller olycksfall Nivå 4 talar starkt för att dödssättet var olycksfall näst intill säkert olycksfall Nivå 5 visar att dödssättet var olycksfall säkert olycksfall De aktuella fallen har sedan tagits upp av arbetsgruppen bestående av Adam Berkowicz, Rättsmedicinalverket, Tomas Fredlund, Transportstyrelsen, Kenneth Svensson och Erik Lindberg, Trafikverket och Anna-Lena Andersson, Sahlgrenska Akademin/Skyltfonden (undertecknad). En första omgång med klassning genomfördes utan tillgång till den psykosociala specialgranskningen och med enbart djupstudieklientens data och material som underlag. Efter klassning har sedan undertecknads sammanställning presenterats och ny klassning har gjorts för att validera huruvida metoden tillfört mer underlag för annan klassning. Vid svårbedömda fall har Jan Beskow, Suicidprevention i Väst och Heléna Rådbo, Karlstads universitet konsulterats. Resultat Tabell I Arbetsgruppens klassning före psykosocial granskning med enbart djupstudieklienten uppgifter som underlag Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 7 % Arbetsgruppens klassning efter genomgång av psykosocial granskning samt med djupstudieklienten uppgifter som underlag gäller år Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 11 % Klassas som suicid Klassas som suicid

6 6 Förändring pga. extra information från den psykosociala granskningen Totalt omkom 322 personer i vägtrafiken år 2012, varav 36 personer till följd av självmord. Den psykosociala granskningen ledde till att 14 (4 %) fler suicid kunde identifieras. Fyra av nivå 2-klassade suicid kunde dessutom klassas som nivå 1, då utredningen ledde till att arbetsgruppen fick information om att avskedstagande via brev, telefon eller annat jämförbart sätt framkom. När materialet har sammanställdes presenterades resultaten av undertecknad i Stockholm på Trafikanalys och med representant från Transportstyrelsen. Dessa resultat har sedan utgjort underlag för Trafikanalys offentliga statistik över suicid i vägtrafiken år Diskussion Självmordsproblematiken är mångfasetterad. Det finns en utbredd missuppfattning att självmord inte kan förhindras och att en person som bestämt sig för att ta sitt liv alltid genomför handlingen. I verkligheten finns en djup ambivalens inför en självmordshandling, där den självmordsnära personen upplever sin situation så ohållbar och smärtsam att ingen annan utväg finns. Förutom den personliga tragedin för den som begår självmord och för personens närstående, påverkar det även arbetsmiljön för bl. a. lastbilschaufförer, lokförare, insatspersonal och sjukvårdspersonal. Självmord i transportsystemet innebär även en kostnad i kapital och tid i samband med trafikstopp. År 2012 konstaterades att 36 personer, dvs. 11 % av de omkomna i vägtrafiken omkommit till följd av självmord. Klassning av antalet självmord på järnväg är något mer oprecis då suicidklassning inte görs på samma sätt som inom vägtrafik. Transportanalys har dock beräknat att omkring 80 % av omkomna i bantrafiken, dvs. 93 personer, omkom pga. självmord [3]. En frågeställning i samband med att antal fall av suicid i vägtrafiken ökade år 2012 var om antalet suicid generellt ökade i Sverige oavsett metod. Enligt prognos från Socialstyrelsen antas antal personer som dör i suicid minska fram till år 2020, samt att ökningen som skedde mellan 2011 och 2012 kan bero på slumpen. Självmord i Sverige Självmordstalet för år 2011 var 17.5 per invånare, vilket är det lägsta sedan år Under 2012 ökade självmordstalet till 19.2 vilket motsvarar en ökning med 145 självmord. Den totala ökningen beror huvudsakligen på 50 fler självmord bland män mellan år, och 63 fler självmord bland män över 65 år. Ökningen kan bero på den slumpässiga variationen i självmordstal. En längre tids observation krävs för att utesluta ett trendbrott. En statistisk prognosanalys utförd av NASP för tidsperioden visar att den nedåtgående trenden i självmord kan förväntas fortsätta [4]. Antal döda per , Riket, ålder enligt statistik Socialstyrelsen. Diagnos Kön År X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor

7 7 Dödsorsaksstatistik, antal döda, Riket, ålder Diagnos Kön X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Båda könen Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Båda könen Den observerade trenden ( ) och framtida prognosen ( ) för suicid i Sverige Den röda linjen visar de rapporterade självmordstalen (per invånare) mellan Som synes varierar självmordstalen något från år till år, men den generella trenden är nedåtgående även om den börjat plana ut något under senare år. Den blåa linjen visar den fortsatta prognosen för kommande år, och baseras på den hittillsvarande trenden (och årliga variationen). Enligt denna prognos kommer suicidtalen i Sverige att fortsätta sjunka under perioden Ökningen som skedde mellan kan alltså bero på slumpen, och kan t.ex. jämföras med den som skedde mellan [4]. Efter genomgång av fulbordade suicid i detta projekt framkommer i regel de psykosociala bakgrundsorsakerna till självmord varför åtgärder inom detta område borde få mer uppmärksamhet och beaktas i arbetet med att uppnå de transportpolitiska målen. Vid ett möte i Oslo med de olika trafikverken i Norge, Finland, Danmark, Island och Sverige presenterade undertecknad arbetsgruppens Metod för suicidklassning av dödsfall i

8 8 transportsystemet [1] samt arbetssättet med psykosocial granskning. Det visade sig att de andra länderna inte hade en enhetlig metod för suicidklassning, utan i stor utsträckning baserade sin statistik på polisens bedömning. För att få en mer jämförbar statistik i Norden skulle arbetsgruppens och resultaten från detta Skyltfondsprojekt kunna användas. Även om man i samhället de senaste åren börjat uppmärksamma självmordsproblematiken i diskussionen, finns det fortfarande mycket tabuering omkring ämnet [5]. För att kunnat arbeta med självmordsprevention krävs kunskap om problematiken samt om hur stort problemet är. Konklusion Ett strukturerat arbete har påbörjats år 2010 avseende suicidklassning i vägtrafiken utifrån uppgifter och dokument som Trafikverkets olycksutredare registrerat i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Trots att olycksutredare emellanåt haft stark misstanke om att dödsfallet berott på suicidhandling, har information som styrkt detta varit otillräcklig, vilket lett till ett mörkertal och en osäkerhet angående hur stort problemet egentligen är. Detta projekt har visat att genom att studera den sammanlagda informationen från djupstudieklienten tillsammans med resultat från de psykosocial granskningen har antalet dödsfall som klassats som självmord ökat. Det är av stor vikt att fortsätta suicidklassningsarbetet i arbetsgruppen och för att få jämförbar statistik med år 2012 även komplettera med de psykosociala granskningarna i framtiden. Det kommer alltid att finnas ett visst antal dödsfall där misstanke om egen vald handling föreligger inom samtliga dödsorsaksområden som förblir osäkra. Ju mindre mörkertal, desto säkrare underlag finns dock för det suicidpreventiva arbetet. Trafikverket bör fortsätta med att försöka försvåra och förhindra att självmord sker i trafiken genom fysiska åtgärder, men även bygga sina åtgärder på kunskap om hur självmordsnära personer tänker och agerar. På samma sätt som åtgärder kan användas trafikslagsövergripande, kan även arbetet med självmordsprevention genomföras myndighetsövergripande och kunskapsövergripande. Framtiden Detta projekts syfte har varit att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Enligt planerna skall även en kartläggning av bakgrundsfaktorer och orsakssamband som legat till grund för suicidklassningarna göras, men det omfattas inte av detta projekt. Referenser 1. Metod för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. Suicidklassning av 2008 och 2009 års dödsfall i vägtrafiken. Trafikverkets publikation 2011:128. ISBN: Vägtrafikskador Statistik 2013:9. Trafikanalys. 3. Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4. Trafikanalys. 4. Dödsorsaksstatistik, Socialstyrelsens statistikdatabas, Självmord och självmordsprevention. Beskow, J. (red). 2000, Studentlitteratur. ISBN Tack till Kenneth Svensson och Claes Tingvall, Trafikverket samt till Jan Beskow, Suicidprevention i Väst för värdefulla synpunkter och engagerande samtal i detta svåra ämnesområde.

9 9 Bilaga TRV2010/17272A PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. SAMMANFATTNING Bakgrund Trafikverket genomför sedan 1997 djupstudier av alla vägtrafikolyckor i Sverige med dödlig utgång. Djupstudierna syftar till att samla in data avseende fordon, väg och trafikant för att få en så komplett bild som möjligt av vad som hänt före, under och efter trafikolyckorna. Underlaget används sedan av Trafikverket och andra myndigheter för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Syfte Syftet med detta projekt har varit att utveckla, pröva och utvärdera en metod som skall komplettera nuvarande djupstudier med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. Genom att höja kvaliteten på informationsunderlaget avseende trafikantbeteende bidra till att nå Nollversionens mål. Hypotes Idag finns bra rutiner för djupstudier av fordon och väg. Avvikelsehantering görs även när det gäller trafikanten, men behöver kompletteras. Kan psykosociala faktorer avseende den omkomne förklara omständigheter och olycksförlopp? Kan man utveckla en metod för att kartlägga dessa och förbättra avvikelsehanteringen när det gäller trafikanten? Material och metod Totalt analyserades 46 olyckor på djupstudiemöten under år 2011 i region Väst. Intervjuer har genomförts för 44 olyckor med närstående till den avlidne, samt i vissa fall med andra inblandade i olyckan, såsom t ex överlevande person i olycksfordonet eller annan trafikant t ex. föraren av lastbil med vilken den avlidne kolliderade. I en olycka genomfördes flera intervjuer med utredande polis. Intervjun med närstående innehöll frågor om socioekonomiska bakgrundsfaktorer, dagsläget hos föraren samt frågor om biopsykosociala faktorer, t ex trötthet/sömnbrist, fysisk och psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinderpåverkan av medicinering, alkohol och droger mm. Andra områden som togs upp var riskbeteende, suicidalitet, livsstress och övriga frågor om den omkomnes livssituation. I denna rapport används ordet intervju, men en annan benämning kan lika gärna var ett samtal, i vilket projektansvarig navigerat mellan olika, för den aktuella olyckan adekvata frågeområden. Projektansvarig har förutom intervjuer sammanställt underlag från Trafikverkets djupstudieutredare, djupstudieklient, utredande polis, obduktionsprotokoll, samt i vissa fall journaler från Hälso- och sjukvård beroende på tillgång och behov. Efter samtal med närstående har även informationsbrev skickats till vederbörande om projektets syfte, innehåll och med kontaktuppgifter till projektansvarig. Sammanställningarna har kompletterats på djupstudiemöten.

10 10 Resultat En fungerande metod har tagits fram, som i majoriteten av dödsolyckorna som undersöktes ledde till en ökad förståelse för händelseförloppet och komplettering av avvikelsehanteringen. Man kan grovt dela in olycksorsakerna i följande områden Demens, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, vanligtvis äldre förare - (fyra fall) Neuropsykiatriska funktionshinder - (18 fall) Påverkan eller missbruk av alkohol och/eller narkotika (15 fall) Suicidalitet och psykisk ohälsa (fem fall) Trötthet (en till två fall) Distraktion och ouppmärksamhet (åtta fall) Ovana vid fordonet och/eller olovlig körning (fyra fall) Körkortsinnehav (Kort tids innehav av körkort, två fall samt körkort taget i annat land än Sverige, ett fall) Dåligt väglag med bristande hastighetsanpassning (fem fall) Att mer ingående redogöra för hur ofta någon av dessa faktorer i väsentlig grad bidragit till olycksförloppet har inte ingått i uppdraget. I flera fall kan mer än en av faktorerna antas samverka. Antal fall inom parantes, är en grov skattning av hur ofta några av faktorerna bidragit i väsentlig grad i de 44 fallen där intervju genomförts. Diskussion Projektet syfte har varit att ta fram en fungerande metod med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. I ett flertal av intervjuerna har det framkommit att en stor del av de omkomna troligtvis haft någon form av neuropsykiatrisk problematik, som kunnat förklara riskfyllt eller bristande körbeteendet, missbruk, psykisk ohälsa, olovlig och/eller olaglig körning mm. Även om det är väl känt att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är förknippat med ökad risktagning och ibland olämplighet som trafikant, har den höga andelen i detta material förvånat projektansvarig. Då syftet med detta projekt inte varit att kartlägga detta, får dessa resultat ses som bifynd. Konklusion Trafikverkets djupstudieutredningar behöver kompletteras med tillförlitliga uppgifter om trafikantens psykiska egenskaper, psykosociala situation och bakgrund för att öka förståelsen för varför olyckan hänt och konsekvenser. Om detta skall kunna uppfyllas måste de kompletteras med ytterligare underlag avseende trafikantavvikelser.brister i Hälso & sjukvården är ytterligare en faktor i samband med trafikanten som skulle kunna identifieras i Trafikverkets djupstudieavvikelsehantering. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att fördjupa kunskapen om trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. För att nå Nollvisionens mål krävs förutom systematiskt kvalitetsarbete avseende vägutformning och fordonsutformning även djupare kunskap om trafikantbeteende. Fortbildning inom ämnet behövs för djupstudieutredare och för trafikpoliser samt annan personal inom berörda myndigheter och organisationer i syfte att optimera kvaliteten på information i djupstudieklienten, som sedan används till uttag av statistik samt forskning. Under perioden då detta Skyltfondsprojekt genomförts har även en parallell verksamhet pågått som projektansvarig medverkat i, dvs. att som en i expertgrupp ta fram en metod och praxis för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. För att säkerställa kvaliteten i arbetet med suicidklassning behövs psykosociala djupstudier.