Utveckling av metod. Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av metod. Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet"

Transkript

1 1 Utveckling av metod Psykosociala djupstudier vid suicidklassning i transportsystemet Skyltfondsprojekt TRV2011/13351 Anna-Lena Andersson, socionom, med.dr. Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska Akademin Bilaga Detta projekt är en vidareutveckling av Skyltfondens projekt Psykosociala djupstudier TRV2010/17272A, vars sammanfattning bifogas som bilaga sist i denna rapport.

2 2 TRV2011/13351 UTVECKLING AV METOD PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER PÅ SUICIDKLASSNING I TRANSPORTSYSTEMET Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. SAMMANFATTNING Bakgrund Självmord är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och enligt Socialstyrelsens statistik publicerad uppgår antalet självmord i åldersgruppen 15 år och äldre år 2012 till personer. Detta antal baserar sig på statistik från dödsorsaksregistret och omfattar säkra och osäkra självmord. Den officiella siffran på säkra självmord år 2012 är personer. På uppdrag av Trafikanalys särredovisas sedan år 2010 antalet självmord i vägtrafiken. En arbetsgrupp ledd av Kenneth Svensson, Trafikverket, i vilken undertecknad ingår, bildades år 2010 för att ta fram en metod bestående av kriterier och en klassifikationsskala för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet [1]. Det stod tidigt klart att det fanns ett antal trafikolyckor med dödlig utgång och där misstanke om självmord fanns, men där underlaget i djupstudieklienten var otillräckligt för suicidklassning. Med denna bakgrund testades metoden för psykosociala djupstudier i syfte att fördjupa och komplettera informationen om de dödsfall där misstanke om självmord fanns. Syfte Syftet med detta Skyltfondsprojekt var att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Material Trehundratjugotvå personer omkom under år 2012 i vägtrafikolyckor. Femtio av dem specialstuderades utifrån misstanke om suicid från olycksutredare eller genom sökning i Trafikverkets databas djupstudieklienten. Metod Kontakt och genomgång med Trafikverkets olycksutredare och med ansvarig utredande polis för aktuellt dödsfall. Tillsammans med polis har bedömning gjorts om kontakt med närstående skulle tas samt förmedling av kontakt. Granskning av data i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant genomfördes. Inventering av dokument i djupstudieklienten såsom obduktionsprotokoll, foton, material från polis, pressklipp mm genomfördes. Intervju/samtal med närstående, samt informationsbrev skickades. Samtalet har i olika grad innehållit uppgifter om socioekonomisk bakgrund, körkortsfrågor, orsak till färden, väg- och fordonsvana, väglag, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, vårdkontakter, riskbeteende, alkohol, droger och mediciner, livsstress och aktuell livssituation, tidigare psykisk ohälsa, suicidalitet eller suicidal kommunikation. I vissa fall har journalanteckningar gåtts igenom. De aktuella fallen har sedan tagits upp av arbetsgruppen. En första omgång med klassning genomfördes utan tillgång till den psykosociala specialgranskningen och med

3 3 enbart djupstudieklientens data och material som underlag. Efter klassning har sedan undertecknads sammanställning presenterats och ny klassning har gjorts för att validera huruvida metoden tillfört mer underlag för annan klassning. Resultat Den psykosociala granskningen ledde till att 14 (4 %) fler suicid kunde identifieras år Totalt klassades 36 (11 %) av dödsfallen i vägtrafiken detta år som suicid enligt nivå 1 och 2 [1]. De psykosociala granskningarna resulterade i att 18 fall korrigerades. För 17 av fallen korrigerades bedömningen uppåt, i ett fall nedåt. Tre av nivå 2-klassade suicid och ett nivå 3-klassat dödsfall kunde klassas som nivå 1, då utredningen ledde till att arbetsgruppen fick information om att avskedstagande via brev, telefon eller annat jämförbart sätt framkom. Arbetsgruppens klassning före psykosocial granskning med enbart djupstudieklienten uppgifter som underlag Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 7 % Klassas som suicid Arbetsgruppens klassning efter genomgång av psykosocial granskning samt med djupstudieklienten uppgifter som underlag gäller år Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 11 % Klassas som suicid Rapportering till Transportstyrelsen och senare till Trafikanalys gjordes Konklusion Detta projekt visar att genom att studera den sammanlagda informationen från djupstudieklienten tillsammans med resultat från de psykosocial granskningen har antalet dödsfall som klassats som självmord ökat. Det är av stor vikt att fortsätta suicidklassningsarbetet i arbetsgruppen och för att få jämförbar statistik med år 2012 även komplettera med de psykosociala granskningarna i framtiden. Trafikverket bör fortsätta med att försöka försvåra och förhindra att självmord sker i transportsystemet genom fysiska åtgärder, men även grunda sina åtgärder på kunskap om hur självmordsnära personer tänker och agerar. På samma sätt som åtgärder och metod för suicidklassning bör användas trafikslagsövergripande, bör arbetet med självmordsprevention genomföras myndighetsövergripande och kunskapsövergripande.

4 4 SLUTRAPPORT Bakgrund Enligt Socialstyrelsen begick år 2012, personer i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. Socialstyrelsen anser att självmord går att förhindra. Ett sätt att förhindra självmord är att ge rätt vård i rätt tid av underliggande psykiska störningar och missbruk eller beroende. Ett annat sätt är att utbilda läkare och andra nyckelpersoner om effektiva sätt att förhindra självmord. Ett tredje sätt är att minska tillgången till dödliga medel och metoder för självmord. För att arbeta med suicidprevention krävs kunskap om problemets storlek och hur problemet ser ut. På uppdrag av Trafikanalys särredovisas sedan år 2010 antalet självmord i vägtrafiken. En arbetsgrupp ledd av Kenneth Svensson, Trafikverket, i vilken undertecknad ingår, bildades år 2010 för att ta fram en metod bestående av kriterier och en klassifikationsskala för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet [1]. Det stod tidigt klart att det fanns ett antal trafikolyckor med dödlig utgång och där misstanke om självmord fanns, men där underlaget i djupstudieklienten var otillräckligt för suicidklassning. Med denna bakgrund testades metoden för psykosociala djupstudier i syfte att fördjupa och komplettera informationen om de dödsfallen där misstanke om självmord fanns. Syfte Syftet med detta Skyltfondsprojekt var att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Material De dödsfall där Trafikverkets olycksutredare misstänkte självmord rapporterades till undertecknad för specialgranskning. Vidare gjordes en sökning i Trafikverkets databas djupstudieklienten av fall som blivit klassade som Ja eller okänt. För fall som blivit klassade som Ej valt eller Nej har en fritextsökning genomförts med sökorden suicid, självmord, självförvålla, självtillfoga, avsiktlig, medveten, beröva, dep. Totalt omkom 322 personer i vägtrafiken år 2012[2]. Femtio av dödsolyckorna i vägtrafik år 2012 specialstuderades utifrån misstanke eller sökning i databasen. Metod Kontakt och genomgång med Trafikverkets olyckutredare och med ansvarig utredande polis för aktuellt dödsfall. Tillsammans med polis har bedömning gjorts om kontakt med närstående skulle tas samt förmedling av kontakt. Granskning gjordes av data i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Inventering av dokument i databasen såsom obduktionsprotokoll, foton, material från polis, pressklipp mm. Intervju/samtal med närstående, samt informationsbrev skickades. Samtalet har i olika grad innehållit uppgifter om socioekonomisk bakgrund och livssituation, körkortsfrågor, orsak till färden, väg- och fordonsvana, väglag, fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, vårdkontakter, riskbeteende, alkohol, droger och mediciner, livsstress och aktuell livssituation, tidigare psykisk ohälsa, suicidalitet eller suicidal kommunikation. I vissa fall har journalanteckningar rekvirerats.

5 5 Sammanställning av uppgifter och suicidklassning enligt metod för suicidklassning [1] har gjorts av undertecknad enligt nedanstående klassning Den samlade bilden Nivå 1 visar att dödssättet var suicid kräver avskedsbrev eller motsvarande Nivå 2 talar starkt för att dödssättet var suicid näst intill säkert suicid, men avsikten bedöms huvudsakligen utifrån evidens i omgivningen. Nivå 3 kan inte avgöra om dödssättet var suicid eller resultatet av en olyckshändelse informationen är inte tillräcklig för att kunna avgöra om händelsen är suicid eller olycksfall Nivå 4 talar starkt för att dödssättet var olycksfall näst intill säkert olycksfall Nivå 5 visar att dödssättet var olycksfall säkert olycksfall De aktuella fallen har sedan tagits upp av arbetsgruppen bestående av Adam Berkowicz, Rättsmedicinalverket, Tomas Fredlund, Transportstyrelsen, Kenneth Svensson och Erik Lindberg, Trafikverket och Anna-Lena Andersson, Sahlgrenska Akademin/Skyltfonden (undertecknad). En första omgång med klassning genomfördes utan tillgång till den psykosociala specialgranskningen och med enbart djupstudieklientens data och material som underlag. Efter klassning har sedan undertecknads sammanställning presenterats och ny klassning har gjorts för att validera huruvida metoden tillfört mer underlag för annan klassning. Vid svårbedömda fall har Jan Beskow, Suicidprevention i Väst och Heléna Rådbo, Karlstads universitet konsulterats. Resultat Tabell I Arbetsgruppens klassning före psykosocial granskning med enbart djupstudieklienten uppgifter som underlag Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 7 % Arbetsgruppens klassning efter genomgång av psykosocial granskning samt med djupstudieklienten uppgifter som underlag gäller år Nivå 1 Visar att suicid Nivå 2 Talar starkt för suicid Nivå 3 Kan ej avgöras Nivå 4 Talar starkt för olycksfall Nivå 5 Visar att. olycksfall Antal suicid (nivå 1+2) Andel suicid (nivå 1+2) 6 % 7 % 11 % Klassas som suicid Klassas som suicid

6 6 Förändring pga. extra information från den psykosociala granskningen Totalt omkom 322 personer i vägtrafiken år 2012, varav 36 personer till följd av självmord. Den psykosociala granskningen ledde till att 14 (4 %) fler suicid kunde identifieras. Fyra av nivå 2-klassade suicid kunde dessutom klassas som nivå 1, då utredningen ledde till att arbetsgruppen fick information om att avskedstagande via brev, telefon eller annat jämförbart sätt framkom. När materialet har sammanställdes presenterades resultaten av undertecknad i Stockholm på Trafikanalys och med representant från Transportstyrelsen. Dessa resultat har sedan utgjort underlag för Trafikanalys offentliga statistik över suicid i vägtrafiken år Diskussion Självmordsproblematiken är mångfasetterad. Det finns en utbredd missuppfattning att självmord inte kan förhindras och att en person som bestämt sig för att ta sitt liv alltid genomför handlingen. I verkligheten finns en djup ambivalens inför en självmordshandling, där den självmordsnära personen upplever sin situation så ohållbar och smärtsam att ingen annan utväg finns. Förutom den personliga tragedin för den som begår självmord och för personens närstående, påverkar det även arbetsmiljön för bl. a. lastbilschaufförer, lokförare, insatspersonal och sjukvårdspersonal. Självmord i transportsystemet innebär även en kostnad i kapital och tid i samband med trafikstopp. År 2012 konstaterades att 36 personer, dvs. 11 % av de omkomna i vägtrafiken omkommit till följd av självmord. Klassning av antalet självmord på järnväg är något mer oprecis då suicidklassning inte görs på samma sätt som inom vägtrafik. Transportanalys har dock beräknat att omkring 80 % av omkomna i bantrafiken, dvs. 93 personer, omkom pga. självmord [3]. En frågeställning i samband med att antal fall av suicid i vägtrafiken ökade år 2012 var om antalet suicid generellt ökade i Sverige oavsett metod. Enligt prognos från Socialstyrelsen antas antal personer som dör i suicid minska fram till år 2020, samt att ökningen som skedde mellan 2011 och 2012 kan bero på slumpen. Självmord i Sverige Självmordstalet för år 2011 var 17.5 per invånare, vilket är det lägsta sedan år Under 2012 ökade självmordstalet till 19.2 vilket motsvarar en ökning med 145 självmord. Den totala ökningen beror huvudsakligen på 50 fler självmord bland män mellan år, och 63 fler självmord bland män över 65 år. Ökningen kan bero på den slumpässiga variationen i självmordstal. En längre tids observation krävs för att utesluta ett trendbrott. En statistisk prognosanalys utförd av NASP för tidsperioden visar att den nedåtgående trenden i självmord kan förväntas fortsätta [4]. Antal döda per , Riket, ålder enligt statistik Socialstyrelsen. Diagnos Kön År X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor

7 7 Dödsorsaksstatistik, antal döda, Riket, ålder Diagnos Kön X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Män X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Kvinnor X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Båda könen Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Män Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Kvinnor Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Båda könen Den observerade trenden ( ) och framtida prognosen ( ) för suicid i Sverige Den röda linjen visar de rapporterade självmordstalen (per invånare) mellan Som synes varierar självmordstalen något från år till år, men den generella trenden är nedåtgående även om den börjat plana ut något under senare år. Den blåa linjen visar den fortsatta prognosen för kommande år, och baseras på den hittillsvarande trenden (och årliga variationen). Enligt denna prognos kommer suicidtalen i Sverige att fortsätta sjunka under perioden Ökningen som skedde mellan kan alltså bero på slumpen, och kan t.ex. jämföras med den som skedde mellan [4]. Efter genomgång av fulbordade suicid i detta projekt framkommer i regel de psykosociala bakgrundsorsakerna till självmord varför åtgärder inom detta område borde få mer uppmärksamhet och beaktas i arbetet med att uppnå de transportpolitiska målen. Vid ett möte i Oslo med de olika trafikverken i Norge, Finland, Danmark, Island och Sverige presenterade undertecknad arbetsgruppens Metod för suicidklassning av dödsfall i

8 8 transportsystemet [1] samt arbetssättet med psykosocial granskning. Det visade sig att de andra länderna inte hade en enhetlig metod för suicidklassning, utan i stor utsträckning baserade sin statistik på polisens bedömning. För att få en mer jämförbar statistik i Norden skulle arbetsgruppens och resultaten från detta Skyltfondsprojekt kunna användas. Även om man i samhället de senaste åren börjat uppmärksamma självmordsproblematiken i diskussionen, finns det fortfarande mycket tabuering omkring ämnet [5]. För att kunnat arbeta med självmordsprevention krävs kunskap om problematiken samt om hur stort problemet är. Konklusion Ett strukturerat arbete har påbörjats år 2010 avseende suicidklassning i vägtrafiken utifrån uppgifter och dokument som Trafikverkets olycksutredare registrerat i djupstudieklienten avseende fordon, vägmiljö och trafikant. Trots att olycksutredare emellanåt haft stark misstanke om att dödsfallet berott på suicidhandling, har information som styrkt detta varit otillräcklig, vilket lett till ett mörkertal och en osäkerhet angående hur stort problemet egentligen är. Detta projekt har visat att genom att studera den sammanlagda informationen från djupstudieklienten tillsammans med resultat från de psykosocial granskningen har antalet dödsfall som klassats som självmord ökat. Det är av stor vikt att fortsätta suicidklassningsarbetet i arbetsgruppen och för att få jämförbar statistik med år 2012 även komplettera med de psykosociala granskningarna i framtiden. Det kommer alltid att finnas ett visst antal dödsfall där misstanke om egen vald handling föreligger inom samtliga dödsorsaksområden som förblir osäkra. Ju mindre mörkertal, desto säkrare underlag finns dock för det suicidpreventiva arbetet. Trafikverket bör fortsätta med att försöka försvåra och förhindra att självmord sker i trafiken genom fysiska åtgärder, men även bygga sina åtgärder på kunskap om hur självmordsnära personer tänker och agerar. På samma sätt som åtgärder kan användas trafikslagsövergripande, kan även arbetet med självmordsprevention genomföras myndighetsövergripande och kunskapsövergripande. Framtiden Detta projekts syfte har varit att utveckla metoden för psykosociala djupstudier samt att höja kvaliteten på suicidklassningen. Enligt planerna skall även en kartläggning av bakgrundsfaktorer och orsakssamband som legat till grund för suicidklassningarna göras, men det omfattas inte av detta projekt. Referenser 1. Metod för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. Suicidklassning av 2008 och 2009 års dödsfall i vägtrafiken. Trafikverkets publikation 2011:128. ISBN: Vägtrafikskador Statistik 2013:9. Trafikanalys. 3. Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2013:4. Trafikanalys. 4. Dödsorsaksstatistik, Socialstyrelsens statistikdatabas, Självmord och självmordsprevention. Beskow, J. (red). 2000, Studentlitteratur. ISBN Tack till Kenneth Svensson och Claes Tingvall, Trafikverket samt till Jan Beskow, Suicidprevention i Väst för värdefulla synpunkter och engagerande samtal i detta svåra ämnesområde.

9 9 Bilaga TRV2010/17272A PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. SAMMANFATTNING Bakgrund Trafikverket genomför sedan 1997 djupstudier av alla vägtrafikolyckor i Sverige med dödlig utgång. Djupstudierna syftar till att samla in data avseende fordon, väg och trafikant för att få en så komplett bild som möjligt av vad som hänt före, under och efter trafikolyckorna. Underlaget används sedan av Trafikverket och andra myndigheter för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Syfte Syftet med detta projekt har varit att utveckla, pröva och utvärdera en metod som skall komplettera nuvarande djupstudier med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. Genom att höja kvaliteten på informationsunderlaget avseende trafikantbeteende bidra till att nå Nollversionens mål. Hypotes Idag finns bra rutiner för djupstudier av fordon och väg. Avvikelsehantering görs även när det gäller trafikanten, men behöver kompletteras. Kan psykosociala faktorer avseende den omkomne förklara omständigheter och olycksförlopp? Kan man utveckla en metod för att kartlägga dessa och förbättra avvikelsehanteringen när det gäller trafikanten? Material och metod Totalt analyserades 46 olyckor på djupstudiemöten under år 2011 i region Väst. Intervjuer har genomförts för 44 olyckor med närstående till den avlidne, samt i vissa fall med andra inblandade i olyckan, såsom t ex överlevande person i olycksfordonet eller annan trafikant t ex. föraren av lastbil med vilken den avlidne kolliderade. I en olycka genomfördes flera intervjuer med utredande polis. Intervjun med närstående innehöll frågor om socioekonomiska bakgrundsfaktorer, dagsläget hos föraren samt frågor om biopsykosociala faktorer, t ex trötthet/sömnbrist, fysisk och psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinderpåverkan av medicinering, alkohol och droger mm. Andra områden som togs upp var riskbeteende, suicidalitet, livsstress och övriga frågor om den omkomnes livssituation. I denna rapport används ordet intervju, men en annan benämning kan lika gärna var ett samtal, i vilket projektansvarig navigerat mellan olika, för den aktuella olyckan adekvata frågeområden. Projektansvarig har förutom intervjuer sammanställt underlag från Trafikverkets djupstudieutredare, djupstudieklient, utredande polis, obduktionsprotokoll, samt i vissa fall journaler från Hälso- och sjukvård beroende på tillgång och behov. Efter samtal med närstående har även informationsbrev skickats till vederbörande om projektets syfte, innehåll och med kontaktuppgifter till projektansvarig. Sammanställningarna har kompletterats på djupstudiemöten.

10 10 Resultat En fungerande metod har tagits fram, som i majoriteten av dödsolyckorna som undersöktes ledde till en ökad förståelse för händelseförloppet och komplettering av avvikelsehanteringen. Man kan grovt dela in olycksorsakerna i följande områden Demens, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar, vanligtvis äldre förare - (fyra fall) Neuropsykiatriska funktionshinder - (18 fall) Påverkan eller missbruk av alkohol och/eller narkotika (15 fall) Suicidalitet och psykisk ohälsa (fem fall) Trötthet (en till två fall) Distraktion och ouppmärksamhet (åtta fall) Ovana vid fordonet och/eller olovlig körning (fyra fall) Körkortsinnehav (Kort tids innehav av körkort, två fall samt körkort taget i annat land än Sverige, ett fall) Dåligt väglag med bristande hastighetsanpassning (fem fall) Att mer ingående redogöra för hur ofta någon av dessa faktorer i väsentlig grad bidragit till olycksförloppet har inte ingått i uppdraget. I flera fall kan mer än en av faktorerna antas samverka. Antal fall inom parantes, är en grov skattning av hur ofta några av faktorerna bidragit i väsentlig grad i de 44 fallen där intervju genomförts. Diskussion Projektet syfte har varit att ta fram en fungerande metod med avseende på psykosociala omständigheter och faktorer av betydelse för dödsolyckan. I ett flertal av intervjuerna har det framkommit att en stor del av de omkomna troligtvis haft någon form av neuropsykiatrisk problematik, som kunnat förklara riskfyllt eller bristande körbeteendet, missbruk, psykisk ohälsa, olovlig och/eller olaglig körning mm. Även om det är väl känt att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är förknippat med ökad risktagning och ibland olämplighet som trafikant, har den höga andelen i detta material förvånat projektansvarig. Då syftet med detta projekt inte varit att kartlägga detta, får dessa resultat ses som bifynd. Konklusion Trafikverkets djupstudieutredningar behöver kompletteras med tillförlitliga uppgifter om trafikantens psykiska egenskaper, psykosociala situation och bakgrund för att öka förståelsen för varför olyckan hänt och konsekvenser. Om detta skall kunna uppfyllas måste de kompletteras med ytterligare underlag avseende trafikantavvikelser.brister i Hälso & sjukvården är ytterligare en faktor i samband med trafikanten som skulle kunna identifieras i Trafikverkets djupstudieavvikelsehantering. På sikt är metoden även tillämpbar för att utreda dödsolyckor på järnväg. Projektet har visat att det är möjligt att fördjupa kunskapen om trafikantavvikelser. Det är dock en resursfråga både när det gäller kostnad och utredarkompetens. För att nå Nollvisionens mål krävs förutom systematiskt kvalitetsarbete avseende vägutformning och fordonsutformning även djupare kunskap om trafikantbeteende. Fortbildning inom ämnet behövs för djupstudieutredare och för trafikpoliser samt annan personal inom berörda myndigheter och organisationer i syfte att optimera kvaliteten på information i djupstudieklienten, som sedan används till uttag av statistik samt forskning. Under perioden då detta Skyltfondsprojekt genomförts har även en parallell verksamhet pågått som projektansvarig medverkat i, dvs. att som en i expertgrupp ta fram en metod och praxis för suicidklassning av dödsfall i transportsystemet. För att säkerställa kvaliteten i arbetet med suicidklassning behövs psykosociala djupstudier.

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

Skyltfondsprojekt PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER TRV2010/17272A

Skyltfondsprojekt PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER TRV2010/17272A 1 Skyltfondsprojekt PSYKOSOCIALA DJUPSTUDIER TRV2010/17272A Projektet är godkänt av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Göteborg den 24 april 2012 Anna-Lena Andersson Projektansvarig Socionom, MedDr

Läs mer

Hur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB

Hur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB Hur många drunknar? Vilka drunknar? Var drunknar vi? Varför drunknar vi? Vad vet vi egentligen? Jan Schyllander MSB Drunkning/dränkning år 2013 Statistik Oavsiktliga skadehändelser (olyckor) Avsiktliga

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Stockholms län och Sverige Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

Minnesanteckningar Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg, möte nr 2 den 7 juni hos Branschföreningen Tågoperatörerna i Stockholm

Minnesanteckningar Gruppen för Nationell Samverkan, GNS Järnväg, möte nr 2 den 7 juni hos Branschföreningen Tågoperatörerna i Stockholm Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-06-12 Minnesanteckningar Gruppen

Läs mer

Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer?

Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer? Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer? Anna- Lena Andersson anna- lena.andersson@vgregion.se Pre- crash faktorer avseende trafikolyckor Länsförsäkringars

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-05 Minnesanteckningar från GNS möte nr 133,

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas Jan Beskow www.suicidprev.com Samverkan vid hot om suicid Trygghetsdagen 2014 SKL, Stockholm Innehåll Självmord och andra olyckshändelser Tabuering,

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal omkomna

Antal omkomna Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Ragnar Andersson, Staffan Janson, Diana Stark Ekman, Karlstads universitet Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 10 februari 2015 AN-2014/576.719 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Inför en nollvision mot självmord i

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF

Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Alkohol och tung trafik Hur kommer vi åt problemen med alkoholpåverkade förare? Lars Olov Sjöström Trafiksäkerhetschef, MHF Fakta om rattfylleri i Sverige Totalt beräknas andelen nyktra förare i trafiken

Läs mer

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

Betydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun Sida 1 Datum: 2013-0310 Olycksundersökning nummer: 2013-03 Vår beteckning: 517-2013-00290 Utredare: Anna Henningsson Granskad av: PO-Staberyd Olycksundersökning Trafikolycka länsväg 629, Hallsbergs kommun

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR

Slutrapport av Skyltfondsprojekt DJUPSTUDIEANALYS AV VÄLTNING I OLYCKOR MED FYRHJULINGAR Vectura Box 3063 600 03 Norrköping Besöksadress: Luntgatan 28 Växel: 0771-159 159 Matteo Rizzi trafiksäkerhetsanalytiker matteo.rizzi@vectura.se 010-484 51 60 076-824 46 06 Slutrapport av Skyltfondsprojekt

Läs mer

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.

Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10

Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Räddnings- och beredskapsförvaltningen Olycksundersökning enligt lagen om skydd mot olyckor 3 kap 10 Trafikolycka 2014-05-01 Elljusspår, Harads Eget larmnummer: 2014A00147 SOS larmnummer: 8_2151645_2 Postadress

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

STRATEGI. Säkrare båtliv 2020

STRATEGI. Säkrare båtliv 2020 STRATEGI Säkrare båtliv 2020 Antalet omkomna i fritidsbåtlivet ska minska fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras till 2020. Det målet har regeringen fastlagt. Transportstyrelsen har fått i

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Ruggero Ceci Sammanfattning för Tylösandseminariet 2011 Sammanfattande bakgrund Frågan om hur vi ska hantera

Läs mer

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga?

Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Hur gick det med den tilltagande dödligheten bland kvinnorna i Örkelljunga? Öppna jämförelser ställer krav på epidemiologisk analys och tolkning JUAN MERLO Professor, regionöverläkare, Hälso- och sjukvårdsledning

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se De odödliga Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads

Läs mer

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30

Bilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:

Läs mer

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Uppdrag 14/15 Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Sammanfattning Att arbeta med förebyggande åtgärder gällande suicid eller suicidförsök är ett omfattande område. Osäkerhet

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Vägtrafikskador 2015 Beskrivning av statistiken

Vägtrafikskador 2015 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2015 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2015 Beskrivning av statistiken Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig. Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Med moped kan du förflytta dig enkelt, fritt och smidigt. Se till att det också blir säkert! Är du runt 15 år och tänker skaffa moped eller redan

Läs mer

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014 Brand Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014 2 MSB:s kontaktperson: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB722 juli 2014 ISBN 978-91-7383-466-7 3 Förord MSB har regeringens uppdrag

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens stab Avdelningen för analys

Läs mer