Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten

Transkript

1 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten erik sjöman* 1. Inledning [O]m osämja uppstår, lämnar lagstiftaren minoritetsaktieägaren i sticket 1 Lagens naturliga utgångspunkt är att den som innehar aktier motsvarande mer än hälften av rösterna i ett aktiebolag kan utöva det bestämmande inflytandet över bolaget. Majoritetsägaren kan således efter eget skön utse bolagets styrelse och diktera bolagsstämmans beslut i flertalet andra avseenden. 2 Redan i denna majoritetsprincip finns dock ett slags minoritetsskydd i praktiken inbäddat. Minoritetens antagna intresse av att bolaget skall utvecklas väl och generera bästa möjliga avkastning delas nämligen, som utgångspunkt, av majoriteten. Majoriteten kan därför förväntas utöva sitt inflytande över bolaget på ett sätt som befrämjar en gynnsam utveckling av bolaget. En sådan gynnsam utveckling kommer då även minoriteten till godo. Omvänt drabbar en ogynnsam utveckling majoriteten lika väl som minoriteten. 3 Ett majoritetsinflytande utan begränsningar skulle dock också ge majoriteten möjlighet att tillgodose egna intressen på bekostnad av minoriteten. Majoriteten skulle exempelvis kunna besluta om vinstutdelning eller andra värdeöverföringar endast till sig själv. På grund av denna risk för maktmissbruk, är majoritetens bestämmanderätt kringskuren bland annat av likhets- * Advokat, Advokatfirman Vinge. 1 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, 21 uppl. 2006, s Se t. ex. prop : 103 s. 245, Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 23 och 233 ff., Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, 2005, s. 194 ff., Johansson, Nials Svensk associationsrätt, 8 uppl. 2001, s. 140, Kristiansson & Skog, Bolagsordning, 2002, s. 108, Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, 2 uppl. 2001, 158 f., och Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, 2 uppl. 1994, s Se t. ex. Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 233 f Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

2 Erik Sjöman principen, generalklausulerna, reglerna om bolagets verksamhetsföremål och vinstsyfte, jävsbestämmelserna samt i lagen uppställda majoritetskrav för t. ex. riktade emissioner, minskningar av aktiekapitalet och bolagsordningsändringar. 4 Inskränkningarna i majoritetens bestämmanderätt är inte primärt uppställda av rättviseskäl utan därför att de är rationella ur kapitalanskaffningssynvinkel. Ett aktiebolag skulle svårligen kunna attrahera erforderligt riskkapital om investerarna därvid vore hänvisade till att i allt underkasta sig majoritetens godtycke. 5 Inte heller är det emellertid lämpligt att driva minoritetsskyddet så långt att det öppnar för minoritetsmissbruk. 6 En balanserad lösning erfordras. Aktiebolagslagen avser att tillhandahålla en sådan. 7 Det inledande citatet ur Rodhes Aktiebolagsrätt tar sikte på en speciell situation minoritetens rätt att direkt, på styrelsenivå, delta i bolagets förvaltning (någon sådan rätt ger lagen inte) och är naturligtvis korrekt i just det avseendet. Det är emellertid också träffande som karakteristik av lagens utgångspunkt majoritetsprincipen. Som övergripande bild av lagens hela system av majoritets- och minoritetsrättigheter är citatet däremot, som redan framgått, inte rättsvisande. 8 Med Sandström kan man möjligen karakterisera regelsystemet så, att lagen medger att minoriteten utsätts för hårda tag (en effekt av majoritetsprincipen), men att fair play därvid påbjuds. Dessutom lämnar lagstiftaren på intet sätt minoritetsaktieägaren i sticket när det gäller att tillåta avtals- och bolagsordningsföreskrifter i syfte att stärka 4 Förutom dessa inskränkningar i möjligheterna att fatta beslut enligt majoritetsprincipen (ett slags negativa minoritetsrättigheter minoritetsskyddande regler i snäv mening) ger lagen dessutom minoriteten vissa möjligheter att påfordra/diktera vissa beslut (positiva minoritetsrättigheter), t. ex. utseende av minoritetsrevisor, vägran av ansvarsfrihet, sammankallande av extra bolagsstämma etc. 5 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 233 ff., Johansson, Minoritetsrätt på bolagsstämma, 1990, s. 8, Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, Festskrift till Gunnar Karnell, 1999, s. 258, och Bergström & Samuelsson, Avtalsfrihet i aktiebolagsrätten, TfR 1995 s. 325 (på s. 342). 6 Prop. 1997/98 : 99 s Se t. ex. prop. 1997/98 : 99 s. 76. Jfr Bergström, Högfeldt & Samuelsson, Om kravet på likabehandling av aktieägare, TfR 1994 s. 117 (på s. 118 not 2 med hänvisning). Författarna menar att lagstiftningsambitionen att skapa en fungerande riskfördelning mellan majoritet och minoritet bygger på en felsyn. Närmare bestämt : Eftersom problemet i sig är uppenbart, kommer alla som söker kapital att genom bolagsordningsbestämmelser erbjuda acceptabla villkor för minoriteter även utan riskfördelande lagstiftning. Avtalsfrihet skulle alltså, enligt detta synsätt, ge upphov till effektiva lösningar utan lagstiftarens intervention. Se även Bergström & Samuelsson, Avtalsfrihet i aktiebolagsrätten, 325 ff., och desamma, Aktiebolagets grundproblem, avsnitt 6. Frågan skall inte diskuteras vidare här. 8 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

3 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten minoritetens ställning jämfört med lagens utgångsläge. Vilka möjligheter som ges i det sistnämnda hänseendet är ämnet för denna framställning. I den svenska rättslitteraturen är bolagsordnings- och aktieägaravtalsfrågor över huvud taget relativt sparsamt uppmärksammade. 9 I den begränsade floran av framställningar är det dessutom ovanligt att någon mera ingående diskussion förs om bolagsordningen eller aktieägaravtalet just som ett instrument för att skapa minoritetsskydd. 10 Ämnets natur medför vidare att den följande framställningen huvudsakligen får karaktären av inventering av möjligheter och omöjligheter snarare än analys av konkreta rättsliga problem. Här skall genast medges att denna inventering är hypotetisk. Vilka rättigheter som tillkommer minoriteten i ett visst bolag är naturligtvis beroende av vad just denna minoritet i just detta bolag förmått tillförhandla sig eller av annan anledning erhåller. Ytterligare en viktig iakttagelse är, att den omständigheten att det finns möjligheter att utvidga lagens minoritetsskydd genom föreskrifter i bolagsordning eller aktieägaravtal inte nödvändigtvis innebär att detta också är en lämplig väg att gå. Som redan framhållits kan ett utvidgat skydd för minoriteten komma att missbrukas av minoriteten och skapa skadliga låsningar i bolagsstyrningen. I terminologiskt hänseende skall klargöras att begreppet minoritetsskydd här begagnas i vid mening, innefattande bland annat såväl minoritetsskydd som minoritetsrättigheter i snävare mening. 11 Framställningen är disponerad enligt följande. 1. Inledning 2. Bolagsordning eller aktieägaravtal som plattform för minoritetsskyddande regler? 2.1 Reglering i aktieägaravtal 2.2 Motsvarande reglering i bolagsordningen 2.3 Aktieägaravtalets verkan 9 Se dock de källor till vilka hänvisas i denna artikel och notera även att ett avhandlingsprojekt om aktieägaravtal pågår vid Lunds universitet. 10 Som kommer att framgå nedan (2.1) har dock flertalet aktieägaravtal och motsvarande bestämmelser när de i stället intas i bolagsordningen faktiskt till syfte att på ett eller annat sätt modifiera majoritetsprincipen. Sådana avtal kan därmed också sägas skapa ett slags minoritetsskydd. Med detta avstamp skapar man sig i praktiken utrymme för att under rubriken för denna framställning adressera nästan vilka aktieägaravtals- och bolagsordningsrelaterade spörsmål som helst, vilket utrymme även i någon mån begagnas i det följande! 11 Se not Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

4 Erik Sjöman 3. Den fria överlåtbarheten som grundläggande minoritetsskydd att rösta med fötterna 4. Inskränkningar i den fria överlåtbarheten som minoritetsskydd 5. Utvidgade förvaltningsrättigheter 5.1 Enhällighets-, majoritets- och beslutförhetsregler 5.2 Insyn 5.3 Inflytande över besluts materiella innehåll föreskrifter om verksamhetsföremål och syfte 6. Utvidgade ekonomiska rättigheter 7. Att cementera det utvidgade minoritetsskyddet 8. Avslutning En tredelning görs alltså av de företeelser där regleringsmöjligheter i aktieägaravtal och bolagsordning diskuteras : För det första regler om möjligheterna att förfoga över aktierna i bolaget (avsnitt 3 och 4) samt för det andra och tredje regler om förvaltningsrättigheter (avsnitt 5) respektive ekonomiska rättigheter (avsnitt 6) i bolaget. 12 Först skall dock valet av regleringsform aktieägaravtal eller bolagsordning diskuteras (avsnitt 2). 2. Bolagsordning eller aktieägaravtal som plattform för minoritetsskyddande regler? 2.1 Reglering i aktieägaravtal Det övergripande skälet till att aktieägarna eller en aktieägargrupp i ett bolag kan vilja träffa ett aktieägaravtal är att det kan finnas behov av att på ett eller annat sätt och för ett eller annat syfte modifiera effekterna av majoritetsprincipen. 13 Det kan vara fråga om att söka koncentrera ägarinflytande 12 Härutöver är bestämmelser om bolagets finansiering inklusive förpliktelser för ägarna att på visst sätt och under vissa förutsättning tillskjuta bolaget kapital vanliga i aktieägaravtal. Dessa bestämmelser behandlas inte i denna framställning. Så inte heller med visst undantag för exitrelaterade bestämmelser (nedan 4) och preferensbestämmelser (nedan 6) sådana föreskrifter som främst återfinns i avtalsdokumentationen avseende riskkapitalinvesteringar i snävare mening (utspädningsskydd m.m.) 13 Se t. ex. Werlauff & Nørgaard,Vedtægter og aktionæroverenskomster, 2 uppl. 1995, s. 44, och Lowzow & Reed, Aksjonæravtaler, Som redan framgått kan naturligtvis även andra frågor regleras i avtalet, t. ex. bolagets finansiering (se föregående not) eller rätten att förfoga över aktierna i bolaget (se nedan 3, 4 och 7). Se även Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

5 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten som, med tillämpning av majoritetsprincipen, annars är fördelat på flera händer. Det kan också vara fråga om att söka sprida ägarinflytande som, med tillämpning av majoritetsprincipen, annars hade legat i en viss eller vissa aktieägares hand. Ett och samma avtal kan vidare ha inslag av såväl maktspridande som maktkoncentrerande bestämmelser. Mot denna bakgrund kan i princip varje aktieägaravtal (i vart fall om det träffas i maktspridande syfte) sägas i vid mening skapa ett slags minoritetsskydd, låt vara att skillnader i utgångsröststyrka m.m. medför att avtalet kan ha större eller mindre inslag av givande eller tagande för en enskild part. 14 Typexemplet på en situation där ett maktspridande aktieägaravtal kommer i fråga, är ett privatägt aktiebolag med ett fåtal, kanske en handfull, aktieägare. Ägarna är typiskt sett engagerade i bolagets verksamhet och bland annat därför intresserade av inflytande över verksamheten alldeles oavsett hur den inbördes aktiefördelningen ser ut. 15 De har då ett intresse av att träffa en överenskommelse sinsemellan syftande till att reglera inflytandet över och verksamheten i bolaget, så att inte någon eller några av ägarna ges möjlighet att utnyttja sin formella röststyrka för att efter eget skön styra bolaget (jfr handelsbolaget). Makten i bolaget förvaltningsrättigheterna utövas genom röstning på bolagsstämman. Aktieägaravtalets kärna utgörs därför av åtaganden av parterna att utöva sin rösträtt på i avtalet föreskrivet sätt (röstbindning). 16 I denna del kan aktieägaravtalet således sägas innebära ett (accepterat) avsteg, parterna emellan, 17 från principen om att rösträtten följer äganderätten till aktien, det så kallade splittringsförbudet. 18 Avtalet kan i enlighet härmed vara utformat som, just, uttryckliga förpliktelser för parterna att utöva sin rösträtt i bolaget på visst sätt (till exempel i fråga om val av styrelse). Det är emellertid också frekvent förekommande att i stället helt enkelt föreskriva att styrelsen skall ha viss sammansättning eller, vanligare, att ägarna skall ha rätt 14 Se ovan not 10 och Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, s I artikeln behandlas inte helägda bolag eller bolag med 50/50-ägande. I dessa fall finns ju ingen minoritet att skydda. En annan sak är att det kan vara nog så besvärligt att utforma ändamålsenliga bolagsordnings- och aktieägaravtalsbestämmelser i ett 50/50-bolag. 15 Se t. ex. Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 15 f. 16 Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s Se nedan Se t. ex. NJA 1972 s. 29, Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, s. 261 ff., Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 297 f., Roos, Avtal och rösträtt, 1969, s. 189 ff., och Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 15 f Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

6 Erik Sjöman att på visst sätt utse sina styrelseledamöter. 19 Däri ligger då underförstått en skyldighet att utöva rösträtten så att det överenskomna resultatet erhålls. Sådana formuleringstekniska genvägar får säkert också accepteras. 20 Utöver denna reglering av ägarrättigheterna i bolaget, reglerar avtalet typiskt sett också förvaltningen av bolaget på styrelse-/ledningsnivå. Här blir strängt taget fråga om en indirekt reglering, eftersom aktieägandet inte i sig medför någon rätt att, direkt, påverka styrelsens beslutsfattande. 21 Avtalet kan till exempel föreskriva att bolagets verkställande direktör skall vara X. Det är då i själva verket fråga om att ägarna sinsemellan åtar sig att tillse att deras styrelseledamöter i bolaget ombesörjer att X utses till verkställande direktör (om bundenheten härav se nedan 2.3). Bland röståtagandena på bolagsstämmoplanet blir därför avtalets föreskrifter om styrelsens sammansättning särskilt betydelsefulla. 2.2 Motsvarande reglering i bolagsordningen Nyss har konstaterats att aktieägaravtalets överenskommelser om bolagets förvaltning tar sig uttryck (och strängt taget endast kan ta sig uttryck) i uttryckliga eller underförstådda åtaganden att rösta på visst sätt på bolagsstämman. Anledningen härtill är att det inte anses möjligt att med verkan mot bolaget avtala om hur bolagsorganen skall besluta (härom se nedan 2.3). 22, 23 Vill man uppnå sådan verkan måste i stället bolagsordningen användas som plattform för regleringen. Som kommer att framgå nedan (avsnitt 5) är det i regel möjligt att genom bolagsordningsföreskrifter utvidga det minoritetsskydd som aktiebolagslagen tillhandahåller. I övrigt är friheten att i bolagsordningen göra avsteg från lagens regler kringskuren. Lagens regler 19 Se t. ex. Svernlöv, Joint ventures, 1997, s Se även Roos, Avtal och rösträtt, s. 126, och jfr Stattin, Om aktieägaravtal, JT s. 99 (på s. 108). 21 Se t. ex. Stattin, Företagsstyrning, 2005, s. 169 f., och Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 16. Märk dock bolagsstämmans möjlighet att utfärda anvisningar beträffande styrelsens förvaltning. Härom se Stattin, Företagsstyrning, särskilt s Se t. ex. Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen, 7 : 8.3 4, Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, 2001, s f., Nerep, Aktiebolagsrättslig analys, 2003, s. 69 ff., Stattin, Företagsstyrning, s. 169, densamme, Om aktieägaravtal, s. 101 och 108, och Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s För de övriga, traditionella argumenten för och emot reglering i bolagsordning kontra aktieägaravtal se t. ex. Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 16 f., Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 79 f., och Kristansson & Skog, Bolagsordning, s. 13 f Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

7 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten är tvingande i flera avseenden. Lagens minoritetsskydd kan således normalt inte skrivas bort genom bestämmelser i bolagsordningen. Och bestämmelser som syftar till att reglera bolagsorganens kompetens får i vart fall inte gå så långt att funktionsfördelningen mellan bolagsorganen i realiteten förrycks. 24 Vad som mera i detalj är möjligt att föreskriva i en bolagsordning i dessa avseenden är dock inte alltid alldeles klart Aktieägaravtalets verkan I jämförelsen mellan de båda alternativa regleringsformerna (aktieägaravtalet och bolagsordningen) är alltså den mest betydelsefulla skillnaden att endast bolagsordningsregler, inte regler i aktieägaravtal, har verkan mot bolaget. 26 Aktieägaravtalet reglering får i stället, som redan nämnts, ta sikte på åtaganden ägarna emellan att (på bolagsstämman röstbindning respektive på styrelse-/ledningsplanet via den av ägarna utsedda styrelsen) agera på visst i avtalet angivet sätt. En ytterligare betydelsefull skillnad är att bolagsordningen även binder tredje man, medan den gängse uppfattningen är att aktie ägaravtal som utgångspunkt inte har sådan sakrättslig verkan. 27 Denna aspekt lämnas dock därhän i det följande, med undantag för en kort diskussion under avsnitt 7 nedan. Därtill måste man för aktieägaravtalets vidkommande fråga om avtalsbundenheten mellan parterna är oinskränkt eller om den associationsrättsliga miljö i vilken aktieägaravtalet träffas medför några begränsningar? Vad gäller 24 Stattin, Företagsstyrning, s. 169, med vidare hänvisningar, och Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 76 f. 25 Se t. ex. Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s not 29. Beträffande sådant som inte alls berörs av lagen, kan bolagsordningen dock i princip uppta föreskrifter om nästan vad som helst., förutsatt att de inte är lagstridiga (se Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 63, och Kristiansson & Skog, Bolagsordning, s. 20). Det åligger Bolagsverket att vid registreringsprövningen kontrollera tillåtligheten (27 kap. 2 aktiebolagslagen). 26 Se, som exempel på en stor mängd uttalanden i litteraturen, Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 16 f., Kristansson & Skog, Bolagsordning, s. 13 f., Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 79 ff. och 195 f., Stattin, Om aktieägaravtal, s. 101 f., och Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s. 176 ff. Se vidare NJA 1972 s. 29 samt Sjöman, Hembud, förköp och samtycke, 2006, s. 48 ff., med vidare hänvisningar bland annat till relevanta förarbetsuttalanden. Om bolaget som part i aktieägaravtalet se Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s not 25 och 1052 not 27, Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 31, Stattin, Om aktieägaravtal, s. 104, densamme, Företagsstyrning, s. 166 ff., och Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 296 ff. 27 Se Sjöman, Hembud, förköp och samtycke, s. 48 ff., med vidare hänvisningar Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

8 Erik Sjöman t. ex. om avtalet innehåller föreskrifter som avviker från lagen eller bolagsordningen? Antag t. ex. att avtalet avviker från en minoritetsskyddande regel i aktiebolagslagen. Utgångspunkten är att avtalet är bindande mellan parterna. 28 Härvid finns dock anledning att uppehålla sig något vid (i) principen om att regler uppställda enbart till skydd för aktieägarna (i praktiken : minoriteten) kan åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke (SAS) ; (ii) 36 avtalslagen, NJA 1972 s. 29 (Graningeverken) och såvitt avser avtalsreglering som söker reglera styrelsens agerande den grundläggande funktionsfördelningen mellan bolagsorganen respektive styrelseledamöternas plikt att agera i bolagets intresse ; samt (iii) lagen om handelsbolag och enkla bolag. (i) Den s. k. SAS-principen innebär att en aktiebolagsrättslig regel som är uppställd endast till skydd för aktieägarna kan frångås om samtliga (berörda) aktieägare samtycker. Regler som i stället eller därtill är uppställda till skydd för andra än blott aktieägarna, kan däremot inte åsidosättas på detta sätt ; de är tvingande även i förhållande till samtliga aktieägare. Hit hör naturligtvis reglerna om skyddet för aktiebolagets kapital. 29 Jag har svårt att se att man med bindande verkan (ens mellan parterna) skulle kunna komma överens om, exempelvis, att göra värdeöverföringar utöver vad borgenärsskyddsreglerna medger. En annan sak är att det väl inte är givet om en avtalsförpliktelse, som är oförenlig med en aktiebolagsrättslig regel av detta slag, är generellt overksam även mellan parterna eller om det förutsätts att jämkning sker i det enskilda fallet, jfr (ii) nedan. Bland de regler som däremot kan åsidosättas med berörda aktieägares samtycke återfinns i princip alla bestämmelser som kan karakteriseras som minoritetsskyddsregler, 30 t. ex. de flesta regler om beslutsunderlag inför stämmo- eller styrelsebeslut om vissa aktiekapitalrelaterade åtgär- 28 Som framgår av Johansson (Nials Svensk associationsrätt, s. 297 f.), finns ingen allmän acceptans för ståndpunkter av innebörden att det inte skulle vara möjligt att röstbinda sig i avtal (ens mellan parterna) i frågor som kräver kvalificerad majoritet. Jfr t. ex. Roos, Avtal och rösträtt, s. 314 f. 29 Stattin, Om aktieägaravtal, s. 103 f. 30 Se t. ex. prop. 1997/98 : 99 s Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

9 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten der, reglerna om kallelse till bolagsstämma, likhetsprincipen, generalklausulerna etc. Dessa regler kan i och för sig också sägas vara tvingande eftersom de inte kan åsidosättas genom majoritetsbeslut, men kan alltså, på grund av sin karaktär, ändå frångås med berörda aktieägares samtycke. 31 Ofta anförs att SAS-principens räckvidd är begränsad såtillvida att samtycket måste avse en viss konkret situation där beslutet i fråga avses fattas inom en snar framtid eller redan har fattats. 32 Med hänvisning till principen anförs ibland att avtalsbestämmelser, som utan att en konkret situation är för handen innebär att part avstår från en aktieägarskyddande lagregel, inte är giltiga. Jag har uppfattat det som att man härvid inte alltid håller isär frågan om bundenhet mellan parterna och frågan om en avtalsbestämmelses aktiebolagsrättsliga verkan. 33 Om aktiebolagsrättslig verkan verkan mot bolaget blir inte fråga med det nyssnämnda synsättet. 34 Övergripande kan också sättas i fråga om SAS-principen undantagslöst måste ges den nyssnämnda begränsade räckvidden. Detta gäller särskilt som nya förarbetsuttalanden närmast drar åt motsatt håll (se not 32 i slutet) (ii) 36 avtalslagen drar beträffande alla slags avtalsvillkor, vars skälighet ifrågasätts, en bortre gräns för parts bundenhet. En annan sak är att ett 31 Ett annat sätt att uttrycka saken är naturligtvis att dessa regler är dispositiva, se t. ex. Nerep, Aktiebolagsrättslig analys, s. 323 ff. Beträffande terminologin jfr dock det uttalande som citeras nedan vid not 45. I sammanhanget kan även nämnas att det inte anses möjligt att åsidosätta bolagets konstitution (bolagsordningen) ens med samma majoritet som krävs för bolagsordningsändring. Sådant åsidosättande förutsätter alltså samtliga aktieägares samtycke. Se Stattin, Företagsstyrning, s. 104 ff., och Johansson, Nial Svensk associationsrätt, s. 63, med vidare hänvisningar. 32 Stattin, Om aktieägaravtal, s. 102, densamme, Företagsstyrning, s. 107, Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 138, Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT s. 742 (på s. 749), Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag, 5 uppl. 2005, s. 27 f., och Nerep, Aktiebolagsrättslig analys, s Jfr dock prop. 2004/05 : 85 s. 202 och, i synnerhet, prop. 2006/07 : 65 s. 273 f. 33 Se även det uttalande som citeras nedan vid not Om inte överenskommelsen undantagsvis kan jämställas med bolagsstämmobeslut (se t. ex. Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s not 28, med hänvisningar, och Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s. 178) Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

10 Erik Sjöman avtal mellan de engagerade och erfarna ägarna i ett fåmansägt aktiebolag om förvaltningen därav kanske inte är den avtalsrelation som först anmäler sig som kandidat för tillämpning av den avtalsrättsliga generalklausulen. Det är likväl inte svårt att tänka sig situationer där avtalsparterna måhända gått väl långt i ambitionen att knyta upp varandra och med enhällighetsföreskrifter, överlåtelseförbud m.m. skapa en handfast reglering av ägandet i och förvaltningen av bolaget. 35 Av rättsfallet NJA 1972 s. 29 framgår vidare att det finns utrymme för inskränkande tolkningar av avtalade röstbindningar med hänsyn till vilka effekter efterföljd av åtagandet i fråga skulle få för bolaget. Räckvidden av 1972 års fall får visserligen betecknas som oklar i detta avseende, men illustrerar likväl en möjlig argumentationslinje där omfattningen av åtaganden i ett aktieägaravtal beror av hur de förhåller sig till bolagets intresse. 36 Märk dock att 1972 års fall avgjordes före införandet av 36 avtalslagen. Vad särskilt gäller aktieägaröverenskommelser som tar sikte på att reglera vad styrelsen i bolaget skall eller inte skall göra (dvs. reglering på styrelse-/ledningsplanet i stället för röstbinding på ägarplanet), anses det tveksamt om de enligt avtalet valda styrelseledamöterna (parterna själva eller deras representanter) genom sitt agerande i egenskap av styrelse alls kan utlösa kontraktsbrottspåföljder även om agerandet är i strid med avtalet. Synsättet synes utgå från styrelsens skadeståndssanktionerade plikt att agera i bolagets intresse och den grundläggande funktionsfördelning varigenom styrelsen åläggs att, i princip efter eget skön och på eget ansvar, svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Mot denna bakgrund bör det, enligt synsättet, inte vara möjligt att ens obligationsrättsligt förbinda sig att agera på visst sätt i egenskap av styrelseledamot Se t. ex. Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, s. 269 ff. 36 Se vidare Johansson, Graningeverken, NJA 1972 s. 29, Rättsfall att minnas, 1997, och Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt. Se även Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 82 f. 37 Om avtalsparterna, i sin egen egenskap av aktieägare, anser att styrelsen agerat eller är på väg att agera i strid med parternas överenskommelser, får parterna helt enkelt, om möjligt, träda in med bolagsstämmoanvisningar till styrelsen. Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 31 och 49, Roos, Avtal och rösträtt, s. 309, Stattin, Om aktieägaravtal, s. 104, densamme, Företagsstyrning, s. 169 f., Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s f., Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

11 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten För egen del kan jag inte se att det nödvändigtvis måste förhålla sig så, åtminstone inte undantagslöst. Den som, i egenskap av aktieägare, önskar obligationsrättsligt åta sig att agera på visst sätt med avseende på bolaget får kanske, tvärtom, tillåtas att göra det även om det kan innebära kontraktuell skadeståndskyldighet om han eller hon i ett senare skede, som styrelseledamot, skulle känna sig föranledd att agera annorlunda? I ytterlighetsfallen torde ju 36 avtalslagen (och i någon mån NJA 1972 s. 29) innebära en bundenhetsventil på samma sätt som i fråga om direkta röstbindningar. Från synpunkten av bolagets intresse kan naturligtvis ifrågasättas det ändamålsenliga i att tillåta bolagets funktionärer att i avtal med annan förplikta sig att agera i strid med vad de kanske sedermera bedömer vara bäst för bolaget. Mot detta skall intresset av avtalsbundenhet ställas. Kanske bör man, i linje med det ovan beskrivna synsättet, inte kunna förpliktas att vid äventyr av kontraktsbrottssanktion göra något som är aktiebolagsrättsligt förbjudet (eller underlåta att göra något som är aktiebolagsrättsligt påbjudet), jfr (i) ovan? Men vad gäller i en situation där styrelsen skulle föredra att i bolagets bästa intresse göra x, men styrelseledamöterna i avtal har åtagit sig att i stället göra y, som bedöms vara tillåtet men kanske mindre lämpligt? 38 (iii) Ett aktieägaravtal anses typiskt sett konstituera ett enkelt bolag. 39 Bland reglerna i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) är dem om avtalstid och uppsägning av särskilt intresse i fråga om aktieägaravtal. För det första innebär HBL att avtalet, om det träffats för obestämd och Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s. 178 f. Jfr Sandström (Svensk aktiebolagsrätt, s. 82 f.), som dock inte lyfter fram den principiella skillnaden mellan aktieägaråtaganden som tar sikte på utövande av förvaltningsrättigheter (rösträtt) på bolagsstämman och åtaganden som avser styrelsens agerande (dvs. åtgärder på styrelse-/ledningsplanet). Frågan diskuteras även av Werlauff & Nørgaard, Vedtægter og aktionæroverenskomster, s. 69 ff. 38 Om jävsaspekten när aktieägaravtalet inte omfattar samtliga aktieägare, se Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen, s NJA 1942 s. 627 (med refererat utlåtande av Nial), SOU 1978 : 67 s. 59 och 116, Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s. 53, 214, 1048 och 1051, Roos, Avtal och rösträtt, 1969, s. 265 ff., Nial, Aktiebolagsrättsliga studier, 1935, s. 39, Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 35, Dotevall, Samarbete i bolag, 2005, s. 113, Fagerlund, Aktieägaravtal och bolagslagen, JT s. 751, Stattin, Om aktieägaravtal, s. 100, och Rodhe, Kan minoritetsskyddet i aktiebolagslagen göras effektivare?, Festskrift til O.A. Borum, 1964, s. 431 (på s. 435) Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

12 Erik Sjöman tid (tills vidare), kan sägas upp när som helst. 40 Sexmånadersfristen är uttryckligen dispositiv. Uppsägningsrätten som sådan är det däremot inte. Problemet löses typiskt sett genom att parterna tillser att avtalet sluts för bestämd tid. 41 Om så inte skett kan den i HBL föreskrivna uppsägningsrätten komma som en överraskning för parterna. 42 Avtal slutna på bestämd tid kan i regel inte sägas upp utan gäller under avtalstiden. 2 kap. 25 HBL 43 innebär dock undantag för det fall part väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt avtalet eller om det annars finns en viktig grund. Denna bestämmelse är inte dispositiv, åtminstone inte såtillvida att rätten som sådan kan inskränkas eller avtalas bort. 44 Med de begränsningar som i vissa fall må följa av ovanstående, står det alltså parterna fritt att träffa avtal sinsemellan om bolagets förvaltning (det må vara överenskommelser i syfte att skapa minoritetsskydd eller överenskommelser av annat slag). Mot ovanstående bakgrund förbryllar exempelvis Kansmarks & Roos följande uttalande något, jfr (i) ovan : 45 Självfallet får avtalet inte innehålla några föreskrifter som inskränker aktieägarnas rättigheter enligt tvingande regler i ABL, exempelvis minoritetsskyddsregler. Sådana föreskrifter är ogiltiga. För egen del har jag alltså uppfattat att utgångspunkten är den motsatta : Avtalsbestämmelser som innebär en minoritetsskyddsinskränkning får träffas, och är giltiga, låt vara att de saknar verkan mot bolaget. 46 Möjligen tar dock Kansmark & Roos sikte på avtalsbestämmelser som söker inskränka 40 2 kap. 24 HBL (jämförd med 4 kap. 7 ). 41 Avtal som successivt förlängs med bestämda tidsperioder (t.ex. ettårsperioder) för det fall uppsägning inte sker, anses vara slutna på bestämd tid, se NJA 2002 s Se även Ramberg, Kontraktstyper, 2005, s. 239 f. 42 Minst lika överraskande för parterna i ett långvarigt aktieägaravtal kan för övrigt vara att tioårig preskription kan drabba avtalsförpliktelserna i avsaknad av preskriptionsavbrott, se exempelvis Lindskog, Preskription, 2 uppl. 2002, s. 221, med hänvisning bl. a. till NJA 1972 s Jämförd med 4 kap Bengtsson, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid avtalsbrott, 1967, s Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s På denna linje synes även Lindskog (Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s not 26) vara Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

13 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten andra aktieägares än avtalsparternas minoritetsrättigheter? Möjligen avses helt svepande överenskommelser om att aktiebolagslagens minoritetsskydd inte alls skall gälla? Möjligen avses föreskrifternas verkan mot bolaget? 3. Den fria överlåtbarheten som grundläggande minoritetsskydd att rösta med fötterna Principen om aktiers fria överlåtbarhet utgör en av aktiebolagsrättens grundpelare. Aktierätten är således inte knuten till en viss person. 47 I den fria överlåtbarheten ligger såväl rätten att fritt överlåta aktie som rätten att fritt förvärva aktie (4 kap. 7 aktiebolagslagen). Principen fyller flera funktioner. Eftersom det kapital som tillskjuts ett aktiebolag i princip förblir bundet under bolagets livstid, kan en aktieägare inte avveckla sitt engagemang i bolaget genom att återkräva sin insats. I stället ges aktieägaren möjlighet att överlåta aktien och på det sättet förfoga över aktiens värde. Den fria överlåtbarheten är också av fundamental betydelse för aktiebolagens finansieringsmöjligheter, eftersom möjligheten att attrahera riskkapital typiskt sett förutsätter att den, som tillskjuter kapital mot aktier i bolaget, också kan avyttra aktierna och därigenom tillgodogöra sig eventuell värdestegring. Vidare skapas förutsättningar för en effektiv resursallokering. Aktierna kan förväntas innehas av den som värderar aktierna högst och som därmed också kan antas driva verksamheten mest effektivt. Sist men för denna framställnings syften mest betydelsefullt innebär den fria överlåtbarheten ett minoritetsskydd såtillvida att den som ogillar det sätt på vilket majoriteten utövar sin bestämmanderätt ytterst kan rösta med fötterna och avyttra sitt aktieinnehav. 48 Att märka är dock att rätten att fritt överlåta aktier kan bli illusorisk om det inte finns en marknad för aktierna. 49 Antag t. ex. att den missnöjda ägaren äger en minoritetspost i ett fåmansägt, onoterat familjebolag. I sådana 47 Prop. 2004/05 : 85 s Se t. ex. SOU 1941 : 9 s. 262, SOU 1971 : 15 s. 158 f., prop : 103 s. 245, SOU 1997 : 22 s. 244 f., prop. 2004/05 : 85 s. 249 f. och Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, s. 258 f., Bergström, Högfeldt & Samuelsson, Om kravet på likabehandling av aktieägare, TfR 1994 s. 117 (på s. 120), samt Andersson, Redemption of shareholders, i Krüger Andersen, Clausen & Skog (red), Shareholder conflicts, Härtill se i övrigt Sjöman, Hembud, förköp och samtycke, 2006, s. 45 ff., med vidare hänvisningar. 49 Se t. ex. Sandström, Hembud och lösningsrätt, s. 72, och Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 189 f Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

14 Erik Sjöman bolag kan finnas anledning att vidta åtgärder för att tillförsäkra ägarna reella, inte blott formella, möjligheter att göra exit på rimliga villkor. 50 Tvångsinlösenreglerna (22 kap. aktiebolagslagen), reglerna om tvångslikvidation och inlösen på grund av majoritetsmissbruk (25 kap ) och regeln om inlösen i samband med skadevållande missbruk (29 kap. 4 ) utgör exempel på hur lagstiftaren tillhandahåller regler syftande till att skapa sådana möjligheter till exit. 51 Utrymmet är begränsat för att med bolagsordningen som plattform förstärka förutsättningarna för att utöva aktiens fria överlåtbarhet. Dock kan sådana effekter i någon mån uppnås genom införande av aktieslag, vars aktier är inlösenbara på innehavarens begäran (20 kap. 31 aktiebolagslagen). Därvid kan föreskrivas att inlösenrätten endast skall inträda under vissa förutsättningar, vilka förutsättningar således kan skräddarsys för det enskilda bolaget. Sådan inlösen av aktier sker dock av bolaget genom aktiekapitalminskning och med användning av bolagets medel, vilket förutsätter att lagens borgenärsskyddande regler ger utrymme för värdeöverföringen i fråga i den enskilda inlösensituationen. Det ligger följaktligen typiskt sett utanför aktieägarens kontroll huruvida den i bolagsordningen föreskrivna möjligheten att bli inlöst i realiteten är tillgänglig. I aktieägaravtal står det däremot i princip parterna fritt att överenskomma om arrangemang för att, parterna emellan, möjliggöra eller förenkla exit. Exempelvis kan part ges rätt att på visst sätt och under i avtalet föreskrivna förutsättningar begära att få sina aktier inlösta (förvärvade) av övriga ägare. Bestämmelsen förenas lämpligen med föreskift om hur lösenpriset därvid skall bestämmas. I sammanhanget kan även så kallade tag along-bestämmelser nämnas. 52 En sådan klausul kan förplikta en part som avser att sälja sina aktier att därvid tillse att även annan parts aktier samtidigt kan säljas på samma villkor. Övriga parter ges alltså en rätt att följa med för det fall någon part skulle finna en köpare av sina aktier. Även en så kallad drag 50 I de lagstiftningsärenden där det övervägts att tillåta bolagsordningsreglerade överlåtelsebegränsningar utöver hembudsklausuler, har lagstiftaren uppmärksammat risken för att aktieägarnas avyttringsmöjligheter kringskärs utan någon väg ut och att minoritetsaktieägare som önskar lämna bolaget därför blir utlämnade åt majoritetens godtycke (se Sjöman, Hembud, förköp och samtycke, s. 64, med hänvisningar). 51 Prop. 2004/05 : 85 s. 439 och 809. Se även Andersson, Redemption of shareholders, med hänvisningar. 52 Härom se vidare t. ex. Nyman, Riskkapital, 2002, s. 104 ff Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

15 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten along-bestämmelse, som ger en säljande part rätt att påfordra att övriga parter följer med, fyller ett exitförenklande syfte. Veterligen har försök att i bolagsordningen införa drag along- och tag along-bestämmelser, fullt förståeligt, mött hinder vid registreringsprövningen på grund av 4 kap. 7 aktiebolagslagen Inskränkningar i den fria överlåtbarheten som minoritetsskydd Kan även en inskränkning i aktiens fria överlåtbarhet verka minoritetsskyddande? Som framgått strax ovan innebär en sådan inskränkning som utgångspunkt en nackdel för minoritetsaktieägaren, i det att vederbörandes möjligheter att rösta med fötterna i en majoritetsmissbrukssituation därigenom begränsas. Dylika inskränkningar kan emellertid ändå fylla ett indirekt minoritetsskyddande syfte i det avseende som skall diskuteras i avsnitt 7 nedan, nämligen för att skapa stadga åt andra minoritetsskyddande regler. Antag exempelvis att aktieägarna i ett bolag har träffat ett aktieägaravtal med en rad bestämmelser avseende förvaltningen av bolaget (rätt att nominera egna styrelseledamöter, enhällighetskrav i vissa frågor, inlösenrätt eller drag along- och tag along-bestämmelser i vissa situationer etc). Om det är möjligt att förrycka ägarstrukturen i bolaget genom att part tillåts överföra sina aktier till annan, skulle hela arrangemanget kunna förfelas. Inskränkningar i 53 Som en aktiemarknadsrättslig parallell kan nämnas att tanken bakom den så kallade budplikten inte är alldeles olik de syften som uppbär tag along-bestämmelser i ett aktieägaravtal. I båda fallen ges en möjlighet att avveckla sitt aktieägande i bolaget när en ny (större) ägare inträder i bolaget. Liksom en tag along-bestämmelse fyller alltså budplikten ett minoritetsskyddande, exitförenklande syfte (prop. 2005/06 : 140 s. 56). En ny kontrollägares budplikt liksom en aktieägaravtalsparts skyldighet att vid viss aktieöverlåtelse tillse att annan ägare får möjlighet att sälja på samma villkor anses för den förpliktade parten innebära en inskränkning i rätten att fritt överlåta och förvärva aktie (4 kap. 7 aktiebolagslagen). Detta får anses klarlagt i vart fall genom 2005 års aktiebolag (prop. 2004/05 : 85 s. 272 f. ; se även Sjöman, Hembud, förköp och samtycke, s. 59 f., med hänvisningar). Just budplikten lagfästes i Sverige i samband med implementeringen av EU :s trettonde bolagsdirektiv (takeover-direktivet) och är således, numera, ett exempel på sådana i lag angivna, tillåtna inskränkningar som avses i 4 kap. 7 aktiebolagslagen. Lagstöd för att införa budplikt i bolagsordningen saknas däremot alltjämt. För tag along-bestämmelser saknas i sin tur lagstöd helt och hållet. Sådana bestämmelser må därför visserligen avtalas men saknar i så fall verkan mot bolaget och tredje man (jfr den tidigare obligationsrättsliga bundenhet gentemot OMX Nordic Exchange Stockholm som, beträffande budplikten, följde av noteringsavtalets inkorporering av NBK :s takeoverregler) Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

16 Erik Sjöman överlåtbarheten kan då vara ändamålsenliga för att cementera det avtalade upplägget. 54 Såvitt avser föreskrifter i bolagsordning dvs. bestämmelser som även har verkan mot bolaget och tredje man tillåter inte lagen andra överlåtelsebegränsningar än de som uttryckligen anges i lagen, nämligen, numera, hembuds-, förköps- och samtyckesförbehåll (4 kap. 7 aktiebolagslagen). Nedan (7) diskuteras ett par modeller som syftar till att med bolagsordningsbaserade överlåtelsebegränsningar skapa stadga åt ett aktieägaravtal. Inskränkningar i aktiens fria överlåtbarhet kan naturligtvis även avtalas, och träffas då inte av 4 kap. 7 aktiebolagslagen. Inom skälighetens gränser kan således nästan vad som helst överenskommas, dock att man genom valet av avtal som regleringsform också går miste om verkan mot bolaget och, som utgångspunkt, tredje man (se ovan 2.3). Se vidare avsnitt 7 nedan. 5. Utvidgade förvaltningsrättigheter Som framgått ovan (2.3) står det som utgångspunkt parterna fritt att överenskomma om avvikelser från aktiebolagslagen, t. ex. på så sätt att minoritetsskyddet utvidgas. Sådana avtalsbestämmelser har dock inte verkan mot bolaget utan tar formen av röstbindning. De övriga begränsningar i avtalsfriheten som må gälla har också diskuterats ovan. Nedan fokuseras därför i stället på bolagsordningen som regleringsplattform. Via bolagsordningen kan ägarna direkt med bolagsrättslig verkan (i stället för via röstbindning utan bolagsrättslig verkan) reglera vilka förvaltningsrättigheter och ekonomiska rättigheter i bolaget ägarna skall ha, förutsatt att föreskrifterna inte strider mot lag. När det gäller bolagsordningsbestämmelser syftande till att reglera minoritetens ställning finns då först anledning att fråga sig i vilken mån det alls är möjligt att avvika från aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler. Jag föreställer mig att de flestas maggropskänsla i detta avseende är, att minoritetens skydd kan stärkas i förhållande till lagen men att det inte kan försvagas. Så förhåller det sig också i huvudsak. 55 Dock har det inte alltid varit så. 54 Se t. ex. Hellner, Aktiebolagsrätt och avtalsrätt, s. 260, samt Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 30. Det kommer naturligtvis även i fråga att parts aktier deponeras hos tredje man och pantsätts till säkerhet för partens rätta fullgörande av sina förpliktelser enligt aktieägaravtalet. 55 Se t. ex. Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 196, Kristiansson & Skog, Bolagsordning, s. 108 f., och Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 191 f. Vidare kan minoritetsskyd Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

17 Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten Före 1975 års aktiebolagslag var utgångspunkten att lagens avvägning mellan majoritetens och minoritetens rätt inte alls fick rubbas genom bestämmelser i bolagsordningen, eftersom utövning av en minoritetsrätt kunde medföra stora olägenheter för bolaget. 56 I förarbetena till 1975 års lag fastslogs att lagens minoritetsskydd naturligtvis även fortsättningsvis skulle vara tvingande såtillvida att bolagsordningen inte bör kunna ställa upp krav på större minoritet än vad lagen anger för att en minoritetsrätt skall kunna utövas. I frågan om bolagsordningen bör kunna ge minoritetsrättigheter åt en mindre minoritet än den i lagen föreskrivna, anfördes dock som den naturliga utgångspunkten att det bör stå bolagen fritt att låta minoritetsrättigheter tillkomma minoritet som är mindre än den i lagen angivna. Det anfördes att det självfallet kan vara besvärligt för bolaget att minoritetsrättigeter utövas men att däremot bör ställas minoritetens behov av skydd mot majoritetsmissbruk. Med hänvisning till att det kan föreligga omständigheter där minoritetsrätt bör kunna tillerkännas även mindre minoriteter än de i lagen angivna, blev den nya lagens innehåll att de i lagen reglerade minoritetsrätterna tilläts modifieras bolagsordningsvägen på just detta sätt års aktiebolagslag innebär inga principiella förändringar i detta avseende. Undantag saknas dock inte, vilket kommer att framgå i det följande. 5.1 Enhällighets-, majoritets- och beslutförhetsregler Beslut av bolagsstämman Styrelsen utses av bolagsstämman (8 kap. 8 aktiebolagslagen). I bolagsordningen får dock föreskrivas att en eller flera ledamöter till och med samtliga skall utses på annat sätt, t. ex. av en eller flera minoritetsaktieägare. 57 Den dande regler kopplas till visst eller vissa aktieslag, se t. ex. Roos, Avtal och rösträtt, s. 139 f., Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 22, och Werlauff & Nørgaard, Vedtægter og aktionæroverenskomster, s. 32. Ibland måste så ske på grund av den önskade regelns karaktär (se 4 kap. 2 aktiebolagslagen). Märk särskilt möjligheten att ge aktierna i visst aktieslag fler röster än övriga aktier (4 kap. 3 och 5 aktiebolagslagen). 56 Prop : 103 s. 245 ff. Se även, till exempel, s. 397, 420 och 478. Se vidare Johansson, Bolagsstämma, s Prop. 1997/98 : 99 s. 84 och Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 182 och 235 f. I publika bolag måste dock, enligt 8 kap. 47 aktiebolagslagen, mer än hälften av ledamöterna utses av bolagsstämman Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

18 Erik Sjöman som avses ges rätten att utse styrelseledamöter måste samtycka till bestämmelsen. 58 Vid bolagsstämmans val anses den vald som fått de flesta rösterna (relativ majoritet) (7 kap. 41 aktiebolagslagen). Avvikelse genom bolagsordningsföreskrifter tillåts emellertid. Dock får därvid inte föreskrivas att det för giltigt val fordras fler röster än vad som följer av lagens krav på relativ majoritet. Absolut eller kvalificerad majoritet får således inte krävas och någon ovillkorlig rätt till styrelserepresentation kan inte heller tillförsäkras minoritetsaktieägarna på detta sätt. 59 Vill man skapa rätt till minoritets representation, får man i stället begagna den nyssnämnda möjligheten att i bolagsordningen föreskriva att vissa ledamöter skall utses på annat sätt än genom val på bolagsstämman. Vid andra beslut än val krävs som huvudregel mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 40 aktiebolagslagen). Utgångspunkten är dock att såväl skärpande som lindrande bolagsordningsföreskrifter tillåts (se andra stycket första meningen). Om lagen kräver kvalificerad majoritet t. ex. vid bolagsordningsändring (7 kap. 42 aktiebolagslagen) får majoritetskravet dock endast skärpas. Det finns inget principiellt hinder mot att föreskriva att bolagsordningsändring till och med kräver enhällighet den yttersta formen av majoritetskrav (se nedan avsnitt 7). 60 Enhällighetskrav bakbinder dock bolagsorganen och bör normalt undvikas (se ovan 4 och nedan 7). Ytterligare en möjlighet att i minoritetsskyddande syfte ta udden av majoritetsprincipen är att med stöd av 7 kap. 8 aktiebolagslagen i bolagsordningen föreskriva rösträttsbegränsningar, dvs. att en aktieägare endast får rösta för t. ex. tio eller tjugo procent av det sammanlagda antalet aktier. 61 För införande av sådana begränsningar krävs dock särskilt kvalificerad majoritet (7 kap. 44 första punkten aktiebolagslagen). 58 Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen, 8 : 8.2, och Kristiansson & Skog, Bolagsordning, s. 65 f. 59 Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen, 7 : Om bestämmelsens tidigare, olyckliga utformning se Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 146 f. 60 Prop. 1993/94 : 196 s Beträffande publika bolag, se även den särskilda bestämmelsen i 7 kap Se härtill prop. 1997/98 : 99 s. 121, 232 och 423. I sammanhanget skall för fullständighets skull även nämnas möjligheten att införa aktieslag med röststarka aktier. Röststyrkan kan skräddarsys, se Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

19 5.1.2 Styrelsens beslutsfattande Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten Styrelsen är beslutför om mer än hälften av ledamöterna är närvarande (8 kap. 21 aktiebolagslagen). 62 Högre antal, men inte lägre, får dock föreskrivas i bolagsordningen. 63 Som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet (8 kap. 22 aktiebolagslagen). Det anmärks dock också i lagtexten att annan majoritet får föreskrivas i bolagsordningen. Såväl strängare som lindrigare röstetalsregler än lagens är tillåtna i detta avseende. 64 Precis som när det gäller stämmobeslut finns inget principiellt hinder mot att till och med föreskriva enhällighet. Det inger dock starka betänkligheter av praktiska skäl att i någon större utsträckning ge en enskild styrelseledamot möjlighet att blockera beslut på detta sätt. 5.2 Insyn Ett steg på vägen mot minoritetsrepresentation på styrelsenivå (och ibland ett komplement därtill) är rätten till insyn i bolagets förvaltning. Regler härom finns i 7 kap. 36 aktiebolagslagen. Insynsrätten gäller endast i bolag med högst tio aktieägare men tillkommer då varje aktieägare i bolaget. Det är sannolikt möjligt att genom bolagsordningsföreskrift utvidga rätten till insyn. Likaså är det möjligt att i aktieägaravtal, parterna emellan, överenskomma att viss rätt till insyn, rätt att erhålla löpande ekonomisk rapportering etc., skall föreligga för parterna. 5.3 Inflytande över besluts materiella innehåll föreskrifter om verksamhetsföremål och syfte Aktieägaravtal kan innehålla detaljerade materiella föreskrifter om vad bolaget skall ta sig för. Beträffande sådana föreskrifter gäller vad som redan anförts, nämligen att de som utgångspunkt binder parterna men inte har verkan mot bolaget och bolagsorganen. Som framgått ovan (2.3) råder sär- 62 Om beslutförhetsregler på bolagsstämma se t. ex. Svernlöv, Joint ventures, s Jfr även Andersson, Johansson & Skog, 7 : Se t. ex. Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s Prop : 103 s. 379, SOU 1971 : 15 s. 209, Kansmark & Roos, Aktieägaravtal, s. 43 ff., och Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen, 8 : Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd

20 Erik Sjöman skild tveksamhet rörande räckvidden av avtalsreglering som tar sikte på vad styrelsen i bolaget skall eller inte skall göra (reglering direkt på styrelse-/ledningsplanet, inte röstbindning på ägarplanet). Det är alltså oklart om de styrelseledamöter, som i egenskap av ägare förpliktat sig på visst sätt, alls kan drabbas av kontraktsbrottspåföljder när de i egenskap av styrelseledamöter agerar på annat sätt i styrelsen. Det gäller naturligtvis även i fråga om avtal i syfte att skapa minoritetsskydd. När det i sin tur gäller bolagsordningsreglering för samma syfte, är väl i och för sig utgångspunkten att allt är möjligt så länge föreskriften inte strider mot lag. 65 Hur långt det är möjligt att materiellt styra styrelsen genom bolagsordningsföreskrifter är dock inte alldeles klart. 66 Sådana föreskrifter är i vart fall ovanliga, en ordning som säkert har fog för sig. Ett undantag härifrån är den i varje bolagsordning obligatoriska föreskriften om föremålet för bolagets verksamhet (3 kap. 1 första stycket tredje punkten). 67 Bolagsorganens skyldighet att agera inom ramen för verksamhetsföremålet är uppställd till skydd för aktieägarna (i praktiken : minoriteten). 68 Inget hindrar att aktieägarna går förhållandevis långt i att ange vad bolaget skall göra (och därmed, uttryckligen eller motsatsvis, vad bolaget inte skall göra). 69 Till dess att föreskriften ändras är såväl styrelsen (jfr 8 kap. 41 och 65 Prop. 2004/05 : 85 s. 202 och 538 ( Föreskrifterna får emellertid inte strida mot reglerna i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Inte heller får de vara sinsemellan motstridiga. ) Inte heller får funktionsfördelningen mellan bolagsorganen förryckas, se t. ex. Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 63 och 118 f., och Roos, Avtal och rösträtt, s Se t. ex. Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, s f., och Svernlöv, Joint ventures, s En annan sak är att man i viss mån kan runda osäkerheten genom att i stället, i bolagsordningen, föreskriva att viss fråga skall prövas av bolagsstämman, se t. ex. Kristiansson & Skog, Bolagsordning, s Bolagets syfte behöver däremot inte anges i bolagsordningen annat än om syftet skall vara något annat än att generera vinst (3 kap. 3 ). 68 Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 247, och Stattin, Företagsstyrning, s. 104 och 109 ff. 69 Sandström (Svensk aktiebolagsrätt, s. 198 f.) anför att begreppen verksamhet och syfte är för abstrakta och luftiga för att effektivt hindra övertramp från majoritetens sida. Det är emellertid inte dessa begrepp som ger reglerna dess innehåll, utan hur verksamheten och syftet konkret beskrivs i bolagsordningen (eller i ett aktieägaravtal). Ett tydligt och ändamålsenligt precist utformat verksamhetsföremål torde därför visst kunna utgöra ett effektivt hinder mot övertramp från majoritetens sida, låt vara att förmodligen endast uppenbara överträdelser kan angripas, se t. ex. Johansson, Nials Svensk associationsrätt, s. 148 f., och Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen, 8 : Se även NJA 2000 s. 404, 1987 s.394, 1967 s. 313, 1924 s. 186, 1922 s. 403 och 1906 s Iustus Minoritetsskydd 13 juni.indd