Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

Transkript

1 Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.

2 Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.

3 Mätmetoder - gasformiga föroreningar

4 PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera externt innehåll. Mäta luftmiljö 1000 gasformiga föroreningar 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO2 Koldioxid, CO pm CO :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00:00

5 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO pm CO :00: :00: :00:00

6 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO Inandad CO 3,3 % 5,4 % 7,5 % 600 Andnöd Huvudvärk Rastlöshet 500 pm CO2 Värmesensationer Osepicifik yrsel Svettning Synrubbningar Stickande 08:00:00känsla i extremiteterna 12:00:00 16:00:00 Förvirring Symtomfrekvens (%) vid akut exponering för CO 2 i luft (OSHA )

7 VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnaden, där problem med t ex. lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar

8 VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnaden, där problem med t ex. lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC

9 VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnaden, där problem med t ex. lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC

10 VOC (volatile organic compounds) Luftprofil Metod att mäta föroreningar i inomhusluft. Rören placeras i byggnad, där problem antas med lukt eller emissioner från byggnadsmaterial finns. Med pump: kort provtagningstid Placeras fritt i rummet, provtid flera dagar Luftpump för provtagning av VOC och TVOC MVOC

13 Varje topp i gaskromatogrammet t motsvarar ett flyktigt organiskt ämne, (ibland flera ämnen) avgående från det provade materialet toppens storlek står i relation till mängden av avgivet ämne. Observera tidpunkt endast anger förfluten tid från analysens start.

14 VOC-nivåer i skola Ämne (mg/kbm) A: B: C: (med / utan) -ventilation Bensen 1,5 0, , , / 0,086 Toluen 200 0, , , ,913 / 5,650 Summa-Xylen 200 0, , , ,530 / 0,920 Etylbensen 200 0, , , ,132 / 0,200 n-heptan 800 0, , , ,004 / 0,047 n-oktan 900 0, , , / 0,154 n-nonan 800 0, , ,094 0,015 Bensaldehyd - - 0, , Trimetylbensen 120 0, , Acetofenon - 0, , , Kolumn: 1: Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling AFS 2005:17, Hygieniska gränsvärden. 2: Mätningar på skola, avd: A, B, C 3: Rapporten Luftkvalitet i en billackeringsverkstad (M Olsson, Chalmers Tekniska Högskola 1995).

15 Effekten på människan från kemiska ämnen i inomhusluften har kommit att diskuteras alltmer. I inlägget behandlas huvudsakligen byggnadsmaterialens bidrag som under åratal diskuterats som potentiellt hälsofarliga. Låt spånskivor under 1970-talet och kaseinhaltigt flytspackel under 1980-talet tjäna som två exempel. Jag sticker nu ut hakan och påstår att det idag på marknaden inte finns några material som är farliga för oss människor. Den praktiska nyttan av att genomföra kemiska analyser av inomhusluft diskuteras mycket. Om målet med mätningen och analysen är att göra uttalanden om hälsopåverkan på personer som vistas i den aktuella byggnaden ska man avstå (Stridh G, Miljö- och kvalitetsmärkning av byggreparationer, rapport från seminarium 31 maj 1994, Folksams forskningsstiftelse, sida 22, Yk Yrkes- och miljömedicinska i kliniken, ik Regionsjukhuset i Örebro)

20 Myc-Tech MVOC mikrobiellt producerade flyktiga organiska ämnen. Mikroorganismer såsom mögel och bakterier producerar ämnen som kan tillföras inomhusluften.

21 Mätmetoder - partikulära föroreningar

22 partikulära föroreningar / m 3 luft Intervall: 0,1 20 µm Vår bedömning intressant: 5,0 & 10,0 µm Konstaterat bär på hälsonegativa agenser

23

24 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor [3] Mäta luftmiljö 3) Alsmo T, Holmberg S (2007) Sick buildings or not: Indoor air quality and health problems in schools, Fluid and Climate Technology, Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm, Sweden Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt- och kärlsystemet och undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halter av PM10-expo-nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningar av barn med lung-sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska och tillfälliga effekter på lung-funktionen hos barn och vuxna 4) Mängden skadliga partiklar i luften måste minska, faktablad 2003:02, Länsstyrelsen i Stockholms län

27 Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär [5, 6]. 5) Månsson L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö.

28 Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär 5) [5, Månsson 6]. L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. 8) Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus (The indoor air webreathe) (in Swedish), Swedish National Institute t of Public Health, Stockholm.

29 Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär 5) [5, Månsson 6]. L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. 8) Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus (The indoor air webreathe) (in Swedish), Swedish National Institute t of Public Health, Stockholm Resultat A = skola med sämst resultat B = medelvärde för samtliga skolor C = skola med bästa kvaliteten 70 A B C 0,3-1,0 µm (%) Figur 1 Emissionsmängd, antal partiklar i procent, intervallet 0,3 1,0 µm i förhållande till totala uppmätta antalet partiklar i det öppna intervallet >0,3 µm.

30 Beträffande luftkvalitet är partiklar i intervall 5,0-10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär 5) [5, Månsson 6]. L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. 6) Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. De tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. 8) Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus (The indoor air webreathe) (in Swedish), Swedish National Institute t of Public Health, Stockholm. I innemiljön påverkas partiklar av de luftströmmar som regelbundet uppstår och resultat indikerar att partiklar upp till PM 10 infiltreras från de lägre nivåerna upp till människans andningszon. Partiklarna i det öppna intervallet >5,0 µm har därefter ett starkt sedimenterande beteende och deponerar på olika platser i rummet medan de mindre partiklarna i större utsträckning följer rådande luftströmmar [9]. 9) Einberg G (2005), Air diffusion and solid contaminant behaviour in room ventilation a CFD based integrated approach. Kungliga Tekniska [ ] Högskolan, avdelning Teknik och Hälsa

31 Syfte med detta projekt är att genom studier i det svenska skolbeståndet skapa en bild över rådande luftkvalitet. I projektet ingår följande moment. 1. En enkät till skolpersonal för att inhämta information hur innemiljön i skolor upplevs. 2. För bättre uppfattning över emissionsnivåer genomförs en mätstudie i skolor och förskolor. 3. Välja ut en skola där problem påtalas och höga emissionsnivåer uppmäts och undersöka om källan till emissionsproblem kan identifieras och elimineras.

32 I de mätresultat som uppmätts kan inte identifieras att uteluftens nivå skall kunna påverka innemiljön i någon större omfattning med avseende på de större fraktionerna >5,0 µm. Där understiger utenivåerna kraftigt nivån inomhus, exempelvis högst uppmätta nivåerna inne i jämförelse med ute för >5,0 µm: inne & ute >10,0 µm: inne & ute

33 23 skolor fördelat på 69 mätplatser skola med högst uppmätt värde = max skola med lägst uppmätta värde = max medelvärde för de69mätplatserna, fraktion (antal partiklar/m 3 ) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Max Medel Min

34 Relation inne ute: Mäta luftmiljö

35 Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 )

36 Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde inne Medelvärde ute

37 Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde inne Medelvärde ute

38 Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) K-värde, jämförelse luften inomhus med luften kring respektive byggnad i 23 skolor fördelat över 69 olika platser i skolor. Medelvärdet räknas ut för respektive mätserie och förhållandet mellan medelvärdet luften inne och luften ute (kvoten) belyser problembilden. >0,3 µm >0,5 µm >1,0 µm >3,0 µm >5,0 µm >10,0 µm Medelvärde inne Medelvärde ute

39 Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) K-värde, jämförelse luften inomhus med luften kring respektive byggnad i 23 skolor fördelat över 69 olika platser i skolor. 800 K-värde Medelvärdet räknas ut för respektive 300 mätserie och förhållandet mellan 200 medelvärdet luften inne och luften ute 100 (kvoten) belyser problembilden. 0 >0,3 >0,3 µm µm >0,5 >0,5 µm µm >1,0 >1,0 µm µm >3,0 >3,0 µm µm >5,0 >5,0 µm µm >10,0 >10,0 µm µm Medelvärde inne Medelvärde ute

40 Relation inne ute: Differenserna ökar med partikelstorleken redan från intervallet >0,5 µm och emissionsnivåerna varierar påtaglig från skola till skola. Medelvärde från 69 mätplatser i skolor och luften ute, (antal partiklar/m 3 ) K-värde, jämförelse luften inomhus med luften kring respektive byggnad i 23 skolor fördelat över 69 olika platser i skolor. 800 K-värde Medelvärdet räknas ut för respektive 300 mätserie och förhållandet mellan 200 medelvärdet luften inne och luften ute 100 (kvoten) belyser problembilden 0 >0,3 >0,3 µm µm >0,5 >0,5 µm µm >1,0 >1,0 µm µm >3,0 >3,0 µm µm >5,0 >5,0 µm µm >10,0 >10,0 µm µm Medelvärde inne Medelvärde ute

41 En representativ skola av de 23 skolorna valdes ut, Syfte jämföra emissionsmängd före / efter åtgärd Förändring i k-värde?

42 En representativ skola av de 23 skolorna valdes ut, Syfte jämföra emissionsmängd före / efter åtgärd Förändring i k-värde? >0,3 >0,5 >1,0 >3,0 >5,0 >10,0 K-värde: före åtgärd K-värde: efter åtgärd

43 En representativ skola av de 23 skolorna valdes ut, Syfte jämföra emissionsmängd före / efter åtgärd Förändring i k-värde! >0,3 >0,5 >1,0 >3,0 >5,0 >10,0 K-värde: före åtgärd K-värde: efter åtgärd

44 partikulära föroreningar / m 3 luft Intervall: 0,1 20 µm Vår bedömning intressant: 5,0 & 10,0 µm Konstaterat bär på hälsonegativa agenser

45 Mätresultat indikerar att emissionsproblem finns i de svenska skolorna. Enkäter till brukare visar på att brukare upplever omfattande problem, 39% av tillfrågade personer upplever hälsobesvär i skolmiljön och besvärsfrekvensen ökar till 53% på grund av att brukare känner oro för att i framtiden drabbas av hälsobesvär, 55-65% upplever dammig och dålig luftkvalitet samt obehagliga dofter i skolmiljön. Att brister finns i skolmiljön styrks av tekniska mätresultat som på flera platser redovisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt.

46 Maximum value >5.0 µm Mäta luftmiljö Maximum value >10.0 µm Environment Indoors Environment Outdoors Indoors Outdoors 1. Corridor Corridor Corridor Corridor Pre-school Pre-school Classroom Classroom Classroom Classroom Pre-school Pre-school Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Pre-school Pre-school Classroom Classroom Classroom Classroom Pre-school Pre-school Pre-school Pre-school School, spare time dept School, spare time dept Average value Average 67value

47 Environment Maximum value >5.0 µm Before measure After Environment measure Maximum value > µm Before Measure After measure 5. Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Classroom Average value Average value

48 Mäta luftmiljö före åtgärd efter åtgärd ute >5.0 um >10.0 um

49 Mäta luftmiljö före åtgärd efter åtgärd ute >5.0 um >10.0 um Mängd partiklar >5,0 um, förhållande inne / ute i % Mätplats 1 - inne cl Mätplats 1 -ute Mätplats 2 - inne Mätplats 2 -ute Mätplats 3 - inne cl 4120 tsi 8220 Mätplats 3 -ute

50 Mikrobiell provtagning g Koloni av celler Figur: Näringsplatta med påväxt av mikroorganismer

51 Luftspalt / -stöm Figur: BIAP (= Bioteknisk apparatur) slit sampler Impaktion Näringsplatta Luftström Näringsagarplattor Figur: Andersen sampler

52 Bacteria Environment Indoors Outdoors 1. Apartment > Classroom > Classroom > Classroom > Corridor > Pre-school > Classroom Staffroom > Classroom > Corridor Classroom Classroom Corridor Classroom > Pre-school 896 Average value

53 Microfungus Environment Indoors Outdoors Mäta luftmiljö 1. Apartment 2. Classroom 3. Classroom 4. Classroom 5. Corridor 6. Pre-school 7. Classroom 8. Staffroom 9. Classroom 10. Corridor 11. Classroom 12. Classroom 13. Corridor 14. Classroom 15. Pre-school Average value

54 Bacteria Environment Before After 1. Apartment > Classroom > Teachers room > Averagevalue >

55 Mätmetoder - luftfuktighet - lufttemperatur

56 Fig: Measurement of air temperature indoors in C in 12 school environments and of air surrounding the buildings Temperature 30 Tempera ature, C School temperature indoor, C" temperature outdoor, C"

57 Fig: Measurement of humidity in % in 12 school environments and of air surrounding the buildings Relative humidity (RH) RH (% %) School RH indoor RH outdoor

58 50 Skola Norrgården C:1 [%rf] Channel 1 Norrgården C:2 [ C] Channel %rf :00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 C

59 50 45 Skola - Studie Norrgården C:1 [%rf] Channel 1 Norrgården C:2 [ C] Channel %rf :00:00 12:00:00 16:00:00 20:00:00 22 C

60 90 Utenivå ute C:1 [%rf] Channel 1 ute C:2 [ C] Channel %rf :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00:00 C

61 Skolmiljö, vad förorsakar trötthet hälsobesvär Faktorer med stor påverkan är luftmiljön, (partikelmängden i luft, luftfuktighet, temperatur ) ljudförhållanden

62 Inneluften komfortmiljö (Resultat från Myc-Techs mätinsats i förskola, 1996)

63 RH (%)

64 Dammtillskott i luft vid olika aktiviteter i % ,5-5,0 5,0-19,5 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Gå i rum Sätta sig i soffa Bädda central med filter utan filter före åtgärd Dammsugning efter åtgärd ute (Socialstyrelsen l / Sthlm läns landsting -96)

65 Belysande mätetal Mäta luftmiljö

66 Belysande mätetal Mäta luftmiljö Mätningar Identifierar Referenser A) Enkäter Problemomfattning Problemsortering KTH / Myc Techs forskningsbank KTH / Myc Techs forskningsbank B) Emissionsmätningar 1. Hygienisk status 5 10µm Partiklar Alsmo 94, 07 & Klimatstatus C, RH CO 2 Komfort Komfort Komfort SOSFS 2005:15 Arundel 86 OSHA 89 / AFS 2005:17

67 Belysande mätetal Mäta luftmiljö Mätningar Identifierar Referenser A) Enkäter Problemomfattning Problemsortering KTH / Myc Techs forskningsbank KTH / Myc Techs forskningsbank B) Emissionsmätningar 1. Hygienisk status 5 10µm Partiklar Alsmo 94, 07 & Klimatstatus C, RH CO 2 Komfort Komfort Komfort SOSFS 2005:15 Arundel 86 OSHA 89 / AFS 2005:17 Övrigt; Frågeställning som idag inte fullt ut är besvarad är hur hälsan påverkas av variation i temperatur och luftfuktighet som i sin tur påverkar de luftburna partiklarna. Osäkerhet råder kring koldioxid, med frågeställning kring myndighetskrav som riskerar att problembilden blir felorienterad. Detta projekt utgår från OSHA, Occupational Safety and Health Administration.