Fotograf: Erica Svensson. HANDLINGSPLAN i syfte att främja närvaro och förebygga frånvaro i förskola och skola för goda studieresultat

Transkript

1 Fotograf: Erica Svensson HANDLINGSPLAN i syfte att främja närvaro och förebygga frånvaro i förskola och skola för goda studieresultat

2 Innehåll 1. Inledning 1 1:1 Syfte 1 1:2 Mål 1 1:3 Definition av frånvaro 1 1:4 Lagtexter 1 2. Det främjande arbetet stärker de positiva förutsättningarna för närvaro och berör alla barn 2 2:1 Strukturellt och organisatoriskt ledarskap 2 2:2 Läroplanstekniskt och undervisningsmässigt 2 2:3 Gruppdynamik 3 2:4 Förskoleverksamheten/undervisningen 3 2:5 Kommunikation 3 3. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för frånvaro 4 3:1 Rutiner för frånvarorapportering 4 3:2 Sjukfrånvaro 4 3:3 Ledighet 4 3:4 Sen ankomst 4 3:5 Insatser 4 4. Det åtgärdande arbetet sätts in när frånvaron har uppstått 5 4:1 Korta frånvaroperioder 5 4:2 Ogiltig frånvaro 5 4:3 Rutiner vid återkomst till skolan 6 4:4 Rektor, förskolechef och skolchefens uppföljning av frånvaro 6 4:5 Information om handlingsplanen 6 4:6 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen 6 5. Tillämpad lagstiftning Bilaga 1 5:1 Skollagen 1 5:2 Elevhälsa 1 5:3 Föräldrabalken 1 5:4 Socialtjänstlagen 1 6. Enkel kartläggning Bilaga 2 7. Fördjupad kartläggning Bilaga 3 8. Matris på åtgärdande insatser när ogiltig frånvaro har uppstått Bilaga 4

3 1(6) Inledning: Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till förskola och grundskola. Förskolan är inte obligatorisk men det är här som grunden läggs för ett livslångt lärande. I grundskolan gäller skolplikt vilket innebär närvaroplikt, det vill säga skyldighet att delta i den utbildning som anordnas. Detta gäller inte om barnet är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. För det enskilda barnet kan en omfattande frånvaro från förskolan eller den obligatoriska skolan leda till stora svårigheter. En ofullständig förskole/grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. 1:1 Syfte: Säkerställa att alla barn når sin potential och fullgör sin skolplikt bl.a. genom att eliminera ogiltig frånvaro. 1:2 Mål: Utveckla det främjande arbetet för att stärka de positiva förutsättningarna för närvaro i förskola/ skolan. Utveckla det förebyggande arbetet så att frånvaro inte uppstår. Utveckla åtgärdande insatser när frånvaro har uppstått. 1:3 Definition av frånvaro: Giltig frånvaro innebär sjukdom intygad av vårdnadshavare eller ledighet som har beviljats av rektor. Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att ha ett giltigt skäl. 1:4 Lagtexter: I handlingsplanen finns det tillämpade lagtexter ur skollagen och socialtjänstlagen. Detta innebär dels att personal som tillämpar innehållet i handlingsplanen påminns om skolans, vårdnadshavarnas och socialtjänstens skyldigheter och rättigheter dels att delar ur den tillämpade lagstiftningen finns samlat i ett dokument.

4 2(6) 2. Det främjande arbetet stärker de positiva förutsättningarna för närvaro i förskolan och skolan och berör alla barn. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Lgr 11 5 ). Utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. Arbetet förutsätter en skola med en utvecklad demokrati där lärande sätts i fokus och begreppen demokrati, lärande och kommunikation är ledord och nyckelord i utvecklingssträvandena. Skolklimatet och atmosfären är positiv och arbetsmiljön utmärks av att den är aktiv, stimulerande, tillåtande och experimentell. Vuxna är alltid goda förebilder, samförstånd och harmoni lägger grunden för en säker och trygg miljö. 2:1 Strukturellt och organisatoriskt ledarskap Skickligt ledarskap och tydliga beslutsstrukturer. Rektor eller förskolechef har en tydlighet i sin ledning avseende mål, vision och värdegrund. Detta skall vara väl känt hos barn, personal och vårdnadshavare. Ett kontinuerligt arbete för att främja likabehandling samt förebygga och åtgärda eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Personalen diskuterar återkommande gemensamma frågor för att deras bemötande av barnen ska vara så likartat som möjligt. Inställningen är att vet alla, både barn och vuxna, vad omgivningen förväntar sig av dem uppstår inte meningsskiljaktigheter vilket skapar trygghet. Motverka lärarfrånvaro och arbeta för kompetenta och kända vikarier. 2:2 Läroplanstekniskt och undervisningsmässigt Goda relationer mellan lärare och barn upparbetas och understöds kontinuerligt. Bemötandet av barnet utgår från ett salutogent ledarskap det vill säga, att rektor, förskolechef och personal sätter fokus i första hand på barnets tillgångar. Det måste finnas en stark och självklar vilja att inspirera, uppmuntra och bekräfta barnets positiva beteende oavsett barnets utvecklingsbehov. Höga, rättvisa och tydliga förväntningar på barnen (individuella tävlingar undviks). Elevhälsa och övrig personal inkluderas i främjande och förebyggande satsningar genom till exempel integrerade utbildningsinsatser. Ett särskilt arbete i syfte att höja barnens kunskap om sitt lärande (metakognition), om bedömning och barnens kunskap om sin skolsituation bedrivs, vilket stärker barnens förmåga att ta eget ansvar för lärandet. Flera rastvakter skall alltid finnas på skolgård och i korridor och uppehållsrum under hela skoldagen. Både barn och personal skall veta vilka som är rastvakter genom tydliga, synliga och väl uppsatta rastvaktscheman. Skolans ordningsregler är framtagna i samarbete med barnen, personalen och föräldrarna. Ordningsreglerna skall vara väl förankrade och även innehålla konsekvenser samt tillämpas av alla. Enheterna skall erbjuda organiserade aktiviteter på raster. Håltimmar minimeras eller elimineras vid schemaläggning.

5 3(6) 2:3 Gruppdynamik Det måste ske ett kontinuerligt arbete avseende klassen/gruppens utvecklingsprocess i syfte att skapa samförstånd och harmoni. För att få ut maximal måluppfyllnad av klassens/gruppens verksamhet måste det finnas kunskaper hos rektor, förskolechef och personal avseende de inbördes relationer som finns i klassen/gruppen samt deras sätt att kommunicera ständigt är i förändring. Ett exempel på hjälpmedel i arbetet med klassens/gruppens utveckling är FIRO-modellen, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, vilken är en relationsteori. Modellen bygger på en grundmodell som säger att alla mänskliga behov och beteenden kan beskrivas genom dimensionerna Tillhöra, Kontroll och Öppenhet i syfte att skapa samförstånd och harmoni. Gruppdynamiken i en klass eller grupp förändras hela tiden vilket gör att chefen/ledaren det vill säga i detta fall förskolechef/rektor, mentor, förskolelärare osv. har en viktig och central roll i klassen eller gruppens utvecklingsprocess. 1. Tillhörandefasen som beskriver den omogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om att tillhöra eller inte tillhöra en grupp. Medlemmen agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga gruppmedlemmarna för att se om hon/han kan acceptera de andra och bli accepterad av de andra. Individens behov är att känna sig tillräckligt betydelsefull för att tillhöra gruppen. 2. Kontrollfasen (rollsökning) som beskriver gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om vilken position individen har i gruppen. Medlemmen agerar ofta konfrontativt eller bevakande gentemot övriga gruppmedlemmar för att mäta sin egen och andras position i gruppen. Individens behov är att känna sig tillräckligt kompetent och att ha tillräckligt inflytande för att kunna påverka gruppen. 3. Samförstånd/Öppenhetfasen som beskriver den mogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar såsom relationer till övriga gruppmedlemmar eller hur nära respektive långt ifrån vill jag vara andra. Medlemmarna agerar öppet mot varandra och delger varandra känslor och tankar. Individens behov är att känna sig tillräckligt omtyckt av andra. Först i denna fas har arbetsgruppen full effekt för det arbete den är satt att utföra. 2:4 Förskoleverksamheten/undervisningen I verksamheten genomförs dagligen intressanta, stimulerande och lärorika tillfällen. För barnen i förskolan arbetas det hela dagen mot målen i förskolans läroplan. För barnen i skolan skall målen i läroplanen tydliggöras, likaså vad som kommer att bedömas. I och med att barnen har denna kännedom ökar deras möjlighet och intresse för deras demokratiska inflytande. Målet med den formativa bedömningen är att stimulera barnen att utvecklas vidare så deras motivation ökar. Barnens ansvarstagande för det egna lärande ökas successivt och utvecklas under åren. Detta gör att barnen är väl förberedda inför fortsatta studier och arbete. 2:5 Kommunikation Barnet och/eller dess vårdnadshavare måste kunna känna trygghet i att de närsomhelst kan föra samtal med mentor eller med skolans personal. Skulle meningsskiljaktigheter uppstå skall det finnas en vilja att detta löses på denna nivå. Inkopplandet av rektor eller förskolechef skall göras när problemet inte kan lösas av arbetslag, mentor och vårdnadshavare.

6 3. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risker för frånvaro. 4(6) 3:1 Rutiner för frånvarorapportering på respektive enhet När ett barn är frånvarande på grund av sjukdom eller dylikt anmäler vårdnadshavaren frånvaron till angivit telefonnummer varje dag, före klockan 8.00 Varje sjukdag skall anmälas i skolan medan man i förskolan kan, om man vet att barnet är sjuk flera dagar anmäla detta vid det första tillfället. I förskolan skall även barnet friskförklaras i samband med återgång till verksamheten senast samma dag barnet återgår. Skolan registrerar anmälan i Infomentor (skolans frånvarorapporteringssystem). Vid oanmäld frånvaro kontaktar skolan barnets vårdnadshavare senast efter första lektionens slut och registrerar frånvaron i Infomentor. Vikarier lämnar meddelande till skolans expedition. 3:2 Sjukfrånvaro Om barnet blir sjukt under dagen meddelas mentor. Skolan skall alltid meddela vårdnadshavaren innan barnet skickas hem medan förskolan omedelbart kontaktar vårdnadshavaren för hämtning av barnet. Vid sammanhängande sjukfrånvaro längre än tre dagar kontaktar mentor vårdnadshavaren. Vid upprepad sjukfrånvaro under en sexveckorsperiod kontaktar mentor vårdnadshavaren. 3:3 Ledighet Ett barn får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Längre ledighet beviljas om det finns synnerliga skäl. Ledighet beviljas av rektor. Beslut om ledighet grundas på samlad bedömning av barnets situation. Bland de omständigheter som beaktas är frånvarons längd, barnets studiesituation, hur den förlorade undervisningen ska kompenseras samt hur angeläget ledigheten är för barnet. Blankett för ansökan om ledighet finns att hämta på skolans expedition eller på kommunens hemsida under fliken, Utbildning och barnomsorg. 3:4 Sen ankomst När barnet kommit för sent tre gånger under en fyraveckors period kontaktar mentorn vårdnadshavaren. Information ges om eventuell återläsning. 3:5 Insatser Diskussion inleds med föräldrarna så snart oro finns kring barnets måluppfyllelse eller förändrade beteenden. Rektor kan vid behov besluta att åtgärdsprogram skall upprättas. Aktuella åtgärder, utifrån denna handlingsplan, kan t ex vara samtal med företrädare för elevvårdsteamet eller motiverande/pushningssamtal med rektor/förskolechef/mentor/speciallärare/pedagog och studie- och yrkesvägledare.

7 4. Åtgärdande arbetet sätts in när frånvaron har uppstått. 5(6) 4:1 Korta frånvaroperioder Om barnet har upprepade frånvaroperioder t.ex. upprepade sjukanmälningar, även om de är sanktionerade hemifrån, informerar mentor till förskolechef/rektor samt kontaktar vårdnadshavare. Förskolan är inte obligatorisk men, ett nära samarbete med hemmet är en förutsättning för att tidigt lära sig vikten av struktur i vardagen eller deltagande i verksamheten. Vid fortsatt hög frånvaro under t.ex. kommande tre veckor eller terminen bedömer rektor/förskolechef/mentor med stöd från elevvårdsteamet om möte med vårdnadshavare och barn skall ske. En utredning av orsaken till frånvaron görs och ett förslag till åtgärdsprogram kan bli aktuellt. Rektor är den som beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas, med ansvarsfördelning utifrån en enkel kartläggning utifrån barnets individuella behov. Se bilaga 2. Elevvårdsteam och arbetslag informeras så att de kan möta barnets behov på bästa sätt. Fortsätter ändå den höga frånvaron under kommande tvåveckorsperiod skall rektor eller förskolechef kalla till elevvårdskonferens (EVK) med vårdnadshavare, barn och berörd personal. Rektor eller förskolechef rådgör (avidentifierat) i förväg med Resursenheten, elevvårdsteam och sjukvården kring aktuella insatser, så som till exempel olika former av öppenvårdsinsatser, resurssamtal och hälsoundersökningar. Familjer eller familjemedlemmar har möjlighet att vända sig till resursenheten för råd- och stödsamtal rörande barn och familjefrågor av social karaktär. De kan erbjudas upp till tio samtal under längst ett halvårs tid. Vid mötet görs en fördjupad utredning och åtgärdsprogrammet revideras. Se bilaga 3. Uppföljningssamtal med rektor och berörda sker tills läget stabiliserats. I det här skedet kan samtal om läkarintyg komma på tal i fall det t.ex. finns fysiska eller psykiska hinder som gör att barnet inte kan fullgöra sin skolgång i rådande hälsotillstånd. Det är viktigt att samverkan också sker med skolsköterska/läkare. Fungerar inte skolgången trots de insatser som gjorts eller om det finns en oro kring barnet görs en anmälan till socialtjänsten. Om behov finns tas dessutom kontakt med övriga samverkansaktörer till exempel barn- och ungdomspsykiatrin. Skolan kommer dock att fortsätta med sina åtgärder för att få barnet att komma till skolan och att samverka med vårdnadshavarna. I detta skede skall rektor också informera skolchefen så att denne får en samlad bild av barnets ogiltiga frånvaro. 4:2 Ogiltig frånvaro (Se åtgärdsmatris vid ogiltig frånvaro bilaga 4) Om barnet utan giltigt skäl uteblir från verksamheten, tar skolan kontakt med vårdnadshavare senast efter första lektionens slut och registrerar frånvaron i Infomentor. Vid upprepad ogiltig frånvaro under en fyraveckorsperiod (se matris) kallar rektor eller förskolechef vårdnadshavare och barn till elevvårdskonferens. En enkel kartläggning av orsaken till den ogiltiga frånvaron görs och ett åtgärdsprogram kan upprättas efter beslut av rektor med ansvarsfördelning utifrån bedömning av barnets individuella behov. Rektor informerar arbetslag och elevvårdsteam.

8 6(6) Fortsätter den ogiltiga frånvaron under kommande fyra veckor kallar rektor eller förskolechef till elevvårdskonferens med vårdnadshavare, elev och berörd personal. Rektor eller förskolechef rådgör (avidentifierat) i förväg med Resursenheten, elevhälsan och sjukvården kring aktuella insatser, såsom till exempel olika former av öppenvårdsinsatser, resursmöte och hälsoundersökningar. Vid mötet görs en fördjupad kartläggning och åtgärdsprogrammet kan revideras. Återkommande (var 4:e vecka) pushningssamtal/elevvårdskonferenser sker tills läget stabiliserats med ett salutogent innehåll. Fungerar inte skolgången trots de insatser som gjorts görs en anmälan till socialtjänsten. Om behov finns tas dessutom kontakt med övriga samverkansaktörer till exempel barn- och ungdomspsykiatrin. Om barnet trots ovanstående åtgärder inte fullgör sin skolplikt överlämnas ärendet till skolchefen för bedömning utifrån rektors utredning. Finns brister enligt skollagen 7 kap 23, om vårdnadshavarens ansvar att se till att skolplikten fullgörs, fattar familjenämnden beslut om eventuellt vitesföreläggande. Maximalt vitesbelopp som kan utdömas är kr per vårdnadshavare. Skolchefen handlägger ärendet. Gör vårdnadshavare, trots vitesföreläggandet, inte vad som på dem ankommer, begär familjenämnden att förvaltningsrätten utdömer vitesbeloppet. 4:3 Rutiner vid återkomst till skolan Inför att barnet återkommer till skolan efter en längre tids frånvaro, revideras åtgärdsprogrammet och utvecklas till att även innehålla åtgärder av återslussningskaraktär. Dessa kan omfatta bemötande från omgivningen, anpassning av tid, krav, arbetsuppgifter, samtalskontakter och dylikt. Det är viktigt att vikarier på enheterna också får ta del av det reviderade åtgärdsprogrammet. 4:4 Uppföljning av skolfrånvaro Rektor eller förskolechef skall 1 gång/månad göra en uppföljning av barnens ogiltiga frånvaro. Uppföljning av skolfrånvaro sker också bland annat i den årliga kommunala kartläggningen av barn i behov av särskilt stöd. Kartläggningen diskuteras i elevvårdsteam och personalgrupp. Skolchefen skall två gånger per termin informera familjenämnden så att huvudmannen får en samlad bild av barnens ogiltiga och totala frånvaro i Tomelilla kommun. Detta gäller också för barn som får sin skolutbildning i kommunens fristående skolor. 4:5 Information om handlingsplanen Rektor eller förskolechef ansvarar för att informera och utbilda personal, vårdnadshavare, barn och samverkanspartners avseende handlingsplanenens innehåll och tillämpning. 4:6 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Rektor eller förskolechef och elevvårdsteam följer upp och utvärderar handlingsplanen vartannat år. Eventuell revidering av handlingsplanen beordras av skolchef eller av skolchef utsedd rektor eller förskolechef.

9 Tillämpad lagstiftning Skollagen Bilaga 1 5 kap. Ordningsregler 5 På varje skolenhet ska det finnas ordningsregler. De skall utarbetas under medverkan av barnen och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsregler. 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning När skolplikten inträder och upphör 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. 10 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. 12 Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året. Närvaro 17 Ett barn i grundskolan och grundsärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte har giltigt skäl att utebli. Om ett barn utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att barnets vårdnadshavare samma dag informeras om att barnet har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver barnens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ledighet 18 Ett barn får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektor beslutar om ledighet. Rektor får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Vårdnadshavarens ansvar 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullföljer sin skolplikt. Huvudmannens ansvar 22 Kommunen ska se till att barnen i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Hemkommunen har även ett ansvar att se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola får föreskriven utbildning. Föreläggande och vite 23 Om ett skolpliktigt barn inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga barnets vårdnadshavare att fullfölja sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Elevhälsa 2 kap. 25 För barn i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Barnets utveckling mot utbildningens

10 mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Föräldrabalken 6 kap. 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. 2 Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. 2a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Socialtjänstlagen Insatser gällande barn och unga 5 kap. 1 Socialnämnden ska: - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, 11 kap. 1 Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 14 kap. 1 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

11 Bilaga 2 Enkel kartläggning Deltagarna sitter med frånvaroregistreringen i Infomentor framför sig. Den enkla kartläggningen görs utifrån följande frågeställningar: - Vad är orsaken till att du inte är i förskolan/skolan? Utveckla detta? Vad menar du? Förklara mera? Försök se mönster i frånvaron/närvaron. - Vad kan vi göra för att hjälpa dig så att du alltid är i förskolan/skolan och går på alla lektioner? (samtal med lärare, kamratstödjarna, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska och skolläkare om sömn/kost/medicinska frågor samt samtal med kurator om situationen i skolan och hemma, tänk på behovet av motivation mm) Genomför samma process tills ni kommit fram till 2-3 orsaker och några åtgärder till varje orsak. Mentor/kurator ansvarar för dokumentation och mentor sammanställer ett åtgärdsprogram. Frågorna omformuleras då de skall ställas till yngre barn/vårdnadshavare med yngre barn.

12 Bilaga 3 Fördjupad kartläggning Deltagarna har tillgång till upprättat åtgärdsprogram och aktuell frånvaroregistrering i Infomentor. Den fördjupade kartläggningen görs utifrån följande frågeställningar: - Hur har besluten i åtgärdsprogrammet fungerat? Kvarstår svårigheterna? Varför fungerar inte åtgärderna? - Hur ser ditt dagsschema ut? Se mönster i frånvaron/närvaron. - Finns det orsaker i skolan/förskolan? (lektionerna är inte tillräckligt intressanta, behandlas illa, trivs inte i miljön, inga kompisar, bråk, svårt att hänga med, känner mig stressad/annorlunda, blir inte tagen på allvar mm) - Finns det orsaker i hemmet? Är närvaron olika beroende på vilken förälder du bor hos? - Vilka nya insatser behövs? - Åtgärder från öppenvården? Rektor eller förskolechef ansvarar för dokumentation. Mentor reviderar åtgärdsprogrammet.

13

14