Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013 1 Årsredovisning"

Transkript

1 Årsredovisning

2 2 Vallentuna Kulturhus Bibliotek har karaktären av ett aktivitetshus riktat till alla.

3 Innehåll Nyckeltal i sammandrag 4 Kommunalrådet har ordet 5 Årets händelser 6 Nya trafikplatsen 8 Förvaltningsberättelse 10 Omvärldsanalys 10 Ekonomisk översikt 12 Driftredovisning 14 Ekonomisk analys 18 Personalberättelse 22 Verksamhetsmål 24 Måluppfyllelse 26 Verksamhetsberättelser 28 Kommunstyrelsen 29 Barn- och ungdomsnämnden 30 Fritidsnämnden 31 Kulturnämnden 31 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 32 Socialnämnden 33 Utbildningsnämnden 34 Överförmyndarnämnden 34 Räkenskaper 36 Sammanställd redovisning 37 Resultaträkning 39 Kassaflödesanalys 39 Balansräkning 40 Noter 41 Driftredovisning 46 Nämndernas budget och prognoser 46 Investering 47 Exploatering 48 Redovisningsprinciper 49 Revisionsberättelse 50 Ordförande 51 I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet, som präglas av kvalitet och kundfokus. Engagemang, allas lika värde och utveckling genomsyrar vår organisation. Text: Vallentuna kommun Form och produktion: ETC Kommunikation AB Tryck: Modintryckoffset 2014 Foto: Vallentuna kommun, Maria Rosenlöf, Johan Wiklund, Marianne Wimmerström 3

4 Nyckeltal i sammandrag Belopp mnkr Antal invånare den 31 december Varav 1 5 år Varav 6 15 år Varav år Varav 80 år och äldre Antal årsarbetare Per 1000 invånare Andel av kommunal verksamhet i extern regi, % Andel personalkostnader av verksamhetens kostnader, % Skattesats, kr 31:08 31:08 31:08 31:08 31:08 Varav kommunen 18:98 18:98 18:98 18:98 18:98 Årets resultat, mnkr Årets resultat enligt balanskravet, mnkr Driftbudgetavvikelse, mnkr Nettokostnader, mnkr Per invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Per invånare, kr Eget kapital, mnkr Per invånare, kr Låneskuld, mnkr Per invånare, kr Soliditet, % Inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden Källa SCB 2 Exklusive anställda i verksamhet på entreprenad 3 Exklusive avskrivningar

5 Kommunalrådet När arbetet med översiktsplanen inleddes för snart sju år sedan kunde vi konstatera att allt kartmaterial i den gamla översiktsplanen visade Vallentuna som en ö simmande mot en vit bakgrund. Det framstod som om vi inte hade några grannar, vi relaterade inte till omgivningen och förhöll oss inte till den växande Stockholmsregionen. när arbetet med den nu gällande översiktsplanen inleddes för snart sju år sedan kunde vi konstatera att allt kartmaterial i den gamla översiktsplanen visade Vallentuna som en ö simmande mot en vit bakgrund. Det framstod som om vi inte hade några grannar, inte relaterade till någon omgivning, inte förhöll oss till den växande Stockholmsregionen. Mycket har hänt sedan dess. Som utgångspunkt för utvecklingen i Vallentuna tog vi fram en vision som idag genomsyrar allt arbete och på alla nivåer i kommunen. Visionen lyder: Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur-och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Som ett led i arbetet med att leva upp till visionen har samverkan med våra grannkommuner intensifierats och fördjupats. Under det gångna året har samarbetet inom Nordostsektorn permanentats. Från att tidigare varit ett projekt fungerar Stockholm Nordost nu med ett eget litet kansli. Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje har alltså under 2013 stärkt banden mellan kommunerna. Samarbetet mellan Arlandakommunerna har också tagit ett påtagligt steg framåt. Intensivt arbete under året har lett fram till att Vallentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Knivsta och Swedavia AB fördjupar samarbetet i Arlandaregionen. Detta sammantaget innebär bland annat att nio kommuner nu samverkar för att Roslagsbanan ska förlängas till Arlanda. Det gångna året har kantats av beslut och delbeslut som alla syftar till att på olika sätt utveckla Roslagsbanan. Några exempel: Beslut togs i maj att genomföra förbättringsåtgärder på Roslagsbanan i Täby och Vallentuna. Det handlar om dubbelspårutbyggnad som kommer att ge 10-minuterstrafik in till Östra station. Arbetet med en jättestudie avseende kollektivtrafik till Nordostsektorn har presenterats. Slutsatserna i studien utpekar en förlängning av Roslagsbanan in till Centralen eller Odenplan som ett möjligt alternativ. Arbetet med att åstadkomma en förlängning av Roslags banan till Arlanda har gått i tre steg, från idéstudie via förstudie och nu fördjupad förstudie. Tiden känns avlägsen då vi själva framställde oss som ett stycke land mot en vit bakgrund, ett Vallentuna utan omvärld har varit ett betydelsefullt år, fyllt av samverkan med en mängd parter på olika nivåer. Målet, när det gäller Roslagsbanan, har hela tiden varit att åstadkomma bättre kommunikationer in till huvudstaden och bygga spårväg till Arlanda och kanske också till Rimbo. Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Årets händelser Vallentuna en attraktiv kommun i fortsatt utveckling 6 Leva och bo i Vallentuna Kommunens geografiska läge och närhet till Stockholm bidrar med goda möjligheter till arbete och utbildning. Vallentuna kommun har den tredje lägsta arbetslösheten i landet. Ett småstadsliv nära natur och kultur, kombinerat med bra kommunikationer, gör Vallentuna till en bra plats att leva och bo på. Brottsligheten i kommunen är bland den lägsta i hela landet och under 2013 sjönk brottsligheten ännu mer. Byggnadspris Vallentuna Kulturhus Bibliotek Prismotiveringen lyder Vallentuna kommun har fått en samlande nybyggnad där kulturen sätts i fokus. Byggnaden, som genom ett tydligt helhetsgrepp visar upp sig mot omvärlden, bjuder in till besök. Ett kulturhus och bibliotek som är lockande och läckert - från utemiljö till innemiljö, från fasad uttryck, till rumslighet till detaljnivå. Huset har karaktären av ett allaktivitetshus riktat till alla. Inte minst barn- och ungdomsdelarna imponerar enligt Stockholms läns hembygds förbund som delar ut priset. Här finns goda utrymmen för kommunens lokalhistoriska samlingar, teaterscener i olika storlekar, utställningslokaler och samlingslokaler som kan användas av såväl kommunen som föreningslivet. Stockholms läns hembygdsförbund delar varje år ut byggnadspriser för att fästa uppmärksamhet på dels väl genomförda upprustningar av äldre bebyggelse dels ny bebyggelse som är väl anpassad till ursprunglig miljö. Vallentuna kulturhus och bibliotek är ett förebildligt exempel på att höga kulturpolitiska ambitioner och goda satsningar på kultur i vidaste mening lönar sig. Vallentuna teater är nyinvigd Den nyinvigda teatern har fått stor uppmärksamhet i kommunen och regionen med ett ökat antal besökare under Lokalen rymmer drygt 300 sittplatser och har fått helt ny inredning, scenteknik och ljud- och ljusanläggning. Vallentuna teater är en plats för spännande scenkonst med teater, dans och musikföreställningar. Kommunikation och tillgänglighet Vallentuna kommun har beslutat att samarbetet inom Stockholm Nordost ska övergå från att vara ett projekt till att bli en permanent organisation. Några av de viktigaste frågorna är kollektivtrafik till Nordostsektorn och arbetet för Roslagsbanans förlängning till Arlanda. Jobbsökarprojekt Under året har Vallentuna startat ett jobbsökarprojekt för unga vuxna. Projektet vänder sig till personer mellan år som inte går i skolan och som står utanför arbetsmarknaden. Miljö En gemensam klimat- och energistrategi har antagits för Stockholms län. Vallentuna kommun har beslutat om en miljöpolicy med hjälp av denna. Kommunen ska i alla sina verksamheter arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt. Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden Under året började kommunfullmäktiges sammanträden att webbsändas. Det har varit möjligt att följa sammanträdena på distans via dator, mobiltelefon och surfplatta. Ny trafikplats i Vallentuna Den nya trafikplatsen i kommunen invigdes den 3 december av Trafikverket och Vallentuna kommun. Läs mer på nästa uppslag.

7 Överst vänster: I Vallentuna finns naturen nära. Överst höger: Vallentunas bibliotek bjuder in till besök. Vänster: Vallentuna erbjuder möjlighet till en mängd fritidsaktiviteter, bland annat cykling. Nedan: Vallentunas nya trafikplats förbättrar trafiksituationen genom bättre flyt och ökad säkerhet. 7

8 Årets händelser Nya trafikplatsen Vallentunas nya trafikplats förbättrar trafiksituationen på flera sätt, bland annat genom bättre flyt och ökad säkerhet. Den invigdes den 3 december av Trafikverket och Vallentuna kommun. 8 det har länge varit en byggarbetsplats kring trafik platsen och Roslagsbanan. Första spadtaget togs redan i juni Sedan dess har den växt fram bit för bit. Den omfattande trafikplatsen består av en ny planskild cirkulationsplats för väg- och järnvägstrafik, inklusive gång- och cykelstråk. Trafikplatsen kopplar samman bebyggelsen på båda sidor av järnvägen. Det blir bättre flyt Trafik i skilda plan ökar säkerheten för trafikanterna. i trafiken när järnvägen och vägarna passerar i skilda plan samt ökar säkerheten för trafikanterna. En ny bro som består av gröna ytor gör det möjligt att promenera från centrum till Vallentunasjön i vacker natur utan att störas av trafik. Trafikplatsen är byggd i ett samarbete mellan Trafikverket, Vallentuna kommun och SL. Ökad säkerhet och framkomlighet Säkerheten och framkomligheten har ökat. Barn och ungdomar som rör sig till och från skolorna i området har nu tillgång till en ny gångtunnel under Angarnsvägen. Det är numera lätt och smidigt att ta sig under järnvägen och in till Vallentuna centrum. Dubbelspår för Roslagsbanan framöver I september 2012 invigdes den första järnvägsbron och Roslagsbanan trafikerar nu ovan markplan. Under våren 2014 är det byggstart för utbyggnad till dubbelspår. Det beräknas bli färdigt i slutet av Målet är att Roslagsbanan ska kunna trafikera med bättre kapacitet och ökad turtäthet. En del i Trafiksatsning Stockholm Trafikplatsen är ett av de 70 projekt som ingår i Trafiksatsning Stockholm. Det är ett samlingsbegrepp för de gemensamma satsningar som görs för att öka framkomligheten i regionen. Målet är att Stockholm ska fortsätta vara en attraktiv, hållbar och växande region samt fungera som Sveriges tillväxtmotor.

9 Roslagsbanan trafikerar nu ovan markplan. Sedan första spadaget 2010 har trafikplatsen växt fram bit för bit. Våren 2014 är det byggstart för utbyggnad till dubbelspår. 9 Trafikplatsen kopplar samman bebyggelsen på båda sidor av järnvägen.

10 10 Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för planering av bland annat fritidsanläggningar.

11 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Ekonomisk utveckling Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att läget i omvärlden kommer att ljusna ytterligare Den internationella utvecklingen förblir dock splittrad. Sammantaget sker en viss återhämtning, men i flera skuldtyngda länder förblir resursutnyttjandet lågt med bestående hög arbetslöshet som följd. För andra ekonomier, som till exempel den svenska, är återhämtningen mer tydlig med relativt höga tillväxttal och en arbetslöshet som viker nedåt. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras i slutet av Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatte underlagets tillväxt. Under 2014 begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Regeringens skattesänkningar bidrar till att de offentliga finanserna visar underskott. I takt med att den svenska ekonomin återhämtar sig förväntas sparandet förbättras. Hushållens inkomster har utvecklats gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Från 2005 till 2012 växte hushållens reala disponibla inkomster med i genomsnitt 3,1 procent per år. Under samma period ökade hushållens konsumtionsutgifter med endast 1,9 procent per år. Hushållens inkomster bedöms fortsätta öka i relativt snabb takt Befolkning och bostadsbyggande Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt. Under den senaste tioårsperioden har Vallentunas befolkning ökat med 20 procent eller nya invånare. Under 2013 ökade Vallentunas befolkning med 401 personer och var den 31 december personer. Befolkningstillväxten för 2013 blev 1,3 procent jämfört med kommunens mål om en årlig ökning med två procent. Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bland annat lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Bostadsbyggandet har under de senaste åren minskat beroende på den allmänna nedgången i konjunkturen och exploatörernas osäkerhet inför marknaden visar dock en ökning. Bostadsbyggnadsprognosen för 2013 var att det skulle byggas 146 bostäder, resultatet blev 160 stycken. Antalet bygglov och förhandsbesked har också ökat och uppgick till totalt 441 stycken. Vallentuna kommun fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Planen innehåller i genomsnitt för 300 nya bostäder per år. Centrala delen av Vallentuna tätort prioriteras särskilt under de kommande tio till femton åren. Där förväntas nya bostäder byggas. Detta stödjer utvecklingen av ett levande centrum för kommunens invånare och företag. Utbyggnaden av bostäder fortsätter i den södra och västra delen av Vallentuna tätort och i övriga stationssamhällen längs med Roslagsbanan. En utbyggnad planeras också utmed E18- stråket. Tätortsnära omvandlingsområden planläggs och genomförs successivt inom en tioårsperiod. Figur 1. Antalet igångsatta bostadsbyggen och kommunens folkökning Antal Bostadsbyggande (bostäder) Befolkningsökning (personer) Antalet bostadsbyggen följer konjunkturen. Eftersom det normalt är inflyttning ett till tre år efter byggstart fördröjs effekten av konjunkturen på kommunens folkökning. 11

12 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt 12 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen blev positivt med 27,2 miljoner kronor. Budgeten var 2,6 miljoner kronor och resultatet blev 24,6 miljoner kronor bättre. Avvikelsen består till största delen av +15,8 mnkr i återbetalda premier från AFA Försäkring, +20,0 mnkr nämndernas överskott, -11,1 mnkr sänkt diskonteringsränta på pensioner, -8,5 mnkr utrangerade upparbetade projekteringsutgifter, +4,7 mnkr räntenetto, +3,9 mnkr skatter, generella statsbidrag och utjämning. I resultatet finns engångsintäkter i form av realisationsvinster på 1,8 miljoner kronor. Kommunen har efter att realisationsvinsterna räknats av ett positivt balanskravsresultat på 25,4 miljoner kronor, se figur 2. Kommunallagen ställer krav på att Sveriges kommuner för varje enskilt år ska ha balans i sin ekonomi, det så kallade balanskravet. I budgeten för kommuner ska intäkter överstiga kostnader. Vallentuna kommuns ekonomiska ställning och utveckling är god. Under perioden 2004 till 2013 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och målet om god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska resultatet är i nivå med förra året. I figur 3 visas resultatet enligt resultaträkningen för de senaste fem åren. Efter att bokslutet blev klart har uppmärksammats att 9,5 miljoner kronor avser en internvinst som bokförts som anläggningstillgång. Effekten av detta är att det externa resultatet skulle varit 9,5 miljoner kronor lägre och uppgått till 17,7 miljoner kronor. Årets balanskravsresultat skulle varit 15,9 miljoner kronor. Felet rättas under Finansiella mål Förutom lagkravet om balans i ekonomin beslutade kommunfullmäktige även om följande mål för 2013: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Vallentuna kommuns bokslut för 2013 visar ett positivt resultat på totalnivå men några enheter uppvisar negativt Figur 3. Årets resultat Mnkr Figur 2. Balanskravsutredning Belopp i mnkr Förändring Årets resultat enligt resultaträkningen 27,2 30,6 2,8 Realisationsvinster (-) 1,8 3,2 8,2 Årets balanskravsresultat 25,4 27,4-0, Årets resultat Årets resultat enligt balanskravsutredningen

13 utfall. SKL:s jämförelse visar att Vallentuna har en högre kostnad per betygspoäng i grundskolorna sett till medelvärdet för 288 kommuner som deltog i undersökningen Målet anses uppnått. Måluppfyllelsen för kommunens övriga mål beskrivs i avsnittet verksamhetsmål. Intern kontroll Den interna kontrollen syftar till att uppnå säkerhet i system och rutiner, främja effektivitet i organisation och förvaltning samt säkerställa rättvisande räkenskaper. Nämnderna har skyldighet att löpande följa upp och åtgärda de risker och fel som upptäcks inom sina verksamhetsområden. Kommunstyrelsen gör därefter varje år en samlad bedömning av hur kommunens interna kontrollsystem fungerar med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter. Uppföljning av internkontrollen har genomförts i enlighet med antagen plan för internkontroll 2013 och omfattade, bland andra, följande områden: kontanthantering, anställningsavtal och uppsägningsunderlag, uppdatering av klientdatorer och servrar, plan- och bygglovsavgifter, utbetalning av bidrag för offentliga program, arkivvård, arbetsmiljöplan för barn- och ungdomsförvaltningen, uppföljning av verkställighet av beslut. Ekonomiavdelningen planerar att ta fram kommungemensamma rutiner för hantering av kontanter. Dessa ska klargöra ansvar och minska de risker som framkom vid granskningen. Avseende anställningsavtal och uppsägningsunderlag planerar HR-avdelningen att utföra riktade utbildningsinsatser om anställnings- och löneprocessen för att komma tillrätta med felaktigheter. Känslighetsanalys För att visa hur olika händelser påverkar ekonomin redovisas en känslighetsanalys. Den är baserad på förhållandena under 2013, se figur 4. Framtiden Kommunens övergripande målsättning är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringarna i omvärlden. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är, i likhet med flertalet kommuner, de närmaste åren ansträngt. För att behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten, måste kommunen ha en effektiv och god kostnadskontroll. Kommunplanen för de kommande åren visar på en ekonomi i balans med en vikande trend för soliditeten. Den viker för att kommunen räknar med att ta upp nya lån för att finansiera kommande investeringar. Soliditeten förväntas vara högre än genomsnittet i riket. Kommunen är inne i en långvarig tillväxtfas och förväntas öka med cirka personer till år Fler invånare i kommunen ger högre skatteintäkter men det ställer samtidigt krav på en utbyggd kommunal verksamhet. Kommunen har en hög andel unga och investerar främst i nya förskolor och skolor. Förskolorna Kragstatrollet och Vintergatan invigs under 2014 och ytterligare en är planerad vid Åby ängar. Planerna för den nya Hagaskolan börjar ta form. Skolan är tänkt att bli en så kallad F-9 skola med tillhörande förskola. En skola kommer också behövas i det nya bostadsområdet Kristineberg. Antalet personer över 80 år förväntas öka. Det innebär att kommunen på sikt behöver anpassa bostäder till de äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Investeringarna omfattar också satsningar på infrastruktur. En ny modell för beräkning av generella statsbidrag och utjämning införs nästa år. Den ger inte någon större effekt hos Vallentuna kommun år Figur 5. Framtida investeringar enligt kommunplan , mnkr 13 Figur 4. Känslighetsanalys Mnkr Händelse mnkr Löneförändring med 1 procent 7,8 10 genomsnittliga helårstjänster 5,6 Prisförändring varor och tjänster med 1 procent 8,0 Ändring av försörjningsstöd med 10 procent 1,5 Förändrade taxor och avgifter med 10 procent 7,5 Förändrad kommunalskatt med 10 öre 6,

14 Förvaltningsberättelse Driftredovisning 14 vallentuna kommuns verksamhet är organiserad i åtta nämnder samt en valnämnd som träder i kraft när det är valår. Varje nämnd är ansvarig för sin budget. Nämndernas nettokostnader, det vill säga kostnader minus intäkter i driftredovisningen, uppgick till 1 417,8 miljoner kronor. Det är en ökning med 34,2 miljoner kronor (2 procent) jämfört med Nämndernas intäkter uppgår till 940,7 miljoner kronor och kostnaderna till 2 358,5 miljoner kronor. Nämnderna redovisar en positiv avvikelse mot budget med 20,0 miljoner kronor. Kostnader och intäkter per nämnd redovisas i tabellen driftredovisning i avsnittet räkenskaper. Kostnader per verksamhet Pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg står för 74 procent av kommunens totala kostnader. De påverkas till stor del av befolkningsökningar. Kostnaderna för båda verksamhetsområdena har ökat med två procent vardera under året. Infrastruktur har ökat med tre procent. Ökningen har bland annat skett inom marknadsföring, åtgärder för att främja näringslivet, fysisk planering och räddningstjänst. Verksamheten inom fritid och kultur har ökat med nio procent, framförallt kulturverksamheten och biblioteket. Affärsverksamheten har ökat med sex procent. Den består till största delen av avfallshantering och bostadshyror. De kommungemensamma kostnaderna har ökat med två procent. Där ingår fastigheter, städning, IT, kommunikation, reception, ekonomi, HR och kansli. Resursfördelningen till barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens verksamheter sker med ett pengsystem, där skolorna får intäkter i form av ett belopp per elev. Figur 6 innehåller inte interna kostnader och intäkter för skolpeng och gymnasieskolpeng. Uppdelning per kostnadsgrupp Ett annat sätt att visa hur nämndernas kostnader har fördelat sig är att dela upp dem per kostnadsgrupp, se figur 7. Någon förändring i fördelningen mellan de olika resurserna har inte skett jämfört med förra året. Personalen är nämndernas enskilt största kostnad, den står för 40 procent av nämndernas totala kostnader. Personalkostnaden har ökat med två procent eller 17,9 miljoner kronor. Antalet anställda har sjunkit med tolv personer jämfört med vid förra årsskiftet. Sett ur en verksamhetsansvarigs perspektiv utgör personalkostnaderna omkring 70 procent. Det beror på att respektive enhet, exempelvis en kommunal skola, inte har kostnader för verksamhet som utförs i extern regi. Verksamhet som utförs i extern regi, exempelvis en friskola, belastar nämnder på totalnivå och i det här fallet inte den kommunala skolan. Figur 6. Nämndernas kostnader fördelade per verksamhet, mnkr Figur 7. Nämndernas kostnader fördelade per kostnadsgrupp, % Politisk verksamhet; 15,5 Infrastruktur; 100,5 Fritid och kultur; 87,3 Pedagogisk verksamhet; 892,0 Vård och omsorg; 504,6 Affärsverksamhet; 30,0 Kommungemensamma kostnader; 244,9 Personal; 40 % Entreprenad; 29 % Varor och övrig entreprenad; 14 % Bidrag; 3 % Lokalhyror och kapitalkostnader; 14 %

15 Kostnader för entreprenad är så kallat köp av huvudverksamhet, där den största delen är köp av omsorgs- och utbildningsplatser. Både entreprenader samt varor och övrig entreprenad har ökat med två procent. Ökningen är störst för lokalkostnader, de har ökat med fyra procent. Bidrag lämnas bland annat för räddningstjänsten och till privatpersoner. Kostnaderna har inte förändrats sedan föregående år. Interna kostnader och intäkter för skolpeng och gymnasieskolpeng ingår inte i figuren. Figur 8. Nämndernas intäkter, mnkr Taxor och avgifter; 76,5 Hyror och arrenden; 212,4 Bidrag; 86,2 Försäljning; 81,8 Nämndernas intäkter Nämndernas intäkter består av taxor och avgifter som kommunen debiterar kommuninvånare och företag för bland annat förskola, fritidshem och avfallshantering. De innehåller även interna intäkter. Intäkter för hyror och arrenden innehåller till största delen internhyra som debiteras övriga verksamheter. Kommunens nämnder får bidrag från Skolverket och Migrationsverket med flera. Dessa är riktade för särskilda ändamål. Försäljning sker av måltider, städning och i kommunens caféverksamhet. Kommunen säljer även platser inom grundskola, gymnasieskola och inom äldreomsorgen. Interna kostnader och intäkter för skolpeng och gymnasieskolpeng ingår inte i figur 8. Kommunens största intäkt är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning men de ingår inte i nämndernas intäkter. Nämndernas nettokostnader och budgetavvikelser Nämnderna redovisar tillsammans ett överskott om 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 98,6 procent av årets budget. Utfallet är bättre än vad prognoserna har visat under året. I kommunstyrelsens budget ingår anslag för oförutsedda utgifter som vid årets början var fyra miljoner kronor. Överskottet har inte använts under året. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 6,7 miljoner kronor mot budget. Den större delen av överskottet är den outnyttjade budgeten för oförutsedda utgifter. Barn- och ungdomsnämnden inklusive skolpeng redovisar ett överskott på 2,0 miljoner kronor. Överskottet beror på färre elever och vakanta tjänster. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har ett överskott på 3,1 miljoner kronor. Det beror dels på vakanta tjänster och dels på fler hanterade bygglovsärenden än planerat. Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 3,7 miljoner kronor. Gymnasieskolpengen gav ett överskott på 3,4 miljoner kronor på grund av att antalet elever blev färre än planerat enligt befolkningsprognosen. Socialnämnden visar ett överskott på 5,0 miljoner kronor. Den främsta orsaken är lägre nettokostnader för ensamkommande flyktingbarn. Övriga nämnder har bedrivit verksamheter vars utfall i stort sett är i nivå med budget. Tabeller med nämndernas driftredovisning, budget och prognoser finns i avsnittet räkenskaper. Finansieringsenheten Intäkter och kostnader som inte hör till någon nämnd bokförs centralt hos finansieringsenheten, se tabell driftredovisning i avsnittet räkenskaper. Kapitalkostnaden består av interna avskrivningar och ränta på anläggningstillgångar. Den har fördelats ut till nämnderna med ett lägre belopp än det var planerat på grund av lägre investeringstakt. Nämnderna belastades under året med ett kalkylerat personalomkostnadspålägg på 39 procent för det stora flertalet anställda. Det ska täcka arbetsgivaravgifter, avtalspensioner och avtalsförsäkringar. AFA Försäkrings styrelse har återbetalat premier med 15,8 miljoner kronor avseende åren De intäktsredovisas som en jämförelsestörande verksamhetsintäkt i resultaträkningen. Pensionsutbetalningar belastar finansieringsenheten. Övriga intäkter och kostnader innehåller vinster och förluster på anläggningstillgångar och exploatering. Räntan på pensionsavsättningen har sänkts och belastar resultatet med 11,1 miljoner kronor. Den redovisas inte som pensionskostnad utan som finansiell kostnad och syns därför inte i tabellen. Verksamhet i extern regi I Vallentuna kommun drivs en stor del av verksamheten i extern regi. Det är ett politiskt ställningstagande för att främja mångfald och valfrihet. Av kommunens kostnader utgör 34 procent, motsvarande 550,3 miljoner kronor, betalning för verksamheter som är utförda i extern regi, se figur 9. Generellt gäller att kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten även om själva utförandet ligger utanför kommunens organisation. Det gäller både 15

16 Förvaltningsberättelse Figur 9. Andel av kommunal verksamhet i extern regi Procent Politisk verksamhet 1,4 mnkr Infrastruktur, skydd m.m. 12,7 mnkr Kultur och fritid 4,2 mnkr Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 158,0 mnkr Utbildning 190,8 mnkr Äldre och personer med funktionsnedsättning 143,3 mnkr Individoch familjeomsorg 12,7 mnkr Särskilt riktade insatser 10,7 mnkr Avfallshantering och bostadshyror 16,5 mnkr Totalt 550,3 mnkr 16 uppföljning av innehållet och finansieringen. Undantaget är tillsynsansvaret för grundskolan och gymnasiet, som ligger på Skolinspektionen. Olika delar av kommunens verksamheter har olika stor andel i extern regi. Högst andel finns inom förskola och avfallshantering. Vanligast är att privata företag utför verksamheten, men kommunen köper även delar av sin verksamhet från föreningar och stiftelser, samt från andra kommuner. Fördelningen av köp per typ av utförare redovisas i figur 10. Den politiska verksamhet som utförs i extern regi är kostnader från Täby kommun för gemensamt överförmyndarkansli. Verksamhet inom infrastruktur, skydd med mera som utförs i extern regi uppgår till 12,7 miljoner kronor. Flera olika entreprenörer står för parkskötsel och vägdrift. Inom kultur och fritidsområdet är det möjligheten att använda simhallen som kommunen betalar för. Av barn- och ungdomsnämndens verksamheter drivs en stor del av förskolor och skolor i fristående regi och finansieras genom ett skolpengssystem. Det är vanligast inom förskolan, se figur 11. För att säkra att de fristående förskolorna uppfyller de kvalitetskrav som kommunen ställer gör barn- och ungdomsförvaltningen regelbundna tillsynsbesök. Alla fristående förskolor lämnar årligen en kvalitetsredovisning till kommunen. Information om både kommunala och fristående förskolor finns på kommunens webbplats. Vallentuna kommun tar också del av friskolornas kvalitetsredovisningar för att kunna göra jämförelser med de kommunala skolorna. Utbildningsnämnden köper 68 procent av gymnasieutbildningen av andra kommuner eller friskolor, se figur 11. Den kommunala vuxenutbildningen är organiserad i Kunskapscenter Nordost som ligger i Täby och är gemensam för Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Figur 10. Köp per typ av utförare, mnkr Föreningar/stiftelser; 63,2 Privata företag; 412,0 Kommuner; 69,4 Landsting; 1,5 Staten och statliga myndigheter; 4,3 Figur 11. Andel extern regi inom förskola, skola och gymnasium % mnkr Förskola 63% 146,5 Fritidshem 11% 7,7 Förskoleklass 14% 4,5 Grundskola 19% 70,1 Gymnasieskola 68% 96,5

17 Figur 12. Äldreomsorg, särskilt boende och korttidsboende Antal Figur 13. Särskilt boende för vuxna enligt LSS Antal Antal omsorgstagare internt Antal omsorgstagare externt Antal omsorgstagare internt Antal omsorgstagare externt Socialnämndens verksamheter bedrivs till 33 procent i extern regi. Inom hemtjänsten har individen rätt att välja utförare. Individ- och familjeomsorg har 18 procent av verksamheten i extern regi. Främst avser det hem för vård eller boende med specifika behov. För äldre och personer med funktionsnedsättning är andelen köpt verksamhet 35 procent. De särskilda boenden för äldre som finns bedrivs till 46 procent av externa utförare, se figur 12. Inom området LSS (lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade) bor 42 procent i boenden som bedrivs i extern regi, se figur 13. Socialnämnden kvalitetssäkrar att den externa verksamheten når upp till kommunens krav genom avtal och förfrågningsunderlag vid upphandling samt genom tillsynsbesök. Avfallshantering och viss drift och underhåll i hyrda bostäder hade 52 procent av verksamheten i extern regi. Hela vatten- och avloppsverksamheten utförs av Roslagsvatten AB som kommunen är delägare i. 17 Alla fristående förskolor lämnar årligen en kvalitetsredovisning till Vallentuna kommun.

18 Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys 18 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens eget skatteunderlag. Skattesatsen i Vallentuna är 18,98 procent. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna vill bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor får kommuner generella statsbidrag eller betalar till staten. Utjämningen görs bland annat för att kompensera för beskattningsbar inkomst, skillnader i antal barn i skolan, personer äldre än 65 år och skillnader i geografiska förutsättningar. Vallentuna kommuns intäkter ökade med 54,2 miljoner kronor jämfört med 2012, en ökning med fyra procent. Ökningen av skatteintäkter beror både på den positiva utvecklingen av Sveriges ekonomi och att antalet invånare i Vallentuna kommun ökat. Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt den så kallade blandmodellen i kommunal redo visningslag, se figur 14. Den mindre delen av kommunens pensionsåtaganden (pensionsförmåner intjänade från och med år 1998) redovisas dels som en skuld med 31,9 miljoner kronor, dels som en avsättning med 117,5 miljoner kronor. Pensionsåtagandets större del, 556,5 miljoner kronor (pensions förmåner intjänade till och med år 1997) redovisas i stället som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I beloppen ingår en löneskatt med 24,26 procent. Skulden består av den individuella delen av den avgiftsbestämda pensionen. Den tjänas in under året, men betalas ut till den externa förvaltare som arbetstagaren har valt i mars året därefter. Skulden ökade med åtta procent under året. Som avsättning redovisas den förmånsbestämda ålderspensionen, som är en kompletterande pension för höginkomsttagare. Avsättningen kan definieras som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar till den del de är intjänade idag. Den ökade med 20 procent. Under 2013 beslutade SKL om sänkt ränta på nuvärdesberäkningen av pensionerna. Det gjorde att Vallentuna kommuns avsättning ökade och försämrade resultatet med 11,1 miljoner kronor. Ansvarsförbindelsen innehåller pensionsmedel intjänade före år För denna del av pensionsåtagandet tas kostnaden när utbetalning sker till pensionären. Den har ökat med sju procent jämfört med föregående år. Även ansvarsförbindelsen ökade på grund av den sänkta räntan med 42,3 miljoner kronor. Det är viktigt att ta med ansvarsförbindelsen i den ekonomiska planeringen, eftersom stora pensionsavgångar förväntas med stora utbetalningar som följd. Den senaste femårsprognosen från kommunens pensionsbolag, KPA Pension, redovisas i figur 15. Enligt fastställt reglemente ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Det innebär att kommunen använder dessa i verksamheten utan att ha medel som är öronmärkta eller finansiellt placerade för detta syfte. Figur 15. Prognos för pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt per år, mnkr Mnkr Figur 14. Pensionsmedel inklusive löneskatt Belopp i mnkr Förändring Skuld 31,9 29,5 2,5 Avsättning 117,5 98,0 19,5 Ansvarsförbindelse 556,5 520,6 35,

19 Figur 16. Exploatering i balans- och resultaträkning Nettoinvestering i balansräkningen Vinst+ / förlust- i resultaträkningen Belopp mnkr Årets utfall Utfall tom år 2013 Årets budget Årets utfall Bostadsexploatering -5,2 6,9 11,9 2,0 Industriexploatering 1,5 1,0 11,4 Totalt -3,7 7,9 11,9 13,4 Nettoinvestering definieras som inkomster minus utgifter. Upparbetade exploateringsprojekt återfinns både bland tillgångar (+) och skulder (-). Kolumnerna vinst+ / förlust- återfinns i resultaträkningen. Budgetvärden är tagna ur kommunplan för Figur 17. Större investeringprojekt Belopp mnkr Årets utfall Total projektbudget Utfall tom år 2013 Beräknad totalsumma Förskola Kragstadungen 27,0 40,6 29,4 40,6 Förskola Karlavägen 15,0 46,0 17,7 46,0 Vallentuna Trafikplats 11,2 100,0 109,1 110,0 Exploatering Att exploatera innebär att markanvändningen förändras och att bostäder, kontor eller industrier byggs. Exploatering innefattar också infrastruktur som gator, vägar, grönområden och system för vatten, avlopp, elektricitet och telekommunikation. Exploatering sker både på obebyggd mark och som förnyelse eller förtätning i redan bebyggda områden. Det finns vid årets slut 29 aktiva projekt. Projekten är i olika skeden; två väntar på planbesked, fem är i startskede, tio projekt under samråd och tolv är under genomförande. Årets nettoexploatering visar på utgifter som överstiger inkomsterna med 3,7 miljoner kronor. Totalt upparbetat till och med år 2013 är det mer inkomster än utgifter med 7,9 miljoner kronor, se figur 16. Planen var att utbyggnaden inom Haga 3, Nyborg och Tingvalla skulle påbörjas samt att det skulle komma inkomster inom det centrala infrastrukturprojektet men det väntas ske kommande år istället. När ett projekt avslutas helt eller delvis, samt om en försäljning sker, visas intäkterna och kostnaderna i resultaträkningen. I år blev vinsten för exploateringsprojekten 13,4 miljoner kronor jämfört med en budget på 11,9 miljoner kronor. Planen var att det centrala infrastrukturprojektet skulle få intäkter på 15,1 miljoner kronor i år men dessa väntas komma senare. I år har ett bostadsområde i Karby avslutats med en vinst på 2,3 miljoner kronor och biblioteket med en vinst på 9,5 miljoner kronor. En industritomt såldes i Fågelsången med en vinst på 1,9 miljoner kronor. I figur 16 redovisas exploateringen för bostads- respektive industriexploatering. I avsnittet räkenskaper finns en sammanställning över all exploatering. Investeringar Vallentuna kommun fortsätter att göra stora investeringar, i år med 101,4 miljoner kronor. Årets utfall utgör 71 procent av de nettoinvesteringar som var budgeterade. Investeringsbudgeten för 2013 består av årets del i kommunplan samt överförda medel från De större projekten, definierade som projekt med en total investeringsbudget som överstiger tio miljoner kronor för året, redovisas i figur 17. Förskolan i Kragstadungen blir en förskola med fem avdelningar. Den förväntas kosta 40,6 miljoner kronor. Inflyttning i nya förskolan Kragstatrollet är planerad till mars Förskolan på Karlavägen byggs i två våningar med fem avdelningar. Huset blir ett så kallat passivhus. Kortfattat kan denna teknik förklaras med att man bygger energisnålt genom att minimera värmeförluster genom klimatskalet, genom effektiv ventilation och genom att ta tillvara värme från elektriska apparater och instrålande sol. Stommen restes under sommaren Kostnaden är planerad till 46,0 miljoner kronor. Nya förskolan Vintergatan väntas bli klar i juli Trafikplatsen står klar och är nu en planskild korsning mellan Roslagsbanan och Angarnsvägen/Väsbyvägen. Projektet har innefattat ledningsarbeten, två järnvägsbroar, gång- och cykelvägar, sociodukt, cirkulationsplatser samt gång- och cykeltunnel. Besiktning och invigning hölls i december. Visst arbete kommer att fortsätta under våren 2014 med bullerplank och planteringsarbeten. Totala priset till entreprenören slutade på cirka 330 miljoner kronor varav kommunens del blev 100 miljoner kronor. Utöver dessa har kommunen haft egna kostnader på 10 miljoner kronor. 19

20 Förvaltningsberättelse 20 Kommunplanen för innehåller en ny investeringsplan som innebär en förändrad planering av byggnationer. Förändringen baseras på befolkningsprognosen, bedömning av behov av nybyggnationer och ombyggnationer. Förändringen innebär att Hagaskolan ska byggas tidigare och ombyggnationen av Ormstaskolan inte kommer att fullföljas. Det medför att nedlagda utgifter för Ormstaskolan inte kan överföras till det nya projektet och därmed inte ingå i investeringsutgifterna. Projektets nedlagda utgifter 8,5 miljoner kronor har utrangerats. Kommunen har fått gatukostnadsersättning på 3,0 miljoner kronor i tre projekt. Gatukostnadsersättning redovisas som ett investeringsbidrag. Under året har kommunen sålt mark för 2,3 miljoner kronor. Denna försäljning gav en realisationsvinst på 1,8 miljoner kronor och en realisationsförlust på 0,3 miljoner kronor. I avsnittet räkenskaper finns en tabell över alla investeringar. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna kommunen finansierar med egna medel. För år 2013 är den 82 procent att jämföra med 37 procent föregående år. Anledningen är att kommunen inte investerat lika mycket och att kommunen inte har behövt låna pengar. Se figur 18 och 19. Investeringarnas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är 7 procent i år jämfört med 17 procent förra året. Nyckeltalet mäts i hela Sverige och genomsnittet för Stockholms län år 2012 var 10,2 procent och för alla Sveriges kommuner 9,0 procent. Likviditet och kapitalbehov Kommunfullmäktige beslutade om en ändrad finanspolicy under året. Enligt den ska kommunen ha en hantering som säkerställer tillfredsställande betalningsberedskap och säkerhet samt ger bra räntevillkor. Kommunens upplåning ska ske inom ramen för den lånevolym som kommunfullmäktige årligen beslutar om. Några avvikelser från finanspolicyn har inte gjorts. Likvida medel och placeringar minskade under året med 26,9 miljoner kronor. I december placerades 20 miljoner kronor i tre månader till fast ränta. Låneskulden var vid årets början 398 miljoner kronor. Enligt kommunplanen var lånebehovet beräknat till 200 miljoner kronor men investeringarna har kunnat genomföras utan nya lån. Till följd av detta blev räntekostnaderna 4,2 miljoner kronor lägre än planerat. Under året har lån på 100 miljoner kronor förfallit. Beloppet har lånats upp igen och förfaller år Låneskulden var därför oförändrad vid årets slut. Lånen är låsta på olika långa betalningstider, se figur 20. Alla lån är amorteringsfria. För mer information om lånen se not 19. Bostadsrätter och aktier Under året har en bostadsrätt köpts för 1,2 miljoner kronor. Fyra bostadsrätter friköptes och är nu ägda radhus. En lägenhet har sålts för 1,4 miljoner kronor, den var inköpt för kronor (kr). Kommunens lägenheter har ett genomsnittligt inköpsvärde på kronor (kr). I balansräkningen finns vid årets slut 193 bostadsrätter bokförda till ett anskaffningsvärde av 5,2 miljoner kronor. Vid en eventuell försäljning skulle de antagligen ha ett högre värde. Även de noterade aktier som kommunen äger i Elverket Vallentuna AB har ett högre marknadsvärde, 23,6 miljoner kronor, än vad de är bokförda till. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som Figur 18. Självfinansieringsgrad av investeringar Figur 19. Investeringsnetto samt inlåning Procent Mnkr Investeringsnetto Markköp Stockholms stad Nyupptagna lån

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 53 Årsredovisning för Vallentuna kommun 2013 (KS )

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 53 Årsredovisning för Vallentuna kommun 2013 (KS ) VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-04-07 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 53 Årsredovisning för Vallentuna kommun 2013 (KS 2014.082) BESLUT Kommunstyrelsen

Läs mer

vallentuna k ommun Årsredovisning kommunledningskontoret

vallentuna k ommun Årsredovisning kommunledningskontoret 2015 Årsredovisning Innehåll Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8 Ekonomi och ställning 8 Förväntad utveckling 12 Driftredovisning 18 Personalberättelse 22 Verksamhetsmål

Läs mer

Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2014

Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-03 DNR KS 2015.101 ANDREAS FORSLUND SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER ANDREAS.FORSLUND@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Årsredovisning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8. Personalberättelse 22 Verksamhetsmål 25. Verksamhetsberättelser 28

Innehåll. Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8. Personalberättelse 22 Verksamhetsmål 25. Verksamhetsberättelser 28 2014 Årsredovisning Innehåll Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8 Ekonomi och ställning 8 Förväntad utveckling 12 Driftredovisning 18 Personalberättelse 22 Verksamhetsmål

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016 2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...

Läs mer

2012 1 Årsredovisning

2012 1 Årsredovisning 2012 1 Årsredovisning 2 I Vallentuna är historien en del av vår vardag. Samtidigt är vi ett samhälle i ständig utveckling och en av landets mest expansiva kommuner. Innehåll Nyckeltal i sammandrag 4 Kommunalrådet

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar. VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017 2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2015-2017. Inledning Kommunplanen är antagen

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan

Barn- och ungdomsnämnden. Verksamhetsplan 2014 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2014-2016. Inledning Kommunplanen är

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Kommunplan S-gruppens förslag. Verksamheternas nettokostnader. Nämndernas uppräkning, mnkr

Kommunplan S-gruppens förslag. Verksamheternas nettokostnader. Nämndernas uppräkning, mnkr Kommunplan 2015-2017 S-gruppens förslag Verksamheternas nettokostnader Nämndernas uppräkning, mnkr 2015 2016 2017 Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris 39 50 59 Effektiviseringar -20-25 -29

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

ANTAGEN AV UN 2011-12-08 DNR UN 2011.195 2 0 1 2-2 0 1 4 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Verksamhetsplan

ANTAGEN AV UN 2011-12-08 DNR UN 2011.195 2 0 1 2-2 0 1 4 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Verksamhetsplan ANTAGEN AV UN 2011-12-08 DNR UN 2011.195. 2 0 1 2-2 0 1 4 UTBILDNINGSNÄMNDEN Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2012-2014 Innehåll Utbildningsnämndens verksamhetsplan... 1 1. Inledning... 1 2. Utbildningsnämndens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

q-- 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) VALLENTUNA KOMMUN Ärendet i korthet Handlingar Beslut 20L3-O3-2L

q-- 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) VALLENTUNA KOMMUN Ärendet i korthet Handlingar Beslut 20L3-O3-2L VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-O3-2L 8 (16) 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial PATRIC ANDERSSON SID 1/11 EKONOMICHEF PATRIC.ANDERSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial 1 2011 Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. att föreslå kommunfullmäktige

Läs mer

T E R T I AL 2 2012. Vallentuna. Delårsrapport januariaugusti

T E R T I AL 2 2012. Vallentuna. Delårsrapport januariaugusti T E R T I AL 2 Vallentuna Delårsrapport januariaugusti Innehållsförteckning VALLENTUNA KOMMUN 1 januari- 31 augusti... 3 Delårsresultat och prognos helår... 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer