Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kommunikation Best of. Vad är kommunikation? Vad handlar kursen kommunikation om? Ur skolverkets kursplan:

Transkript

1 Bild 1 Kommunikation Best of Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Vad handlar kursen kommunikation om? Ur skolverkets kursplan: Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier. Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation. Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation. Användning av samtal som redskap i kommunikationen. Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering. Framväxten av mediekulturer och användandet av digitala medier samt deras betydelse för människors liv och lärande. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information Bild 3 Vad är kommunikation? Överallt där vi möts kommunicerar vi öppna eller dolda budskap. Det går helt enkelt inte att låta bli! Sociala medier gör att vi kommunicerar en större del av dygnet än tidigare. Det verbala budskapet det talade eller skrivna ordet. Det icke verbala budskapet kroppsspråk. (Konst, musik, dans och det här). Fler exempel? Kort och gott kommunikation är all kontakt människor emellan.

2 Bild 4 Om vi har bra koll på det här med kommunikation så minskar risken för konflikter och missförstånd. ( Åh, vilket mysigt fik ) Konflikt mellan det talade språket och kroppsspråket det senare går alltid vinnande ur matchen. Vid kommunikation på nätet krävs ett mer precist val av ord. Smileys för att göra det mer nyanserat. Genom att kunna mer om kommunikation så höjer vi vår sociala kompetens. Bild 5 Parter i en kommunikation Sändare Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Mottagare Saker som kan störa kommunikationen: Fördomar Brus Dagsform Fler exempel? Bild 6 Envägskommunikation Att passivt ta emot budskap t.ex. TV, radio, läsa etc. Snabb och okomplicerad bra i kritiska lägen såsom vid ordergivning vid bränder och i krig etc. Fler exempel på envägskommunikation?

3 Bild 7 Tvåvägskommunikation Interaktiv kommunikation. Mottagaren kan och kanske till och med förväntas ställa frågor eller delta i en diskussion. Asynkron tvåvägskommunikation det finns en inbyggd fördröjning. T.ex. brev, chat etc. Synkron tvåvägskommunikation svaren kommer omgående. T.ex vanliga samtal. Bild 8 Kroppsspråket Filmexempel 1 Filmexempel 2 Kroppsspråket anses viktigare i kommunikationen människor emellan än det talade ordet sker både i medveten och omedveten form. Vi lägger ned mycket tid på att lära oss tala och skriva men nästintill ingen tid på att lära oss behärska kroppsspråket. Som med så mycket annat så har vi glömt en del av vårt kroppsspråk från det att vi var barn. Barn uttrycker sig ohämmat med hela kroppen. De uttrycker sina känslor med hela kroppen lägger sig ned i affären om de inte får köpa godis samt hopppar och studsar av glädje om de får köpa godis På vägen mot vuxenlivet har vi lärt oss att dämpa vårt kroppsspråk Inte ska du väl stirra så, Stora pojkar gråter inte! Bild 9 Dubbla budskap kroppsspråket vinner alltid! Misslyckad kommunikation har nog lett till en del skilsmässor och utlandsaffärer som gått i stöpet. När det talade språket inte räcker till kan kroppsspråket vara ett ypperligt komplement t.ex. små barn och personer med funktionsnedsättning. Även i känslosamt laddade situationer är kroppsspråket speciellt viktigt t.ex. anställningsintervju, första daten eller första dagen på ett nytt jobb.

4 Bild 10 Ordens innebörd - kontexten Ord kan skifta innebörd beroende på i vilket sammanhang (kontext) de uttalas. Så kul att se dig. Bokstavligt. När någon kommer försent. Om man är i en jobbig situation och blir glad över undsättning. Ironiskt. Fler exempel? Bild 11 Det som inte sägs Ibland kan den viktigaste informationen vara det som inte sägs: Någon som aldrig pratar om känslor. Någon som hela tiden pratar om sig själv. Andra exempel: Hur länge är det kvar tills jag ska börja skolan? När slutar lektionen? Bild 12 Turtagning Sänder och mottagare avlöser varandra. Att ta: Harkla sig Blickar Nickningar Att ge: Sänka tonen Lång blick

5 Bild 13 Aktivt och passivt lyssnande P.g.a. det stora informationsflödet är det svårt att hela tiden vara en aktiv lyssnare vi blir informationströtta. Hjärnan är snabb och tankarna vandrar lätt iväg när vi lyssnar. Ett aktivt lyssnande minskar risken för missförstånd. Ett exempel på passivt lyssnande är när läraren har långa tråkiga genomgångar Bild 14 Medkänsla genom att lyssna När någon pratar med dig om något som de har jobbigt med så kan ibland vara svårt att veta vad man skall säga. Men man behöver faktiskt inte alltid säga något utan tystnad och lyssnaden kan vara precis det som personen i fråga behöver. Vill man få motparten att berätta mer så har experiment visat att det är bättre att säga berätta mer i stället för varför. Medkänsla! Bild 15 Vem är jag? Självbild = den bild vi har av oss själva. Skapas tidigt i livet och formas av vårat samspel med andra människor speciellt våra föräldrar. Självbilden kan förändras under livet inget statiskt. Människor har ett kontaktbehov vi är i grunden ett flockdjur. Om inte kontakten med andra människor fungerar tillfredsställande kan det påverka självbilden.

6 Bild 16 Självkänsla = man tycker om sig själv och accepterar sig själv för den man är. Hänger ihop med självbilden och formas tidigt i livet främst genom föräldrar. Dålig självbild en form av brus i samspelet. Trädliknelsen. Bild 17 Bild 18 Självförtroende är kopplat till något man gör. Man kan ha dålig självkänsla men samtidigt ha bra självförtroende och tvärtom. Jag kan vara en fena på att spela tennis men samtidigt vara väldigt osäker på mig själv i mer existentiell mening. Det gäller att utmana sitt dåliga självförtroende man växer som människa!!! Samtidigt är det viktigt att omvärdera sin dåliga självkänsla man växer som människa!!!

7 Bild 19 Hur ser vi på andra? Hur vi ser på andra speglar i mångt och mycket hur vi ser på oss själva projicering. Attributionsteorin vi är snabba på att sätta etiketter på människor. Eftersom den här processen går så snabbt så finns det en risk att vi tillskriver andra personer egenskaper som är baserade på vår egen självbild. Det är en trygghet för oss att snabbt kunna placera människor i fack. Bild 20 Att tolka signaler Det är svårt att veta bakgrunden till ett visst beteende. Om någon är sur och vresig kan det för vissa vara lätt att ta åt sig ( det är mitt fel ), men det finns tusentals olika förklaringar till varför personen ifråga inte är i form. En person som lätt tar ut sitt dåliga humör på andra och en person som lätt tar på sig skulden för saker är en dålig kombination! Även vänlighet kan feltolkas. Red ut saker i tid!!! Bild 21 Det första intrycket Det första intrycket vi får av en människa skapar vi som vi sett väldigt snabbt. Vi kan också få hjälp på traven om vi fått förhandsinformation. Det kan vara svårt (omöjligt?) att skapa sig en objektiv och rättvis bild av en annan människa om man har för mycket förhandsinformation. Vi överlämningar får lärare ofta förhandsinformation om elever. Bra eller dåligt? Ofta får man revidera sin uppfattning när man lärt känna en människa.

8 Bild 22 Kommunicera uppskattning Det är viktigt och svårt att ge beröm. Feedback vs feedforward. Kritik vs konstruktiv kritik. Läraren skall: - stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. (ur skolans läroplan). Lyckas vi lärare med feedforward och att ge beröm i skolan och lever vi upp till det som står i läroplanen? Bild 23 Vad är en grupp? Ett gemensamt mål. Gemensamma normer medvetet eller omedvetet. Skall arbeta/vara tillsammans under en viss bestämd tid. Arbetsfördelning mellan gruppmedlemmarna. Bild 24 Exempel på grupper: Skolklass Idrottslag Kollegor på en arbetsplats Patienter på en vårdavdelning Facebookgrupp (en behöver inte träffas IRL) Vi deltar i flera grupper samtidigt. Jonas: Personalen på skolan -> arbetslag Personalen på Räddningstjänsetn -> min jourgrupp Styrelsen i löparklubben

9 Bild 25 Grupptillhörighet att kopplat till vår självbild och identitet. En grupp kan fylla många olika funktioner: Social samvaro Arbete Utbildning Nöje Hälsa Utveckling av sin person Etc. Man blir sedd och bekräftad denna drivkraft kan göra att man hamnar i grupper i samhällets utkant. Bild 26 Normer Normsystemet kan skilja sig extremt mycket mellan olika arbetsplatser. (Teater vs brandstation.) Olika kultur klädsel, samtalston etc. Olika tolerans för oliktänkande. Splittring olika normsystem, parallellt. Det kan vara svårt att sticka ut hakan i en grupp med ett starkt normsystem. Bild 27 Gruppmedlemmarnas olika roller I en grupp blir det ofta så att medlemmarna antar olika roller. Medvetet eller omedvetet. De sju dvärgarna Pajasen, surpuppan, fixaren, idésprutan, planeraren etc. Man kan lätt bli låst i sin roll det är det här som förväntas av mig. Det är bra om medlemmarna får möjlighet att växla roller kanske genom att få nya uppdrag i gruppen.

10 Bild 28 Grupptryck Eftersom vi är flockdjur vill vi helst smälta in i gruppen. Grupptryck kan vara positivt eller negativt. I skolan kan man bli kallad pluggis om man studerar flitigt. Detta resulterar i att elever ibland mörkar sitt pluggande. Paradoxalt nog så är det ok att vara smart bara man inte ansträngt sig för det Bild 29 I grupper med antisociala mål är det ofta ett starkt grupptryck. Det är kanske inte alltid ideologin som är orsaken till att man är med i t.ex. en främlingsfientlig organisation. Ofta skapas en vi-och-dom-känsla. Film Bild 30 Vad är en konflikt? Filmklipp Ordet betyder ursprungligen sammanstötning. Konflikter erbjuder möjligheter. Red ut i tid! Skillnad mellan kränkning och konflikt. Den förra är ett direkt övergrepp och den senare är en motsättning. En konflikt kan vara en kränkning men behöver inte vara det.

11 Bild 31 Konflikter är omöjliga att undvika i ett vardagsliv. Ofta handlar det om prestige. Kan också vara missuppfattningar eller att parterna är ur balans. Om man vill lösa en konflikt bör man fokusera på det som är bra och fungerar. Påpeka inte småfel och dra inte upp gamla oförätter. Olika nivåer: Innehållsnivå Relationsnivå Skilj på sak och person. Konflikter på relationsnivå kanske inte handlar om det specifika problemet. Bild 32 Störningar i kommunikationen Otydligt eller tvetydigt kroppsspråk. Språk-/dialektsvårigheter. Slarviga uttryck/slang. (Da shit) Dåliga instruktioner eller otillräcklig information. Tankeläsning. Missförstånd!!! MAN!!!!! Bild 33 Att baktala någon är som att bädda för en framtida konflikt. Decibelmetoden osäkerhet och att man känner sig hotad gör att man höjer rösten.

12 Bild 34 Genus Kön = biologiska och fysiska egenskaper. Genus = det sociala, psykologiska och kulturella. Förväntningar från samhället på vad som är manligt respektive kvinnligt. Genus har stor betydelse för individers livsvillkor, men är olika viktigt i olika kulturer och samhällen. Det finns två olika perspektiv på genus: Ett biologiskt genusperspektiv man anser att många av våra egenskaper är medfödda naturliga. Ett sociologiskt man anser att könen är skapade av miljön. Bild 35 Forskning visar att pojkar och flickor använder språket på olika sätt pojkar pratar oftare om saker än känslor och flickor använder språket för att skapa nära relationer. Grejer vs. känslor. Vad beror detta på? Kön eller genus? Kanske det är blandningen som gör att det funkar bra med blandkönade grupper.

13 Bild 37 Kommunikation och information Massmedieforskaren Denis McQuails fem punkter angående vad människor vill ha ut av medierna: Förströelse/avkoppling Personliga relationer Lära känna sig själv och andra Söka och inhämta information Äldre medier: envägskommunikation Nyare medier: tvåvägskommunikation Valfrihet varför skall alla se samma program vid samma tidpunkt? TV4play, Voddler m.fl. Stress? För mycket val? Flexibilitet? Individanpassat? Bra? Dåligt? Diskutera! Bild 38 "In the future, everyone will be world-famous for 15 minutes. Andy Warhol Är vi på väg dit? Youtube, reality-tv, bloggar etc. Filmexempel Snuttifierning/fragmentisering. Informationen går snabbare och snabbare. Det korta vinner över det långa. Hur ofta får en person som blir intervjuad i TV prata till punkt? Vad skall man tro på? Det finns miljoners miljoner olika informationskällor som pekar åt olika håll. LCHF eller inte?!?!? Värdera tolka välja = att kritiskt granska Vi tenderar att välja det som bäst stämmer överens med vår världsbild sådant som inte stör. Bild 39 Informationssamhällets baksidor Sårbarhet betalningssystem, virus etc. Den äldre generationen riskerar att hamna utanför. Tiden för samtal mellan vuxna och barn i en familj uppgår till endast några minuter per dag. Nätberoende uppskattningsvis 5-10% av användarna. En parallell och virtuell tillvaro. Håller vi på att få ett spelsamhälle? Vilka konsekvenser får detta? Läs sid i boken och diskutera.

14 Bild 40 Kommunikationsstress FOMO vad är det? Några sätt för att hantera kommunikationsstress: Läs bara mail på bestämda tider. Våga lämna mobilen hemma ibland. Tala om för andra hur du vill bli nådd. Planera in tillfällen då du är onåbar. Kommunicera med en person i taget. Sänd inte information till folk som inte behöver den. Begränsa ditt informationsintag prioritera. Bild 41 Information eller reklam? Redaktionell text, textreklam eller advertorial (advertisment editorial) blir vanligare och vanligare. Se upp med allt som inte kostar gratistidningar etc. Bloggar - Blondinbella Var alltid källkritisk vem skriver detta och varför? Bild 42 Propaganda Syftet är att påverka människors åsikter, attityder och/eller handlingar. Skrämselpropaganda - Anti-rökning Propaganda har en lite negativ klang, därför används ofta ordet information istället. En del makthavare använder propaganda för att skapa en vi mot dom-känsla i landet. T.ex. Nazismen judar. Några metoder: Peka ut fiender och syndabockar Spela på folks känslor Ha en enkel och lättbegriplig lösning på problemen Inte berätta allt utan välja bort valda delar samt blåsa upp myter/skrönor

15 Bild 43 I krig, konflikter och i diktaturer är ett av de viktigaste taktiska strategierna att försöka få kontroll över medierna. Då kan man styra propagandan och välja vad som sägs och inte sägs och på så vis styra vilken verklighet som visas. Ett extremt exempel Nordkorea (filmexempel) Bild 44 Att tala inför en grupp Alla är inte födda till talare men vi kan alla öva upp vår förmåga. Alla som skall tala inför en grupp människor är nervösa mer eller mindre. Tänk dig att alla är nakna! Det är en stor fördel om man är intresserad och kunnig i ämnet. Bild 45 Visa intresse för den grupp du talar till. Humor och känsla! Ta det lugnt inte för mycket information på för kort tid.

16 Bild 46 Power point Åhörarkopior med möjlighet till egna anteckningar. Stora bokstäver. Punktvis på varje bild 6-8 st. Ögonkontakt. Prata inte hela tiden våga ta pauser. Tydlig och lättläst layout bakgrund, typsnitt, färger etc. Bild 47 Film Det kan vara en bra idé att bryta av med en kort film ibland variation. Vissa saker går ju inte heller att visa här och nu t.ex. ett vulkanutbrott! Kan också vara en bra start på förläsningen. Bild 48 Tre faser 1. Planering Kunskap om målgruppen Lokal, tekniska hjälpmedel etc. Manus, stolpar? Röstvolym

17 Bild Genomförande Kroppsspråket Presentation av sig själ/själva Isbrytare film, anekdot, frågor Tydliggör syftet Åhörarkopior Läs inte innantill Variera dig röst, placering etc. Var personlig men inte privat Undvik onödiga fackuttryck Inga svordomar En liten knorr på avslutningen Bild Utvärdering Hur gick det? Vad var bra? Vad kunde varit bättre? Enkät Samtal Summativ Formativ Bild 51 Slut Frågor?