Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013 1 Årsredovisning"

Transkript

1 Årsredovisning

2 2 Vallentuna Kulturhus Bibliotek har karaktären av ett aktivitetshus riktat till alla.

3 Innehåll Nyckeltal i sammandrag 4 Kommunalrådet har ordet 5 Årets händelser 6 Nya trafikplatsen 8 Förvaltningsberättelse 10 Omvärldsanalys 10 Ekonomisk översikt 12 Driftredovisning 14 Ekonomisk analys 18 Personalberättelse 22 Verksamhetsmål 24 Måluppfyllelse 26 Verksamhetsberättelser 28 Kommunstyrelsen 29 Barn- och ungdomsnämnden 30 Fritidsnämnden 31 Kulturnämnden 31 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 32 Socialnämnden 33 Utbildningsnämnden 34 Överförmyndarnämnden 34 Räkenskaper 36 Sammanställd redovisning 37 Resultaträkning 39 Kassaflödesanalys 39 Balansräkning 40 Noter 41 Driftredovisning 46 Nämndernas budget och prognoser 46 Investering 47 Exploatering 48 Redovisningsprinciper 49 Revisionsberättelse 50 Ordförande 51 I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet, som präglas av kvalitet och kundfokus. Engagemang, allas lika värde och utveckling genomsyrar vår organisation. Text: Vallentuna kommun Form och produktion: ETC Kommunikation AB Tryck: Modintryckoffset 2014 Foto: Vallentuna kommun, Maria Rosenlöf, Johan Wiklund, Marianne Wimmerström 3

4 Nyckeltal i sammandrag Belopp mnkr Antal invånare den 31 december Varav 1 5 år Varav 6 15 år Varav år Varav 80 år och äldre Antal årsarbetare Per 1000 invånare Andel av kommunal verksamhet i extern regi, % Andel personalkostnader av verksamhetens kostnader, % Skattesats, kr 31:08 31:08 31:08 31:08 31:08 Varav kommunen 18:98 18:98 18:98 18:98 18:98 Årets resultat, mnkr Årets resultat enligt balanskravet, mnkr Driftbudgetavvikelse, mnkr Nettokostnader, mnkr Per invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr Per invånare, kr Eget kapital, mnkr Per invånare, kr Låneskuld, mnkr Per invånare, kr Soliditet, % Inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden Källa SCB 2 Exklusive anställda i verksamhet på entreprenad 3 Exklusive avskrivningar

5 Kommunalrådet När arbetet med översiktsplanen inleddes för snart sju år sedan kunde vi konstatera att allt kartmaterial i den gamla översiktsplanen visade Vallentuna som en ö simmande mot en vit bakgrund. Det framstod som om vi inte hade några grannar, vi relaterade inte till omgivningen och förhöll oss inte till den växande Stockholmsregionen. när arbetet med den nu gällande översiktsplanen inleddes för snart sju år sedan kunde vi konstatera att allt kartmaterial i den gamla översiktsplanen visade Vallentuna som en ö simmande mot en vit bakgrund. Det framstod som om vi inte hade några grannar, inte relaterade till någon omgivning, inte förhöll oss till den växande Stockholmsregionen. Mycket har hänt sedan dess. Som utgångspunkt för utvecklingen i Vallentuna tog vi fram en vision som idag genomsyrar allt arbete och på alla nivåer i kommunen. Visionen lyder: Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur-och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Som ett led i arbetet med att leva upp till visionen har samverkan med våra grannkommuner intensifierats och fördjupats. Under det gångna året har samarbetet inom Nordostsektorn permanentats. Från att tidigare varit ett projekt fungerar Stockholm Nordost nu med ett eget litet kansli. Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje har alltså under 2013 stärkt banden mellan kommunerna. Samarbetet mellan Arlandakommunerna har också tagit ett påtagligt steg framåt. Intensivt arbete under året har lett fram till att Vallentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Knivsta och Swedavia AB fördjupar samarbetet i Arlandaregionen. Detta sammantaget innebär bland annat att nio kommuner nu samverkar för att Roslagsbanan ska förlängas till Arlanda. Det gångna året har kantats av beslut och delbeslut som alla syftar till att på olika sätt utveckla Roslagsbanan. Några exempel: Beslut togs i maj att genomföra förbättringsåtgärder på Roslagsbanan i Täby och Vallentuna. Det handlar om dubbelspårutbyggnad som kommer att ge 10-minuterstrafik in till Östra station. Arbetet med en jättestudie avseende kollektivtrafik till Nordostsektorn har presenterats. Slutsatserna i studien utpekar en förlängning av Roslagsbanan in till Centralen eller Odenplan som ett möjligt alternativ. Arbetet med att åstadkomma en förlängning av Roslags banan till Arlanda har gått i tre steg, från idéstudie via förstudie och nu fördjupad förstudie. Tiden känns avlägsen då vi själva framställde oss som ett stycke land mot en vit bakgrund, ett Vallentuna utan omvärld har varit ett betydelsefullt år, fyllt av samverkan med en mängd parter på olika nivåer. Målet, när det gäller Roslagsbanan, har hela tiden varit att åstadkomma bättre kommunikationer in till huvudstaden och bygga spårväg till Arlanda och kanske också till Rimbo. Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Årets händelser Vallentuna en attraktiv kommun i fortsatt utveckling 6 Leva och bo i Vallentuna Kommunens geografiska läge och närhet till Stockholm bidrar med goda möjligheter till arbete och utbildning. Vallentuna kommun har den tredje lägsta arbetslösheten i landet. Ett småstadsliv nära natur och kultur, kombinerat med bra kommunikationer, gör Vallentuna till en bra plats att leva och bo på. Brottsligheten i kommunen är bland den lägsta i hela landet och under 2013 sjönk brottsligheten ännu mer. Byggnadspris Vallentuna Kulturhus Bibliotek Prismotiveringen lyder Vallentuna kommun har fått en samlande nybyggnad där kulturen sätts i fokus. Byggnaden, som genom ett tydligt helhetsgrepp visar upp sig mot omvärlden, bjuder in till besök. Ett kulturhus och bibliotek som är lockande och läckert - från utemiljö till innemiljö, från fasad uttryck, till rumslighet till detaljnivå. Huset har karaktären av ett allaktivitetshus riktat till alla. Inte minst barn- och ungdomsdelarna imponerar enligt Stockholms läns hembygds förbund som delar ut priset. Här finns goda utrymmen för kommunens lokalhistoriska samlingar, teaterscener i olika storlekar, utställningslokaler och samlingslokaler som kan användas av såväl kommunen som föreningslivet. Stockholms läns hembygdsförbund delar varje år ut byggnadspriser för att fästa uppmärksamhet på dels väl genomförda upprustningar av äldre bebyggelse dels ny bebyggelse som är väl anpassad till ursprunglig miljö. Vallentuna kulturhus och bibliotek är ett förebildligt exempel på att höga kulturpolitiska ambitioner och goda satsningar på kultur i vidaste mening lönar sig. Vallentuna teater är nyinvigd Den nyinvigda teatern har fått stor uppmärksamhet i kommunen och regionen med ett ökat antal besökare under Lokalen rymmer drygt 300 sittplatser och har fått helt ny inredning, scenteknik och ljud- och ljusanläggning. Vallentuna teater är en plats för spännande scenkonst med teater, dans och musikföreställningar. Kommunikation och tillgänglighet Vallentuna kommun har beslutat att samarbetet inom Stockholm Nordost ska övergå från att vara ett projekt till att bli en permanent organisation. Några av de viktigaste frågorna är kollektivtrafik till Nordostsektorn och arbetet för Roslagsbanans förlängning till Arlanda. Jobbsökarprojekt Under året har Vallentuna startat ett jobbsökarprojekt för unga vuxna. Projektet vänder sig till personer mellan år som inte går i skolan och som står utanför arbetsmarknaden. Miljö En gemensam klimat- och energistrategi har antagits för Stockholms län. Vallentuna kommun har beslutat om en miljöpolicy med hjälp av denna. Kommunen ska i alla sina verksamheter arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt. Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden Under året började kommunfullmäktiges sammanträden att webbsändas. Det har varit möjligt att följa sammanträdena på distans via dator, mobiltelefon och surfplatta. Ny trafikplats i Vallentuna Den nya trafikplatsen i kommunen invigdes den 3 december av Trafikverket och Vallentuna kommun. Läs mer på nästa uppslag.

7 Överst vänster: I Vallentuna finns naturen nära. Överst höger: Vallentunas bibliotek bjuder in till besök. Vänster: Vallentuna erbjuder möjlighet till en mängd fritidsaktiviteter, bland annat cykling. Nedan: Vallentunas nya trafikplats förbättrar trafiksituationen genom bättre flyt och ökad säkerhet. 7

8 Årets händelser Nya trafikplatsen Vallentunas nya trafikplats förbättrar trafiksituationen på flera sätt, bland annat genom bättre flyt och ökad säkerhet. Den invigdes den 3 december av Trafikverket och Vallentuna kommun. 8 det har länge varit en byggarbetsplats kring trafik platsen och Roslagsbanan. Första spadtaget togs redan i juni Sedan dess har den växt fram bit för bit. Den omfattande trafikplatsen består av en ny planskild cirkulationsplats för väg- och järnvägstrafik, inklusive gång- och cykelstråk. Trafikplatsen kopplar samman bebyggelsen på båda sidor av järnvägen. Det blir bättre flyt Trafik i skilda plan ökar säkerheten för trafikanterna. i trafiken när järnvägen och vägarna passerar i skilda plan samt ökar säkerheten för trafikanterna. En ny bro som består av gröna ytor gör det möjligt att promenera från centrum till Vallentunasjön i vacker natur utan att störas av trafik. Trafikplatsen är byggd i ett samarbete mellan Trafikverket, Vallentuna kommun och SL. Ökad säkerhet och framkomlighet Säkerheten och framkomligheten har ökat. Barn och ungdomar som rör sig till och från skolorna i området har nu tillgång till en ny gångtunnel under Angarnsvägen. Det är numera lätt och smidigt att ta sig under järnvägen och in till Vallentuna centrum. Dubbelspår för Roslagsbanan framöver I september 2012 invigdes den första järnvägsbron och Roslagsbanan trafikerar nu ovan markplan. Under våren 2014 är det byggstart för utbyggnad till dubbelspår. Det beräknas bli färdigt i slutet av Målet är att Roslagsbanan ska kunna trafikera med bättre kapacitet och ökad turtäthet. En del i Trafiksatsning Stockholm Trafikplatsen är ett av de 70 projekt som ingår i Trafiksatsning Stockholm. Det är ett samlingsbegrepp för de gemensamma satsningar som görs för att öka framkomligheten i regionen. Målet är att Stockholm ska fortsätta vara en attraktiv, hållbar och växande region samt fungera som Sveriges tillväxtmotor.

9 Roslagsbanan trafikerar nu ovan markplan. Sedan första spadaget 2010 har trafikplatsen växt fram bit för bit. Våren 2014 är det byggstart för utbyggnad till dubbelspår. 9 Trafikplatsen kopplar samman bebyggelsen på båda sidor av järnvägen.

10 10 Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för planering av bland annat fritidsanläggningar.

11 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Ekonomisk utveckling Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att läget i omvärlden kommer att ljusna ytterligare Den internationella utvecklingen förblir dock splittrad. Sammantaget sker en viss återhämtning, men i flera skuldtyngda länder förblir resursutnyttjandet lågt med bestående hög arbetslöshet som följd. För andra ekonomier, som till exempel den svenska, är återhämtningen mer tydlig med relativt höga tillväxttal och en arbetslöshet som viker nedåt. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras i slutet av Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatte underlagets tillväxt. Under 2014 begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Regeringens skattesänkningar bidrar till att de offentliga finanserna visar underskott. I takt med att den svenska ekonomin återhämtar sig förväntas sparandet förbättras. Hushållens inkomster har utvecklats gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Från 2005 till 2012 växte hushållens reala disponibla inkomster med i genomsnitt 3,1 procent per år. Under samma period ökade hushållens konsumtionsutgifter med endast 1,9 procent per år. Hushållens inkomster bedöms fortsätta öka i relativt snabb takt Befolkning och bostadsbyggande Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt. Under den senaste tioårsperioden har Vallentunas befolkning ökat med 20 procent eller nya invånare. Under 2013 ökade Vallentunas befolkning med 401 personer och var den 31 december personer. Befolkningstillväxten för 2013 blev 1,3 procent jämfört med kommunens mål om en årlig ökning med två procent. Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bland annat lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Bostadsbyggandet har under de senaste åren minskat beroende på den allmänna nedgången i konjunkturen och exploatörernas osäkerhet inför marknaden visar dock en ökning. Bostadsbyggnadsprognosen för 2013 var att det skulle byggas 146 bostäder, resultatet blev 160 stycken. Antalet bygglov och förhandsbesked har också ökat och uppgick till totalt 441 stycken. Vallentuna kommun fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Planen innehåller i genomsnitt för 300 nya bostäder per år. Centrala delen av Vallentuna tätort prioriteras särskilt under de kommande tio till femton åren. Där förväntas nya bostäder byggas. Detta stödjer utvecklingen av ett levande centrum för kommunens invånare och företag. Utbyggnaden av bostäder fortsätter i den södra och västra delen av Vallentuna tätort och i övriga stationssamhällen längs med Roslagsbanan. En utbyggnad planeras också utmed E18- stråket. Tätortsnära omvandlingsområden planläggs och genomförs successivt inom en tioårsperiod. Figur 1. Antalet igångsatta bostadsbyggen och kommunens folkökning Antal Bostadsbyggande (bostäder) Befolkningsökning (personer) Antalet bostadsbyggen följer konjunkturen. Eftersom det normalt är inflyttning ett till tre år efter byggstart fördröjs effekten av konjunkturen på kommunens folkökning. 11

12 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt 12 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen blev positivt med 27,2 miljoner kronor. Budgeten var 2,6 miljoner kronor och resultatet blev 24,6 miljoner kronor bättre. Avvikelsen består till största delen av +15,8 mnkr i återbetalda premier från AFA Försäkring, +20,0 mnkr nämndernas överskott, -11,1 mnkr sänkt diskonteringsränta på pensioner, -8,5 mnkr utrangerade upparbetade projekteringsutgifter, +4,7 mnkr räntenetto, +3,9 mnkr skatter, generella statsbidrag och utjämning. I resultatet finns engångsintäkter i form av realisationsvinster på 1,8 miljoner kronor. Kommunen har efter att realisationsvinsterna räknats av ett positivt balanskravsresultat på 25,4 miljoner kronor, se figur 2. Kommunallagen ställer krav på att Sveriges kommuner för varje enskilt år ska ha balans i sin ekonomi, det så kallade balanskravet. I budgeten för kommuner ska intäkter överstiga kostnader. Vallentuna kommuns ekonomiska ställning och utveckling är god. Under perioden 2004 till 2013 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och målet om god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska resultatet är i nivå med förra året. I figur 3 visas resultatet enligt resultaträkningen för de senaste fem åren. Efter att bokslutet blev klart har uppmärksammats att 9,5 miljoner kronor avser en internvinst som bokförts som anläggningstillgång. Effekten av detta är att det externa resultatet skulle varit 9,5 miljoner kronor lägre och uppgått till 17,7 miljoner kronor. Årets balanskravsresultat skulle varit 15,9 miljoner kronor. Felet rättas under Finansiella mål Förutom lagkravet om balans i ekonomin beslutade kommunfullmäktige även om följande mål för 2013: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Vallentuna kommuns bokslut för 2013 visar ett positivt resultat på totalnivå men några enheter uppvisar negativt Figur 3. Årets resultat Mnkr Figur 2. Balanskravsutredning Belopp i mnkr Förändring Årets resultat enligt resultaträkningen 27,2 30,6 2,8 Realisationsvinster (-) 1,8 3,2 8,2 Årets balanskravsresultat 25,4 27,4-0, Årets resultat Årets resultat enligt balanskravsutredningen

13 utfall. SKL:s jämförelse visar att Vallentuna har en högre kostnad per betygspoäng i grundskolorna sett till medelvärdet för 288 kommuner som deltog i undersökningen Målet anses uppnått. Måluppfyllelsen för kommunens övriga mål beskrivs i avsnittet verksamhetsmål. Intern kontroll Den interna kontrollen syftar till att uppnå säkerhet i system och rutiner, främja effektivitet i organisation och förvaltning samt säkerställa rättvisande räkenskaper. Nämnderna har skyldighet att löpande följa upp och åtgärda de risker och fel som upptäcks inom sina verksamhetsområden. Kommunstyrelsen gör därefter varje år en samlad bedömning av hur kommunens interna kontrollsystem fungerar med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter. Uppföljning av internkontrollen har genomförts i enlighet med antagen plan för internkontroll 2013 och omfattade, bland andra, följande områden: kontanthantering, anställningsavtal och uppsägningsunderlag, uppdatering av klientdatorer och servrar, plan- och bygglovsavgifter, utbetalning av bidrag för offentliga program, arkivvård, arbetsmiljöplan för barn- och ungdomsförvaltningen, uppföljning av verkställighet av beslut. Ekonomiavdelningen planerar att ta fram kommungemensamma rutiner för hantering av kontanter. Dessa ska klargöra ansvar och minska de risker som framkom vid granskningen. Avseende anställningsavtal och uppsägningsunderlag planerar HR-avdelningen att utföra riktade utbildningsinsatser om anställnings- och löneprocessen för att komma tillrätta med felaktigheter. Känslighetsanalys För att visa hur olika händelser påverkar ekonomin redovisas en känslighetsanalys. Den är baserad på förhållandena under 2013, se figur 4. Framtiden Kommunens övergripande målsättning är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringarna i omvärlden. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är, i likhet med flertalet kommuner, de närmaste åren ansträngt. För att behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten, måste kommunen ha en effektiv och god kostnadskontroll. Kommunplanen för de kommande åren visar på en ekonomi i balans med en vikande trend för soliditeten. Den viker för att kommunen räknar med att ta upp nya lån för att finansiera kommande investeringar. Soliditeten förväntas vara högre än genomsnittet i riket. Kommunen är inne i en långvarig tillväxtfas och förväntas öka med cirka personer till år Fler invånare i kommunen ger högre skatteintäkter men det ställer samtidigt krav på en utbyggd kommunal verksamhet. Kommunen har en hög andel unga och investerar främst i nya förskolor och skolor. Förskolorna Kragstatrollet och Vintergatan invigs under 2014 och ytterligare en är planerad vid Åby ängar. Planerna för den nya Hagaskolan börjar ta form. Skolan är tänkt att bli en så kallad F-9 skola med tillhörande förskola. En skola kommer också behövas i det nya bostadsområdet Kristineberg. Antalet personer över 80 år förväntas öka. Det innebär att kommunen på sikt behöver anpassa bostäder till de äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Investeringarna omfattar också satsningar på infrastruktur. En ny modell för beräkning av generella statsbidrag och utjämning införs nästa år. Den ger inte någon större effekt hos Vallentuna kommun år Figur 5. Framtida investeringar enligt kommunplan , mnkr 13 Figur 4. Känslighetsanalys Mnkr Händelse mnkr Löneförändring med 1 procent 7,8 10 genomsnittliga helårstjänster 5,6 Prisförändring varor och tjänster med 1 procent 8,0 Ändring av försörjningsstöd med 10 procent 1,5 Förändrade taxor och avgifter med 10 procent 7,5 Förändrad kommunalskatt med 10 öre 6,

14 Förvaltningsberättelse Driftredovisning 14 vallentuna kommuns verksamhet är organiserad i åtta nämnder samt en valnämnd som träder i kraft när det är valår. Varje nämnd är ansvarig för sin budget. Nämndernas nettokostnader, det vill säga kostnader minus intäkter i driftredovisningen, uppgick till 1 417,8 miljoner kronor. Det är en ökning med 34,2 miljoner kronor (2 procent) jämfört med Nämndernas intäkter uppgår till 940,7 miljoner kronor och kostnaderna till 2 358,5 miljoner kronor. Nämnderna redovisar en positiv avvikelse mot budget med 20,0 miljoner kronor. Kostnader och intäkter per nämnd redovisas i tabellen driftredovisning i avsnittet räkenskaper. Kostnader per verksamhet Pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg står för 74 procent av kommunens totala kostnader. De påverkas till stor del av befolkningsökningar. Kostnaderna för båda verksamhetsområdena har ökat med två procent vardera under året. Infrastruktur har ökat med tre procent. Ökningen har bland annat skett inom marknadsföring, åtgärder för att främja näringslivet, fysisk planering och räddningstjänst. Verksamheten inom fritid och kultur har ökat med nio procent, framförallt kulturverksamheten och biblioteket. Affärsverksamheten har ökat med sex procent. Den består till största delen av avfallshantering och bostadshyror. De kommungemensamma kostnaderna har ökat med två procent. Där ingår fastigheter, städning, IT, kommunikation, reception, ekonomi, HR och kansli. Resursfördelningen till barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens verksamheter sker med ett pengsystem, där skolorna får intäkter i form av ett belopp per elev. Figur 6 innehåller inte interna kostnader och intäkter för skolpeng och gymnasieskolpeng. Uppdelning per kostnadsgrupp Ett annat sätt att visa hur nämndernas kostnader har fördelat sig är att dela upp dem per kostnadsgrupp, se figur 7. Någon förändring i fördelningen mellan de olika resurserna har inte skett jämfört med förra året. Personalen är nämndernas enskilt största kostnad, den står för 40 procent av nämndernas totala kostnader. Personalkostnaden har ökat med två procent eller 17,9 miljoner kronor. Antalet anställda har sjunkit med tolv personer jämfört med vid förra årsskiftet. Sett ur en verksamhetsansvarigs perspektiv utgör personalkostnaderna omkring 70 procent. Det beror på att respektive enhet, exempelvis en kommunal skola, inte har kostnader för verksamhet som utförs i extern regi. Verksamhet som utförs i extern regi, exempelvis en friskola, belastar nämnder på totalnivå och i det här fallet inte den kommunala skolan. Figur 6. Nämndernas kostnader fördelade per verksamhet, mnkr Figur 7. Nämndernas kostnader fördelade per kostnadsgrupp, % Politisk verksamhet; 15,5 Infrastruktur; 100,5 Fritid och kultur; 87,3 Pedagogisk verksamhet; 892,0 Vård och omsorg; 504,6 Affärsverksamhet; 30,0 Kommungemensamma kostnader; 244,9 Personal; 40 % Entreprenad; 29 % Varor och övrig entreprenad; 14 % Bidrag; 3 % Lokalhyror och kapitalkostnader; 14 %

15 Kostnader för entreprenad är så kallat köp av huvudverksamhet, där den största delen är köp av omsorgs- och utbildningsplatser. Både entreprenader samt varor och övrig entreprenad har ökat med två procent. Ökningen är störst för lokalkostnader, de har ökat med fyra procent. Bidrag lämnas bland annat för räddningstjänsten och till privatpersoner. Kostnaderna har inte förändrats sedan föregående år. Interna kostnader och intäkter för skolpeng och gymnasieskolpeng ingår inte i figuren. Figur 8. Nämndernas intäkter, mnkr Taxor och avgifter; 76,5 Hyror och arrenden; 212,4 Bidrag; 86,2 Försäljning; 81,8 Nämndernas intäkter Nämndernas intäkter består av taxor och avgifter som kommunen debiterar kommuninvånare och företag för bland annat förskola, fritidshem och avfallshantering. De innehåller även interna intäkter. Intäkter för hyror och arrenden innehåller till största delen internhyra som debiteras övriga verksamheter. Kommunens nämnder får bidrag från Skolverket och Migrationsverket med flera. Dessa är riktade för särskilda ändamål. Försäljning sker av måltider, städning och i kommunens caféverksamhet. Kommunen säljer även platser inom grundskola, gymnasieskola och inom äldreomsorgen. Interna kostnader och intäkter för skolpeng och gymnasieskolpeng ingår inte i figur 8. Kommunens största intäkt är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning men de ingår inte i nämndernas intäkter. Nämndernas nettokostnader och budgetavvikelser Nämnderna redovisar tillsammans ett överskott om 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 98,6 procent av årets budget. Utfallet är bättre än vad prognoserna har visat under året. I kommunstyrelsens budget ingår anslag för oförutsedda utgifter som vid årets början var fyra miljoner kronor. Överskottet har inte använts under året. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 6,7 miljoner kronor mot budget. Den större delen av överskottet är den outnyttjade budgeten för oförutsedda utgifter. Barn- och ungdomsnämnden inklusive skolpeng redovisar ett överskott på 2,0 miljoner kronor. Överskottet beror på färre elever och vakanta tjänster. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har ett överskott på 3,1 miljoner kronor. Det beror dels på vakanta tjänster och dels på fler hanterade bygglovsärenden än planerat. Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 3,7 miljoner kronor. Gymnasieskolpengen gav ett överskott på 3,4 miljoner kronor på grund av att antalet elever blev färre än planerat enligt befolkningsprognosen. Socialnämnden visar ett överskott på 5,0 miljoner kronor. Den främsta orsaken är lägre nettokostnader för ensamkommande flyktingbarn. Övriga nämnder har bedrivit verksamheter vars utfall i stort sett är i nivå med budget. Tabeller med nämndernas driftredovisning, budget och prognoser finns i avsnittet räkenskaper. Finansieringsenheten Intäkter och kostnader som inte hör till någon nämnd bokförs centralt hos finansieringsenheten, se tabell driftredovisning i avsnittet räkenskaper. Kapitalkostnaden består av interna avskrivningar och ränta på anläggningstillgångar. Den har fördelats ut till nämnderna med ett lägre belopp än det var planerat på grund av lägre investeringstakt. Nämnderna belastades under året med ett kalkylerat personalomkostnadspålägg på 39 procent för det stora flertalet anställda. Det ska täcka arbetsgivaravgifter, avtalspensioner och avtalsförsäkringar. AFA Försäkrings styrelse har återbetalat premier med 15,8 miljoner kronor avseende åren De intäktsredovisas som en jämförelsestörande verksamhetsintäkt i resultaträkningen. Pensionsutbetalningar belastar finansieringsenheten. Övriga intäkter och kostnader innehåller vinster och förluster på anläggningstillgångar och exploatering. Räntan på pensionsavsättningen har sänkts och belastar resultatet med 11,1 miljoner kronor. Den redovisas inte som pensionskostnad utan som finansiell kostnad och syns därför inte i tabellen. Verksamhet i extern regi I Vallentuna kommun drivs en stor del av verksamheten i extern regi. Det är ett politiskt ställningstagande för att främja mångfald och valfrihet. Av kommunens kostnader utgör 34 procent, motsvarande 550,3 miljoner kronor, betalning för verksamheter som är utförda i extern regi, se figur 9. Generellt gäller att kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten även om själva utförandet ligger utanför kommunens organisation. Det gäller både 15

16 Förvaltningsberättelse Figur 9. Andel av kommunal verksamhet i extern regi Procent Politisk verksamhet 1,4 mnkr Infrastruktur, skydd m.m. 12,7 mnkr Kultur och fritid 4,2 mnkr Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 158,0 mnkr Utbildning 190,8 mnkr Äldre och personer med funktionsnedsättning 143,3 mnkr Individoch familjeomsorg 12,7 mnkr Särskilt riktade insatser 10,7 mnkr Avfallshantering och bostadshyror 16,5 mnkr Totalt 550,3 mnkr 16 uppföljning av innehållet och finansieringen. Undantaget är tillsynsansvaret för grundskolan och gymnasiet, som ligger på Skolinspektionen. Olika delar av kommunens verksamheter har olika stor andel i extern regi. Högst andel finns inom förskola och avfallshantering. Vanligast är att privata företag utför verksamheten, men kommunen köper även delar av sin verksamhet från föreningar och stiftelser, samt från andra kommuner. Fördelningen av köp per typ av utförare redovisas i figur 10. Den politiska verksamhet som utförs i extern regi är kostnader från Täby kommun för gemensamt överförmyndarkansli. Verksamhet inom infrastruktur, skydd med mera som utförs i extern regi uppgår till 12,7 miljoner kronor. Flera olika entreprenörer står för parkskötsel och vägdrift. Inom kultur och fritidsområdet är det möjligheten att använda simhallen som kommunen betalar för. Av barn- och ungdomsnämndens verksamheter drivs en stor del av förskolor och skolor i fristående regi och finansieras genom ett skolpengssystem. Det är vanligast inom förskolan, se figur 11. För att säkra att de fristående förskolorna uppfyller de kvalitetskrav som kommunen ställer gör barn- och ungdomsförvaltningen regelbundna tillsynsbesök. Alla fristående förskolor lämnar årligen en kvalitetsredovisning till kommunen. Information om både kommunala och fristående förskolor finns på kommunens webbplats. Vallentuna kommun tar också del av friskolornas kvalitetsredovisningar för att kunna göra jämförelser med de kommunala skolorna. Utbildningsnämnden köper 68 procent av gymnasieutbildningen av andra kommuner eller friskolor, se figur 11. Den kommunala vuxenutbildningen är organiserad i Kunskapscenter Nordost som ligger i Täby och är gemensam för Danderyd, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Figur 10. Köp per typ av utförare, mnkr Föreningar/stiftelser; 63,2 Privata företag; 412,0 Kommuner; 69,4 Landsting; 1,5 Staten och statliga myndigheter; 4,3 Figur 11. Andel extern regi inom förskola, skola och gymnasium % mnkr Förskola 63% 146,5 Fritidshem 11% 7,7 Förskoleklass 14% 4,5 Grundskola 19% 70,1 Gymnasieskola 68% 96,5

17 Figur 12. Äldreomsorg, särskilt boende och korttidsboende Antal Figur 13. Särskilt boende för vuxna enligt LSS Antal Antal omsorgstagare internt Antal omsorgstagare externt Antal omsorgstagare internt Antal omsorgstagare externt Socialnämndens verksamheter bedrivs till 33 procent i extern regi. Inom hemtjänsten har individen rätt att välja utförare. Individ- och familjeomsorg har 18 procent av verksamheten i extern regi. Främst avser det hem för vård eller boende med specifika behov. För äldre och personer med funktionsnedsättning är andelen köpt verksamhet 35 procent. De särskilda boenden för äldre som finns bedrivs till 46 procent av externa utförare, se figur 12. Inom området LSS (lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade) bor 42 procent i boenden som bedrivs i extern regi, se figur 13. Socialnämnden kvalitetssäkrar att den externa verksamheten når upp till kommunens krav genom avtal och förfrågningsunderlag vid upphandling samt genom tillsynsbesök. Avfallshantering och viss drift och underhåll i hyrda bostäder hade 52 procent av verksamheten i extern regi. Hela vatten- och avloppsverksamheten utförs av Roslagsvatten AB som kommunen är delägare i. 17 Alla fristående förskolor lämnar årligen en kvalitetsredovisning till Vallentuna kommun.

18 Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys 18 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens eget skatteunderlag. Skattesatsen i Vallentuna är 18,98 procent. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna vill bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor får kommuner generella statsbidrag eller betalar till staten. Utjämningen görs bland annat för att kompensera för beskattningsbar inkomst, skillnader i antal barn i skolan, personer äldre än 65 år och skillnader i geografiska förutsättningar. Vallentuna kommuns intäkter ökade med 54,2 miljoner kronor jämfört med 2012, en ökning med fyra procent. Ökningen av skatteintäkter beror både på den positiva utvecklingen av Sveriges ekonomi och att antalet invånare i Vallentuna kommun ökat. Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt den så kallade blandmodellen i kommunal redo visningslag, se figur 14. Den mindre delen av kommunens pensionsåtaganden (pensionsförmåner intjänade från och med år 1998) redovisas dels som en skuld med 31,9 miljoner kronor, dels som en avsättning med 117,5 miljoner kronor. Pensionsåtagandets större del, 556,5 miljoner kronor (pensions förmåner intjänade till och med år 1997) redovisas i stället som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I beloppen ingår en löneskatt med 24,26 procent. Skulden består av den individuella delen av den avgiftsbestämda pensionen. Den tjänas in under året, men betalas ut till den externa förvaltare som arbetstagaren har valt i mars året därefter. Skulden ökade med åtta procent under året. Som avsättning redovisas den förmånsbestämda ålderspensionen, som är en kompletterande pension för höginkomsttagare. Avsättningen kan definieras som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar till den del de är intjänade idag. Den ökade med 20 procent. Under 2013 beslutade SKL om sänkt ränta på nuvärdesberäkningen av pensionerna. Det gjorde att Vallentuna kommuns avsättning ökade och försämrade resultatet med 11,1 miljoner kronor. Ansvarsförbindelsen innehåller pensionsmedel intjänade före år För denna del av pensionsåtagandet tas kostnaden när utbetalning sker till pensionären. Den har ökat med sju procent jämfört med föregående år. Även ansvarsförbindelsen ökade på grund av den sänkta räntan med 42,3 miljoner kronor. Det är viktigt att ta med ansvarsförbindelsen i den ekonomiska planeringen, eftersom stora pensionsavgångar förväntas med stora utbetalningar som följd. Den senaste femårsprognosen från kommunens pensionsbolag, KPA Pension, redovisas i figur 15. Enligt fastställt reglemente ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Det innebär att kommunen använder dessa i verksamheten utan att ha medel som är öronmärkta eller finansiellt placerade för detta syfte. Figur 15. Prognos för pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt per år, mnkr Mnkr Figur 14. Pensionsmedel inklusive löneskatt Belopp i mnkr Förändring Skuld 31,9 29,5 2,5 Avsättning 117,5 98,0 19,5 Ansvarsförbindelse 556,5 520,6 35,

19 Figur 16. Exploatering i balans- och resultaträkning Nettoinvestering i balansräkningen Vinst+ / förlust- i resultaträkningen Belopp mnkr Årets utfall Utfall tom år 2013 Årets budget Årets utfall Bostadsexploatering -5,2 6,9 11,9 2,0 Industriexploatering 1,5 1,0 11,4 Totalt -3,7 7,9 11,9 13,4 Nettoinvestering definieras som inkomster minus utgifter. Upparbetade exploateringsprojekt återfinns både bland tillgångar (+) och skulder (-). Kolumnerna vinst+ / förlust- återfinns i resultaträkningen. Budgetvärden är tagna ur kommunplan för Figur 17. Större investeringprojekt Belopp mnkr Årets utfall Total projektbudget Utfall tom år 2013 Beräknad totalsumma Förskola Kragstadungen 27,0 40,6 29,4 40,6 Förskola Karlavägen 15,0 46,0 17,7 46,0 Vallentuna Trafikplats 11,2 100,0 109,1 110,0 Exploatering Att exploatera innebär att markanvändningen förändras och att bostäder, kontor eller industrier byggs. Exploatering innefattar också infrastruktur som gator, vägar, grönområden och system för vatten, avlopp, elektricitet och telekommunikation. Exploatering sker både på obebyggd mark och som förnyelse eller förtätning i redan bebyggda områden. Det finns vid årets slut 29 aktiva projekt. Projekten är i olika skeden; två väntar på planbesked, fem är i startskede, tio projekt under samråd och tolv är under genomförande. Årets nettoexploatering visar på utgifter som överstiger inkomsterna med 3,7 miljoner kronor. Totalt upparbetat till och med år 2013 är det mer inkomster än utgifter med 7,9 miljoner kronor, se figur 16. Planen var att utbyggnaden inom Haga 3, Nyborg och Tingvalla skulle påbörjas samt att det skulle komma inkomster inom det centrala infrastrukturprojektet men det väntas ske kommande år istället. När ett projekt avslutas helt eller delvis, samt om en försäljning sker, visas intäkterna och kostnaderna i resultaträkningen. I år blev vinsten för exploateringsprojekten 13,4 miljoner kronor jämfört med en budget på 11,9 miljoner kronor. Planen var att det centrala infrastrukturprojektet skulle få intäkter på 15,1 miljoner kronor i år men dessa väntas komma senare. I år har ett bostadsområde i Karby avslutats med en vinst på 2,3 miljoner kronor och biblioteket med en vinst på 9,5 miljoner kronor. En industritomt såldes i Fågelsången med en vinst på 1,9 miljoner kronor. I figur 16 redovisas exploateringen för bostads- respektive industriexploatering. I avsnittet räkenskaper finns en sammanställning över all exploatering. Investeringar Vallentuna kommun fortsätter att göra stora investeringar, i år med 101,4 miljoner kronor. Årets utfall utgör 71 procent av de nettoinvesteringar som var budgeterade. Investeringsbudgeten för 2013 består av årets del i kommunplan samt överförda medel från De större projekten, definierade som projekt med en total investeringsbudget som överstiger tio miljoner kronor för året, redovisas i figur 17. Förskolan i Kragstadungen blir en förskola med fem avdelningar. Den förväntas kosta 40,6 miljoner kronor. Inflyttning i nya förskolan Kragstatrollet är planerad till mars Förskolan på Karlavägen byggs i två våningar med fem avdelningar. Huset blir ett så kallat passivhus. Kortfattat kan denna teknik förklaras med att man bygger energisnålt genom att minimera värmeförluster genom klimatskalet, genom effektiv ventilation och genom att ta tillvara värme från elektriska apparater och instrålande sol. Stommen restes under sommaren Kostnaden är planerad till 46,0 miljoner kronor. Nya förskolan Vintergatan väntas bli klar i juli Trafikplatsen står klar och är nu en planskild korsning mellan Roslagsbanan och Angarnsvägen/Väsbyvägen. Projektet har innefattat ledningsarbeten, två järnvägsbroar, gång- och cykelvägar, sociodukt, cirkulationsplatser samt gång- och cykeltunnel. Besiktning och invigning hölls i december. Visst arbete kommer att fortsätta under våren 2014 med bullerplank och planteringsarbeten. Totala priset till entreprenören slutade på cirka 330 miljoner kronor varav kommunens del blev 100 miljoner kronor. Utöver dessa har kommunen haft egna kostnader på 10 miljoner kronor. 19

20 Förvaltningsberättelse 20 Kommunplanen för innehåller en ny investeringsplan som innebär en förändrad planering av byggnationer. Förändringen baseras på befolkningsprognosen, bedömning av behov av nybyggnationer och ombyggnationer. Förändringen innebär att Hagaskolan ska byggas tidigare och ombyggnationen av Ormstaskolan inte kommer att fullföljas. Det medför att nedlagda utgifter för Ormstaskolan inte kan överföras till det nya projektet och därmed inte ingå i investeringsutgifterna. Projektets nedlagda utgifter 8,5 miljoner kronor har utrangerats. Kommunen har fått gatukostnadsersättning på 3,0 miljoner kronor i tre projekt. Gatukostnadsersättning redovisas som ett investeringsbidrag. Under året har kommunen sålt mark för 2,3 miljoner kronor. Denna försäljning gav en realisationsvinst på 1,8 miljoner kronor och en realisationsförlust på 0,3 miljoner kronor. I avsnittet räkenskaper finns en tabell över alla investeringar. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna kommunen finansierar med egna medel. För år 2013 är den 82 procent att jämföra med 37 procent föregående år. Anledningen är att kommunen inte investerat lika mycket och att kommunen inte har behövt låna pengar. Se figur 18 och 19. Investeringarnas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är 7 procent i år jämfört med 17 procent förra året. Nyckeltalet mäts i hela Sverige och genomsnittet för Stockholms län år 2012 var 10,2 procent och för alla Sveriges kommuner 9,0 procent. Likviditet och kapitalbehov Kommunfullmäktige beslutade om en ändrad finanspolicy under året. Enligt den ska kommunen ha en hantering som säkerställer tillfredsställande betalningsberedskap och säkerhet samt ger bra räntevillkor. Kommunens upplåning ska ske inom ramen för den lånevolym som kommunfullmäktige årligen beslutar om. Några avvikelser från finanspolicyn har inte gjorts. Likvida medel och placeringar minskade under året med 26,9 miljoner kronor. I december placerades 20 miljoner kronor i tre månader till fast ränta. Låneskulden var vid årets början 398 miljoner kronor. Enligt kommunplanen var lånebehovet beräknat till 200 miljoner kronor men investeringarna har kunnat genomföras utan nya lån. Till följd av detta blev räntekostnaderna 4,2 miljoner kronor lägre än planerat. Under året har lån på 100 miljoner kronor förfallit. Beloppet har lånats upp igen och förfaller år Låneskulden var därför oförändrad vid årets slut. Lånen är låsta på olika långa betalningstider, se figur 20. Alla lån är amorteringsfria. För mer information om lånen se not 19. Bostadsrätter och aktier Under året har en bostadsrätt köpts för 1,2 miljoner kronor. Fyra bostadsrätter friköptes och är nu ägda radhus. En lägenhet har sålts för 1,4 miljoner kronor, den var inköpt för kronor (kr). Kommunens lägenheter har ett genomsnittligt inköpsvärde på kronor (kr). I balansräkningen finns vid årets slut 193 bostadsrätter bokförda till ett anskaffningsvärde av 5,2 miljoner kronor. Vid en eventuell försäljning skulle de antagligen ha ett högre värde. Även de noterade aktier som kommunen äger i Elverket Vallentuna AB har ett högre marknadsvärde, 23,6 miljoner kronor, än vad de är bokförda till. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens finansiella styrka på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som Figur 18. Självfinansieringsgrad av investeringar Figur 19. Investeringsnetto samt inlåning Procent Mnkr Investeringsnetto Markköp Stockholms stad Nyupptagna lån

Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2014

Tjänsteskrivelse Årsredovisning för Vallentuna kommun 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-03 DNR KS 2015.101 ANDREAS FORSLUND SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER ANDREAS.FORSLUND@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Årsredovisning

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8. Personalberättelse 22 Verksamhetsmål 25. Verksamhetsberättelser 28

Innehåll. Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8. Personalberättelse 22 Verksamhetsmål 25. Verksamhetsberättelser 28 2014 Årsredovisning Innehåll Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8 Ekonomi och ställning 8 Förväntad utveckling 12 Driftredovisning 18 Personalberättelse 22 Verksamhetsmål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

2012 1 Årsredovisning

2012 1 Årsredovisning 2012 1 Årsredovisning 2 I Vallentuna är historien en del av vår vardag. Samtidigt är vi ett samhälle i ständig utveckling och en av landets mest expansiva kommuner. Innehåll Nyckeltal i sammandrag 4 Kommunalrådet

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

q-- 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) VALLENTUNA KOMMUN Ärendet i korthet Handlingar Beslut 20L3-O3-2L

q-- 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) VALLENTUNA KOMMUN Ärendet i korthet Handlingar Beslut 20L3-O3-2L VALLENTUNA KOMMUN Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-O3-2L 8 (16) 93s Ârsredovisning för Vallentuna kommun 2OtZ (KS 2013.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Kommunstyrelsen. Verksamhetsplan 2014-2016

Kommunstyrelsen. Verksamhetsplan 2014-2016 2014 Kommunstyrelsen Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare... 6 God

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Produktion: Nacka Partner Text: Vallentuna kommun Omslagsbild: Robert Blom. Foto: Vallentuna kommun där ej annat anges.

Produktion: Nacka Partner Text: Vallentuna kommun Omslagsbild: Robert Blom. Foto: Vallentuna kommun där ej annat anges. Årsredovisning 2009 Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Produktion: Nacka Partner Text:

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet VALLENTUNA KOMMUN Utbildni ngsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I -06-04 6 (17) 5s0 Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m manträdesprotokol I 20L3-O2-t4 t4 (t7) 926 Förslag som säkerställer ett positivt resultat 2013 (KS 2012.580) Beslut Arbetsutskottet ställer sig

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med

Pensionsriktlinje. Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24. I samarbete med Pensionsriktlinje Antagen av kommunfullmäktige 2008-11-24 I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer