HANDLINGSPLAN. för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor. Senast uppdaterad

Transkript

1 HANDLINGSPLAN för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor Senast uppdaterad

2 Innehåll Inledning... 3 Mål... 3 Definition av frånvaro... 3 Åtgärder... 3 Främjande arbetet stärker de positiva förutsättningarna för närvaro i skolan och berör alla elever Förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för frånvaro... 5 Frånvarorapportering... 5 Sjukfrånvaro... 5 Ledighet... 5 Sen ankomst... 6 Insatser... 6 Åtgärdande insatser när frånvaron har uppstått... 6 Ogiltig frånvaro... 6 Rutiner vid återkomst till skolan... 7 Uppföljning av skolfrånvaro... 7 Information om handlingsplanen... 7 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen... 7 Tillämpad lagstiftning... 8 Skollagen kap. Elevhälsa... 9 Föräldrabalken... 9 Socialtjänstlagen... 9 Källhänvisning... 9 Bilagor Bilaga

3 Inledning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. skyldighet att delta i den utbildningen som anordnas, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. För det enskilda barnet kan en omfattande frånvaro från den obligatoriska skolan leda till stora svårigheter. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Mål Minska, helst eliminera frånvaro. Definition av frånvaro Giltig frånvaro innebär sjukdom intygad av vårdnadshavare eller ledighet som har beviljats av handledare eller rektor. Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att ha ett giltigt skäl. Skolk innebär ogiltig frånvaro. Åtgärder 1. Utveckla skolans främjande arbete för att stärka de positiva förutsättningarna för närvaro i skolan. 2. Utveckla det förebyggande arbetet så att frånvaro inte uppstår. 3. Utveckla åtgärdande insatser när frånvaro har uppstått. Främjande arbetet stärker de positiva förutsättningarna för närvaro i skolan och berör alla elever. Visionen Prästängsskolan är Skolan där alla är trygga, lär och utvecklas genomsyrar det dagliga arbetet i skolan. 3 När det gäller att skapa trygghet följer skolan sin tydlig plan och har ett väl fungerande kontinuerligt arbete för att främja likabehandling samt förebygga och åtgärda eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Flera vuxna finns alltid i korridorer/uppehållsrum när eleverna inte har lektioner.

4 En noggrann överlämning sker mellan ansvariga lärare i åk 6 och de nya handledarna i åk 7. För att eleverna i åk 7 snabbt ska lära känna sina nya kamrater genomförs varje år i augusti en klassvis vandring till friluftsgården Mosshemmet som ligger ca 1 mil från skolan. Under vandringen stannar eleverna vid olika stationer där de genomför samarbetsövningar under ledning av kuratorer, skolsköterska, fritidsledare, polis och personal från skolkyrkan. Under eftermiddagen på Mosshemmet sker flera olika aktiviteter av lära känna och samarbetskaraktär. När föräldrarna anlänt framåt kvällen avslutas dagen med gemensam korvgrillning. Skolans ordningsregler är framtagna i samarbete med elever och personal. De är väl förankrade och innehåller även konsekvenser. De vuxna på skolan är goda förebilder för eleverna. Skolledningen har en tydlig ledningsdeklaration med ansvarsfördelning. Personalen diskuterar regelbundet för att deras bemötande av eleverna ska vara så likartat som möjlighet. Grundtanken är att vet alla vad omgivningen förväntar sig av dem skapar detta en trygghet. Detta gäller både ungdomar och vuxna. För att ge möjligheter till aktiva raster/håltimmar finns möjlighet att låna/spela fotboll, volleyboll, bordtennis, kubb, kortlek, div sällskapsspel och fotbollsspel. Vår tanke är att om eleverna har meningsfulla aktiviteter när de inte har lektion blir också situationen i klassrummen lugnare. Varje klass har dessutom ett rörelsepass, 30 min per vecka, på en dag då de ej har idrott och hälsa. I undervisningssituationen genomförs dagligen intressanta, stimulerande och lärorika lektioner. Målen som eleverna ska uppnå och sträva mot tydliggörs, likaså vad som kommer att bedömas. I och med att eleverna har denna kännedom ökar deras möjlighet och intresse för elevinflytande. Den formativa bedömningen stimulerar eleverna att utvecklas vidare och motivationen ökar. Eleverna har inom ramen för intressevalet (elevens val) möjlighet att vid ett arbetspass à 70 min per vecka förstärka/fördjupa sig inom ett område de är särskilt intresserade av. Valmöjligheterna är stora och målen härrör sig från de flesta av kursplanerna. Elevernas ansvarstagande för det egna lärande ökas successivt och utvecklas enormt under åren på skolan. Detta för att eleverna ska vara väl förberedda inför sina fortsatta studier. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk 8. På föräldramötena lyfts frågor kring föräldrars gränssättning och ungdomars drogvanor. Flera klasser har nära samarbete med arbetslivet och besöker arbetsplatser enligt skolans samverkansplan med arbetslivet. Elever i åk 8 får, vid 6-7 tillfällen, information om olika yrkeskategorier genom att representanter presenterar Månadens yrke. Alla elever i åk 8 och åk 9 har praktisk arbetslivsorientering en vecka per årskurs. Alla elever har minst ett vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet i åk 9. Studie- och yrkesvägledaren har ofta coachande samtal med elever i åk 7-9 för att öka studiemotivationen. 4

5 Skolan och vårdnadshavarna har alltid kommunikation om något inträffat eller om någondera parten funderar/undrar över något. Personal från skolkyrkan finns varje dag i Nyfiket och hjälper till med kaféverksamheten. De är dessutom engagerade på Mosshemmet där de leder samtalsgrupper kring att vara en bra kamrat. I februari deltar alla elever i åk 7 i en halv temadag om relationer. Denna dag ansvarar skolkyrkan för. Personal från kommunens öppna ungdomsverksamhet finns på skolan några timmar varje vecka. De har huvudansvaret för Mosshemsdagen och anordnar diverse fritidsarrangemang för ungdomar i högstadieåldern. Förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för frånvaro. Frånvarorapportering När en elev är frånvarande på grund av sjukdom eller dylikt anmäler vårdnadshavaren frånvaron till en telefonsvarare varje dag, senast klockan Om man vet att eleven är sjuk flera dagar kan man anmäla det vid detta tillfälle. En kanslist avläser och registrerar anmälan i edwise (skolans frånvarosystem) Om denna person misstänker att eleven själv sjukanmält sig, anmäls detta till elevens handledare som undersöker saken vidare genom kontakt med vårdnadshavaren. Lärare som saknar elev på sin lektion/studiepass, skriver samma dag in eventuell sen ankomst och frånvaro i frånvarosystemet. Vikarier lämnar meddelande till kanslisten. Om elev går ifrån lektion på grund av tandläkarbesök, läkarbesök eller dylikt anmäler eleven detta till undervisande lärare. All sen ankomst och frånvaro som dokumenteras delges alla undervisande lärare, elevhälsopersonal och rektor automatiskt genom edwise. Sjukfrånvaro Om eleven blir sjuk under dagen meddelas handledaren. Handledaren ansvarar för att vårdnadshavaren får information om att eleven har gått hem. Vid sammanhängande sjukfrånvaro längre än fyra dagar kontaktar handledaren vårdnadshavaren. Vid upprepade korttidsfrånvaro (sex gånger under en fyraveckors period) kontaktar handledaren vårdnadshavaren. Vid anmäld frånvaro som överstiger 20% under en fyraveckorsperiod rådgör handledaren med elevhälsoteamet. Ledighet 5 Handledaren beviljar eleven ledighet för enskilda angelägenheter sammanlagt högst två skoldagar under ett läsår. Längre ledighet beviljas av rektor, dock max tio dagar per läsår. Ledighet beviljas inte under den första månaden av höstterminen i åk 7 samt under den period då nationella ämnesprov genomförs, februari-maj i åk 9.

6 Beslut om ledighet grundas på samlad bedömning av elevens situation. Bland de omständigheter som beaktas är frånvarons längd, elevens studiesituation, möjlighet att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen samt hur angeläget ledigheten är för eleven. Sen ankomst När en elev kommit för sent tre gånger under en fyraveckors period kontaktar handledaren vårdnadshavaren. Information ges om återläsning. Se nedan. Insatser Diskussion inleds med föräldrarna så snart oro finns kring elevens måluppfyllnad eller störande/förändrade beteende. Extra anpassningar genomförs och åtgärdsprogram upprättas vid behov. Aktuella åtgärder, utifrån denna handlingsplan, kan t ex vara samtal med kurator/företrädare för skolhälsovården eller motiverande samtal med rektor/studie- och yrkesvägledare/handledare. Skolan anordnar återläsning vid ett tillfälle/vecka à 45 min för elever som har kommit för sent/varit frånvarande från undervisning. Eleven tar på så sätt igen det han/hon har förlorat i ämnet/ämnen. Åtgärdande insatser när frånvaron har uppstått Ogiltig frånvaro Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, tar handledaren samma dag kontakt med vårdnadshavaren och informerar om att eleven har varit frånvarande. Handledaren dokumenterar. Efter tredje frånvarotillfället/dagen informerar handledaren rektor samt tar kontakt med vårdnadshavaren för att diskutera orsakerna till frånvaron. Handledaren genomför kartläggning 1. Rektor uppdrar åt kurator/skolsköterska att samtala med eleven och genomföra kartläggning 2. Dokumentationen från kartläggning 1 och 2 sammanställs som extra anpassningar eller vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Rektor och arbetslag informeras. Rektor ansvarar för att informera elevhälsoteamet och fältare. Fortgår ogiltig frånvaron vid ytterligare tre tillfällen/dagar kallar rektor till ett möte med vårdnadshavare, eleven och berörd personal. Utgångspunkter vid mötet är Vad fungerar? Hur används elevens och nätverkets styrkor? Önskar/efterfrågar familjen stöd? Behövs stöd från externa aktörer? De tidigare beslutade extra anpassningarna och åtgärdsprogrammet revideras. Uppföljningssamtal sker med berörda och rektor tills läget stabiliserats. 6 Fungerar inte skolgången trots de insatser som gjorts kallar rektor till ett nätverksmöte dit även representant för socialtjänsten kallas. Syftet med närverksmötet är att förmå vårdnadshavarna att ansöka om stöd från socialtjänsten. Innan mötet informeras vårdnadshavarna om att det som sägs på mötet kan vara grund för en anmälan som leder till en socialtjänstutredning. Motsätter sig vårdnadshavarna att socialsekreterare deltar hålls mötet ändå. Om vårdnadshavarna inte ansöker om stöd och rektors oro kvarstår gör rektor en anmälan till socialtjänsten. Se lagstiftningen nedan.

7 Om eleven trots ovanstående åtgärder inte fullgör sin skolplikt överlämnas ärendet till barn- och ungdomschefen för bedömning utifrån rektors utredning. Finns brister enligt skollagen 7 kap 23, vårdnadshavarens ansvar att se till att skolplikten fullgörs, fattar kommunstyrelsen beslut om eventuellt vitesföreläggande. Maximalt vitesbelopp som kan utdömas är kr. Barn- och ungdomschefen handlägger ärendet. Gör vårdnadshavare, trots vitesföreläggandet, inte vad som på dem ankommer, begär kommunstyrelsen att länsrätten utdömer vitesbeloppet. Om eleven har många korta frånvaroperioder (sex gånger under en fyraveckors period) tar handledaren kontakt med vårdnadshavaren för att utreda orsaken. Detta gäller även om frånvaron är sanktionerad hemifrån Vid anmäld frånvaro som överstiger 20% under en fyraveckorsperiod rådgör handledaren med elevhälsoteamet. Vid behov vidtas samma åtgärder som vid ogiltig frånvaro. Dessutom kan uppvisande av läkarintyg aktualiseras. Vid ogiltig frånvaro skall delar eller hela den ogiltiga frånvaron tas igen efter skoltid. Detta sker lämpligtvis vid återläsningstillfällena. Se ovan. Rutiner vid återkomst till skolan Inför att elev återkommer till skolan efter en längre tids frånvaro, revideras de extra anpassningarna och åtgärdsprogrammet utvecklas till att även innehålla åtgärder av återslussningskaraktär. Dessa kan omfatta bemötande från omgivningen, anpassning av tid, krav och stoff, samtalskontakter och dylikt. Uppföljning av skolfrånvaro Uppföljning av skolfrånvaro sker bl a genom sammanställning av statistik varje termin och läsår samt i den årliga kommunala kartläggningen av barn i behov av särskilt stöd. Statistiken/kartläggningen diskuteras i elevhälsoteam och personalgrupp. Information om handlingsplanen Rektor ansvarar för information om handlingsplanen till skolans personal, vårdnadshavare, elever och samverkanspartners. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen Rektor, tillsammans med elevhälsoteamet, följer upp och utvärderar handlingsplanen vartannat år. 7

8 Tillämpad lagstiftning Skollagen 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning När skolplikten inträder och upphör 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt. 10 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. 12 Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året. Närvaro 17 En elev i grundskolan och grundsärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om elev inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevernas vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ledighet 18 En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektor beslutar om ledighet. Rektor får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Vårdnadshavarens ansvar 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullföljer sin skolplikt. Huvudmannens ansvar 22 Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Föreläggande och vite 23 Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullfölja sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. 8

9 2 kap. Elevhälsa 25 För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, -- ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevens utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Föräldrabalken 6 kap. 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. 2 Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. 2a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Socialtjänstlagen Insatser gällande barn och unga 5 kap. 1 Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, 12 kap. 1 Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 14 kap. 1 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Källhänvisning Skolverkets Allmänna råd, 2012: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Skolverkets rapport nr 309: Rätten till utbildning. Om elever som inte går i skolan. Skolverkets rapport nr 341; Skolfrånvaro och vägen tillbaka. 9

10 Bilagor 1. Kartläggning 1 vid frånvaro. Handledaren samtalar med förälder/vårdnadshavare 2. Kartläggning 2 vid frånvaro. Kurator/skolsköterska samtalar med elev 3. Flödesschema: Åtgärdande insatser vid ogiltig skolfrånvaro, Prästängsskolan 4. Flödesschema: Kommentarer till Åtgärdande insatser vid ogiltig skolfrånvaro, Prästängsskolan 10

11 Bilaga 1 Flödesschema: Åtgärd 2 Kartläggning 1 (görs av handledare vid samtal med vårdnadshavare) Deltagarna sitter med frånvaroregistreringen i edwise framför sig. Den enkla kartläggningen görs utifrån följande frågeställningar: 1. Vad är orsaken till att din son/dotter inte är i skolan? Utveckla detta? Vad menar du? Förklarar mera? Försök se mönster i frånvaron/närvaron. 2. Vad kan vi göra för att hjälpa din son/dotter så att han/hon alltid är i skolan/går på alla lektioner? (samtal med lärare, kompisteamet, syv-samtal, samtal med skolsköterska om sömn/kost/medicinska frågor, samtal med skolläkare, samtal med kurator om situationen hemma, tänk på behovet av motivation mm) Kör samma process tills ni kommit fram till 2-3 orsaker och några åtgärder till varje orsak. Handledaren ansvarar för dokumentation och sammanställer de extra anpassningar som behövs samt upprättar eventuellt ett åtgärdsprogram. Bilaga 2 Flödesschema: Åtgärd 2 Kartläggning 2 (görs av kurator/skolsköterska vid samtal med eleven) 1. Hur upplever du din situation i skolan, pedagogiskt och socialt? (skolarbete, vad har fungerat/fungerar idag, svårigheter, orsak till frånvaron, relation/samspel med skolpersonal och elever under lektioner och raster) 2. Hur mår du känslomässigt? (självförtroende, självkänsla, identitet, stress, sömn, mat, framtidsbild, magont, huvudvärk) 3. Hur ser din hemsituation ut? (familjebild, hemförhållanden, nätverk, fritid) 4. Vad är det du gillar med att vara hemma/frånvarande? Vad blir mindre bra med att vara hemma/frånvarande? Finns det några nackdelar med att vara i skolan? Finns det några vinster med att vara i skolan? 5. Vad tycker du att du behöver för stöd för att frånvaron ska bli närvaro? 11