Program / Generellt om innemiljö i skolor. 2. Rapsen. Resultat mätinsatser: emissionsmätning (partiklar) Lagsystem

Transkript

1 Program / Generellt om innemiljö i skolor 2. Rapsen Resultat mätinsatser: enkäter och emissionsmätning (partiklar) Lagsystem Hur gå vidare Vad säger de som vistas i skolan?

2 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolansfysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

3 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolansfysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

4 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

5 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

6 Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen

7

8 Situationen på RAPSEN

9 Situationen på RAPSEN

10 Situationen på RAPSEN Personalenkät

11 Situationen på RAPSEN Personalenkät

12 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av 20

13 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 90% Ja Nej

14 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 90% Ja Nej 95% Ja (%) Nej (%)

15 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% Ja Nej 95% 84% Ja (%) Nej (%) Ja (%) Nej (%)

16 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% Ja Nej 95% 84% Ja (%) Nej (%) Ja (%) Nej (%) 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 38% 54% Ja Nej Bortfall

17 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 90% Ja Nej 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 38% 54% Ja Nej Bortfall

18 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 90% Ja Nej 95% Ja (%) Nej (%) 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 10% 38% 30% 54% 60% Ja Nej Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall

19 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% Ja Nej 95% 84% Ja (%) Nej (%) Ja (%) Nej (%) 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 38% 10% 30% 6% 54% 60% 47% 47% Ja Nej Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall

20 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% Ja Nej 95% 84% Ja (%) Nej (%) Ja (%) Nej (%) 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 38% 10% 30% 6% 54% 60% 47% 47% Ja Nej Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall

21 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% Ja Nej 95% 84% Ja (%) Nej (%) Ja (%) Nej (%) 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 38% 10% 30% 6% 54% 60% 47% 47% Ja Nej Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall

22 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% Personalenkäten visar Ja Nej 95% Ja (%) Nej (%) 84% Ja (%) Nej (%) 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? 8% 38% 10% 30% 6% 54% 60% 47% 47% Ja Nej Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall

23 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% 95% Ja Nej Personalenkäten visar 1) Personer får hälsobesvär när man vistasi i skolbyggnaden 2) Betydligt fler är oroade (kanske t.o.m. skrämda) för framtida hälsobesvär 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? Ja (%) Nej (%) 84% Ja (%) Nej (%) 8% 38% 10% 30% 6% 54% 60% 47% 47% Ja Nej Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall

24 Situationen på RAPSEN Personalenkät Personalenkät (respondenter) 39 av av av Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? 10% 5% 16% 90% 95% Ja Nej Personalenkäten visar 1) Personer får hälsobesvär när man vistasi i skolbyggnaden 2) Betydligt fler är oroade (kanske t.o.m. skrämda) för framtida hälsobesvär 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad? Ja (%) Nej (%) 84% Ja (%) Nej (%) 8% 38% 10% 30% 6% 54% 60% 47% 47% Vad innebär detta för Jarespektive Nej Bortfall individ / arbetsgivare /elever a) Humör Ja (%) Nej (%) Bortfall Ja (%) Nej (%) Bortfall b) Arbetsglädje c) Produktivitet

25 Skolan är Sveriges största arbetsplats I dess lokaler vistas mer än 1,6miljoner elever och anställda Huvuduppdrag är att ge alla elever en grund för att kunna klara framtida studier och yrkesliv ett krävande arbete som måste genomsyra alla inblandade För att klara detta måste studiemiljön präglas av ordning trygghet och studiero Miljön är komplex med en kombination av många olika behov och problemställningar som alla är viktiga. Skolans fysiska utformning utgör i detta en central grund då den har en direkt påverkan på stimulans, trivsel, arbetseffektivitet, hygien och hälsa.

26 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna

27 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna påvisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften [Folkhälsoinst 95].

28 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna påvisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften [Folkhälsoinst 95]. I denna studie ingår endast partikelstorleken >0,3 µm, dvs partiklar <0,3 µm ingår inte trots detta redovisar uppmätta värden olustig balans.

29 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna påvisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften [Folkhälsoinst 95]. I denna studie ingår endast partikelstorleken >0,3 µm, dvs partiklar <0,3 µm ingår inte trots detta redovisar uppmätta värden olustig balans.

30 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna påvisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften [Folkhälsoinst 95]. I denna studie ingår endast partikelstorleken >0,3 µm, dvs partiklar <0,3 µm ingår inte trots detta redovisar uppmätta värden olustig balans. Ute 99 Sammanställning i skolan Skolan (medeltal på skolan samtliga uppmätta resultat) 81 Kommundel (medeltal i kommunens lokaler samtliga uppmätta resultat) 79 (entre och korridor ingår ej) Montessoridel (medeltal i Montessoris lokaler samtliga uppmätta resultat) 77 (entre och korridor ingår ej) Resp. yta Entre 2108 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 92 Korridor (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 96 Bibliotek 2104 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 78 Klassrum 2105 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 67 Klassrum 2106 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 85 Förskola 2011 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 95 Sörgården 2109 (medeltal lav i rummet genomförd mätserie) 67 Mellangården 2110 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 88 Båtsman 2058 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 85 %

31 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna påvisar betydligt högre emissionsnivåer än vad som är nödvändigt. Normalt skall partiklar med en storlek under 1 µm utgöra 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften [Folkhälsoinst 95]. I denna studie ingår endast partikelstorleken >0,3 µm, dvs partiklar <0,3 µm ingår inte trots detta redovisar uppmätta värden olustig balans. Ute 99 Sammanställning i skolan Skolan (medeltal på skolan samtliga uppmätta resultat) 81 Kommundel (medeltal i kommunens lokaler samtliga uppmätta resultat) 79 (entre och korridor ingår ej) Montessoridel (medeltal i Montessoris lokaler samtliga uppmätta resultat) 77 (entre och korridor ingår ej) Resp. yta Entre 2108 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 92 Korridor (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 96 Bibliotek 2104 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 78 Klassrum 2105 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 67 Klassrum 2106 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 85 Förskola 2011 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 95 Sörgården 2109 (medeltal lav i rummet genomförd mätserie) 67 Mellangården 2110 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 88 Båtsman 2058 (medeltal av i rummet genomförd mätserie) 85 %

32 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna Högsta värde som uppmättes, >5,0 µm Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm

33 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna Högsta värde som uppmättes, >5,0 µm Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm

34 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna Högsta värde som uppmättes, >5,0 µm Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm Högsta värde som uppmättes, >10,0 µm Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården ; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >10,0 µm

35 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna Olustig fråga => Hur kommer emissionsmängden se ut längre in på säsongen? Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm Ute Entre; Korrido 2108 r Bibliot ek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskol a; 2011 Sörgår den; 2109 Mellan gården Båtsma n; 2058 ; 2110 >10,0 µm

36 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna Olustig fråga => Hur kommer emissionsmängden se ut längre in på säsongen? Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm Ute Entre; Korrido 2108 r Bibliot ek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskol a; 2011 Sörgår den; 2109 Mellan gården Båtsma n; 2058 ; 2110 >10,0 µm

37 Att problem finns styrks av tekniska mätningarna Olustig fråga => Hur kommer emissionsmängden se ut längre in på säsongen? dvs, när belastningen på innemiljön ökar? Ute Entre; 2108 Korridor Bibliotek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskola; 2011 Sörgården; 2109 Mellangår den; 2110 Båtsman; 2058 >5,0 µm Ute Entre; Korrido 2108 r Bibliot ek; 2104 Klass F 1; 2105 Klass 2 3; 2106 Förskol a; 2011 Sörgår den; 2109 Mellan gården Båtsma n; 2058 ; 2110 >10,0 µm

38

39

40

41

42

43

44

45 Byggnad i gått skick

46 Hur gå vidare?

47 Det finns inga trolleriknep lagarbete gäller Hur gå vidare?

48 Det finns inga trolleriknep lagarbete gäller Kunskap i sakfrågan fordras

49 Det finns inga trolleriknep lagarbete gäller Kunskap i sakfrågan fordras a. veta att vi gör rätt som att b. idag finns skrämda personer > viktigt delge seriös och tydlig information

50 Det finns inga trolleriknep lagarbete gäller Kunskap i sakfrågan fordras a. veta att vi gör rätt som att b. idag finns skrämda personer > viktigt delge seriös och tydlig information Ett måste att kommer bort från den rycktespridning som sker

51 Det finns inga trolleriknep lagarbete gäller Kunskap i sakfrågan fordras både a. veta att vi gör rätt som att b. idag finns skrämda personer > viktigt delge seriös och tydlig information Ett måste att kommer bort från den rycktespridning som sker Brukar har hälsobesvär och är starkt oroade Faktiska emissionsproblem finns i innemiljön Detta måste tas på största alvar

52 Det finns inga trolleriknep lagarbete gäller Kunskap i sakfrågan fordras både a. veta att vi gör rätt som att b. idag finns skrämda personer > viktigt delge seriös och tydlig information Ett måste att kommer bort från den rycktespridning som sker Brukar har hälsobesvär och är starkt oroade Faktiska emissionsproblem finns i innemiljön Detta måste tas på största alvar Hur ombesörjs detta? Blir arbetsgruppens uppgift att planera och genomföra, med stöd av personal, föräldrar, elever, förskolebarn c. en mycket viktig uppgift d. bör inledas omedelbart Stegvis utveckling för att kunna anpassas efter de behov och krav som växer fram allt efter som arbetet fortskrider.

53 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats.

54 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet toch lufttemperatur t

55 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet toch lufttemperatur t

56 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet toch lufttemperatur t

57 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet f och lufttemperatur

58 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet toch lufttemperatur t Ovanstående parametrar viktiga för välbefinnandet för de som vistas inomhus. Resultat redovisas dec, då finns också underlag för att kunna planera fortsättningen

59 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet toch lufttemperatur t Ovanstående parametrar viktiga för välbefinnandet för de som vistas inomhus. Resultat redovisas dec, då finns också underlag för att kunna planera fortsättningen Arbetsgruppen svara för projektet och redovisar för referensgruppen (tar formella beslut), Elever / föräldrar och personal

60 Under hösten nära kontakt mellan inblandade parter uppstår någon form av störning, snabbt vara på plats. För perioden sept dec Kunskapsbank byggs upp Emissionsmätningar genomförs vid två tillfällen, okt och nov för att följa den hygieniska utvecklingen i skolan Komfortmätningar genomför koldioxid, id luftfuktighet toch lufttemperatur t Ovanstående parametrar viktiga för välbefinnandet för de som vistas inomhus. Resultat redovisas dec, då finns också underlag för att kunna planera fortsättningen Arbetsgruppen svara för projektet och redovisar för referensgruppen (tar formella beslut), Elever / föräldrar och personal Datum för redovisning:.. dec ev. ytterligare redovisning

61

62 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor

63 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), Sfolkhälsoinst..

64 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), Sfolkhälsoinst.. B) I detta fall är genomsnittsvärdet endast 84 %

65 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor A) Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 µm 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften. Sundell J. and Kjellman M. (1995) Luften vi andas inomhus ), Sfolkhälsoinst.. B) I detta fall är genomsnittsvärdet endast 84 % Dvs de större partiklarna kraftigt överrepresenterade

66 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor

67 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Partiklar i intervall 5,0 10,0 µm transportörer av hälsonegativa agenser (bakterier, allergener ect) som innebär att höjda partikelmängder korrelerar med människors hälsobesvär Månsson L (1992), Högteknologins osynlige fiende (High Technologies Invisible Enemy) (in Swedish), TIMAB AB, Malmö. Ramtorp M (1999), Renhetsteknik och rena rum en introduktion, BioTeknisk Processdesign AB, Malmö.

68 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halteravpm10 expo nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningarav barnmed lung sjukdomar och av äldre för lunginflam mation. Långtidsexpone ring är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska k och tillfälliga effekter på lung funktionen hos barn och vuxna

69 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halteravpm10 expo nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningarav barnmed lung sjukdomar och av äldre för lunginflam mation. Långtidsexpone ring är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska k och tillfälliga effekter på lung funktionen hos barn och vuxna

70 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Halten partiklar i luft som inandas påverkar både kroppens luftvägar och dess hjärt och kärlsystemet undersökningar visar även på kopplingar till lungcancer. Höga halteravpm10 expo nering (PM10 = partiklar upp till 10 µm) leder redan vid kort exponering till hälsoeffekterna bl.a. med andningssymptom och förändringar av lungfunktionen, ökad medicinering och fler akutbesök på sjukhus för astmatiker, ökade sjukhusintagningarav barnmed lung sjukdomar och av äldre för lunginflammation. Långtidsexponering är betydligt mindre studerade än de hälsoeffekter som uppstår vid kortvarig exponering. Förhöjda halter av partiklar i luften är också kopplade med ökat antal dödsfall i hjärt, kärl och lungsjukdomar. Studier har visat samband att exponering för luftburna partiklar ger både kroniska k och tillfälliga effekter på lungfunktionen hos barn och vuxna

71 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Varför inte erbjuda skolelever bästa möjliga miljö?

72 Hälso & Sjukvårdslagen 1. Målet är en god hälsa och en vård ådpå lika villkor för hl hela bflki befolkningen. Vården skall kllges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet samt den som har största vårdbehovet skall ges företräde. Hälso och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. 2. Gällande landsting och kommuner skall dessa medverkavid vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso och sjukvårdens område samt det folkhälsovetenskapliga området. I dessa frågorskall man,i den omfattning som fordras, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. [ 1, 2, 2c och 26b]

73 AML / Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpning Lagens ändamål äratt förebygga ohälsaoch och olycksfall på arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Denna lag gäller för varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. [ 1 2]

74 MB / Kapitel 9: Miljöfarlig verksamhet Särskilda bestämmelser om hälsoskydd: A) Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. B) Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Kommunen skall utan dröjsmål underrätta smittskyddsläkaren om iakttagelser som kan vara av betydelse för smittskyddet för människor. [ 9 &14]

75 MB / Kapitel 1: Miljöbalkens mål och tillämpning Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam oh god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, värdefulla natur och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas samt återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Kapitel 2: Allmänna hänsynsregler m.m Rimlighetsavvägning: Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.

76 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor X MB H&S? AML??

77 Enkät 150 respondenter från 6 skolor

78 Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden?

79 Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden?

80 Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? Bortfal (%) 2% Ja (%) 35% Nej (%) 63% 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad?

81 Enkät Bortfal (%) 1% 150 respondenter från 6 skolor Ja (%) 26% Nej (%) 73% 1. Känner Du idag hälsobesvär när Du vistas i byggnaden? Bortfal (%) 2% Ja (%) 35% Nej (%) 63% 2. Känner Du oro för framtida hälsobesvär p.g.a. vistelse i denna byggnad?

82 Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig?

83 Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig?

84 Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% Enkät 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? Bortfal (%) 0% Nej (%) 41% Ja (%) 59% 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats?

85 Studier visar att ohälsosamt höga emissionsnivåer råder i många skolor Enkät Nej (%) 33% Bortfal (%) 3% Ja (%) 64% 150 respondenter från 6 skolor 3. Upplever Du att luftkvaliteten på Din arbetsplats är dålig? Bortfal (%) 8% Nej (%) 38% Ja (%) 54% 4. Upplever Du att luften på Din arbetsplats är dammig? H&S? AML? MB? Bortfal (%) 0% Nej (%) 41% Ja (%) 59% 5. Upplever Du obehagliga dofter på Din arbetsplats?

86

87 Den fysiska miljön är en central grund i skolan för trivsel, stimulans, arbetseffektivitet samt hygien & hälsa.

88 Den fysiska miljön är en central grund i skolan för trivsel, stimulans, arbetseffektivitet samt hygien & hälsa.

89 Den fysiska miljön är en central grund i skolan för trivsel, stimulans, arbetseffektivitet samt hygien & hälsa.

90 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

91 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

92 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

93 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

94 Hygien => hälsa Idag ett generellt problem Behovet att utveckla innemiljön & förbättra hygienen i våra skolor börjar bli mycket stor! Framför allt för de som har ökad känslighet, allergi och astma

95 Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

96 Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

97 Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

98 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

99 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien => hälsa 1. Vad påverkar människors hälsa? Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

100 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) 1,2 1 0,8 0,6 före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? 04 0,4 efter åtgärd ute 0,2 0 Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

101 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

102 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

103 Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

104 Utlåtande från elever och personal efter åtgärd Tämligen normalt hörn i ett svenskt klassrum Estetiskt trivsammare skolmiljö och lägre ljudnivå Mer öppen miljö - underlättar det pedagogiska arbetet Hygien => hälsa Förändringen skapar lugn, färre synintryck etc, bra för alla men speciellt för barn som har perceptionsstörningar Renare och mindre dammig miljö 1. Vad påverkar människors hälsa? Lättare att hålla ordning Samma klassrum med utvecklad miljö 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

105 Målsättning Höja kunskap och förståelse för källorna till problem i innemiljön Vara ett stöd för att leva upp till myndighetskrav och lagsystem Man skall känna trygghet att gå till skolan beträffande byggnad På bästa sätt beakta situationen för allergiker och astmatiker tik Inom förfogade resurser skapa bästa möjliga innemiljö Utgöra ett incitament att hushålla med resurser Mer effektivt nyttjade lokaler

106 Målsättning Höja kunskap och förståelse för källorna till problem i innemiljön Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Vara ett stöd för att leva upp till myndighetskrav och X lagsystem Man skall känna trygghet att gå till skolan beträffande byggnad före åtgärd På bästa sätt efter beakta åtgärd situationen för allergiker och astmatiker tik ute Inom förfogade resurser skapa bästa möjliga innemiljö Utgöra 0 ett incitament att hushålla med resurser Mer effektivt nyttjade lokaler

107 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd efter åtgärd ute Möjligt 0

108 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Istället Väljer man detta! före åtgärd efter åtgärd ute Möjligt 0

109 Hur har det kunnat bli så här? Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) före åtgärd efter åtgärd ute X 0

110 Antal luftburna partiklar per kbm luft (>5,0 um) Istället Väljer man detta! före åtgärd efter åtgärd ute Möjligt 0

111 Hygien Antal luftburna => partiklar hälsa per kbm luft (>5,0 um) X Istället X detta Väljer man! före åtgärd 1. Vad påverkar människors hälsa? efter åtgärd ute Möjligt 0 2. Vad påverkar luftföroreningar.och hygien i byggnader?

112 Komfortmätning 3 Koldioxid (CO 2), ppm mg/m, dvs ett tyngdmått Luftfuktighet, % Lufttemperatur, C

113 Komfortmätning 1000 gasformiga föroreningar 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO2 Koldioxid, CO pm CO :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00:00

114 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO pm CO :00: :00: :00:00

115 1100 Mätblock 1 C:3 ppm CO Inandad CO 2 3,3 % 5,4 % 7,5 % 600 Andnöd Huvudvärk Rastlöshet 500 pm CO2 Värmesensationer Osepicifik yrsel Svettning Synrubbningar Stickande 08:00:00 känsla i extremiteterna 12:00:00 16:00:00 Förvirring Symtomfrekvens (%) vid akut exponering för CO 2 i luft (OSHA )

116 Mätmetoder - luftfuktighet - lufttemperatur

117 50 Skola Norrgården C:1 [%rf] Channel 1 Norrgården C:2 [ C] Channel %rf :00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 00:00:00 C

118 50 45 Skola - Studie Norrgården C:1 [%rf] Channel 1 Norrgården C:2 [ C] Channel %rf :00:00 12:00:00 16:00:00 20:00:00 22 C

119 90 Utenivå ute C:1 [%rf] Channel 1 ute C:2 [ C] Channel %rf :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00:00 C

120 Skolmiljö, vad förorsakar trötthet hälsobesvär Faktorer som påverkar luftmiljön l Emissioner (partikelmängden) Luftfuktighet (luften för torr) Temperatur (ofta för hög)

121 Skolmiljö, vad förorsakar trötthet hälsobesvär Faktorer som påverkar luftmiljön l Emissioner (partikelmängden) Luftfuktighet (luften för torr) Temperatur (ofta för hög)