Formell status Kalmar Myc-Tech

Transkript

1 Formell status Kalmar Myc-Tech Insatser 30 aug 1 sept: Utarbeta en handlingsplan med verklighetsförankring för Kalmar kommun 1 sept: Formellt beslut att handlingsplanen genomförs 6 sept: Handlingsplan redovisas för personal och föräldrar Övrigt Börja arbetet t med att göra området begripligt Mätinsatser : personalenkät, emissionsmätning (partiklar) Situationen väldigt stressig nu göra den mer planerbar

2 Arbetsgruppen organiserar projektet 30 aug 1 september 30 aug möte på kommunkontoret, genomgång 31 aug på skola Rapsen besiktning och mätning 1 sept. möte på kommunkontoret, inkl förberedelse referensgruppsmöte. Referensgruppsmöte Kl , 1 sept. arbetsgruppen redovisar insatser och arbetsplan för Rapsen, referensgrupp beslutar. Lokal, utrustad med dataprojektor och internetuppkoppling, nödvändigt att vi kan göra en del litteratursökningar via google, myndigheters hemsidor etc /8 "Näsduksträdet" (utanför Gunillas arbetsrum, ingång S:a Långgatan 39, första korridoren till vänster) 1/9: "Borgmästarrummet" (ingång från Stortorget, första rummet till vänster efter järngrinden) 31/8: Bil bokad i Gunillas namn, CXA085, mellan kl (Kenth eller Bo vet hur detta funkar)

3 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6 miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet,

4 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6 miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet,

5 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6 miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

6 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6 miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

7 Programpunkter 1. Allmänt om luftmiljö inomhus 2. Vad är mätbart 3. Lag / myndighet & hur förhåller detta sig i skolvardagen 4. Projekt Rapsen Mätningar enkäter / tekniska k en inblick Projektstruktur fortsättning Uppfattningen från skyddsombud / miljöinspektör

8 Skolan och föräldrar, sedan tidigt 90-tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i, Rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid olika besiktningar med bl.a utlåtanden att luft från vind genom övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. KALMAR HAR SVÅRT ATT TYDA INFORMATIONEN När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. Info erhölls

9 Skolan och föräldrar, sedan tidigt 90-tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i, Rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid olika besiktningar med bl.a utlåtanden att luft från vind genom övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. KALMAR HAR SVÅRT ATT TYDA INFORMATIONEN När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. Info erhölls

10 Skolan och föräldrar, sedan tidigt 90-tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i, Rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid olika besiktningar med bl.a utlåtanden att luft från vind genom övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. KALMAR HAR SVÅRT ATT TYDA INFORMATIONEN När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. Info erhölls

11 Skolan och föräldrar, sedan tidigt 90-tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i, Rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid olika besiktningar med bl.a utlåtanden att luft från vind genom övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. KALMAR HAR SVÅRT ATT TYDA INFORMATIONEN När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. Info erhölls

12 Skolan och föräldrar, sedan tidigt 90-tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i, Rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid olika besiktningar med bl.a utlåtanden att luft från vind genom övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. KALMAR HAR SVÅRT ATT TYDA INFORMATIONEN När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. Info erhölls

13 Skolan och föräldrar, sedan tidigt 90-tal har problem påtalats med innemiljön i skolan både avseende lukter och hälsobesvär hos elever och personal. Utlåtande från olika aktörer har erhållits både i, Rapportform, senast från Conservator med underleverantörer, som vid olika besiktningar med bl.a utlåtanden att luft från vind genom övertryck sprider dålig luft ner i byggnaden. KALMAR HAR SVÅRT ATT TYDA INFORMATIONEN När kolleger från andra skolor besöker Rapsen påtalar dessa att man upplever obehagliga lukter. Problembilden, oro och rena hälsobesvär har varierat under åren och problem periodvis försvunnit. Om detta beror på att detta defakto inte existerar eller uppgivenhet hos berörda kan skolledning inte bedöma. Genom tidningsartikel i våras blossade problemet åter upp och nya faktorer har kommit in som höjt oron ytterligare. Från Montessori meddelas att två elever p.g.a. detta hoppat av från skolan. Dock upplever skolan tydlig förbättring i luftmiljön efter sommaruppehållet och efter de tekniska åtgärder som genomförts, bl.a ett takläckage åtgärdats. Miljökontoret upplever ärendet lite unikt då det inte finns några noteringar i ärendet hos Miljökontoret trots att problemet pågått så många år. Man har fått telefonsamtal från oroliga intressenter som undrat om miljökontoret kan garantera att luften i skolan är skadlig, ett utlåtande som miljökontoret givetvis inte kan ge. Info erhölls

14 Allmänt om luftmiljön inomhus

15 Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar öoe och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.

16 Gasformiga föroreningar Koldioxid som uppkommer vid oxidation av kol. En viktig koldioxidkälla är utandningsluften från djur och människor Kolväten (VOC) organiska ämnen i gaser (ångor, lösningsmedel etc.) svävar som molekyler i luften. Ett känt ex Formaldehyd, som ofta finns i limmer har tidigare, under 70-talet inneburit vissa problem i inomhusmiljöer

17 Partikulära föroreningar är många gånger beståndsdelar som ingår i naturens kretslopp som ex. damm pollen svampar bakterier

18 Mikrosvampar, inkl. mögel sprids genom små sporer och dessa svävar fritt i luften förs in i byggnader genom dörrar, fönster med kläder, inredningar, dagliggods och dylikt rikligt förekommande gör att människor oundvikligt exponeras för dem finns cirka arter inhalationen av sporer från svamp kan orsaka atopisk allergi men detta är vanligtvis inget inomhusproblem exponering av för höga halter av sporer sker i första hand från luften utomhus under sommarhalvåret antal inomhus i skolmiljöer i storleksordning som kringliggande gg uteluft (Focard / Kjellman)

19 Myc-Tech AB Myc-Tech AB

20 Var frodas mikroorganismerna i våra bostäder? Våtrum

21 Svamparnas fuktmiljö De flesta blånadssvamparna kräver tillgång till fritt vatten för att sporer skall kunna gro. Flertalet mögelsvampar är groningsförhållandena optimala i intervallet RF = % och de kan också gro i fritt vatten. Lägst, Aspergillus echinulatus som gror redan vid RF = 67 %. Relativ luftfuktighet, % (RF) RF > 67 % 25 Kritisk tid för mögeltillväxt 0 0,5 1 1,5 tid (timmar) (Licentiatrapport Nr: 1997:1 Mögelresistens hos beklädnader i våtrum - teststudie med duschkabiner L Grinbergs, T Ahlsmo)

22 Mögelsvampar Aspergillus versicolor luftfuktighet 80 % RF, temperaturintervall C. Missfärgningar orsakade av denna svamp har ofta en gröngul färg. Penicillium purpurogenum luftfuktighet cirka 70 % RF, temperaturintervallet C. Missfärgningar ofta purpurröd till rödbrun färg. Stachybotrys chartarum Luftfuktighet % RF temperaturintervall C. Missfärgningar har ofta en mörkbrun färg. Myc-Tech (Ahlsmo & Grinbergs 1997)

23 Blånadssvampar Cladosporium herbarum luftfuktighet % RF och utvecklas bäst med tillgång till fritt vatten temperaturintervall C (an växa, om än sakta, vid några minusgrader). Missfärgningen har ofta en mörkbrun, mörkgrön eller svart färg. Cladosporium sphaerospermum är i allt väsentligt lik ovanstående svampsläkting men har något mindre sporer. Aureobasidium pullulans genuin blånadssvamp och kräver för sporgroning fritt vatten eller nära 100 % luftfuktighet, temperaturintervall C för tillväxt. Alternaria altenuatakräver hög fuktighet för sporgroning och temperaturintervall C (svampen kan även växa vid låga temperaturer, ner till -5 C). Missfärgning från denna svamp är ofta ljust till mörk brun. (Ahlsmo & Grinbergs 1997)

24 Sporsäckssvampar Phoma violacea kräver fritt vatten eller luftfuktighet nära 100 % RF. temperaturintervall C. Missfärgningar i är ofta mörkt röda till bruna, eventuellt violetta. Phoma species är mycket lik ovanstående sporsäckssvamp. (Ahlsmo & Grinbergs 1997) Myc-Tech

25 Bakterier Är en grupp mikroorganismer som förökar sig genom delning För att bakterier skall kunna transporteras i luft fordras vanligen en död partikel med viss storlek som transportmedel Bakterier av olika typer förekommer normalt på människans hud och en normal människa bär - på cirka 0,5 kg bakterier - antalet är uppskattat till st

26 Bakterier är den mest primitiva formen av liv som vi känner till. De är mindre än alla andra organismer. Ursprungligen fanns det inget annat än bakterier på jorden. Man tror att växter, djur och svampar sedan uppstod ur dem. Det finns bara 2500 kända arter av bakterier, men de är de allra vanligaste organismerna. I ett gram jord kan det finnas 2,5 miljarder bakterier. Litteratur: Ajanki, T. Historier om läkemedel. Kapitel 5 sid

27 Bakteriefloran består normalt av 1. bofasta, residenta, arter som normalt ej utgör något hot för människan. Dessa är en nödvändig komponent för hudens totala funktion. Från den omgivande miljön överförs ständigt till huden 2. nya bakterier, transienta, som normalt konkurreras ut av de residenta organismerna.

28 En vit blodkropp som angriper bakterier, svepelektronmik roskopisk bild. Foto: Jan Löfberg Håkan Gnarpe

29 Människan själv är en stor partikelspridare Helt naturligt avges hundratusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiska små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. En människa andas in cirka liter luft per dygn. Detta innebär att stora mängder av den egna hudfloran, andra människors hudflora samt hudfloran från djur överförs via såväl direkta som indirekta kontakter. Dessutom inandas vi uthostade och utnysta inneboende bakterier från munhåla, hals och näsa från människor och djur i vår närhet.

30 Inomhusmiljön i förskolor och skolor innebär många gånger att allergiska besvär såväl underhålls som förvärras En viktig orsak till detta är att höga halter av allergiframkallande ämnen, allergen, finns i dammet hos förskolor och skolor, trots att djur inte får vistas där. Allergenet förs till förskolor och skolor via hår och kläder från dem som varit i direktkontakt med den allergena miljön.

31 Partikelns storlek och tyngd avgör hur länge den förblir luftburen. För partiklar av storleken mikrometer tar det cirka 2 sekunder att falla 1 meter, - 10 mikrometer tar det cirka 3 minuter, - 1 mikrometer tar det cirka 4 timmar och - 0,1 mikrometer tar det cirka 6 dagar, förutsatt att samma täthet hos partiklarna råder. I rum med ventilation, människor som rör sig etc. förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna.

32 Nivågivande för inneluftens kvalitet är byggnadens kringgivande uteluft. (Ahlsmo 2004)

33 Viktiga aspekter som påverkar komforten inomhus är luftfuktighet, lufttemperatur och partikelmängd. Viktig frågeställning hur påverkas hälsan för människor som regelbundet vistas i miljöer med låga luftfuktighetstal hög temperatur t samt höga partikelmängder,

34 Inneluften komfortmiljö (Resultat från Myc-Techs mätinsats i förskola, 1996)

35 Luftfuktighet (RH) RH (%)

36 Dammtillskott i luft vid olika aktiviteter i % ,5-5,0 5,0-19, Gå i rum Sätta sig i soffa Bädda central med filter utan filter Dammsuga (Källa: Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet -96)

37 Målsättning Höja kunskap och förståelse för källorna till problem i innemiljön Vara ett stöd för att leva upp till myndighetskrav och lagsystem Man skall känna trygghet att gå till skolan beträffande byggnad På bästa sätt beakta situationen för allergiker och astmatiker tik Inom förfogade resurser skapa bästa möjliga innemiljö Utgöra ett incitament att hushålla med resurser Mer effektivt nyttjade lokaler

38 Den fysiska miljön är en central grund i skolan för trivsel, stimulans, arbetseffektivitet samt hygien & hälsa.

39 Den fysiska miljön är en central grund i skolan för trivsel, stimulans, arbetseffektivitet samt hygien & hälsa.

40 Den fysiska miljön är en central grund i skolan för trivsel, stimulans, arbetseffektivitet samt hygien & hälsa.

41 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

42 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

43 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

44 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

45 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

46 Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

47 Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

48 Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

49 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

50 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

51 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) 1,2 1 0,8 0,6 före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? 04 0,4 ute efter åtgärd 0,2 0 Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

52 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

53 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

54 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

55 Utlåtande från elever och personal efter åtgärd Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Estetiskt trivsammare skolmiljö och lägre ljudnivå Mer öppen miljö - underlättar det pedagogiska arbetet Hygien => hälsa Förändringen skapar lugn, färre synintryck etc, bra för alla men speciellt för barn som har perceptionsstörningar Renare och mindre dammig miljö 1. Vad påverkar människors hälsa? Lättare att hålla ordning Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

56 Målsättning Höja kunskap och förståelse för källorna till problem i innemiljön Vara ett stöd för att leva upp till myndighetskrav och lagsystem Man skall känna trygghet att gå till skolan beträffande byggnad På bästa sätt beakta situationen för allergiker och astmatiker tik Inom förfogade resurser skapa bästa möjliga innemiljö Utgöra ett incitament att hushålla med resurser Mer effektivt nyttjade lokaler

57 Målsättning Höja kunskap och förståelse för källorna till problem i innemiljön Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Vara ett stöd för att leva upp till myndighetskrav och X lagsystem Man skall känna trygghet att gå till skolan beträffande byggnad före åtgärd På bästa sätt efter beakta åtgärd situationen för allergiker och ute astmatiker tik Inom förfogade resurser skapa bästa möjliga innemiljö Utgöra 0 ett incitament att hushålla med resurser Mer effektivt nyttjade lokaler

58 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd efter åtgärd ute Möjligt 0

59 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Istället Väljer man detta! före åtgärd efter åtgärd ute Möjligt 0

60 Hur har det kunnat bli så här? Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd efter åtgärd ute X 0

61 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Istället Väljer man detta! före åtgärd efter åtgärd ute Möjligt 0

62 Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) XIstället Väljer man Xdetta! före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Möjligt 0 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

63

64 Kappahl i Sergelarkaden i Stockholm är en av de butiker som har problem med att vatten läcker från gatuplanet. Vattnet sipprar in via skarvar i taket och värst är det på våren när Sergelfontänen, som ligger precis...

65 Så här ser timmer som ut som har röta Christian Dahlqvist

66 Blödskinn, en vanlig rötsvamp. Foto: Hans Fryk

67 Röta på gran. Foto: Hans Fryk

68 Almsplintborrelarv och bogångar av almsplintborre

69 Svavelticka på en Japansk valnöt i Lund 2004.

70

71 Röta på byggnader

72