Rapport Nr: 1999:1. Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD INLEDNING ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Nr: 1999:1. Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD INLEDNING ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR"

Transkript

1 Rapport Nr: 1999:1 Program för kommunal städning. T Alsmo, Stockholm 1999 INNEHÅLL KAPITEL SIDA FÖRORD 2 1 INLEDNING 3 2 ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR 5 3 NYCKELTAL FÖR STÄDINSATS PÅVERKANDE FAKTORER FÖR KOMMUNAL STÄDNING KRAVSPECIFICERAD STÄDINSATS REFERENSER 16 1

2 FÖRORD Detta projekt har genomförts på grund av det behov gällande en kravspecifikation för städinsatsen som idag föreligger inom fastighetsunderhållet hos Alingsås kommun. Städinsatsen är en aktivitet inom fastighetsunderhållet som har stor betydelse för byggnaders standard. Detta såväl gällande 1. materialets livslängd som har en direkt påverkan över framtida ekonomiska behov som 2. innemiljöns standard och inte minst luftkvaliteten vilket starkt påverkar tillvaron för människor med hälsoproblem, allergiska och astmatiska personer etc. Städinsatsen har under de senaste decennierna genomgått en förhållandevis kraftig teknisk utveckling. Detta gäller själva städinsatsen, maskinell utrustning och byggnadsmaterialets individuella behov. Risk finns att det föreligger brister i denna kedja som medför ökad belastning på innemiljön, inklusive inneluften. För byggnadsmaterial innebär detta både ökat slitage och kortare livslängd samt ett allmänt ökat behov av resurser. Arbetet har genomförts av Myc-Tech AB med hjälp av tekniska kontoret, Alingsås kommun. Ett viktigt underlag för projektets genomförande är ett starkt engagemang hos driftspersonalen såväl inom städavdelningen som fastighetsavdelningen. Arbetet bygger på ett långvarigt samarbete mellan Alingsås kommun och Myc-Tech AB och ansvarig projektledare är Tekn L Thomas Alsmo som haft en styrgrupp till sin hjälp bestående av följande personer. Danderyd den 29 juni 1999 Thomas Alsmo 2

3 1 INLEDNING Städning är en viktig faktor för att skapa en sund inomhusmiljö. Effektiv städning är en förutsättning för att hålla smittsamma ämnen och föroreningar, inklusive allergiframkallande ämnen, på en så låg nivå som möjligt. Allergiska sjukdomar och symtom har kraftigt ökat under de senaste decennierna. Särskilt stor har ökningen varit hos barn och många barn är allergiska mot pollen och pälsdjur. Allergi mot pälsdjur förekommer hos cirka % av skolbarnen i mellan- och högstadiet. Av barn med astma är 70 % mätbart allergiska mot katt eller hund. Pälsdjur såsom katt, hund, gnagare samt burfågel finns hos cirka 50 % av alla barnfamiljer. Pälsdjur är nu så vanligt förekommande, inte minst i städer, att nära nog alla är exponerade. I exempelvis bostäder där innehavare eller tidigare innehavare aldrig haft katt eller hund har ändå allergen från dessa djur uppmätts i nästan samtliga hus. I vissa fall var nivåerna så höga, att de låg på samma nivå som hus där det fanns katt eller hund. Inomhusmiljön i förskolor och skolor innebär att allergiska besvär såväl underhålls som förvärras. Viktig orsak till detta är att höga halter av allergiframkallande ämnen, allergen, från katt och hund finns i dammet i förskolor och skolor, trots att djur inte får vistas där. Allergenet förs till förskolor och skolor via hår och kläder från dem som varit i direktkontakt med djuren såsom djurägare, stallbesökare etc. Många barn har svårt att följa med i skolarbetet på grund av sin allergi och måste regelbundet ta medicin för att kunna vara i skolan. Undersökningar tyder på att situationen är så pass allvarlig så enbart städinsatser fullt ut ej kan kompensera situationen. Men städning är ändock en viktig insats för att hålla nere dammnivån i inomhusmiljö. Skolplikt råder i grundskola och det är viktigt att kunna se till så barn kan vistas i byggnader på så lika villkor som möjligt. Därmed skall miljön i förskola och skola inte medföra hälsorisker. Inte minst dessa aspekter har gjort att dessa byggnader omfattas av arbetsmiljöoch hälsoskyddslagarna. Vid planering och projektering av byggnader och lokaler och vid val av inredning är det viktigt att både åtkomlighet och städbarhet beaktas. För effektiva städinsatser kräver också samordning med övriga verksamheter i byggnader och lokaler. Effektiva städmetoder är nödvändigt ur alla perspektiv, såväl för inomhusmiljön som av ekonomiska krav. Städning skall utföras på rätt sätt och bidra till: effektiv dammreduktion, effektiv allergenreduktion samt god varaktighet av städresultatet. Dessutom bör även följande faktorer beaktas. A. Städmaterialets kemiska innehåll, inte minst på grund av materialkrav och att eventuella doftbildningar i luften undviks. B. Städinsatsen i sig bör inte ger upphov till störande dammvirvling. Beträffande städfrekvensen styrs dess omfattning av bl.a. följande faktor beaktas: byggnadens miljöval, verksamheten och dess omfattning inklusive personbelastning. Det mesta av dammet alstras av just verksamheten och de människor som vistas i byggnaden. Gällande förskolor och skolor med daglig verksamhetsutövning är det många gånger nödvändigt att städningen utförs dagligen. Inte heller inredningen får glömmas bort. Vad gäller tvätt av textilier måste detta inplaneras i den övergripande städplaneringen. Städresultat och dess varaktighet beror på 3

4 - golvmaterial, - städmetod, - städningens utförande, - verksamhet och - personbelastning i de lokaler som städas. Verksamhet och personbelastning är avgörande för vilken städmetod och städfrekvens som behövs. En utökning av barn- och elevgrupper i skola och barnomsorg innebär ökat städbehov. Städning ska bidra till effektiv dammreduktion, låg dammuppvirvling vid städtillfället samt god varaktighet av städresultatet. Hälsorisker med damm är att i luftburet eller respirabelt tillstånd (i princip små partiklar < 10 mikrometer) kan hålla sig svävande i luften under längre tid och kan, beroende på dess innehåll och känslighet hos individen, förorsaka hälsobesvär i och med att det deponeras i luftvägarna. Damm kan även irritera ögon och hud. Irriterande ämnen kan orsaka irritation och inflammation i till exempel slemhinnor. I den danska studien Rådhusundersökningen (Skov m.fl. 1987) fann man samband mellan halten luftburet damm och halten luftburna bakterier i inomhusluften. Dammtillskott i luft vid olika aktiviteter i % ,5-5,0 5,0-19, Gå i rum Sätta sig i soffa Bädda central med filter utan filter (Källa: Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet) Figur 1. Visar dammuppvirvling vid olika aktiviteter, partikelstorlek i mikrometer. Varje städmetod kan om det utförs fel eller under ogynnsamma omständigheter medföra risker att material slits ner i förtid samt att kvaliteten på inomhusmiljön försämras. 4

5 2 ALLMÄNT OM LUFTFÖRORENINGAR Den luft som människor inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara gasformiga föroreningar och partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning av föroreningar är faktorer som starkt påverkar luftens kvalitet. Orsaker till att föroreningar uppkommer i vår luftmiljö är bland annat att dessa avges från djur, människor, växter samt olika typer av material. Gällande de gasformiga föroreningarna påtalas i Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1989:13 (Socialstyrelsens allmänna råd om åtgärder mot formaldehyd i byggnader), att partikelmängd förstärker påverkan gällande hälsoeffekten från formaldehyd i luft. Vid oförändrad formaldehydnivå innebär högre partikelhalt ökad risk för hälsoproblem än vid lägre partikelhalt. Partiklar är till stor del beståndsdelar som ingår i naturens kretslopp såsom damm, pollen, mikrosvampar och bakterier. Problem kan uppstå om partiklar förekommer i för stora mängder och / eller utgörs av ohälsosamma arter. Människan själv är en stor partikelspridare. Helt naturligt avges hundratusentals partiklar varje minut, allt från mikroskopiska små partiklar till millimeterstora flagor och långa hårstrån. Alstringsfenomenet förklaras av att hudens yttersta cellager ständigt omsätts. Ett cellager hos människan består av cirka 100 miljoner celler. På fyra dagar har detta omsatts, vilket innebär att man avger varje minut cirka hudceller. Med hudcellerna följer också mikroorganismer som i mikroklimatet kring människan har utmärkta betingelser för förökning, se t.ex. Månsson (1992). Den viktigaste källan till partiklar inomhus är tobaksrökning. I bostäder utan rökning är ofta partikelkoncentrationen lägre inomhus än utomhus. Aktivitetsnivån är mycket viktig och inte minst lekande barn kan göra att dammkoncentrationerna stiger kraftigt. Partikelns storlek och tyngd avgör hur länge den förblir luftburen. För partiklar av storleken mikrometer tar det cirka 2 sekunder att falla 1 meter, - 10 mikrometer tar det cirka 3 minuter, - 1 mikrometer tar det cirka 4 timmar och - 0,1 mikrometer tar det cirka 6 dagar, förutsatt att samma täthet hos partiklarna råder. I rum med ventilation, människor som rör sig etc, förblir partiklar av storleken några mikrometer och mindre luftburna. Tyngre partiklar faller och deponeras på ytor och elimineras genom städning. Storleksordningen för Pollenkorn är oftast mikrometer, Partiklar med kvalsterallergen mikrometer, Mögelsporer oftast 2-8 mikrometer, Kattallergen mikrometer, Bakterier 0,5-5,0 mikrometer, Virus < 0,5 mikrometer samt Tobaksrök ,1 mikrometer. Partikelmängden varierar väsentligt i människans omgivning. Normalt utgör partiklar med en storlek under 1 mikrometer 99,9 % av antalet partiklar i rumsluften och med en massa som utgör 30 % av den totala massan. Partiklars rörelse i luften påverkas också av deras laddning och förekomst av elektriska fält. 5

6 Luftburna mikroorganismer (t.ex. virus, svampsporer och bakterieceller) förekommer i alla inomhusmiljöer. De luftburna organismerna förekommer dels fria som små partiklar, dels i större och mindre aggregat samt även som mikrobiell kontamination (sammanblandning) av partiklar, se Sundell m.fl. (1995). Mikroorganismer och dess beståndsdelar i vår omgivning kan ges följande indelning med utgångspunkt från var de bildas. 1) Människans tarmkanaler. 2) Människans hud / munhåla. 3) Vatten (dricksvatten). 4) Luft. Gällande bakterier förekommer dessa normalt inte fritt svävande i luften utan sitter på andra partiklar, se Ljungqvist m.fl (1989). En människa andas in cirka liter luft per dygn och detta innebär stora mängder av sin egen hudflora, andra människors hudflora samt hudflora från djur vid såväl direkta som indirekta kontakter. Dessutom inandas vi uthostade och utnysta inneboende bakterier från munhåla, hals och näsa från människor och djur i vår närhet. Viktiga faktorer för inomhusluftens kvalitet är belastningar från husdjur och rökning, beträffande passiva- / indirekta kontakterna får dess ej glömmas. Mikroorganismer som helt naturligt finns i vår omgivning andas vi in. Vid större folksamlingar såsom i skolor, dag- / fritidshem, bussar, tåg etc ökar givetvis exponeringen för ovanstående påtalade bakterieflora. Bakterierna i varierande mängd sitter på människors avgivna hudflagor och kan fastna på slemhinnor i övre luftvägarna när dessa inandas. En del förekommer också i fri form och då kan de tränga längre ner i människans luftvägar. Efter att bakterierna fastnat på slemhinnorna transporteras de upp från luftvägarna och sväljs ner i mag- / tarmkanalerna. Partikelmängden i luften påverkas av miljövalet i rummet samt aktivitet och förekommande luftrörelser. I figur 2 påvisas att städning är en viktig faktor för inneluftens kvalitet då denna insats starkt påverkar antalet partiklar som virvlar upp från golv, väggar och inredning. Dessutom förstärks situationen av partikelalstrande inredningar och djur som tillförs rummet. Med utgångspunkt från de resultat som rapporten Luftmiljö inomhus: Partikelmätningar från renrum till stall (Ahlsmo mfl, 1997) påvisar, kan en zonindelning upprättas med avseende på luftkvalitetens variationer, som orsakats av verksamhet och miljövalet i byggnader. 6

7 Luftkvalitet Miljögraf Miljözon Miljözon 1: Rum med förhöjda hygieniska krav. Miljözon 2: Obebodd- / normalbelastad lägenhet, skolsal utan verksamhet. Miljözon 3: Belastad lägenhet, skolsal med verksamhet. Miljözon 4: Stall. Figur 2: Uppdelning av innemiljön i olika zoner. Detta med avseende på partikelmängd som verksamhet / brukare ger upphov till i byggnader. I figur 2 har fyra olika miljözoner upprättats. Miljözon 1 representerar den mest högvärdiga luftkvaliteten och miljözon 4 representerar den mest belastade zonen. Belysande skillnader i de olika miljöer som mätningarna genomfördes i, med avseende på belastningsgraden, har påvisats. Följande förtydliganden kan också göras. Stallmiljö, med dess förekomst av djur innebär en stark belastning på luftmiljön inomhus. Detta bör beaktas även i samband med djurinnehav i lägenheter och vid olika typer av såväl direkta som indirekta kontakter. Städeffektiviteten har en direkt påverkan på partikelinnehållet i inomhusluften. Här kan förtydligandet understrykas som Folkhälsoinstitutet påtalat via skriften Luften vi andas inomhus, Sundell / Kjellman (1995). I hem med hund eller katt finns nanogram allergener per gram fint damm. I allmänna lokaler som skolor och kontor är halten katt- och hundallergen i fint damm ofta i nivå med vad som finns i hem med djur. 7

8 Som framgår av diagrammet i figur 3 så påverkar / samverkar partikelmängden, temperatur och luftfuktighet luftkvaliteten. Problem som många gånger föreligger i vår inneluft är att under vinterperioden, då låg temperatur och luftfuktighet i uteluft råder innebär att förhållandevis låg luftfuktighet i inneluften uppstår, < 20 % relativ luftfuktighet. Partikelmängden har även i detta sammanhang betydelse. Figur 3: Figuren visar luftfuktighetens betydelse för bakterier, virus, svamp och damm. Optimala zonen visar intervallet där påverkan från redovisade miljöstörande faktorer sammantaget är minst i luften. Arundel (1986) Optimal zon Bakterie Virus Svamp Damm Relativ luftfuktighet % 8

9 3 NYCKELTAL FÖR STÄDINSATS A) Tydlighet och gränsdragning. Det är viktigt att klara förhållanden råder beträffande ansvarsfördelning och standard i berörda byggnader och lokaler, inkl. inredningsval, 1) inför städinsatsens genomförande och 2) den standard som skall uppnås för att en kvalitetsprodukt inom städområdet skall kunna upprätthållas. Standardnivå efter insats Avtalasram Avtalad standardhöjande nivå. före insats Ev. extrainsats A rbetstid Starttid Sluttid Figur 4: Viktigt är med tydlighet och gränsdragningar och beträffande förbättrande åtgärder under standardnivå före insats måste man beakta att arbetsmoment ges rätt förutsättningar. Om för omfattande förinsatser fordras, exempelvis otymplig inredning i form av skärmväggar, bänkar och stolar skall ställas undan, plocka undan lösa föremål såsom kläder, skor etc och som ej ingår i avtal minskar förutsättningarna att nå upp till avtalad standard. Dessutom riskerar arbetssituationen för personal bli ohållbar och om denna situation blir för omfattande uppstår konfliktytor med bland annat stessymtom och ergonomiska problem som följd. B) Materialets livslängd. Krav från fastighetsansvarig över städinsatsen standard bör råda inom den kommunala fastighetssektorn. Detta inkluderar såväl själva städinsatsen som när städinsatsen genomförs, för att uppnå bästa möjliga resultat. En viktig bas för att materialets verkliga livslängd skall kunna uppnås är att rätt nivå på underhållet upprätthålls såväl gällande - genomförandet som - omfattningen på resurser som tillsätts. 9

10 Underhållsstandard Sanneringsmoget Förkortad livslängd (p.g.a. bristfälligt underhåll.) Byggnad / materialets planerade livslängd. Tid Teckenförklaring Bristfällig underhållsinsats som innebär att materialets livslängd ej uppnås Underhållsinsats som fordras för materialets planerade livslängd skall uppnås. Byggnad / material saneringsmoget. Figur 5. Om underhållsstandarden beträffande städningen blir för låg förkortas livslängden på såväl byggnader som byggnadsmaterialet. C) Allergikers situation och krav som i detta sammanhang bör / kan ställas. Som tidigare redogjorts för, se kapitel 1 och 2, har städinsatsen i lokaler en direkt påverkan på luftkvaliteten i dessa lokaler. D) Individuella behov. Städbehovet för respektive objekt är många gånger individuellt och fordrar i de flesta fall, från städleverantör, närhet till städobjekt / kund. Dock bör man generellt betänka att om för glest intervall mellan städinsatsen uppstår är risken överhängande att materialet slits ner i förtid och innemiljön generellt sätt blir sämre. Situationen förvärras ytterligare om man dessutom inte ökar omfattningen på städinsatsen vilket diagram C i figur 6 åskådliggör. 10

11 Underhållsstandard Nödvändig standard Insatsbehov A) Nödvändigt städintervall. Tid B) Nerdragning av städintervallet, men med ökad resursinsats, i förhållande till A) vid städtillfället. Nödvändig standard Insatsbehov Tid Nödvändig standard C) Nerdragning av städintervallet, med bibehållen resursinsats, i förhållande till A) vid städtillfället ger regelbunden standardsänkning med ytterligare ökat materialslitage. Tid Teckenförklaring Ytterligare nerslitningsgrad Städinsats genomförs Figur 6. Om ett för glest intervall mellan städinsatsen i en lokal föreligger slits materialet ytterligare än om en anpassad frekvens skulle råda. Detta gäller både den ökade omfattningen på städbehovet som föreligger vid respektive insats som beträffande materialets förkortade livslängd. 11

12 4 PÅVERKANDE FAKTORER FÖR KOMMUNAL STÄDNING Situationen inom underhållet på skolor och förskolor är idag så pass komplext att det ej går att särskilja själva städmomentet med för innemiljön övriga påverkande faktorer. Detta gör att vi gör följande uppdelning för innemiljön påverkande faktorer, vilket redovisas i för byggnaden tidsmässig ordning. A: Byggtekniska faktorer, inklusive byggnaders planlösning samt inredningsval. B: Administrativa former, avtal mellan leverantör och kund. C: Städinsatsen, inkl. personalens kompetens. D: Brukarens ansvar. Dessa faktorer har en direkt påverkan på städinsatsens standard och effektivitet. För att en så effektiv och kvalitetshöjande insats skall kunna genomföras och uppnås fordras att alla dessa faktorer beaktas. A: Byggtekniska faktorer, inklusive byggnaders planlösning samt inredningsval. Lämpligt anpassad inrednings- och materialval som bland annat undviker dammbildning och ej försvårar underhållsinsatsen är viktigt att beakta i ett tidigt stadium. Lämpligt är att ansvariga för städinsatsen deltager vid planering av byggnaders planlösning och inredningsval. Genom en sådan hantering beaktas städaktiviteten i dessa skeden och därmed kan onödiga, för städinsatsen, försvårande förhållanden undvikas. B: Administrativa former, avtal mellan leverantör och kund. Förutsättningarna för en insats skall kunna uppnå bästa möjliga resultat är att man ger aktiviteten tydlig ram över - vad som ingår i aktiviteten, - vilken situation som skall råda inför aktivitetens genomförande, - när aktiviteten skall genomföras samt - förhållande under själva aktiviteten. För den kommunala städverksamheten torde det inom detta område råda vissa frågetecken. Det går ej att kompensera administrativa brister i den praktiska aktivitetsgenomförandet då ständig risk för miljöproblem råder såväl i berörda byggnader och lokaler som hos berörd personal. Situationen beskrivs också i figur 4. Viktigt är att tydliga avtal upprättas som åskådliggör resursbehovet för städinsatsen exempelvis följande. - omfattning inklusive ytors utformning och inredning, - materialets konstruktion och kvalitet som därmed anger städmetod, - verksamhet / -er i lokaler och när under dygnet verksamhet pågår som underlag för när det är lämpligast att genomföra städningen, - hur eventuella extrainsatser skall hanteras och ersättas, C: Städinsatsen. Själva städinsatsen kan indelas i följande två områden. - Praktiska städinsatsen omfattande hur städning genomförs, inkl. bästa möjliga resultat för material och innemiljön, städmetoder etc. - Personalens kompetens som har stor betydelse då städinsatsen idag många gånger är en tekniskt komplicerad hantering. Detta gäller såväl maskiners användning som att hantera inredningsmaterial och städmaterial rätt. 12

13 D: Brukarens ansvar. Hur material används och därmed hur detta slits har stor inverkan över underhållsinsatsens omfattning. Beträffande skolor och förskolor kan troligtvis en uppdelning göras mellan 1) nödvändigt slitage som verksamheten rent konkret medför och 2) mer onödigt slitage kopplat till hur brukaren uppträder, medvetet eller omedvetet, av mer onödigt förstörande karaktär. Punkt 2 är ett område som troligen är svårt att komma tillrätta med. Närhet och information bör kunna motverka denna, många gånger, destruktiva hantering. Städavdelningen är hos många kommunala verksamheter den naturliga källan som står för den dagliga miljöförbättrande insatsen. Lämpligt kan vara att städavdelningen till brukare regelbundet informerar och redogör för hur vi värnar om vår miljö. För att uppnå en erforderlig standardnivå på städinsatsen ingår ett program som regelbundet ger brukare information hur vi värnar om miljön. Om detta är samma person som också utför själva städinsatsen på skolan / förskolan, således en person som står för att höja miljön i byggnaden, uppnås sannolikt en förhöjd effekt. 13

14 5 KRAVSPECIFICERAD STÄDINSATS Förutsättningar för att en kravspecificerad städinsats skall kunna föreligga är att en tydlig inramning av den uppgift som skall genomföras finns. Denna inramning = avtal mellan kund och leverantör, måste finnas så att berörda parter vet vad som förväntas av dem. Det övergripande kommunala behovet är att uppnå bästa möjliga resultat för en bra innemiljö. Brister det i något led skall detta kunna härledas och rättas till. I avtal mellan leverantör och kund skall följande punkter ingå för att en kravspecificerad kommunal städnivå skall föreligga. 1) Okulärbesiktning av ytor som skall städas. Besiktning protokollförs och detta utgör ett underlag för resursbehovet och upprättandet av en kalkyl. Viktigt är att parterna förbinder sig gällande de förhållanden som skall råda över hur ytor disponeras, inredning etc som har direkt påverkan över städinsatsens resursbehov. Denna resurs gäller såväl tekniska och maskinella behov som personella behov, inklusive utbildning och tidsinsats. 2) När man har tillgång att städa i lokalen måste tydligt framgå. Nödvändigt är också att beakta när det är lämpligast att genomföra städinsatsen så bästa möjliga varaktighet av städinsatsen uppnås. 3) Nivåstandard för berörd yta inför städinsatsens genomförande, se kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, A) tydlighet och gränsdragningar, sida 10. 4) Nivåstandard för berörd yta efter städinsatsens genomförande, se kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, A) tydlighet och gränsdragningar, sida 10. 5) Materialets livslängd beaktas så att detta erhåller rätt behandling och insats och att detta görs i rätt omfattning. Som underlag för detta upprättas arbetsspecifikationer över ytors livslängd som påvisar att planerad livslängd uppnås. Se kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, B) Materialets livslängd, sida 11. Idag föreligger ett stort utbud av såväl material- som inredningsval. Under de senaste decennierna har dessutom specialytor utvecklats med anpassat material- och inredningsval. Detta har gjort att differentiering av ytors städbehov i ökad utsträkning har blivit nödvändigt med många gånger anpassat behov av städinsatser. Viktigt är att respektive yta erhåller den insats som fordras och i rätt omfattning, se vidare kapitel 3, Nyckeltal för städinsatsen, D) individuella behov, sida 12 och 13. 6) Då partikelhalten i luften har en stark koppling till städinsatsen, materialval och inredning måste man i alla situationer beakta detta så att partikelhalten hålls på lägsta möjliga nivå. Se kapitel 1 och 2. 14

15 Viktigt för att en kravspecificerad städinsats skall uppnås är att system upprättas för de påverkande faktorer som beskrivs i kapitel 4. Påverkande faktorer för kommunal städning beaktas. A: Byggtekniska faktorer, inklusive byggnaders planlösning samt inredningsval. B: Administrativa former, avtal mellan leverantör och kund. C: Städinsatsen, inkl. personalens kompetens. D: Brukarens ansvar. Tydliga program som anpassas efter respektive organisation måste upprättas, förslagsvis med rapport av denna typ som grund. Vidare skall á-prislista bifogas samtliga avtal som specificerar hur extrainsatser skall hanteras och detta inkluderandes planerade som oplanerade extrainsatser. 15

16 REFERENSER Alsmo T, Grinbergs L, Johansson N.O. (1997), Luftmiljö inomhus: Partikelmätningar, från renrum till stall, Kungl Tekniska Högskolan. Arundel AV, Sterling EM, Biggin JH, Sterling TD (1986), Indirect health effects of relative humidity in indoor environments. Environmental Health Perspectives; 65: , Toronto. Ljungqvist B, Nydahl R, Reinmuller B (1989), Mätteknik i rum med förhöjda renhetskrav, Kungl Tekniska Högskolan och KABI Stockholm Månsson L (1992), Högteknologins osynliga fiende, Corona Malmö Renström m.fl., (1996), Städning - en viktig faktor för en sund inomhusmiljö. Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet. Stockholms läns landsting och Folkhälsoinstitutet (1997), Städning - för en bra inomhusmiljö i förskola och skola. Socialstyrelsen allmänna råd, Stockholm: 1989 : 13 SOSFS, om åtgärder mot formaldehyd i byggnader. Sundell J, Kjellman M (1995), Luften vi andas inomhus, Folkhälsoinstitutet, Reimers Grafiska, Norrtälje. 16

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Allergener från pälsdjur i skola och förskola. Anne-Sophie Merritt med dr miljömedicin

Allergener från pälsdjur i skola och förskola. Anne-Sophie Merritt med dr miljömedicin Allergener från pälsdjur i skola och förskola Anne-Sophie Merritt med dr miljömedicin Vad är ett djurallergen? Små molekyler (proteiner=äggviteämnen) som finns i djurens spottkörtlar, urin, talgkörtlar,

Läs mer

Formell status Kalmar Myc-Tech

Formell status Kalmar Myc-Tech Formell status Kalmar Myc-Tech Insatser 30 aug 1 sept: Utarbeta en handlingsplan med verklighetsförankring för Kalmar kommun 1 sept: Formellt beslut att handlingsplanen genomförs 6 sept: Handlingsplan

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn?

Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Till verksamhetschefer och upphandlare av städning i förskola/skola Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Under dagen går vi igenom vad astma

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

5 sept. 2010. Rapport datum INNEHÅLL. Sida. 1. Projektbeskrivning 2. 3. 3. Mätinsatser REFERENSER BILAGOR 11 13 15 20. www.myctech.

5 sept. 2010. Rapport datum INNEHÅLL. Sida. 1. Projektbeskrivning 2. 3. 3. Mätinsatser REFERENSER BILAGOR 11 13 15 20. www.myctech. Rapport emissionsmätning, datum 5 sept. 2010 Studie innemiljö Rapsens skola, Kalmar kommun Rapport datum 2010 09-05 INNEHÅLL 1. Projektbeskrivning 2. Allmänt om luftmiljö inomhus 3. Mätinsatser 4. Resultat

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

STÄDPOLICY 2015-01-29

STÄDPOLICY 2015-01-29 Sida 1 Handling STÄDPOLICY 2015-01-29 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan 2 Tel

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar

Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar Luft som inandas innehåller regelmässigt föroreningar av olika slag. Dessa kan vara - gasformiga föroreningar och - partikulära föroreningar. Innehåll och fördelning är faktorer som påverkar luftkvaliteten.

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER 1. PROVTAGNING OCH ANALYSMETODER 1:1 Provtagning Provtagning sker med hjälp av så kallade mätstubbar kopplade till en vacuumpump. Luftburna partiklar samlas

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

epidemiologi, [1, 2]

epidemiologi, [1, 2] Enkät ger svar på om eventuella miljöstörningar och brister finns i den fysiska innemiljön ger möjlighet att på bästa sätt ha dokumenterat material för att möta och tillgodose framtida krav och behov.

Läs mer

ALLERGI STRATEGI. för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-28

ALLERGI STRATEGI. för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-28 ALLERGI STRATEGI för Strömstad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-28 ALLERGISSTRATEGI Reviderad 2005-04-28, kommunfullmäktige i Strömstad Bakgrund: Allergi har blivit vår tids folksjukdom hos

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan

Bakgrund Inledning Städningens betydelse för inomhusmiljön Förskolan och skolan Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN

HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN 2015-12-14 allergi Ockelbo.docx 1 (8) Innehåll HAndlingsplan mot Allergi för skolorna i ockelbo kommun... 1 Handlingsplan mot allergi... 3 Pälsdjursallergi...

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

Allergichecklista inför nybyggnation och inredning av förskola, skol- och fritidslokaler

Allergichecklista inför nybyggnation och inredning av förskola, skol- och fritidslokaler 2014-05-20 Allergichecklista inför nybyggnation och inredning av förskola, skol- och fritidslokaler En god inomhusmiljö är viktig för oss alla. Inte minst med tanke på att vi numera i genomsnitt vistas

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

Program 2010 09 06 / 07. 1. Generellt om innemiljö i skolor. 2. Rapsen. Resultat mätinsatser: emissionsmätning (partiklar) Lagsystem

Program 2010 09 06 / 07. 1. Generellt om innemiljö i skolor. 2. Rapsen. Resultat mätinsatser: emissionsmätning (partiklar) Lagsystem Program 2010 09 06 / 07 1. Generellt om innemiljö i skolor 2. Rapsen Resultat mätinsatser: enkäter och emissionsmätning (partiklar) Lagsystem Hur gå vidare Vad säger de som vistas i skolan? www.myctech.com

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

Kriterier för rekommendation av sängar och bäddmadrasser

Kriterier för rekommendation av sängar och bäddmadrasser Kriterier för rekommendation av sängar och bäddmadrasser Bakgrund har under många år fått återkommande frågor om hjälp inför köp av sängar och vad som hör till sängmiljön. Detta dokument vill ge svar på

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Personal nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du arbetar i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som

Läs mer

ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN 2008-05-28 Framtagen av Allergikommittén, Östra Göinge kommun Granskad av Hedvig von Schantz, Överläkare/Barnallergolog, Barnmottagningen,

Läs mer

Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på Bollstanäs skola

Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på Bollstanäs skola Tjänsteutlåtande Miljöinspektör 2016-11-14 Caroline Erhardt 08-590 974 80 Dnr: caroline.erhardt@upplandsvasby.se MN/ 2016:83 Miljönämnden Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning

Läs mer

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING

AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI-FÖREBYGGANDE EXTREM ALLERGEN FILTRERING AKTIVT ALLERGI FÖREBYGGANDE Det är inte bra för någon av oss med för mycket damm även om vi inte är allergiska mot pollen, pälsdjur eller kvalster.

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Allergikommitténs verksamhetsplan för 2008-2010

Allergikommitténs verksamhetsplan för 2008-2010 Allergikommitténs verksamhetsplan för 2008-2010 Antagen av Folkhälsorådet, Vårgårda kommun den 2007-12-19 5 ALLERGIARBETET I VÅRGÅRDA KOMMUN 2 Mål 2008-2010 2 Aktiviteter för att nå målen 2 Tobaksprevention

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Hur kan vi möta barn med allergier i skolan. Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare

Hur kan vi möta barn med allergier i skolan. Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare Hur kan vi möta barn med allergier i skolan Marina Jonsson Barnsjuksköterska, allergisamordnare Barnet och familjen i förskolan/skolan För barn med astma och allergi är det viktigt att det fungerar bra

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025 En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare och är ett stort folkhälsoproblem

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som

Läs mer

Rapport Nr: 2000:4. Luftmiljö inomhus, en luftstudie. T Alsmo, N O Johansson, Stockholm 2000 INNEHÅLL. Sida. Kapitel FÖRORD. SAMMANFATTNING.

Rapport Nr: 2000:4. Luftmiljö inomhus, en luftstudie. T Alsmo, N O Johansson, Stockholm 2000 INNEHÅLL. Sida. Kapitel FÖRORD. SAMMANFATTNING. Rapport Nr: 000:4 Luftmiljö inomhus, en luftstudie T Alsmo, N O Johansson, Stockholm 000 INNEHÅLL Kapitel Sida FÖRORD. SAMMANFATTNING. 3 1 1.1 1. 1.3 3 3.1 3. 3.3 4 4.1 4. 4.3 5 6 INLEDNING. Allmänt om

Läs mer

SEMPORE-METODEN INTRODUKTION

SEMPORE-METODEN INTRODUKTION INTRODUKTION Sempore-metoden är en luftprovtagningsmetod som ger svar på vad som finns i luften där vi vistas. Det kan vara pollen, mögelsporer, bakterier, damm av olika slag, hår från husdjur, asbest

Läs mer

Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på Väsby skola

Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på Väsby skola Tjänsteutlåtande Miljöinspektör 2017-01-17 Caroline Erhardt 08 590 974 80 Dnr: caroline.erhardt@upplandsvasby.se MN/2016:86 31874 Miljönämnd Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Genano Svenska AB Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Bakgrund Visste du att: Det finns mer än 600 000 personer i Sverige som lider av astma Mer än 2 000 000 personer har problem med inomhusluftens

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Rensa luften. Bättre luftkvalitet i skolan med färre partiklar. Underlagsrapport

Rensa luften. Bättre luftkvalitet i skolan med färre partiklar. Underlagsrapport Rensa luften Bättre luftkvalitet i skolan med färre partiklar Underlagsrapport 1 2 Rensa luften Förord Inom fastighetsförvaltningen behöver vi ibland lösa problem med innemiljön i skolor. Det är inte alltid

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Bättre luftkvalitet. Att arbeta med partiklar i skolor

Bättre luftkvalitet. Att arbeta med partiklar i skolor Bättre luftkvalitet Att arbeta med partiklar i skolor Bättre luftkvalitet Att arbeta med partiklar i skolor Upplysningar om innehållet: Magnus Kristiansson, magnus.kristiansson@skl.se Sveriges Kommuner

Läs mer

Torrt inomhusklimat - vilka är riskerna

Torrt inomhusklimat - vilka är riskerna Torrt inomhusklimat - vilka är riskerna Fuktigt material - vatten i luft Befuktning eller avfuktning Processen att förändra vatteninnehållet i luften Hygien & tillväxt - vattenrening Mättad luft - kondensrisk

Läs mer

Kriterier för rekommendation av kuddar och täcken

Kriterier för rekommendation av kuddar och täcken Kriterier för rekommendation av kuddar och täcken Bakgrund har under många år fått återkommande frågor om hjälp inför köp sängar och vad som hör till sängmiljön. Detta dokument vill ge svar på några av

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på Vikskolan

Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på Vikskolan Tjänsteutlåtande Miljöinspektör 2016-11-15 Caroline Erhardt 08-590 974 80 Dnr: caroline.erhardt@upplandsvasby.se MN/2016:74 Miljönämnden Föreläggande förenat med vite att åtgärda bristfällig städning på

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem 2/21/2007 Ger ditt ventilationssystem bättre eller sämre inohusmiljö? Vanliga Problem i Ventilationssystem Ventilationssystem förmodas

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Fresh air for the future

Fresh air for the future future re future Fresh air for the future Fresh air for the future ALH/ALH1-SERIEN Frisk luft en livsnödvändighet För att våra hus skall erbjuda en frisk och sund miljö omsättning per timme enligt kraven

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer