Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de

Transkript

1 Välkomna till BPSD utbildning i Malmköping Marie Holmberg Clausen, överläkare Geriatriker Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Annika Sjöberg, utvecklingsledare FoU i Sörmland Vi håller på till 16:00 Kaffe 14:30 14:45 Innehåll: Vad är Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demenssjukdom? Hur vanligt är det, vad är orsakerna och hur kan vi förebygga och behandla? Diagnostisera och värdera symtom Analysera orsaker Val av åtgärder Vad säger nationella riktlinjer? Läkemedelsrekommendationer? Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av ickefarmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Därför är kunskap om olika demensdiagnoser och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett nyanserat och medmänskligt förhållningssätt grundläggande i vården av personer med demenssjukdom och BPSD. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD) Begreppet är ett samlingsnamn för ett antal vanliga, icke kognitiva symptom vid demenssjukdom och beskrivs dels som förändrade beteenden som är socialt oacceptabla och belastande för andra människor, dels som psykiska symptom av sådant slag som också kan uppträda hos personer utan demenssjukdom. BPSD definieras som symtom på störd perception, stört tankeinnehåll, förändrat stämningsläge och förändrat beteende. Beteendeförändringar omfattar dels beteenden som kan observeras av andra och dels psykiska symtom som personen med demenssjukdom själv upplever och rapporterar. Beteendesymtom visar sig som till exempel fysisk och verbal aggressivitet, rastlöshet, skrik, agitation, vandring, plockande och sexuellt agerande. De psykiska symtomen omfattar bland annat vanföreställningar, hallucinationer, förändringar i stämningsläge, tvångstankar och ångest [441, 444]. (Demenssjukdom Nationella riktlinjer 2010 Soc styr) Rekommendationer efter workshop april BPSD A. Affektiva symptom Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet B. Psykossymptom Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering C. Hyperaktivitet Psykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och nonaggressiv, vandringsbeteende, ropbeteende), sömnstörning D. Apati Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen 1

2 Vårdmiljön Ljud vad stör? Syn Är miljön lätt att tolka? 2

3 Vårdaren? Är basala behov tillfredställda Är vårdaren fokuserad på uppgiften eller relationen? Kommunikation Kroppsspråk Ögonkontakt Tonfall Intrång i revir Beröring Mat och dryck Sömn Urin och tarm Social samvaro Syn och hörsel Feber Urin Puls Finns det sjukdomstecken? Andning Smärta Blodsocker Olämpliga läkemedel? För många läkemedel? Är läkemedelsgenomgång utförd senaste året? Läkemedel? VANFÖRESTÄLLNINGAR Diagnos svår/besvärlig. Verkligen psykos? Eller demenssymptom omöjliga att medicinera? Antipsykosläkemedel sänker DA. Demenspatient har redan DA brist. Effekt endast hos ca 20%. Stora problem med biverkningar! Kognition och motorik försämras Underhållsbehandling - ja, om effekt men inte för mycket biverkningar Krav på uppföljning! /protokoll ca var 3:e vecka ( BPSD reg) Efter ca 3 v uttrappning osv, upp ett steg om symptom återkommer. Oftast spontan symptomregress med tiden Riskläkemedel och BPSD Nozinan (levomepromazin) 7 Siqualone dek (flufenazin) Trilafon dek (perfenazin) Buronil (melperon) Dridol (droperidol) Serdolect (sertindol) Zeldox (ziprasidon) Fluanxol (flupentixol) Truxal (klorprotixen) Cisordinol (zuklopentixol) Haldol (haloperidol) Leponex (klozapin) Zyprexa (olanzapin) Seroquel (quetiapin) Abilify (aripiprazol) Invega (paliperidon) Risperdal (risperidon) Klometiazol (Heminevrin) Sederande< > extrapyramidala biverkningar Vanföreställning: felaktig och endast hos pat befintlig uppfattning som inte kan korrigeras Psykos: vanföreställningar, hallucinationer, bristande insikt ovh uppfattning av person och verklighet Klasseffekter : ökad mortalitet; hjärt-kärlhändelser/cvl, QT- tid, postural hypotension, fallrisk, hyperlipidemi, diabetes, somnolens/sedering, extrapyramidala biverkningar ( fa Haldol) 3

4 v EXTRAPYRAMIDALA BIVERKNINGAR AKATISI Oförmåga att sitta stilla, inre tortyr DYSTONI Ofrivilliga ihållande muskelsammandragningar leder till upprepade rörelser/onormal kroppshållning TARDIV DYSKINESI Repetitivt ofrivilligt, meningslöst ; ansikte fingrar PARKINSONISM Rigiditet, tremor, förlångsamning PARESTESI Stickning, pirrning, domning, sockerdrickskänsla, elektriska knölen ANTIKOLINERGA BIVERKNINGAR Konfusion Urinretention Obstipation HALLUCINATIONER imedicinering/ antipsykosläkemedel endast om skrämmande eller hotfulla! Illusioner? Speglar, belysning, tapeter? Arb ter åtgärder eörjan möjligatt hålla distans. Biverkan? Sätt ut misstänkta läkemedel Vid Levydemens (LBD) till en början möjligt hålla distans AGITATION HYPERAKTIVITET ; PSYKOMOTORISK, VERBAL, AGGRESSIV/NON AGGRESSIV Konfusion?!; ofta plötslig agitation hos pat som mått bra. Kan bero på allt; från byta rum till UVI till livshotande tillstånd. Läkemedel vanligaste orsak. Klingar ibl av långsamt under veckor. Vandring? Rop? Kartlägg som vanligt. Dålig effekt av läkemedel. Praktiska åtgärder Demensläkemedel / kolinesterashämmare? Quetiapin/ Seroquel 25 mg ½ x 1 (sic) - f a vid misst LBD Tortyrbiverkan akatisi"? Sätt ut Smärta? paracetamol oxycontin Mo plåster Antipsykosmedel om allt testat; om riskabelt HÄMNINGSLÖST ssantar, stå ut /"gilla läget". Ofta frontal påverkan (nervceller eller bansystem) dvs vaskulärt, sent Alzheimer, alkohol. Personlighetsförändring, förlorad impulskontroll tal-känslorhandling, förlorad insikt-moral-gränser, stereotypa rörelser, div persevererande,hypersexualitet. Sällan effekt av läkemedel eller uppfostran Avled med något "intressantare", stå ut /"gilla läget". DEPRESSION Ofta kroppsliga symptom, oro, sömnproblem Ensamhet? Existentiell ångest? Kommunikationssvårigheter? Kommunalt hjälpbehov? Skrämmande medboende? Ny personal? SSRI (Sertralin, Cipralex, Venlafaxin), Mirtazapin Viktigt med uppföljning. Psykosocialt omhändertagande + farmakologisk behandling kräver fungerande samarbete patient-anhöriga-primärvårdkommun. Memenatin/Ebixa? - försök dämpa bakgrundsbrus SSRI ( in? ut?) Demensläkemedel ( kolinesterashämmare)? - förslag BPSD reg) 4

5 SÖMNSTÖRNING Låt göra en sömnprofil.flera olika protokoll finns. Analys; Hungrig? Rädd? Letar? Hotellås på dörren? Osv APATI Apati- ett tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlamning". Långt framskriden demens - kognitionen räcker inte till mer? tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlafr Sätt ut ( bz m m) ktig med utstning av fungerande läkemedel zopiklon / Imovane vb - ev oregelbundet klometiazol/ Heminevrin 1-2 tn - inga studier, sällan hemmabruk melatonin/ Circadin - inga studier, prova 2 v Propavan bl a risk för restless legs+ viss antikoliner g effekt Lab (Hb, TSH, Na osv) Demensläkemedel (kolinesterashämmare) prova, men sällan effekt FAST skalan Funktional Assessemant Staging Denna skala används för att gradera den funktionella nivån vid Alzheimers sjukdom. Den bygger på rapporterade uppgifter från t.ex. anhöriga och vårdare. Skalan är hierarkisk, vilket innebär att patienten under sjukdomsförloppet följer stegen från 1 7g. I den högra kolumnen kan man följa i vilken ålder ett barn förvärvar motsvarande funktion. Svensk översättning: Docent Sture Eriksson, Geriatriskt Centrum, NUS, Umeå. ÅNGEST Steg Funktionell nivå Ålder då funktionen uppnås 1 Inga svårigheter varken subjektivt eller objektivt. 2 Klagar över att han glömmer var saker finns. Subjektiva svårigheter i arbetet. 3 Försämrad förmåga i arbetet uppenbart för medarbetarna. Svårigheter att resa till nya orter. Minskad förmåga att organisera. Tonåren SSRI (SNRI) 4 Minskad förmåga att genomföra komplexa uppgifter (t.ex. att planera en middag med gäster), handha den egna ekonomin (glömmer t.ex. att betala räkningar), svårigheter att handla i affärer osv år Bz ( oxascand) - helst vb 5 Behöver tillsyn för att välja rätt kläder. 5 7 år 6 a Tar på sig kläder felaktigt (tar t.ex. på sig ytterkläderna över nattkläderna eller skorna på fel fot eller har svårigheter 5 år att knäppa knappar). 6 b Svårigheter att bada eller duscha adekvat (t.ex. svårigheter att justera vattentemperaturen korrekt). 4 år 6 c Oförmögen att tekniskt sköta toalettbesöken korrekt (glömmer t.ex. att spola, torkar sig inte ordentligt eller hanterar 4 år toalettpappret felaktigt). 6 d Urininkontinens (tillfälligt eller mer frekvent). 3 4½ år 6 e Faecesinkontines 2 3 år 7 a Användningen av språket begränsad till ungefär ett halvt dussin ord eller färre under en vanlig dag. 15 mån klometiazol/ Heminevrin 1-2 tn - studier saknas Pregabalin/ Lyrica 25 mg x 1 ( 1-2) - när allt är testat; biv vanligt 7 b Språket omfattar endast enstaka ord under en vanlig dag. 12 mån 7 c Förmågan att gå är förlorad (kan inte gå utan assistans). 12 mån 7 d Förmågan att sitta utan stöd är förlorad. 6 9 mån 7 e Förmågan att le är borta veckor 7 f Förmågan att hålla huvudet är borta 4 12 veckor 7 g Ihopdragen kroppsställning. MANI / HYPOMANI UPPRYMDHET Ibland svårt att tolka. Ibland svårt att tolka. Upprymd utan orsak. Plumpa skämt. Skrattar åt olyckor Extra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning E xtra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning Sätt ut (SSRI) Antipsykosmedel - kort period under landning IRRITABILITET - BLÖDIGHET -LABILITET Växlar ibland humör blixtsnabbt Blödighet ska medicineras Oftast vaskulärt SSRI SNRI 5

6 Depresssion /nedstämdhet Ångest/oro Lättretlighet/irritabilitet Eufori Massage Minnesstimulering samtal, fotografier, musik Utevistelse Validation Sång/musik/vårdarsång (bekräfta personens upplevelser) Gungstolsrörelser Tyngdtäcke Vanföreställningar Hallicinationer Felaktig identifiering Bemötande bemötande planer Optimera syn och hörsel Agitation Upprördhet Fysisk aktivitet gymnastik, sittgympa, dans Sålla bort provokationer undvik argumentation, konfrontation, provocerande situationer och personer Läkemedel Läkemedel Avslappning massage, meditativ musik, djurterapi, aromaterapi Motorisk rastlöshet Sömnstörning Ropbeteende Apati/likgiltighet Matlust/ätstörningar Förutsättningar Ytor att vandra på, tillåtelse att plocka med saker Aktiviteter dagtid Massage Gungstolsrörelser t.ex. gungfotölj, rullstolsvagga, hammock Anpassade aktiviteter utifrån tidigare intressen Tidigare matvanor Måltidsmiljön Fysisk aktivitet Tyngdtäcke Plockförkläde Minimera ljus/ljud Musik Ev. läkemdel Beröring/massage Ljusterapi Validation Vardagsaktiviteter i stort och smått Vara delaktig i hushållssysslor som man är van vid Munvårdsbedömning Sittställning Medicinska orsaker Utevistelse 6