Akademiska Hus Syd AB Lokala rekommendationer för Märkning och beteckning av anläggningar (Bygg, VVS och Styr)

Transkript

1 Akademiska Hus Syd A Lokala rekommendationer för Märkning och beteckning av anläggningar (ygg, VVS och Styr)

2 Akademiska Hus Syd A Lokala rekommendationer för märkning och beteckning av anläggningar (ygg, VVS och Styr) Får ej kopieras eller användas utan tillstånd Distribution: Akademiska Hus Syd A Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-mari Grafström 2/16

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER INLEDNING SYFTE - MÅL EGREPP OCH DEFINITIONER OMFATTNING DEFINITIONER FÖR ANLÄGGNINGAR ETECKNINGAR System för beteckningar Exempel på beteckningar MÄRKNING Märkning av fläktar Märkning av pumpar Märkning av ställdon Märkning av motorventil Skyltning avseende styr Skyltexempel ANSVAR REVIDERING Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 3/16

4 1 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER 1.1 Inledning Akademiska Hus Syd A bygger och förvaltar lokaler för forskning och utbildning. olaget deltar med egen eller inhyrd personal i hela byggprocessen från formulering av hyresgästens krav till förvaltning. Genom att betrakta hela byggprocessen som en sammanhållen informationsprocess fås en effektivare produktion, drift och förvaltning med lägre kostnader och högre kvalitet. Rekommendationerna har framtagits av Akademiska Hus Syd A och gäller endast för detta bolag. Dessa rekommendationer får ej distribueras vidare till tredje part utan skall alltid rekvireras direkt från utgivaren, så att rätt versionshantering uppnås. 1.2 Syfte - mål Dessa rekommendationer syftar till att åstadkomma en enhetlig och samordnad märkning och beteckning av anläggningar avseende områdena bygg, VVS och styr, samt däri ingående objekt. Observera att en samordning av beteckningar skall ske för samtliga aktörer, såsom projektörer, entreprenörer och tillverkare. På detta vis åstadkoms en sammanhållen informationsstruktur i projekt- och förvaltningsprocessen. Målgruppen utgörs av projektörer, entreprenörer och leverantörer, som har till uppgift att ta fram teknisk dokumentation avseende olika anläggningar. 1.3 egrepp och definitioner Vid Akademiska Hus Syd A tillämpas en gruppering av förvaltningsdokumentationen enligt följande: Relationshandlingar Driftinstruktioner Underhållsinstruktioner Informationshandlingar Teknisk dossié Med relationshandlingar avses ritningar eller andra upprättade handlingar och dokument, avsedda att visa byggnaders och anläggningars aktuella status. Relationshandlingarna skall fortlöpande hållas aktuella under förvaltningsskedet. De skall utgöra underlag för och revideras i samband med ändringsåtgärder. Relationshandlingarna framställs oftast av projektör med utgångspunkt från underlag för relationshandling som tillhandahålls av entreprenör eller från konsultens egen uppmätning. Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 4/16

5 Med driftinstruktioner avses instruktioner för driften av byggnader och anläggningar. Med drift avses aktivitet som syftar till att åstadkomma avsedd prestation hos ett objekt utan att ändra dess funktionsförmåga [CEN, 1998]. Till drift kan räknas t.ex. att starta, stoppa, övervaka och kontrollera funktion och driftsförhållande hos ett objekt. En driftinstruktion beskriver komponenters (t.ex. fläktar, pumpar) funktion och placering. Driftinstruktionerna skall fortlöpande hållas aktuella under förvaltningsskedet. De skall utgöra underlag för och revideras i samband med ändringsåtgärder. Driftinstruktionerna framställs oftast av projektör med utgångspunkt från underlag för driftinstruktioner som tillhandahålls av entreprenör samt från relationshandlingar. Med underhållsinstruktioner avses instruktioner för att sköta underhållet av byggnader och anläggningar. Med underhåll avses aktivitet, som syftar till att vidmakthålla eller återställa tillståndet hos ett objekt, så att det kan prestera avsedd funktion [CEN, 1998]. Underhållsbegreppet vidgas till att även omfatta t.ex. skötsel, städning, renhållning och byte av förbrukningsmaterial. En underhållsinstruktion beskriver vilka objekt/komponenter som ska underhållas, hur de ska underhållas och med vilka intervall detta ska göras. I underhållsinstruktioner ingår även fabrikantanvisningar. Fabrikantanvisningar framställs oftast av tillverkare, generalagent, återförsäljare eller leverantör och levereras oftast i form av tryckta produktblad. Underhållsinstruktionerna framställs oftast av entreprenör. Med fabrikantbroschyrer avses dokumentation avseende objekt/komponenter som ingår i förvaltningsobjektet. Dokumentationen framställs oftast av tillverkare, generalagent, återförsäljare eller leverantör och levereras oftast i form av tryckta broschyrer. Med informationshandlingar avses ritningar eller andra handlingar avsedda att användas i den löpande förvaltningen. Informationshandlingarna skall fortlöpande hållas aktuella under förvaltningsskedet. De skall revideras i samband med ändring av byggnad och förbättringsåtgärder. Handlingarna framställs oftast med underlag från relationshandlingar och driftinstruktioner. I informationshandlingarna ingår bl.a. områdesplaner, funktionskartor för yttre media samt husguider. Med teknisk dossié avses ritningar eller andra handlingar och dokument avsedda att visa hur byggnaden eller anläggningen har konstruerats och producerats. Handlingarna skall under en tid av 10 år utgöra underlag för det juridiska säkerställandet av olika ansvarsåtagande från projektörer och entreprenörer. Därefter skall den tekniska dossién fungera som en informationsresurs under aktuell byggnads eller anläggnings livslängd. Den tekniska dossién består av utredningsskisser, programbeskrivning, systemhandlingar, förfrågningsunderlag, PM under anbuds- och byggtid, RFP, kvalitetsplaner, miljöplaner, bygghandlingar samt protokoll. 1.4 Omfattning Dessa rekommendationer omfattar märkning och beteckning av anläggningar inom områdena bygg, VVS och styr. För märkning och beteckning av elektrotekniska anläggningar hänvisas till Lokala rekommendationer för märkning av och beteckningar för elektrotekniska anläggningar. Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 5/16

6 1.5 Definitioner för anläggningar I dessa rekommendationer har nedanstående ord och uttryck betydelse enligt följande: Process Ett antal logiskt relaterade händelser, vilka definieras av en följd av åtgärder; se SS Reglering Sluten styrning där man på grundval av mätning av en utstorhet, den reglerande storheten, och jämförelse av denna med en instorhet, referensstorheten, strävar att bringa den reglerade storheten att anta ett mot referensstorheten nära svarande värde, oberoende av störstorheter som påverkar objektet; se SS Styrning Avsiktlig påverkan; se SS System Funktioner sammansatta för att uppnå ett givet mål; se SS eteckningar System för beteckningar eteckningen byggs upp av fyra nivåer: 1. Anläggningsnummer 2. Systembeteckning enligt SA Funktionsbeteckning 4. Eventuellt löpnummer Nivå 1: svarar mot var någonstans objektet är placerat (postplacering). Nivå 2: avser det system som förverkligar de i anläggningen ingående funktionerna (högnivåbeteckning). Nivå 3: avser beteckningarna för de komponenter, t.ex. maskiner och apparater som ingår i systemet (postidentitet). Nivå 4: används för att göra beteckningen unik. eteckningarna på nivåerna 1 till 3 åtskiljs av bindestreck "-" medan beteckningarna på nivå 3 och 4 skrivs ihop. Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 6/16

7 Nivå 1 - Anläggningsnummer Vid Akademiska Hus används s.k. anläggningsnummer för att ge varje anläggning (byggnad) en unik identitet. Anläggningsnumret består av en områdeskod följt av ett löpnummer avdelat med ett kolon, t.ex. M0017:721. Vid användandet av anläggningsnummer i beteckningar stryks inledande nollor och kolonet ersätts med tecknet "_" t.ex. M17_721. Vid fysisk märkning, t.ex. skyltar, skall kolon användas. I fallet med objekt/komponent som inte tillhör en specifik anläggning (byggnad) används följande generella anläggningsnummer: H2:000 för Kalmar L17:000 för Kristianstad M4:000 för Malmö M17:000-M18:000 för Lund M26:000 för Alnarp Nivå 2 - Systembeteckning enligt SA 96 Systembeteckningar hämtas ur byggdelstabellerna i SA 96. Antalet positioner som skall användas för systembeteckningen avgörs av kravet på en unik objekt- och komponentbeteckning. Eventuella punkter som ingår i byggdelskoden utelämnas. För ett objekt som ingår i allmänventilationen används exempelvis systembeteckningen 57 - allmänventilationssystem. Nivå 3 - Funktionsbeteckning Denna del i beteckningen skall i görligaste mån bygga på svensk standard. Funktionsbeteckningen kan bestå av en kedja av beteckningar av typen ingår i t.ex. TA3- TF1-LR1. I de fall där beteckningen blir väldigt lång kan denna kortas genom att funktionsbeteckningen för luftbehandlingssystemet förkortas, t.ex. så kan TA3/FA3 även skrivas som 03. Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 7/16

8 VVS- och styranläggningar Funktionsbeteckningen skall hanteras enligt svensk Standard SS32202:2011 och SS För beteckningar avseende givare (mätomvandlare) gäller följande: eteckning Funktion Ursprung beteckning GF Givare flöde SS GL Givare läge, nivå, vinkel, längd SS GM Givare fuktighet SS GP Givare tryck SS GS Givare hastighet, varvtal SS GT Givare temperatur SS GQ Givare koncentration Lokal beteckning GX Givare rök eller brand Lokal beteckning För beteckningar avseende mätinstrument (används då mätomvandlare endast har mätande funktion) gäller följande: eteckning Funktion Ursprung beteckning MM Mätinstrument fuktighet SS MP Mätinstrument tryck SS MT Mätinstrument temperatur SS För styrfunktionsenheter gäller följande beteckningar: eteckning Funktion Ursprung beteckning DHC Datorhuvudcentral Lokal beteckning DUC Datorundercentral Lokal beteckning RC Styrfunktionsenhet (reglercentral) SS För ställdon och styrventiler gäller följande beteckningar: eteckning Funktion Ursprung beteckning ST Ställdon SS SV Styrventil SS För elektriska/pneumatiska reläer gäller följande beteckningar: eteckning Funktion Ursprung beteckning EP Elektriskt=>Pneumatiskt relä Lokal beteckning PE Pneumatiskt=>Elektriskt relä Lokal beteckning Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 8/16

9 ygg- och transportanläggningar Funktionsbeskrivningen skall hanteras enligt svensk Standard SS 32202:2011. Nivå 4 - Löpnummer I de fall där en konflikt kan uppstå vid beteckningen av flera objekt undviks detta genom att sist i beteckningen införa ett löpnummer eller annan unik beteckning. I de fall där de reserverade löpnummerserierna inte räcker till för en unik beteckning kan ytterligare undernivåer användas t.ex. _70:1, _70:2 o.s.v. Vid användandet av undernivåer i beteckningar ersätts kolonet med tecknet "_" t.ex. _70_1, _70_2 o.s.v. Vid fysisk märkning, t.ex. skyltar, skall kolon användas. Om plan och rumsnummer används i objektens namn ska dessa komma efter löpnumret. Reserverade löpnummerserier för styrkomponenter För numrering av givare (G) gäller följande nummerserier: Löpnummer Funktion Anmärkning Kontinuerligt reglerande Kontinuerligt begränsande Kontinuerligt styrande Kontinuerligt mätande Stegvis reglerande/styrande Stegvis larmande Stegvis larmande brand/rök Stegvis larmande frysfara För numrering av styrfunktionsenheter (RC) gäller följande nummerserier: Löpnummer Funktion Anmärkning Styrfunktionsenhet för huvudgivare, alt. huvudgivare och begränsningsgivare, alt. huvudgivare och styrande givare Styrfunktionsenhet för begränsande givare Styrfunktionsenhet för styrande givare Styrfunktionsenhet för en eller flera reglerande och styrande givare Styrfunktionsenhet för en eller flera larmande givare Styrfunktionsenhet för en eller flera rökdetektorer Styrfunktionsenhet för frysvaktgivare Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 9/16

10 För datorundercentral (DUC) gäller att löpnummer tilldelas efter tidigare utförda installationer. För numrering av ställdon (ST) gäller följande nummerserier: Löpnummer Funktion Anmärkning Ställdon tvåläges Ställdon tvåläges med fjäderretur Ställdon kontinuerligt Ställdon kontinuerligt med fjäderretur Ställdon tvåläges med fjäderretur för brand och rök Ställdon med multifunktion Exempelvis ställdon som reglerar flödet i kanalen efter hand som det sker förändringar och dels har en brand och rökbegränsandefunktion För numrering av styrventiler (SV) gäller följande nummerserier: Löpnummer Funktion Anmärkning Styrventiler kontinuerliga Styrventiler tvåläges Styrventiler kontinuerliga med fjäderretur För numrering av elektriska reläer (EP) gäller följande nummerserier: Löpnummer Funktion Anmärkning Elektriskt=>pneumatiskt relä kontinuerligt Elektriskt=>pneumatiskt relä tvåläges För numrering av pneumatiska reläer (PE) gäller följande nummerserier: Löpnummer Funktion Anmärkning Pneumatiskt=>Elektriskt relä kontinuerligt Pneumatiskt=>Elektriskt relä tvåläges Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 10/16

11 1.6.2 Exempel på beteckningar Exempel 1 Fönstret med löpnummer 101 (F101), med byggdelskoden 42 - öppningskomplettering i yttervägg, placerade i byggnad M17:608 får beteckningen: M17_ F101 Exempel 2 Dörrstängare nummer 1 (DST1), för dörr (D) 301, med byggdelskod 7 - transportsystem, placerad i hus M17:608 får beteckningen: M17_608-7-D301-DST1 Exempel 3 Temperaturgivare nummer 10 (GT10), tilluftsaggregat 3 (TA3), i luftbehandlingssystem nummer 03 (TA3/FA3), med byggdelskod 57 - allmänventilationssystem, placerad i hus M17:608 får beteckningen: M17_ TA3-GT10 Exempel 4 Filter nummer 1 (LR1) för tilluftsfläkt nummer 1 (TF1), i tilluftsaggregat nummer 3 (TA3), i luftbehandlingssystem nummer 03 (TA3/FA3), med byggdelskod 57 - allmänventilationssystem, placerad i hus M17:601 får beteckningen: M17_ TA3-TF1-LR1 Exempel 5 Vid brand och rökutveckling i rum 123 på plan 1, påverkas ställdon ST73, tillhörande tilluftsaggregat/frånluftaggregat TA1/FA1, med byggdelskod 57C - processventilationssystem, placerat i hus M17:352. Ställdonet får beteckningen: M17_352-57C-TA1-FA1-ST Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 11/16

12 1.7 Märkning Objekt ges ändamålsenlig, samordnad och enhetlig märkning. Vid ommärkning av befintlig utrustning skall den utföras enligt denna handling. Gammal märkning borttages. Märkning skall överensstämma med övrig förvaltningsdokumentation. Text skrivs med VERSALER på svenska. Endast vedertagna förkortningar får användas Märkning av fläktar Fläktar märkes på transmissionssidan Märkning av pumpar Pumpar märkes på stativ, vägg eller kanalisation Märkning av ställdon Ställdon för spjäll skall märkas med 0-100% alternativt 0-1 för visning av spjälläge. 0 eller 0% motsvarar stängt spjäll medan 1 eller 100% motsvarar fullt öppet spjäll. Detta kan innebära, vid visst montage, att på fabrik monterad märkning skall övermärkas med ny lägesmärkning Märkning av motorventil På skylt för motorventil skall information om ventilens kvs-värde finnas! Skyltning avseende styr Skyltarna skall innehålla uppgifter avseende beteckning, förklaring i klartext om vilket system som avses samt eventuell anslutning till apparatskåp, datorundercentral o.dyl. Texthöjder enligt nedan skall användas: Rad 1 = beteckning/6mm Rad 2 = förklaring/4mm Rad 3 = ansluten till/4 mm Skylten graveras i laminerad plast med svart text på vit botten. Skylt skall monteras maximalt 30 cm från det märkta objektet. Skylt skall sättas fast med skruv eller nit på plåt, kanalisation, stativ eller vägg. Skylt får inte monteras på underlag Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 12/16

13 varmare än 50 grader C. Då ovannämnda underlag inte finns inom 30 cm avstånd får skylt fästas på kabel i S-krok. Skylt skall placeras så att den kan upptäckas och läsas från golvplan. Vid dolt montage skall dubbel skyltning utföras. Tryckknapp för övertidsdrift skall förses med skylt innehållande uppgifter avseende beteckning, texten FÖRLÄNGD VENTILATION samt eventuell anslutning till apparatskåp, datorundercentral o.dyl; se avsnittet om skyltexempel nedan Skyltexempel Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 13/16

14 1.8 Ansvar Projektledaren vid Akademiska Hus Syd A ansvarar för samordning av beteckningar inom projektet, om inget annat framgår av avtalet. Konsult ska i tekniska beskrivningen införa krav beträffande samordning av beteckningar i den dokumentation, som ska utföras och levereras av entreprenörerna. Konsult ska härvid i tekniska beskrivningen hänvisa till dessa rekommendationer. Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 14/16

15 1.9 Revidering A Nivå 4 - plan rumsnr, Exempel ENI ET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 15/16

16 Akademiska Hus Syd A Ole Römers väg 2, LUND Lrek för märkning och beteckning av anlägg- Process Dok.typ olag ritt-marie Grafström 16/16